Fjällängsskolans fritidshem

REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26

Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Vi hade ca 100 barn inskrivna i vår fritidshemsverksamhet under läsåret. Dessa har varit fördelade på våra tre hemvist Skutan, Helags och Sylarna. Ute i hemvisten har de även delat barnen i åldersgrupper F-1 och 2-3 under del av eftermiddagen. Verksamheten bedrivs i samma lokaler som under skoldagen och vi använder oss även av idrottssalen, slöjdsalarna etc. vid behov. I fritidshemsverksamheten arbetar två fritidspedagoger samt en förskollärare på varje hemvist. Vi har utbildade fritidspedagoger och förskollärare på alla våra tjänster 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vid höstterminens start så avsätter arbetslagen tid för att gemensamt arbetat med målen utifrån statliga och kommunala styrdokument, lokala arbetsplanens prioriterade områden och de gemensamma mål som skolan tagit fram. I höst har det första utkastet på arbetsplan tagits i bruk. I detta dokument så finns det beskrivet hur kvalitetsarbetet är tänkt att fungera. Målen är skrivna av rektorerna utifrån föregående års kvalitetsredovisning samt prioriterade områden som ska utvecklas. Arbetslagen skriver ner insatser för att nå målen och detta ser olika ut för olika grupper samt hur de tänker utvärdera arbetet. Detta arbete ska vara klart till utvecklingssamtalen i oktober. Vi samtalar om kvalitetsarbetet och målen. Under resten av året så genomförs aktiviteter som ska leda till ökad måluppfyllelse. Innan maj månads utgång ska utvärderingar och självvärderingar, samt analys och åtgärder för utveckling vara klara att lämnas in. Utarbetade blanketter finns för arbetet. Utöver detta så sker självvärderingar och utvärderingar i personalgruppen kring övrigt som vi arbetat med under våra lärmöten och kompetensutvecklingsdagar etc. Vi kommer att arbeta fram ett årshjul för kvalitetsarbetet där det bl.a. står vilka underlag vi samlar in och när. Denna redovisning baseras på pedagogernas utvärderingar, samtal, resultat och analyser, självvärderingar, elevenkäter och föräldraenkät. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Till föregående års kvalitetsredovisning så bifogade vi vår framtagna Plan för fritidshem som gäller för vår verksamhet. De åtgärder vi beskrivit var att börja arbeta utifrån vår framtagna plan. Vid höstterminens start kommer vi att berätta för alla föräldrar om målen och presentera vår framtagna plan. Den ska sitta uppe så alla kan ta del av den. I föräldraenkäten ska vi arbeta mera med frågorna kring fritidshemmets verksamhet. 3

4. Utvecklingsområden 2009/2010 Fortsätter arbetet utifrån ett PBS (Problembaserad skolutveckling) perspektiv. Vi ska så långt som möjligt använda oss av PBS i dialogen om förhållningssätt/bemötande samt i övriga kollegiala samtal. Hälsoinriktningen Elevers ansvar och inflytande. 5. 1-7 Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Fritidshemmets mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i fritidshemmets läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Fritidshemmets mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och fritidshemmets mål. 4

