Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin



Relevanta dokument
Fler trick än bara en kopp kaffe för att hålla metabolismen uppe och vikten nere!

Är det nyttigt med fet mat?

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

En guidad tur i kostdjungeln

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Medelhavskost i Norden?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Ger socker typ 2-diabetes?

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Hälsoeffekter av motion?

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Måltidersättning och viktreduktion

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Individualiserade kostråd

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Low Carb High Fat passar det normalviktiga?

Kostrekommendationer & evidens

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

Mat vid fetma. Ett studiebrev om kostråd till patienter med fetma. Staffan Lindeberg

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Fett, Dieter och Myter

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

Bild 1. Bild 2. Bild (n=4000) 7.6% 2003 (n=1800) 18.4% Obesity from %

Stillasittande & ohälsa

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Mat på vetenskaplig grund

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Evidensbaserad medicin

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Matprat i primärvården

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den?

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Ämnesutbildning: Mat

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Viktbehandling icke kirurgisk

Transkript:

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals with Type 2 Diabetes: Four Year Results of the Look AHEAD Trial Arch Intern Med 2010 170 1566-1575 Goals ILI: 1. "<30% of total calories from fat (<10% from saturated fat) and a minimum of 15% of total calories from protein." 2. 175 min/vecka fysisk aktivitet jfr -"Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater."

Look AHEAD Trial Arch Intern Med 2010 1701566-1575

National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) For Immediate Release Friday, October 19, 2012 Contact:Amy Reiter 301-496-3583 "Weight loss does not lower heart disease risk from type 2 diabetes" Intervention stopped early in NIH-funded study of weight loss in overweight and obese adults with type 2 diabetes after finding no harm, but no cardiovascular benefits"

test av "nyttig" mat på ickediabetiker: Women s Health Initiative Study Reducing Total Fat Intake for CVD prevention Aim: To study the effect of low-fat, high fruit, vegetable, and grain diet on breast cancer, colorectal cancer and heart disease in postmenopausal women Diet NOT designed for weight loss 48,000 postmenopausal women followed 8 years No intervention 60% of participants Intervention (dietary change) 40% of participants

Change in Fat Calories Over Time Women reported a significant decrease in fat-calories, but not to 20E% 40 35 30 25 20 15 10 Control Intervention Goal 5 0 Y-0 Y-1 Y-3 Y-6

Cumulative Hazard 0.0 0.02 0.04 0.06 0.08 Kaplan-Meier Estimates of Cumulative Hazards for CHD (MI, CHD Death, or Revascularization) MI, CHD death or Revascularization HR, 0.97 (95% CI, 0.90-1.06) Hos patienter med tidigare kardiovaskulär sjukdom ökade risken 26% för en ny händelse! Intervention Comparison Hazard ratio = 0.97 (95% CI = 0.90-1.06) Time (years) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Events Intervention 87 86 106 121 123 140 136 95 71 Comparison 129 162 161 184 188 213 206 161 91 Howard, B. V. et al. JAMA 2006;295:655-666. Number at Risk

Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet R Estruch et al. NEJM 2013 Rekommendationer

Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet R Estruch et al. NEJM 2013 Rekommendationer

Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet R Estruch et al. NEJM 2013

Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet R Estruch et al. NEJM 2013

Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet R Estruch et al. NEJM 2013

Var det kanske inte rätt kost som testades i Look-AHEAD? Diabetesincidens hos patienter med hög risk för kardiovaskulär sjukdom som lottades till extra fett (nötter eller olivolja, fet linje: a,b) eller till lågfettkost (tunn linje, c) PREDIMED study, Diab Care January 2011: 34 (1)14-19

Hans Guldbrand distriktsläkare Sammanlagt 61 patienter med diabetes typ 2. 30 + 31 patienter på 2 vårdcentraler. 61 deltagare VC Borensberg VC VC Marieberg 31 deltagare 30 30 deltagare ågkolhydratgrupp Lågfettgrupp Lågkolhydratgrupp Lågfettgrupp 15 deltagare 16 deltagare 15 deltagare 15 deltagare

