Nätverksträff Den lyssnande kulturen Kristianstad 13-14 september 2010

Nätverksträff Den lyssnande kulturen Kristianstad 13-14 september 2010

Nätverksträff Den lyssnande kulturen Prgram Välkmmen till nätverksträff i Kristianstad 13-14 september. Prgram för de båda dagarna enligt nedan. l 13 september 13.00 Samling på Grand Htell i Kristianstad. Lars Rkkjær inleder träffen. 13.30 Gemensam föreläsning kring kmmunikatin. 15.00 Kaffe. 15.30 Kristianstads kmmunikatinsprjekt redvisas. 16.30 Krt gemensam vandring i centrala Kristianstad därefter utfärd i Kristianstads Vattenrike. 19.30 Gemensam middag på Grand Htell med efterföljande mingel med möjlighet til kntaktskapande. 14 september 08.30 Lyssnande samtal i mindre grupper. Samtalsledare från Kristianstad finns med i samtliga grupper, de leder ch dkumenterar samtalen. 10.00 Kaffe varje grupp avgör när de tar paus. Lyssnade samtal frtsätter därefter. 12.30 Gemensam lunch. 14.00 Lars Rkkjær knyter samman dagarna ch avslutar. 15.00 Kaffe. 13 september Lena Nrén inledde ch hälsade alla välkmna Lars Rkkjær beskrev sina tankar kring upplägget. Under mrgndagen vill Lars dela ss i två grupper den rganisatriska gruppen ch den pedaggiska gruppen. Lars pratar m att vi egentligen bara måste vara människr ch ger lika exempel på det där det fungerar ch där det inte fungerar. Britt-Marie Lithammer från frisklan Äventyret sm startade i Västerås för ett år sedan ch dessförinnan 7 år i Skultuna, berättar att deras verksamhet är uppbyggt kring Tillit. De jbbar med att barnen själva ska jbba med sin utveckling ch hjälpa ch stötta barnen i detta. Lyssna, reflektera, upptäcka ch utfrska. Hur kan jag utmana mig själv? Våga prva saker sm man inte vet hur det går ch tillåta att det kanske inte blir helt rätt men att man lär sig någt av det ckså. Spännvid mellan invärdering till utvärdering. Hej mamma ch pappa välkmna till mitt utvecklingssamtal, nu ska jag berätta hur det går för mig. En pjke med svår dyslexi egentligen utan inlärningssvårigheter i övrigt men har saknat viljan, kan idag säga det här året ska jag ha minst gd på alla mråden. Förra året hade han börjat utvecklas på många mråden. Eleverna uppfattas sm människr sm vill, kan ch gör. Britt-Marie kmmer att vara i den pedaggiska gruppen under tisdagen. Jhanna Jakbsen från Srtlands kmmune. Vi använder samtalsringen, den inre

barmetern ch de gröna, gula ch röda krten. Det har vi gjrt i fyra år ch vi kan börja se effekter av det. Vi har beslutat m den kmmunikativa pedaggiken i hela sklan. En pjke med ADHD-liknande prblematik upplevde att ingen tyckte m hnm, de vuxna sa alltid till hnm. Han var muntligt aktiv, avbröt andra ch var bra på att prvcera med rd. Han blev därför avvisad från klassrummet. Han bytte skla ch km till Jhannes skla sm visste pjkens svårigheter ch de beslutade att ta emt hnm med en psitiv syn. När de vuxna inte respnderade på hans negativa påpekanden blev det mindre ch mindre av det. Det var ett sätt för hnm att få uppmärksamhet men när han km med in i samtalsringen fick han möjlighet att få prata, få prata till punkt ch de andra lyssnade på hnm så upplevde han att det var psitivt för hnm ch han fick psitiv respns både från kamrater ch från lärare. Ringen skapade meningsfullhet för pjken. Thedr Lind ch Vidar Halvrsen från Srtlands kmmune. Thedr berättade lite m sin bakgrund bl.a. har han jbbat i ett samiskt samhälle, en helt annan kultur ch språk än det nrska. När det blev för svårt med språket sa man fta vi förstår ch hur fta är det vi säger vi förstår när det är just det vi inte gör? Alla träd sm inte bär bra, gd frukt ska huggas vid rten ch kastas på elden men är det någn sm har undersökt jrdmånen? Vi vill brt från kmmandkultur till en vegetativ kultur. Vidar jbbar i en skla med 13-16-åringar ch beskriver utifrån några lika uttryck, det första från matvarukedjan REMA 1000 Det enklaste är det bästa. Vi har teamledare på sklan sm leder ett team på 12-13 persner. Det är viktigt att den högste ledaren leder enligt kulturen annars fungerar det inte längre ner i rganisatinen. Ett annat uttryck sm Vidar bär med sig är Inte mycket är sm det ser ut att vara. Tillpassed upplärning, individanpassad undervisning handlar m att lyssna på eleven för annars kan vi aldrig tillpassa upplärningen. i Skultuna. En dikt Se mig, hör mig ch rör mig. Hur håller man en prcess vid liv? Skultuna har hållit på i 16 år. Jakim Sahlin, rektr i Kristianstad redgjrde för Kristianstads EU-prjekt Utvecklad kmmunikatin för bättre trivsel ch bemötande. Jakim Sahlin, rektr i Kristianstad redgjrde för Kristianstads EU-prjekt Krtfattad bakgrund Kmmunen gav centrala förvaltningen ch vidare ss i uppdrag att se över ch förbättra vårt bemötande av persner med funktinshinder. I våra balanserade styrkrt är ett prfessinellt bemötande en stark ledstjärna. I våra medarbetarenkäter är arbetsbelastning, arbetsrelaterade besvär ch arbetstillfredsställelse mråden sm fta får låga päng. Elevernas sklprestatin i Kristianstads mätt i betygspäng ligger under snittet. Vad ska vi göra åt detta? Olika mråden sm inte med självklarhet kan ses ha en gemensam nämnare. Kristianstad kmmuns ledarutvecklingsprgram innehåller en del m kmmunikatin ch bemö tande Östra delen av vårt sklmråde var mitt i ett EUfinansierat utvecklingsprjekt där förändringsledarna fick en särskild utbildning m kmmunikatin kpplat till självkännedm Kristianstads kmmun utbildade två medarbetare till att jbba för kmmunen ch vara stöd för för sklr ch sklrs utvecklingsprjekt med att bl.a. söka stöd från Eurpeiska uninen Peter Håkanssn, rektr i Skultuna, berättar m en vinterhändelse med snöbllskastning där några elever kmmit på kant med varandra ch när de skulle berätta m vad sm hänt råkade de hamna i en ring ch helt plötsligt km de själva på att vi står i ring, då måste alla lyssna på varandra. Bsse Crnert, lärare i Skultuna, just nu på IV-prgrammet i Skultuna. Unik utveckling på Skultuna sklr ch Knsten är att lyssna tidningsurklipp från början av prcessen

Allt detta ledde till en ansökan m ett prjekt med titeln Utvecklad kmmunikatin för bättre trivsel ch bemötande Förhållningssättet på våra sklr ska vara öppet ch tilllåtande. Detta når vi genm att Varje medarbetare känner sig lyssnad till ch förstådd vid gemensamma mötesplatser. Varje medarbetare vågar, vill ch får uttala sina tankar utan att de behöver försvara dem. Varje medarbetare känner sig respekterad. Varje medarbetare har gd kunskap m sig själv ch förståelse för andras likheter eller likheter ch visar detta genm sitt bemötande. Prjektets lika beståndsdelar Samtalsledarutbildning för drygt 40 medarbetare inklusive försklrna ch sklrnas rektrer under ledning av Lars Rkkjær (ch Lars Nilssn). Vi valde att dela Lars ch Lars för att frtsätta använda Lars R i samtalsledarutbildningen ch parallellt med detta låta Lars N få uppdrag i verksamheten för att t.ex. leda reflekterande sam tal i ett arbetslag eller ett kllegium på en förskla/skla. Föreläsningar för all