5.1. Normer och värden Barnen tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt respekterar andra människors egenvärde. Målet är uppnått när: *Personalen aktivt arbetar med värderings och gruppstärkande övningar. *Barnen säger bra saker om varandra *Barnen löser små konflikter utan vuxenstöd Samtal i den löpande verksamheten. Lyssnar på andra. Avstå från nedsättande omdömen. Ge beröm, visa empati acceptera olikheter. Ge barnen möjlighet att leka fritt, men personalen observerar och ingriper vid behov. Arbeta aktivt med bemötande. Planerade lekar, turtagning, följa regler, förlora, vinna, arbeta mot gemensamt mål. Äventyrsbanor en bana/termin. Målet är delvis uppnått. Planerade lekar är genomförda med barngruppen och i samband med dessa har personalen samtalat med barnen om förhållningssätt och hur de är mot varandra. Äventyrsbanor tre torsdagar under våren som bygger på samarbete., Det är personalkrävande med äventyrsbanor. Viktigt med vuxna i och nära gruppen vid fri lek. I de gemensamma lekarna finns stor möjlighet att vägleda och arbeta med värdering och gruppstärkande. Fortsätta arbeta med planerade gemensamma lekar som stärker gruppen. Hitta nya sätt att genomföra äventyrsbanorna och gruppstärkande aktiviteter på. Arbeta vidare på ett aktivt sätt med att träna barnen att lösa små konflikter utan vuxenstöd. 5.2. Kunskaper Erbjuda barnen en stimulerande och utvecklande fritid, som förenar omsorg och pedagogik och stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Målet är uppnått när: *Barnen erbjuds varierande inslag av fysisk aktivitet, lek skapandeverksamhet flera gånger i veckan. *Barnen deltar i utflykter en dag/varje vecka Genomföra utflykt minst en eftermiddag varje vecka. Gå till gymnastiksalen en eftermiddag varje vecka. Ge barnen möjlighet till spontant skapande dagligen. Planerad aktivitet varje vecka. Gå till skogen, lekar, cyklar, fotbollscuper, skridskor, skidor etc. 5

Utflykter och gymnastiksal har varit återkommande aktiviteter. Målet är delvis uppnått. Inför hösten behöver vi se över våra scheman för att hitta samarbetsmöjligheter. Vi behöver arbeta med skapandet både det fria och det planerade för barnen. 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Barnen tar ansvar, är delaktiga och har inflytande i verksamheten utifrån, ålder och mognad. Målet är uppnått när: *Barnen deltar aktivt i planering och utvärdering minst en gång per vecka Barnen ges möjlighet att ge förslag på aktiviteter för fritidsgympan, utflykter. Detta ska ske vid mellismöte 1 gång/vecka. Barnen har varit med och planerat och utvärderat det som beslutats på mellismöte. De har också utvärderat på mötet. Målet är delvis uppnått. Planering och utvärdering har inte skett regelbundet minst en gång/vecka i alla grupper. Vi behöver sätta upp delmål utifrån de olika grupperna till hösten. 5.4. Skola och hem Pedagogerna skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare. Målet är uppnått när: *En god vardaglig kontakt är upprättad. *Barnens föräldrar känner sig trygga att lämna sitt barn på fritidshemmet. *Föräldrarna har fått information om Plan för fritidshemmet Personalen informerar på höstens föräldramöte om plan för fritidshem och gör i ordning en pärm med fritidshemmets mål. Vi arbetar för att föräldrarna ska känna att de får ett gott bemötande när de lämnar och hämtar sina barn. 6

68 % av föräldrarna känner till att det finns mål som styr fritidshemmets verksamhet, utifrån vår fråga till föräldrarna. Vi har inte nått målet. I enkäten kan vi också se att 96 % tycker att barnen erbjuds en stimulerande och varierad fritid på fritidshemmet. 91 % är nöjd med den omsorg som barnen får på fritidshemmet. På den av förvaltningen utskickade föräldraenkäten hade vi knappt 20% svarsfrekvens. Av dessa så ligger de flesta svaren på ja och ofta/i stort sett när det gäller trygghet, bemötande, kompetens och trivsel. De tycker också att vi har roliga, stimulerande aktiviteter samt att vi vistas ute. Vi kan se att svaren ligger något lägre när det gäller inflytande över verksamheten, delaktigheten i utvecklingssamtalen samt personalens motivation och engagemang. Föräldrarna känner dock till att det finns styrdokument som styr verksamheten på fritidshemmet. Resultatet kom sent så vi hade redan ställt tre egna frågor till våra föräldrar där vi hade en svarsfrekvens på 72 %. Det blev för svårt att analysera svaren. Vardagliga kontakter blir mer och mer sällsynt. Det går att göra mera för att höja statusen på fritidshemmets verksamhet. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete kring föräldrasamverkan och inflytande samt personalens engagemang. Vi får använda våra lärmöten till kollegiala och lärande samtal. Utveckla veckobrevet med fritidshemmets planering för att ge föräldrarna mera information kring dagarnas innehåll. Synliggöra anteckningar från våra utvärderingar av verksamheten. 5.5. Övergång och samverkan Övergången till ny verksamhet blir trygg och bra för barnen, samt att de känner sig väl bemötta. Målet är uppnått när: *Pedagogerna följer den upprättade planen förskola/fritidshem *Särskild uppmärksamhet ägnas elever i behov av särskilt stöd. Vi har arbetat om planen och provat ett annat sätt att skola in våra nya fritidshemsbarn. Den nya planen har genomförts i vår och någon utvärdering har inte gjorts. Vi kommer att utvärdera detta under hösten. Det beror på vad som kommer fram i vår utvärdering i höst av den nya inskolningsplanen. 7