Kostregistrering Lågfettgrupp vid 6 månader Högfettgrupp vid 6 månader

Weight reduction (kg) In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss Gulbrand et al Diabetologia 2012 0-1 -2-3 * * High-carbohydrate diet Low-carbohydrate diet * -4-5 -6 Baseline 6 Months 12 Months 24 Months * sign jfr med baseline inom gruppen

A1c change (mmol/mol) Västkost 5 High-carbohydrate diet Low-carbohydrate diet 0-5 * Baseline 6 Months 12 Months 24 Months -10 * sign jfr med baseline inom gruppen

Inom grupperna vid 6 månader jämfört med start hade Lågfettgruppen LDL kolesterol som gick från 2.36 ±0.65 till 2.31 ±0.76 mmol/l, p= 0.7 HDL kolesterol som gick från 1.08 ±0.29 till 1.10 ±0.30 mmol/l, p= 0.4 Högfettgruppen LDL kolesterol som gick från 2.61 ± 0.84 till 2.49 ±0.75 mmol/l, p= 0.4 HDL kolesterol som gick från 1.13 ±0.33 till 1.25 ±0.47 mmol/l, p= 0.02

Sammanfattning Västkost-studien "trots 4kg viktnedgång så når man varken bättre blodfetter eller blodsocker om man går ned i vikt med lågfettkost enligt tallriksmodellen"

Jämförelse mellan låg-fett, medelhavs-diet och hög-fett kost Iris Shai, R.D. et al. NEJM 2008 Volume 359:229-241

Var hamnar det fett kroppen bildar om man konsumerar för mkt kalorier? bukfetma Cola mjölk dietc vatten lever Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study Cola mjölk dietc vatten Maersk M et al. Am J Clin Nutr 2011;95:283-289 muskel Cola mjölk dietc vatten 2012 by American Society for Nutrition

Relative risk Apropå medelhavsområdet, hur är det med betydelsen av alkoholintag (den fjärde makronutrienten)? 983 Typ 2 diabetiker, 68 år vid starten, 12 års uppföljning Valmadrid et al., JAMA, Juli 1999 1,2 1.0 0,8 Kranskärlsdöd Total död 0,6 0,4 0,2 0 <1 /month X-consum. < 1/w 2-7/w >1/dag

Sammanfattning Kolhydrater höjer inte bara sockret utan ökar också lever- och visceral fetma om det konsumeras i överskott I flera studier har lågfettkost jämfört med att äta mindre kolhydrater visat såväl mindre effektiv viktnedgång som mindre förmånliga nivåer av riskmarkörer. Lågfettkost i både WHI studien och i PREDIMED gav ökad sjuklighet (!) i grupper med hög kardiovaskulär risk Skall du ta bort något i kosten- ta bort kolhydrater (och mellanmål förstås)! Det kostar energi att producera dessa, och det kan ligga bakom att vikten då minskar lättare. Kolhydrater är den makronutrient som inte mättar och som inte är essentiell. Flera komponenter i de "officiella" kostråden är felaktiga och leder till mer sjuklighet!

Från Livsmedelsverkets hemsida 2013 05 25 Fett Intaget av mättade och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 % av energiintaget (E%). Minskad konsumtion av livsmedel rika på mättade fettsyror leder i allmänhet till en minskning av intaget av kolesterol. De mättade fettsyrorna laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra samt transfettsyror och kolesterol höjer LDL-kolesterolnivåerna i serum, som är en stark riskfaktor för kranskärlsjukdom. För att minska risken för kranskärls-sjukdom är det viktigast att minska intaget av dessa fettsyror. En begränsning av det totala fettintaget är dock viktigt för att minska risken för fetma. Det gör det också möjligt att öka konsumtionen av livsmedel med lågt fettinnehåll vilka samtidigt är rika på näringsämnen och andra ämnen, som kan vara betydelsefulla för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. "klarläggande" Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater.