Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Transkript

1 Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department of Food and Environmental Sciences

2 Terveyden muutokset På väg till NNR 2012 Vad är/blir nytt? Processen Matbaserade rekommendationer Energigivande näringsämnen Vitaminer och mineraler ( D-vitamin) Obs! Rekommendationerna kommer ut den och vad nu den presenteras skall därför tolkas som dagens läge

3 Nordic Nutrition Recommendations The NNR5 project, Systematic Reviews Protein intake from 0 to 18 years of age and its relation to health: Calcium intake in health maintenance Dietary fiber and the glycaemic index Weight loss before conception What do review papers conclude about food and dietary patterns? Does milk and dairy consumption during pregnancy influence faetal growth and infant birth-weight? Iodine intake in human nutrition Dietary macronutrients and food consumption as determinants of long-term weight change in adult populations: Does high sugar consumption exacerbate cardiometabolic risk factors and increase the risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease? + e.g. vitamin D

4 NNR 2012 NNR 2012 processen Referees Systematisk litteraturöversikt NNR 2013 Kapitel-1 NNR 2013 Kapitel-1 Referees NNR 2013 Kapitel-2 NNR 2013 Kapitel-3 Allmän (öppen) konsultation Reference group NNR 2013 Kapitel-2 NNR 2013 Kapitel-3 4

5 1517 abstracts 1398 excluded as being clearly not eligible 119 full papers 61 excluded directly for being not eligible Detailed scrutiny of 58 full papers 17 excluded for not being eligible after careful reading 50 papers, quality grading 9 additional papers 7 papers with grading C 43 papers with grading A and B: evidence grading

6 Grading of evidence (evidensgradering) Convincing (övertygande) Probable (sannolik) Suggestive (möjlig) No conclusion (ingen konklusion)

7 Fiber och protein evidens Exponering Respons Assosiationerna Evidens + ns - Fiber Vikt 1 4 Sannolik Fiber Midjemåttet 1M 1 Möjlig 1W 1M Fruktfiber Vikt 1M Ingen konklusion Spannmålsfiber Vikt 1 Sannolik 1M Protein Vikt 1 Ingen konklusion Protein Vikt 1 Ingen konklusion

8 förökar ns förebygger Hälsosam kost Sockerrika prod. Mjölkprodukter Kött Potatis Raffinerat spannmål Fiberrik Resultat från en systematisk översikt om kost och viktförökning (Fogelholm et al för NNR 2012)

9 Resultat från en systematisk översikt om kost och viktförökning: en summering (Fogelholm et al för NNR 2012) Förökar fetma Hög energitäthet Raffinerat spannmål Raffinerad bröd Kött Sötsaker Förebygger fetma Fiber Spannmålsfiber Fullkornsspannmål Frukt Nötter Mjölkprodukter Hälsosam kost

10 Nordisk kost minskar dödligheten 1,2 Män 1,2 Kvinnor 1 1 RR 0,8 0,6 RR 0,8 0,6 0,4 0,2 0,4 Trend: p = 0,005 Trend: p = 0,03 0, Samband mellan nordisk kost (en index mellan 0 och 6) och dödligheten (mortalitet) bland danska män och kvinnor under ett 12-års förföljelse. Indexen begrundades av konsumption av fisk, kål, rågbröd, havre, äppel och päron samt rotfrukt. Standardisering: bl.a. fysisk aktivitet, rökning, alkohol, ålder. Olsen ym. J. Nutr. 2011;141:

11 Matbaserade rekommendationer Ät mera Byt Begränsa Grönsaker, inklusive baljväxter Hög fett mjölkprod. Låg fett mjölkprod. Rött kött, korv, mm. Frukt & bär Smör Veg. olja Margarin Nötter Fullkornsspannmål Fisk, skaldjur, mm. Sockerrika drickor Raffinerade spannmålsprodukter Andra livsmedel med rikligt salt eller socker Alkohol 11

12 Kostpyramid skäl att förändra? Frukt och grönt ät mycket rikligt Fullkorns spannmål ät rikligt Begränsa intaget av raffinerade spannmål Oljor: hälsosamt fett Begränsa intaget av kött(produkter) Begränsa intaget av sockerrik mat & dryck

13 Kostintag och risken för hjärt- och kärlsjukdomar i kohortstudier (meta-analys av studier mellan 1950 och 2007) Förminskad risk (RR<1) Ingen bevis Förökad risk (RR>1) Enkelmättad fett Medelhavskost Nötter Fisk, fisk fett Fullkornsspannmål Frukt & grönsaker Fiber Total fettintag Mättad fett Fleromättad fett Västerländsk kost Kött Egg Mjölk Transfett Glykemisk index Glykemisk belastning Mente et al. Arch Intern Med 2009;169:

14 Vad skall man äta i stället för mättad fett? Risk kvot 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Morbiditet Mortalitet Hjärtinfarkt CHO CHO GI: PUFA PUFA GI: GI: ,2 Vad händer 0med hjärtsjukdomar, om man byter ut 5 E% av mättad fett mot fleromättad fett, kolhydrat eller mot kolhydrat av varierande GI? Jakobsen et al. Am J Clin Nutr 2009;89: och Am J Clin Nutr 2010;91:

15 Näringsrekommendationerna 2012 nytt förslag NNR 2004 NNR 2012? Mättad fett, E% Ca Max 10 2 Enkelomättad fett, E% Fleromättad fett, E% Fett totalt, E% (25 40) Protein Kolhydrat totalt, E% (45 60) Sackaros, E% Max 10 Max 10 Kostfiber, g/dag >25 35 Glykemisk index inklusiv transfett; 2 utan transfett

16 Rekommendationerna för vitaminer och mineraler: grundprincipen Recommended intake (RI) 2 SD 2 SD

17 D-vitamin och hälsa: bevisade och möjliga kopplingar Sköldkörtel (karsinoma) Lungorna (tuberkulos) Lever (cirros) Hud (psoriasis) Bukspottkörtel: T2D Ben (osteoporos) Musklar (styrka, balans)

18 Relation mellan serum 25-hydroxyvitamin D [25(OH)D] koncentration vid senvintern och D-vitaminintag (kost + supplement) hos friska flickor, medelåldern 11.3 år (n = 144), som lever mellan 55 och 60 N. Cashman K D et al. Am J Clin Nutr 2011;93:

19 D-vitamin, rekommendation?? Vitamin D, µg/d Women Men Recommended intake 2-60 years years > 75 years Average requirement Lower intake level Upper intake level RI AR LI UL * *