Preoperativ riskstratefiering Knowing the benefit! Knowing the risk! Sigga Kalman

Relevanta dokument
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Är hypotension orsaken till postoperativa komplikationer?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Registerbaserade PROM-studier

Riskjustering i svensk intensivvård en fokusrapport från SIR

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Vilka ska vi inte operera?

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Välkomna till SwERAS-dagarna 2018!

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Akutoperation som dagkirurgi. Metha Brattwall, MD Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, Sweden

Vardulaki et al

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Stillasittande & ohälsa

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Datorstyrt beslutstödsystem med grafiskt gränssnitt för hemodynamisk optimering

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Rök och Alkoholfri Operation Region Stockholm

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Swedish framework for qualification

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Hälsoeffekter av motion?

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Metforminbehandling vid njursvikt

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Fredrik Gadler, Karolinska

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Höjdpunkter från ERS

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Vad finns det för forsknings- och utvecklingspotential med SPOR och SIR

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Manhour analys EASA STI #17214

Falls and dizziness in frail older people

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Transkript:

Preoperativ riskstratefiering Knowing the benefit! Knowing the risk! Sigga Kalman

2

Hur ska vi kunna fortsätta att förbättra utfallet efter kirurgi och anestesi! Historik vad är risken? Vad behöver vi veta pre, per- och post-operativt? Vad vet vi om möjligheten att prediktera (systematisk review)? Mortalitet Morbiditet Vad är viktigast att prediktera? Mortalitet Morbiditet Hur kan denna kunskap användas? 3

4

Före 1970: 10,6 tusen/ miljon 1990-2000: 1,2 tusen/miljon ASA klass har ökat sign. under motsvarande tid Lancet 2012:380;1075-81 5

ASA och mortalitet? ASA 1 ASA2 ASA3 ASA4 ASA5 557 0,05% 1408 0,14% 9369 0,9% 61797 6,2% 273534 27,3% 1 2,5 16,8 110,9 491,1 Lancet 2012:380;1075-81 6

7

Vad behöver vi veta om patienten? Aktuellt Kirurgins akuticitet Fysiologiskt status Biokemiskt status Anamnes Organ Hjärta/cirkulation Lungor KOL, nylig infektion, sömnapné Endokrin Malignitet Ålder Funktion Vanor rökning, alkohol, annat 8

Kan riskstratefiering vara ett sätt att sammanfatta? 9

Så att vi tillsammans vet målet, vinsten och riskerna för vår patienten 10

The Royal College of Surgeons of England and Department of Health 2011 11

12

4) Each patient should have his or her expected risk of death estimated and documented prior to intervention and due adjustments made in urgency of care and seniority of staff involved. 7) Each patient should have their risk of death re-assessed by the surgical and anaesthetic teams at the end of surgery, using an end of surgery bundle to determine optimal location for immediate post-operative care. 8) All high risk patients should be considered for critical care and as a minimum, patients with an estimated risk of death of 10% should be admitted to a critical care location. 13

Knowing the Benefit Knowing the Risk Vem? Patienten Familjen Vården Samhället Vad? Kan vinnas? Vad kan förloras? 14

Hur? Värdering av nytta Vad uppnås med kirurgi? Riskbedömning Patienten Varför? Vilken skada kan undvikas? Kirurgin - Optimering Patienten Kirurgin Vården Riskstratifiering Vård enligt riskbedömning? 15

Riskbedömning Preoperativa variabler Intraoperativa variabler Postoperativa variabler 16

Anaesthesiology 2013; 119: 959-81 17

18

19 Moonesinghe et al, Anaesthesiology 2013; 119: 959-81

Moonesinghe et al, Anaesthesiology 2013; 119: 959-81 20

Undertaking clinical risk prediction should be a key tenet of safe high-quality patient care, it facilitates informed consent and enables the perioperative team to plan their clinical management appropriately. Equally, accurate risk adjustment is required to enable meaningful comparative audit between teams and institutions, to facilitate quality improvement for patients and providers. Moonesinghe et al, Anaesthesiology 2013; 119: 959-81 21

Bäst så här långt: Prediktion av mortalitet Surgical risk scale POSSUM Prediktion av morbitity Revised Cardiac Risk Index (RCRI), ARISCAT PrediPOSSUM 22

Grad av akuticitet: Confidential Enquirey into Perioperative Deaths grade (CEPOD) ASA klass BUPA (British Unite Providen Association operative grad) Utfall: Mortalitet hospital discharge 23

24

Syfte: Utveckla och validera ett preoperativt risk stratifieringsverktyg för 30 dagars mortalitet 25

Surgical Outcome Risk Tool (SORT) www.sortsurgery.com - Main Group (huvudsakligt område av kirurgi) Sub Group (organ) Procedure Description (vad) Severity Minor Intermediate Major Xmajor/complex ASA-PS 1 2 3 4 5 Urgency Elective Expedited Urgent Immediate Thoracics, gastrointestinal or vascular surgery (Yes No ) Cancer - Yes No Age - <65 65-79 >80 26