persnal (även sklassistenter, vaktmästare, lkalvårdare m.fl.) inm temat bemötande ch kmmunikatin. Skådespelaren Carina Mlander, sm på ett handgripligt sätt visar hur vi reagerar på lika frmer av bemötande. Sklfrskare ch rektrsutbildare Helene Ärles tig sm beskrev frskning kring ledarskapet i sklan ch hur kmmunikatinen mellan kllegr påverkar sklans resultat Sklutvecklare Urban Hanssn, sm föreläste m hur vi bemöter varandra utifrån våra likheter, m verbal ch ickeverbal kmmunikatin Sklutvecklare Igr Ardris kmmer att föreläsa för ss den 5 ktber m målmedvetet lärarskap Litteratur till all persnal Giraffspråket av Ann-Christine Smith Att växa genm möten av Kay Pllak Vad är du för en typ? av Margareta Lycken Målmedvetet lärarskap av Igr Ardris Genusperspektivet I prjektet är en genuspedagg anställd på 10 % för att ge alla verksamheter möjlighet till lika inputs med genusperspektiv. Det har varit föreläsningar med litteraturtips, bservatiner i verksamheterna med efterföljande samtal ch träffar med arbetslag Friskvård Varje rektr har dispnerat en summa pengar för en friskvårdsinsats sm ska innehålla någn frm av föreläsning men även gärna med aktivitetsinslag. Dkumentatin ch utvärdering Parallellt med prjektet har vi försökt att dkumentera de lika insatserna. Inledningsvis hade vi med en jurnalist sm std för dkumentatinen men efterhand har vi själva försökt att följa upp bl.a. föreläsningarna med ett samlat dkument sm krt beskriver i bild ch text vad vi upplevt bl.a. för att just förstärka upplevelsen. Vi har ckså två utvärderare sm följer prjektet ch sm med jämna mellanrum träffar styrgrup pen ch ledningsgruppen för avstämning ch reflektin. De båda utvärderarna har förutm utvärderingsan svaret i uppdrag att hålla kll på att vi frtfarande styr mt målet samt utmana vårt tänk på lika sätt. Bl.a. har vi fått lägga en strategi för det frtsatta arbetet med prjektets intentiner efter att prjekt medlen har tagit slut ch EU-finansieringen avslutats. Fallgrpar Förankringsarbetet Vi tyckte ch trdde att vi redan innan prjektet drg igång hade förankrat både i ledningsgruppen ch bland persnalen prjektets idé ch intentiner. Det visar sig i backspegeln att vi ng kunde varit ännu tydligare med det Organisatin För att erhålla ett genmslag bland all persnal krävs en tydlig rganisatin där möj lighet till reflekterande samtal schemaläggs. An nars föreligger en risk att det blir en vi ch dm situatin där samtalsledarna sm får en särskild riktad insats hamnar i kläm ch inte får möjlighet att praktisera samtalsledning på hemmaplan. Då får heller inte persnalen uppleva det gda, reflekterande samtalet Byte av persnal ch rganisatin Under prjektets två år har sklchefen (högste ansvarige för prjektet) bytt tjänst ch finns inte med i den vardagliga ledningen, en rektr har slutat ch lämnat kmmunen en annan har börjat en ny anställning i kmmunen men på annan ar betsplats. Att i ett så tidigt skede få byte på nyckelpsitiner är givetvis allvarligt ch måste hanteras på ett klkt sätt. Samtidigt har rganisatinen ändrats så att det i prjektets tidiga skede berörde ett eget sklmråde idag berör en del av ett större sklmråde. Det gör att prjektets plats på ledningsgruppens dagrdning inte blir lika tydlig ch i vårt fall nästa helt fallit brt. Prjektets möjlighet att påverka verksamheten De lika aspekterna sm prjektet kan sägas handla m är: - Bemötande, en psykscial aspekt för vilken kultur sm skall prägla mötet ch umgänget mel lan persnal, elever ch föräldrar.