5.6. Skolan och omvärlden Inget prioriterat område detta läsår. 5.7. Bedömning och betyg En bedömning av fritidshemmets måluppfyllelse efter avslutat arbetsår ska ske. Vilka områden som verksamheten klarat bra respektive mindre bra ska anges samt att det ska göras en analys av resultatet. Vi har inte uppnått målen för verksamheten på ett tillfredsställande sätt och behöver därför fortsätta kommande läsår med detta arbete. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Vi behöver arbeta med våra dokument Plan för fritidshem och Arbetsplanen och nästa läsårs mål. Tillsammans behöver vi fundera över vilka insatser som leder till målet och hur vi ska kunna utvärdera detta arbete. Vi ska också återuppta de gemensamma träffarna för personalen på fritidshemmen i Torvalla. Vi ska tillsammans läsa och samtala kring boken Utveckling pågår om kvalité i fritidshem. 5.8. Rektors ansvar (se punkt 10) 8

6. Hälsa och livsstil Utifrån Fjällmons hälsoinriktning arbetar vi för att : *Ge barnen förutsättningar att fungera i naturen/friluftsliv *Göra upp eld *Äventyrsbanor *Kamratbanor Planera återkommande utevistelser i naturen. Planera in ett äventyr under höstterminen. Köra kamratbanor i gymnastiksalen under vårterminen. De planerade insatserna för att nå målet har genomförts. Genom utvärdering och redovisning i pärm har vi koll på måluppfyllelsen. Ett äventyr genomfördes nov -09 för alla fritidshemsbarn i åk 2-3. Kamratbanor har genomförts tre veckor under vårterminen -10. Analys Lärdomar: Det har varit uppskattat av barnen att arbeta med friluftsliv. Uppskattade samarbetsövningar men personalkrävande. Tillsammans med barnen utveckla och fortsätta arbetet med friluftsliv. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har använts i verksamheten under läsåret och vi har då funnit att vi behöver omarbeta den utifrån de nya allmänna råden. Likabehandlingsgruppen har därför under läsåret arbetat med att ta fram en ny plan. Arbetet startade med att alla elever gavs möjlighet på klassråden att fundera över och beskriva hur vår skola ska vara för att alla elever ska vara respekterade. Utifrån detta såg vi att vårt långsiktiga arbete ska utgå från vår vision. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi beskrivit hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande under kommande läsår. Vi har också tagit fram en årsplan för läsåret för allt arbete som ska ske med elever och personal. Under en dag i våras arbetade all personal med planen och under läsåret har vi genomför de två trygghetsenkäter som ingår med alla elever och som ska ligga till grund för nästa läsårs förebyggande arbete. Till hösten ska vi utbilda oss för att bli en Friendsskola tillsammans med Mimergården. Utbildningen omfattar personal, elever och föräldrar. Under läsåret har vi arbetat kring rasterna och de aktiviteter som har pågått. I årets enkät svarar 86 % av föräldrarna att de känner till att vi har en likabehandlingsplan mot 76 % förra läsåret. Vår nya Likabehandlingsplan kommer att gälla från höststarten och alla föräldrar ska ges 9

