Trygghetsplan läsåret 2014-2015

HIMMETA/MUNKTORPSSKOLANS Trygghetsplan läsåret 2014-2015 Bilaga: Handlingsplan Cliff Andersson 2014 K ÖPINGS KOMMUN

2 Inledning Trygghetsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska förebygga samt motverka mobbing, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling. All personal har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna på skolan. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Vår lika behandlingsplan ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktat och ständigt aktuell. Vår värdegrund bygger på trygghet, ansvar och respekt, för att skapa en skola med en positiv och utvecklande lärmiljö för både elever och personal på skolan. Vår ledstjärna är att: Vi vill ha en skola där elever och personal trivs och känner arbetsglädje. Vi vill att alla på skolan talar ett vårdat språk och respekterar varandra. Vi vill att alla elever ska vara trygga och känna sig sedda. Definitioner och begrepp Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling utifrån olika grunder som t.ex; Kön Könsövergripande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Definitionerna är hämtade från skolverkets skrift Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling (www.skolverket.se) Kränkande behandling kan delas in i tre olika kategorier. Dessa är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om den kränkande behandlingen systematiskt upprepas definieras den även som mobbing. Diskriminering Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas i förhållande till andra. Detta kan vara att en elev med funktionshinder nekas tillträde till praktiskt undervisning t.ex laborationer eller idrott. Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att skolan eller dess personal i praktiken inte ger honom eller henne samma förutsättningar som andra. Detta kan innebära att en elev deltar, men att deltagandet begränsas på grund av praktiska förhållanden eller funktionsnedsättning.

3 Trakasserier Trakasserier är diskriminering och innebär att man kränker en elevs värdighet utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utföras av en vuxen mot elev eller av en elev mot en annan elev. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling innebär kränkningar av en elevs värdighet utan att det faller under någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Exempel på kränkande behandling Kränkningar kan vara: fysiska t.ex. slag eller knuffar verbala t.ex. att bli hotad eller kallad för fula ord psykosociala t.ex. utfrysning eller ryktesspridning text eller bild (klotter, lappar, SMS, MSN eller e-post) Kränkningar och trakasserier mellan elever och personal Definitionen av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling kan både utföras av och drabba elever och vuxna. Mobbning: En upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism: Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Våra övergripande mål På Munktorpskolan har vi nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier, mobbing och kränkande behandling och vi arbetar aktivt för att alla barn och elever ska känna sig trygga och mötas och behandlas med respekt. Alla ska trivas och känna glädje över att gå till skolan. Vår tro är att i en skola och klass med god stämning och med omtanke och respekt för varandra är riskerna mindre för att mobbning, kränkningar och diskriminering uppstår. Vi arbetar för att eleverna har tolerans för att alla är olika. Målsättningen är att alla i skolan, elever som vuxna visar hänsyn och respekt för varandra, så att var och en får samma möjligheter att utvecklas och lära sig nya saker i en tolerant och stimulerande lärmiljö. Ingen ska utsättas för kränkande behandling, mobbing eller diskriminering. Vi ska ha höga förväntningar på våra elever både inom kunskapsområdet som i uppförande och beteende gentemot kamrater och personal.

4 Rättigheter och skyldigheter Elevers och vuxnas skyldigheter i skolan bygger på FN:s konvektion om barnets rättigheter(barnkonventionen), Skollagen, Arbetsmiljölagen. Elevers rättigheter: Att bli respekterad av barn och vuxna. Att få vara med i gemenskapen. Att få känna sig trygg under hela skoldagen. Att få hjälp med att reda ut konflikter. Att få hjälp och stöd om man blir utsatt för kränkande behandling eller om man utsätter andra för kränkande behandling. Elevers skyldigheter: Att ta kontakt med någon vuxen när man upplever att en annan elev far illa. Att verka för ett kamratskap där alla blir respekterade. Att bemöta all personal på skolan på ett respektfullt sätt. Vårdnadshavarens rättigheter: Att inom 24 timmar efter det att skolan haft ett utredningssamtal informeras om att det egna barnet blivit utsatt eller att hon/han har utsatt andra barn för kränkningar. Att få information om hur skolan på olika sätt kan kontaktas(telefon, adress, e- postadress) Vårdnadshavarens skyldigheter: Att ge sina barn grundläggande demokratiska värderingar kring människors lika värde. Att alltid kontakta skolan när kännedom om kränkning uppstår. Personalens rättigheter: Att få hjälp och stöd i arbetet. Att erhålla kompetensutbildning kring arbetet mot kränkningar och trakasserier. Personalens skyldigheter: Att aldrig acceptera kränkande handlingar. Att sätta gränser och ingripa utifrån skolans värdegrund och trygghetsplan. Att följa upp bedöma och vidta nödvändiga åtgärder t. ex information till vårdnadshavare. Att medverka till att utveckla elevernas ansvarstagande, solidaritet och samhörighet för människor även utanför den närmsta gruppen. Att aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individ eller grupp. Enligt skolagen10 : En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