- Den kmmunikativa pedaggiken, en pedaggisk aspekt på arbetet i klassrummet. - Det kmmunikativa ledarskapet, en aspekt på ledarskapet sm utövas på sklan. 14 september Infrmatin ch reflektin i två grupper, en med inriktning mt den kmmunikativa rganisatinen ch en mt den kmmunikativa pedaggiken Den rganisatriska gruppen Thedr Lind, sklchef i Srtlans kmmune: De jag ska leda måste förstå det jag förstår. Hur kan jag beskriva det jag tänker så att en annan persn förstår det? Jag kan göra det genm att visa det, att göra det, att vara det. Vägen blir till medan du går eller Båten blir till medan du rr, nrska rdspråk sm talar m att det är resan eller prcessen sm är det viktiga men du måste ändå känna till i vilken riktning du ska resa. Det blir hela tiden stpp ch man hamnar på sidspår vilket är svårt att förutse när man planerar. Lennart Björk i Kristianstads Vattenrike Vi utbildade samtalsledare ch en viktig del i deras utbildning ch utveckling var att bättre lära känna sig själv. Alla våra möten i hela rganisatinen skall ske i den kmmunikativa pedaggiken där du har rätt att uttrycka dina tankar men du får inte kmmentera eller kritisera det sm sägs. Jag gjrde en utvärdering där jag frågade de anställda: Vad är bra med den kmmunikativa pedaggiken? Vad mtiverar dig att frtsätta med den kmmunikativa pedaggiken? Vilka knkreta åtgärder behövs för att utveckla vårt arbete? Vidar Halvrsen, rektr på högstadieskla i Srtlans kmmune: Vidar började med att säga att fkus inte ska vara på rganisatin i den lyssnande kulturen utan det börjar i tanken hs den enskilde individen. Det är där ändringen måste ske. Den lyssnande kulturen måste hållas uppe av ledaren. När persnal slutar eller byts ut är det avhängt att ledaren är den drivande för att kunna behålla kulturen. För att förmedla den lyssnande kulturen till eleverna är läraren viktig, läraren måste kanske inte titta på målbilden hela tiden utan fundera runt hur kan vi göra istället för att lyckas. Vidar menar att typlgin kan vara till hjälp att förstå var någn har sina tankar ch att man inte bara ser till sina egna tankar. Varje år görs det en medarbetarundersökning

på sklan. I den framkm det att persnalen känner att ledarna lyssnar på deras vardag. Han säger att detta är ingångsprten till det frtsatta arbetet. Det skapas en tillit hs persnalen sm gör att man kan gå vidare. Han har ckså börjat ha medarbetarsamtal i arbetslag (inte enskilt) för meningen är ju att man ska utvecklas tillsammans. Idag arbetar man 2 lärare per klass ch det är med dessa han har teamsamtal. Fkus blir mer på klassrummet ch hur man arbetar med den lyssnande kulturen där. Det blir tid till reflektin ch samtalet handlar m lärarnas uppdrag. Man har även klass-samtal. Nu har man ett nytt system där rektr ch inspektör går ut i klasserna för att även där använda sig av mdellen att lyssna på eleverna. Vidar uttrycker att det enklaste är det bästa. Han lägger str vikt vid att se ch lyssna på lärarens vardag. Genm detta arbete med den lyssnande kulturen upplever han att stämningen på alla persnalmöten har blivit annrlunda, mer psitiv (ingen talar för mycket). Denna stämning smittar till klassrummen. När den lyssnande kulturen finns i lärarrummet så kmmer den även till klassummen. Han upplever att det nästan blivit en liten revlutin då även lyssnande kulturen