möjlighet att reflektera kring den tillsammans med personalen på det första föräldramötet. Vi har under året blivit bättre på att dokumentera det som händer och det arbete vi gör, vilket ger oss större möjlighet att kunna följa upp om det vi gör för de resultat vi förväntas oss. I nästa års kvalitetsredovisning ska förhoppningsvis en beskrivning av hur våra planerade åtgärder har genomförts 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har tillgång till en specialpedagog på heltid på skolan. Vi arbetar för att övergången från förskolan ska bli så bra som möjligt och uppmärksammar särskilt de barn som kan behöva stöd. Tidigt under hösten följer pedagogerna upp de barn som förskolan ansåg vara i behov av särskilt stöd tillsammans med specialpedagogerna. En bit in på hösten träffar vi arbetslagen för en genomgång av grupperna och där vi lyfter de barn som är i behov av särskilt stöd. Här är samverkan med skolans personal viktig. Arbetslagen har konsultationstider tillsammans med EHT (elevhälsoteam) där vi samtalar kring de åtgärder som vidtagits på organisation, grupp och individnivå, och hur dessa har påverkat barnens utveckling, samt vad och hur vi kan utveckla vårt arbete ytterligare där åtgärderna inte gett det resultat vi hoppats på. Specialpedagogen kan delta som stöd vid lärmöten för personalen på fritidshemmet vid behov. Där behov finns så genomförs samtal med föräldrarna och personal från fritidshemmet. Vi träffas också för att utvärdera om de åtgärder vi vidtagit leder barnets utveckling framåt. I vår elevhälsoplan, finns arbetsgången beskriven när det gäller våra elever i behov av särskilt stöd. Vi arbetar utifrån vår framtagna elevhälsoplan som utvärderas och revideras varje vår. 9. Redovisning av Öppen fritidsverksamhet Fritidsklubbens verksamhet samordnas med fritidshemmens. Barnen som går på klubben går tillbaka till sina respektive fritidshemsgrupper och äter mellanmål samt deltar i den verksamhet som bedrivs i de grupper som är kvar på fritidshemmet. Onsdagar har vi planerade aktiviteter bara för klubbarnen. Varje hemvist ansvarar i månad var för att planera dessa tillsammans med barnen. 10. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. I min ledningsdeklaration har jag beskrivit hur jag vill bedriva mitt pedagogiska ledarskap. Jag vill jag verka för att vi tillsammans ska skapa ett positivt klimat för lärande där alla ska bli respekterade, känna glädje och trygghet. Våra lärmöten ska vara ett forum för dialog 10

där vi lyssnar till och tar vara på varandras erfarenheter, ger varandra feedback, utmaningar, inspiration och stöd, samt ökar vår förståelse för uppdraget. Jag har som mål att genomföra regelbundna verksamhetsbesök med fokus på enskilda områden, ge feedback samt ställa frågor kring det jag inte förstår. Vid läsårets start upprättades en lokal arbetsplan som beskrev det arbete som skulle pågå under läsåret. Utifrån arbetsplanen och de ekonomiska ramar som gällde så arbetade vi med kompetensutveckling på olika sätt. Varje vecka har vi lärmöten för förskollärare och fritidspedagoger, där fokus legat på planen för fritidshemmet och arbetet med fritidshemmets arbetsplan och de statliga och kommunala målen, LPO 94 samt kvalité i fritidshem. Vi har fört kollegiala samtal kring fritidshemmets uppdrag utifrån de mål som styr verksamheten och hur vi ska arbeta för att nå målen. Våra lärmöten är ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte och lärande. Den påbörjade processen med att arbeta fram planen har stärkt fritidspedagogernas yrkesroll. Vi fortsätter även med våra Torvalla gemensamma mötesplatser för fritidshemspersonal till hösten. Arbetet med att arbeta fram en ny plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier har pågått under hela läsåret, där elever och personal varit delaktiga och där vi genomförde en heldag tillsammans under våren kring detta arbete. Den nya planen är klar att tas i bruk från höstterminsstarten. Vi arbetar kontinuerligt med våra hälsofrämjande aktiviteter samt att koppla dessa till fritidshemmets verksamhet, där utflykter i närområdet genomförs regelbundet varje vecka i alla grupper. Arbetslagen får möjlighet att regelbundet träffa EHT teamet för konsultation och handledning. Vi använder också våra lärare med kompetens inom läs, skriv och matte till att arbeta och stärka upp kring de som behöver stöd för att klara målen Östersund den 26 / 8 2010 Gun Söderberg Königsson 11