5 Förebyggande arbete: Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller en skolkamrat är utsatt eller ensam. Vårt förebyggande arbete för att förhindra mobbing och kränkande behandling: Alla elever på skolan ska tillsammans med klassföreståndaren ha regelbundna värdegrunds och etiska samtal. Genom samtal och reflektion ger vi eleverna möjligheter att fundera och diskutera sina egna föreställningar och värderingar samt skapa en positiv atmosfär i verksamheten. Klasslärarna inleder varje termin med en genomgång av trygghetsplanen och handlingsplanen och återknyter till den med jämna mellanrum. Om eleverna har idéer om tillägg eller förändringar ser klassläraren till att elevrådsrepresentanterna tar med dessa till första elevrådsmötet för en direkt diskussion med rektor. Alla elever på lågstadiet ska ha schemalagd Charlie tid en gång i veckan. Fritidspersonalen har förutom sitt arbete på fritidshemmet arbetstid i skolan och vistas bland eleverna för att medverka till en trygg skolmiljö dels i egna aktiviteter såsom ansvar för Charlie lektioner och på raster. De kan och har stor kompetens för att lösa konflikter och vara samtalspartner för eleverna. En trivsel och trygghetsenkät skickas ut och utvärderas 1 gång per läsår i februari. Utvärdering sker i klasserna under ansvar av klassläraren och i personalgrupp och i elevhälsoteamet under ansvar av rektor. I elevrådet ska eleverna ges tillfälle att vara/bli delaktiga i skolans utveckling av elevernas arbetsmiljö på skolan. Alla lärare ges tillfälle att äta pedagogiska måltider. Syftet är att skapa en lugn och trivsam tillvaro i matsalen där alla lärare hjälper till under lunchen. Pedagogernas roll är att samtala med eleverna och se till att ingen sitter ensam och att det råder lugn och ro under skolmåltiden. Fritidshemmet har utveckling av den sociala kompetensen hos eleverna som ett viktigt arbetsområde i sin verksamhetsplan. De har regelbundna samlingar och diskussioner om etiska och moraliska frågor. Att ha kamratstödjare på skolan och rasterna för att hålla öron och ögon öppna så att ingen blir illa behandlad. Att ha ett fungerande rastvaktschema för att medverka till en trygg skolmiljö för barnen. Att man vid utvecklingssamtalen ger utrymme och diskuterar elevens trivsel och sociala hälsa och därigenom skapar tillfälle för en gemensam reflektion kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Vid arbetslagsmöten ha en stående punkt gällande elevvård med fokus på kränkande behandling. Ansvarig för detta arbetslagsledaren. Föräldramöten hålls minst en gång per läsår. Elevhälsoteam. Elevhälsoteamet har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. Där ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog och kurator. Gruppen träffas en gång i månaden och dit kan ärenden anmälas.

6 Att upptäcka/kartlägga diskriminering, trakasserier eller olika former av mobbing och kränkande behandling. Trivsel och trygghetsenkät. Syftet med enkäten är att identifiera risker och förekomsten av diskriminering,trakasserier, mobbing och annan kränkande behandling i skolans verksamhet. Riskanalys En analys av inomhus och utomhusmiljön på skolan görs av personalen varje läsår och det sammanställda resultatet diskuteras av ansvariga och rektor för ev. åtgärder till nästa läsår. Elevmöten Genom regelbundna möten mellan personal och elever som kamratstödjarmöten,klassråd elevråd, utvecklingssamtal. Samtal med kurator och elevhälsovård. Dagliga observationer Skolledning och personal har ett extra ansvar för att vara observanta och vaksamma på att det sociala samspelet i exempelvis korridorer, matsal, klassrum och andra miljöer följer likabehandlingsplanens intentioner samt att verksamheten organiseras så att tillämpningen av trygghetsplanen är möjlig. Ansvariga för att utreda och åtgärda. Klassföreståndare, fritidshemspersonal, skolsköterska, förskollärare och rektor är ansvariga för att utreda och åtgärda. Allt utredande och alla åtgärder ska ske i ett nära samarbete med elev/eleverna och vårdnadshavare. Arbetet på en viss nivå(ett andra samtal med samma elev/elever) ska alltid dokumenteras kontinuerligt. Vid kränkning Hur gör jag som elev om jag själv eller en kamrat utsätts för kränkningar? Tala med någon: Förälder Lärare Fritidspersonal Skolsköterska Rektor Eller någon annan du har förtroende för. Tillsammans med en vuxen kan du se vad du själv kan göra och låta den vuxne ta ansvar för det som är vuxnas ansvar. Hur gör jag när mitt barn inte mår bra i skolan? Kontakta först och främst klassföreståndaren och diskutera situationen och åtgärder. Hjälper inte en första kontakt/möte, gör tillsammans med klassläraren ett åtgärdsprogram