har spridit sig från ledare upp till rådman. Lyssnande kulturen har bidragit till att mbbingen på sklan har minskat. Trts att sklan är den största i mrådet så finns där minst mbbing. Det är viktigt att vi kmmer brt från värderingar för de bidrar till en negativ stämning. Får man in den lyssnande kulturen blir det en annan stämning. Vidar säger att vi ska lyssna på eleverna ch att den kmmunikativa pedaggiken egentligen handlar m elevsyn. Han vill att man synliggör den kmmunikativa pedaggiken genm att skapa ett reflektinsrum där man ckså kan hänga upp den inre barmetern. För att få till detta arbete krävs det mdiga ledare ch mdiga ledare har betydelse för arbetet med den lyssnande kulturen. Ser man på arbetet ur ett rganisatinsperspektiv är det ckså viktigt att ha någn sm verkar i klassrummet. Han avslutar med att säga dn t think, act. Ord skapar inte handling utan gör någt. Bsse Crnert, lärare i Skultuna: Det är en kultur sm vi bär med ss i vår tanke ch i vår känsla, den är det viktigaste. Första tiden sm vi arbetade med den kmmunikativa pedaggiken var spännande, man fick många nya sätt att tänka. Efterhand sm tiden gick märkte man att det gick upp ch ner, energimässigt ch så småningm ville jag göra någt knkret. Då var vi sm drppen sm kastade ss ut, när drppen väl har lämnat grenen finns det ingen återvända. Vi skulle ta emt 100 st nya 7:r ch vi hade inget schema, ingen plan utan det skulle vi utveckla tillsammans med eleverna. Det var ng lite övermdigt vi var inte helt förberedda. Men det blev någt fantastiskt bra, efter en tid. Vi kände att vi var så nära varje persns sätt att lära. Det viktiga var sättet att bemöta ch förhålla sig till kunskap. Efter många års arbete km 2009 vår visin (ett häfte) då kände vi att vi kanske brde vara framme, vi hade haft våra ledare med ss hela vägen. Då plötsligt spricker allt, vi hade ingen ledare kvar, sklan rganiserades m ch arbetslagen delades upp. Mdellerna fanns kvar men vem skulle leda det framåt. Våra samtalsledare blev kulturbärarna tillsammans med pedaggerna. Det blev den faktrn sm gjrde att det höll ihp rganisatinen. Därför är det viktigt att samtalsledarutbildningen hålls vid liv. Vi måste ta in nya efterhand sm andra slutar. Det viktigaste är dit vi strävar ch inte att kmma fram till målet, det gör vi ändå aldrig. För att hålla det vi liv har vi på vårt kalendarium inskrivet när lyssnarsamtalen ska vara. Vi har även samtalsledare från lika sklr sm kmmer. Vi har lyssnargrupper på schemat till eleverna. Många lärare undrar från vilket ämne man ska ta tiden, men min erfarenhet är att m man använder sig av lyssnargrupper vinner man tid till alla ämne ch man får en bättre kunskapsinhämtning. Det kvittar i vilket rum eller med vilka människr man

sitter. Detta är ett hantverk där jag sm samtalsledare är redskapet. Det kan se lika ut eftersm vi är lika. Det blir lyckat när jag verkligen är där, jag måste vara helt ren. Alla måste hitta grunden i sig själv, samtalsledning är en teknik den kan kpplas till din nyfikenhet i vad andra människr tänker. Lars: det handlar m någt du är, kulturen där vi är den vi är. Bsse: jag började sm mellanstadielärare 1974 de första 5-6 åren hade jag fkus på vad jag skulle göra det gick så där. Nästa 10 år kan man säga att det fungerade bra, jag visste vad jag skulle göra ch kände mig