27

28 Accuracy ska vara över 0,7

29

Moonesinghe SR, et al. Survival after postoperative morbidity: a longitudinal observational cohort study. Br J Anaesth 2014; 113: 977-84 30

Förändringar i det senaste decenniet 1. Stigande ålder, ökad ko-morbiditet 2. Tillgång till webbaserad medicinsk information 3. Patientkrav på delat beslutsfattande 4. Ny kunskap om konsekvenserna av postoperativa komplikationer Långtidseffekter: överdödlighet Funktionalitet, livskvalitet Ekonomiska konsekvenser Moonesinghe SR, et al. Survival after postoperative morbidity: a longitudinal observational cohort study. Br J Anaesth 2014; 113: 977-84

Predictors, Risk factors, and Outcomes Following Major Surgery a multicenter observational study in Sweden PROFS study Sigga Kalman KS Huddinge Erzsebet Bartha KS Huddinge Lena Nilsson US, Linköping Håkan Björne KS Solna Max Bell KS Solna Olof Brattström KS Solna Rebecca Ahlstrand Örebro

Preoperativa variabler Comorbitities Cardiovascular system Diuretic, Digoxin, Rx for angina or hypertension Peripheral oedema, warfarin borderline cardiomyopathy Raised jugular venous pressure, cardiomegaly Ischaemic heart disease Cerebrovascluar disease Respiratory system Dyspnoe on exertion, mild chronic obstructive airway disease Limiting dyspnoe, moderate chronic obstructive airway disease Dyspnoe at rest, fibrosis/consolidation by X ray Respiratory infection under the last month Smoker Active Malignacy last 5 years Scoring system POSSUM RCRI POSSUM RCRI POSSUM RCRI RCRI RCRI POSSUM POSSUM POSSUM ARISCAT none SORT 33

Preoperativa variabler Comorbitities, forts Kidney Gastrointestinal system Endocrine system Kidney insufficiency Dialysis Ascites Liver cirrhosis Corticosteroid treatment Diabetes/insulin treated none none none none none POSSUM RCRI ASA-PS: I-V Physical activity SRS SORT none 34

Preoperativa variabler Comorbitities, forts Physiological parameters Electrocardiography Heart rate Systolic blood pressure Glasgow Coma Scale Age Capillary oxygen saturation Weight loss POSSUM POSSUM POSSUM POSSUM RCRI ARISCAT SORT ARISCAT none 35

Preoperativa variabler Comorbitities, forts Haemoglobin (g/l) White blood cell count Serum Urea (mmol/l) day 0 Serum Sodium (mmol/l) day 0 Serum Potassium (mmol/l) day 0 Serum Creatinine (Days 0) Biochemical markers POSSUM ARISCAT POSSUM POSSUM POSSUM POSSUM RCRI 36

Surgical characteristics Pre- och peroperativa Type of surgical procedure Number of procedures Peritoneal contamination Malignancy status Urgency Length of surgery Localisation of surgical incision POSSUM, SRS, SORT POSSUM POSSUM POSSUM POSSUM, SRS, SORT ARISCAT RCRI, ARISCAT, SORT 37

Intraoperative events Lowest mean arterial pressure Lowest heart rate Lowest body temperature Administered blood units Administered crystalloids Administered colloids Administered plasma Haemodynamic monitoring SAS SAS none SAS none none none 38

Riskfaktorer för postoperativa komplikationer 1. Kirurgins komplexitet 2. Akut/elektiv operation 3. Komorbiditet 4. Funktionsnivå preoperativt 5. Biokemiska markörer 6... 7...? Sverige

Validering, kalibrering, diskriminering 1. Riskskattning pre-operativa variabler ASA 3 a/b mortalitet och morbiditet (POMS) Revised Cardiac Risk Index allvarliga kardiella komplikatoner Surgical Outcome Tool (SORT) mortalitet och morbiditet 2. Riskskattning peri-operativa variabler P-POSSUM mortalitet och morbiditet Surgical APGAR- mortalitet och morbiditet Surical Risk Scale mortalitet och morbiditet

Mortalitet prediktion 30 d enligt SORT i Sverige: högrisk patient och högrisk kirurgi Demografi: medelålder = 73, malignitety = 41% Mortalitet 30 d: 5,6% (n= 60/1089) 41 Kalman S et al. Ej för spridning

Kalman S et al. Ej spridning 60 dagars mortalitet The receiver operating characteristics of the P-POSSUM, Surgical Risk Tool (SORT), Surgical Risk Scale (SRS) and the Surgical APGAR models, predicting the mortality at 90 days following surgery, 13% (n= 140). 42

ARISCAT - lungkomplikationer 43 Kalman S et al ej pulbl

Allvarlig kardiell morbiditet Kalman S et al. Ej spridning 44

45

Kan detta vara en början på ett systematiskt arbetssätt att välja vård efter patient i samband med kirurgi? 46

47 Tack för Er uppmärksamhet!

Definition ODDS RATIO a measure of association which compares the odds of disease of those exposed to the odds of disease those unexposed. Magsjuka av fisk Uträkning Odds exposure=2.5; O exposure controls=0.3 Odds Ratio = 8.33 48