7 där det framgår vad skolan ska göra, vad eleven ska göra och vad du som vårdnadshavare ska göra. Om du inte känner dej lyssnad på eller inte tycker att ni kommit till något tillfredsställande beslut, tala med klassläraren igen. Om klassläraren och vårdnadshavaren inte hittar några lösningar och barnet/eleven fortfarande inte mår bra i skolan, ta kontakt med skolsköterskan, kurator eller rektor för att undersöka fler möjligheter. Klassläraren kan även gå vidare och anmäla ärendet till elevhälsoteamet för vidare utredning. Om personalen misstänks för trakasserier eller kränkande behandling av en elev ska rektor ansvara för utredningen. Hur gör jag när mitt barn kränker andra? Kontakta genast klassläraren och diskutera situationen och åtgärder. Gör tillsammans ett åtgärdsprogram där det framgår vad skolan ska göra, vad eleven ska göra och vad du som vårdnadshavare ska göra. Aktiva åtgärder När skolan får kännedom om att en elev blivit eller upplevt sig kränkt ska händelsen i första hand utredas av klassläraren eller av annan inblandad personal. Dessa skall så fort som möjligt ha ett samtal med de inblandade för att ta reda på vad som har hänt. Berörda elever kommer tillsammans med personal överens hur man ska uppföra sig mot varandra fortsättningsvis. 1. Samtal med eleven. 2. Vid en allvarlig och vid upprepade händelser med samma elev/elever dokumenteras händelsen och vårdnadshavare underrättas om det inträffade. Kontakten med hemmet ska helst ske samma dag, men senast inom 24 timmar. Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev bokas. Rektor informeras 3. Arbetslaget och annan personal som behöver känna till det inträffade informeras. 4. Berörd personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna efter 3-10 dagar. 5. Om inte situationen uppklaras görs en utredning. Samtal, åtgärder och dokumentation sker enligt dokument Utredningsblankett Samtal med den utsatte/de utsatta Samtal med förövaren/förövrarna Samtal med berörd personal. Åtgärder på kort sikt Åtgärder på lång sikt När och hur ett uppföljningssamtal sker. Information till rektor. Information till arbetslaget och annan personal som behöver information. Några exempel på åtgärder På organisationsnivå: Förstärkning/ändring av rastvaktsschema Omfördelning av personalresurser

8 På gruppnivå: Extra föräldramöten Gruppsamtal Ändring av gruppindelning På individnivå: Hjälp att be om ursäkt Stödjande samtal. Uppföljande åtgärder Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka en vecka av utsedd personal. Arbetslaget får åter information och det är samtligas skyldighet att bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av klassläraren muntligen eller skriftligen. Ytterligare åtgärder /individ,grupp och/eller organisation sätts vid behov in. Skulle inte kränkningarna upphöra behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och klasslärare till en elevkonferens där situationen diskuteras och fler åtgärder beslutas. Eventuell polisanmälan. Dokumentation Dokumentationen av samtal och genomförda möte sker fortlöpande, ansvarig är klasslärare eller berörd personal. Efter avslutat ärende arkiveras dokumenten i skolans arkiv. Uppföljning och utvärdering Klasslärarna och arbetslaget ska se till att insatserna följs upp på lång sikt. Återkoppling till rektor sker konternueligt genom berörd klasslärare. Åtgärder när en vuxen kränker en elev. 1. Rektor/skyddsombud informeras. 2. Rektor och ev. skyddsombud samtalar med de inblandade var och en för sig. 3. Rektor informerar elevens vårdnadshavare. 4. Rektor och ev. skyddsombud samtalar med vuxen och elev tillsammans med vårdnadshavare och avtalar åtgärder och uppföljning. 5. Ärendet dokumenteras. 6. Ev. polisanmälan 7. Vid behov informeras förvaltningschef och övrig personal.

9 Årlig handlingsplan Till denna övergripande trygghetsplan ska det varje läsår bifogas en handlingsplan för planerade målområden och åtgärder för att öka tryggheten och minska uppkomsten av mobbing och trakasserier på skolan och på fritidshemmet. Den ska även innehålla en redovisning av hur föregående års handlingsplan har genomförts och med vilket resultat. Ansvar Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta och revidera trygghetsplanen och handlingsplanen. Personal, elevråd och hälsoteam är delaktiga vid upprättandet och revideringen av handlingsplanen. Vid varje skolstart aktualiserar skolledningen trygghetsplanen för all personal. Klasslärarna ansvarar för att gå igenom planen tillsammans med sina elever i starten av höstterminen. Vårdnadshavarna får en genomgång vid första föräldramötet under hösten. Trygghetsplanen ligger på skolans hemsida. För hela skolan gäller ett fortsatt och kontinuerligt utvecklingsarbete i demokratiska värderingar och i ledarskap och förhållningssätt i klassrummet. Reviderad 2014-08-15 Cliff Andersson. Cliff Andersson Rektor Himmeta/Munktorpskola