trygg i det, men det började bli tråkigt. Det var då vi träffade Lars, det var en helt ny värld sm öppnades ch gav ss helt nya verktyg. Man kan tala m en förälskelse i metden. Vi startade ett arbetslag sm bygger på lyssnarkulturen - att hitta den inre energin i möten med andra människr. Lars: den kmmunikativa pedaggiken är sm en flkutbildning. Du ska utvecklas sm människa ch det är nödvändigt för en demkrati. Bsse: Den kmmunikativa pedaggiken är tidssparande för vi har många gemensamma mål i lika ämnen ch m vi ger energi till eleven ch får dem att växa så blir resultaten bättre. Du måste förstå det den andre förstår för att kunna föra den vidare (Kirkegard). JuneAnn Wincent, tidigare rektr i Skultuna: Samtalet inleddes med frågr. Hur gör man? Hur får man igång prcessen? Vad behöver vi för verktyg? Hur får man förälskelsen för detta? Den tanken utvecklade vi i Skultuna. Det var tre ledare sm arbetade med lika åldrar. En ledare i försklan, en för år 1-3 i sklan ch en ledare för år 4-9 (ckså i sklan). En grundtanke var helhetssynen på barnen. Barnet i Centrum. Lars Rkkjær km in i bilden ch gav ss en förståelse för detta med kmmunikativ rganisatin. Viktigt att all persnal är delaktig i metden. Lyssnandet - det primära Citat "Jag kan inte ta en människa vidare utan att förstå den" ch "Jag är en förebild genm att visa" Det var ca 200 persner i rganisati nen. Efter 3-4 år var alla med på tåget fast på lika plan. För att tydliggöra för alla frmulerade man mål. Alla i BU ska känna till varandras verksamhet. Alla i BU ska känna till målen i lyssnar kulturen. Man hade enskilda ch gruppsamtal där man mötte varje persn där de befann sig. Det startades samtalsgrupper. Hur skulle ni vilja göra? Hur passar det ert arbetslag att ta till sig lyssnarkulturen? Samtalsdeltagarna fick "uppdrag" att spana efter saker i mvärlden att prata m i lyssnargrupperna. Nu har jag en annan tjänst sm förvaltningschef där jag ser det sm en utmaning att införliva tankarna med kmmunikativ rganisatin/pedaggik hs nya medarbetare i en ny rganisatin. Kerstin Svenssn tidigare rektr i Skultuna berättar: Vi startade med detta sm ett prjekt sm vi senare tyckte var en prcess. Men till slut km vi fram till att NEJ, detta är inte heller en prcess utan en KULTUR. Här kunde vi se sammanhang i rganisatinen ch en persnlig utveckling. Men det blev så lyckligt att när vi fick en ny chef så kunde hn ch jag inte mötas ch jag uppfattade det sm att det blev en maktkamp från min chefs sida mellan ss. Hn såg inte den långsiktiga fördelen med mitt arbete, så då slutade jag. Det sm krävs i denna kultur är långsiktighet, envishet ch trligt mycket jbb för att kunna se barnen ch möta dem på lika sätt. Vi måste gemensamt bygga upp strukturer för hur vårt arbete ska se ut ch ha en tydlig visin. Organisatinen är en viktig del av arbetet. När man bygger upp en kultur så blir den stark i varje människa. Vi hade en incident på sklan där en elev km in i ett klassrum ch slg en annan elev med ett järnrör. Så sm situatinen utvecklade sig så hittade vi sätt att hantera den utan att göra plisanmälan ch killen sm slg med järnrör km efteråt ch tackade mig för allt jag gjrt. Vi förhöll ss icke fördömande ch invlverade alla i samtal sm varit med i detta. Detta förlöste knflikten. (En lite förkrtad versin) Så när jag idag möter svåra situatiner tillsammans med mina medarbetare har jag så mycket lugn i mig ch kan hantera det på helt andra sätt än vad jag kunde förut. Den pedaggiska gruppen Prtkll från samtalsledningen i den pedaggiska gruppen. - Eleverna upplevs sm människr - Gemensam respekt - Använder inte kmmandn - Talar i grönt - Skapa berördhet mellan människr

Samtal med Britt-Marie Britt-Marie har varit med i Skultuna, Persbsklan i 8 år. Lärare högstadiet 7-9, samtalsledare ch med i stödteam. Har startat en friskla ch förskla, med 45 familjer (max 200 barn). Använder ett medvetet sätt att arbeta, vill plantera en frm för samtal. Eleverna uppfattas sm människr sm vill, kan ch gör. METOD; Utmaning/ Friluftsliv/ Perfrmance Utmaning; Alla barn vill, kan ch behöver utmaningar. Vi (pedaggerna) är tryggheten sm bllar tankar ch idéer med barnen. Vi ska uppmuntra när de vill prva. Arbetar med barnens medvetenhet m sig själv. Vem är jag? Vart är jag på väg? Vilka är dina intressen? Friluftsliv; Ett mål är att våga sva över utmhus. Detta kan utvecklas till att man vill ch vågar göra en veckvandring i Sarek i åk 9. Handlar m att utmana, upptäcka, ch uppmuntra eleverna. Reflektera tillsammans med barnen; Hur kan man göra nästa gång?, Vad kan eleven ta lärdm av? Perfrmance; Musik. Eleverna får fundera över; Vad gillar jag?, Vem är jag i detta?, Är jag stjärnan?, teknikern? eller den sm vill arbeta med hemkunskap för att servera mat på shwen. Målet är att först redvisa för Britt-Marie ch den lilla gruppen sedan för årskursen, bibliteket ch sist Grpen (en plats sm rymmer 16000 pers). Att redvisa för andra är deras NYCKEL. Barnen ges möjlighet till det var 4-6 vecka. Man måste aldrig någnting, men det är en möjlighet. De cachar för att barnen ska vilja! Ställer frågr, Vad har du varit nöjd med? I perfrmancegruppen avslutar man med en str shw, då eleverna underhåller samt serverar mat till gästerna. Här finns en rll till alla elever. LÄGG BOLLEN TILL BARNEN!! En pedagg visar en ftbll, lckar man med en VMmatch, eller talar man m att man kan skjuta fel ch misslyckas. Vi pedagger måste släppa på kntrllen ch utmana ss själva ch eleverna. Britt-Marie avslutade med en mycket fin dikt sm handlade m en elev sm deltg vid vandringen i Sarek. Den handlade m att sluta sklan ch m att ha en grundtanke m vad man vill i livet. Samtal med Ann ch Ingrid. Ann är lärare ch Ingrid är förskllärare. De var i Danmark på studiebesök för 16 år sedan, då träffade de Lars första gången. Artikel i fritidspedaggtidningen; Lyssna, höra ch. De Tala vill m att för samtalskulturen barnet att det skall är spridas ut i verksamheten. Ledaren/rganisatinen duktig på att spela bll. spelar en str rll, en förutsättning för Upphöj att det det ska psitiva lyckas! ch tillåt barnet att växa, ett bra De redskap. använder sig av reflekterande samtalsgrupper för vuxna. Detta Frmen arbetssätt finns har med gett i alla mötesfrmer. Persnlighetstyperna tryggare barn ch mindre (Briggs) blev ett arbetsredskap. Det har bråk lett ute. till bättre förståelse mellan lika yrkesgrupper, ingen hierarki, alla lika viktiga samt att vi är där för barnen, för de är viktigast. Vi har lika referensramar vilket gör att vi tänker lika, det är viktigt att kmma ihåg. Har lyssnargrupper med de små barnen, schemalagt, ca 10-12 barn. Använder cirkelfrmen när de har samlingar ch har arbetsplatser längs väggarna. På Ett mattan exempel; i lyssnargruppen delar man ut guldkrn / sltankar, Pjke med dvs. ADHD, ger beröm. inte Man accepterad använder eller samtalsmetden mtyckt. vid knfliktlösning samt diskuterar Prvcerande, Vad har rörlig varit ch bäst för dig idag?. Skriv ner ch ta åkte med fta dig ut till ur utvecklingssamtal. rummet samt Föräldrarna sa saker sm har sårade bjudits ch in för att se ch uppleva detta sätt att kränkte samtala. barn Gör ch det vuxna. lättare för dem att förstå. Sättet upplevs Han inte ville sm bli flum SEDD. flum. Uppleva Han ch för hans att förstå. mamma hade inga psitiva erfarenheter av Samtal sklan, med men Tarja det förändrades ch Tuija. Arbetar när han båda började i Skultuna på Jhannas i sklan förskleklass till åk3. Det är viktigt att vara placerade bra för att kunna se varandra i ögnen, dvs. att sitta i cirkeln. De gav barnen uppgiften att välja en pedagg att rösta på. De hade täckt fyra burkar med flie ch satt en namnskylt med vardera pedaggs namn utanpå. Barnen lade sitt eget namn i valfri burk. Alla pedaggerna blev valda. Inget barn frågade varför de skulle välja pedagg eller funderade på att någn vuxen kanske inte blev vald. Varför gjrde man detta? De ville att eleverna skulle börja fundera över vem man jbbar/funkar bäst tillsammans med. Inte vem man gillar utan vem sm kan lcka/inspirera samt ställa utmanande frågr, så att eleven utvecklas. Vilken typ av lärare utmanar mig mest? Ett mål är att redvisa i sin grupp. I klassrummet ska det vara arbetsr, det är en arbetsplats. Eleverna räcker upp handen, blir inte störda. De vuxna ska inte heller störa.

Utanför klassrummen finns grupprum, där det är k att prata ch arbeta gemensamt. Deras nyckelrd är ögnkntakt ch placering (ringen). Samtal med Peter. Inleder med att be Ingrid, Ann, Tja ch Tarja med att resa sig upp ch ta emt våra applåder ch tack. Peter har hamnat i ett pedaggiskt dilemma. HUR SKA HAN SÄLJA DETTA? Detta är någt sm alla behöver. Han beskriver det sm att han är i ett magiskt rum ch vill FÖRÄNDRA VÄRLDEN. Hur ska man (vi) kunna förklara detta arbetssätt? Ser man till kunskapsbegreppen finns det flera betygsnivåer ch eleven gör natinella prv. Men det är det bara en liten del av människan sn vi bedömer. Eleverna behöver mera än dessa kunskaper. De behöver lära sig att vara med andra. Var ska man då träna detta? I sklan. Vi behöver den knkreta vägen; - metd - tanke - idéer - hur ska vi förhålla ss Respekt Vad betyder det för dig? Vi skall vara vägvisare, en kmpass. Pedaggik läran m hur vi lär ut, förhållningssätt Didaktik läran m inlärning Metdik hur vi gör. VI VILL FÖRÄNDRA VÄRLDEN! Hur säljer vi det? (Den lyssnande kulturen) DET KOSTAR INGET ATT VARA GLAD! (det är vår skyldighet mt de vi möter) - den inre barmetern ch krten - har fkus på det gröna - mera medvetna m sitt bemötande ch hur de ställer frågr - har högre tlerans för att de är lika - tillåter varandra att vara lika Det är lätt att stämpla någn ch sätta dem i DIAGNOS fack. Vi måste se hur människan är, inte värdera. Samtal med Anki Rsen. Specialpedagg, arbetar i ett mångkulturellt mråde. Tycker att det är spännande. Har förmånen att få gå runt på lika avdelningar. Små barn föds empatiska, har krppsspråk använder mun, ögn, viftar ch pekar. De är tydliga i sitt språk med vill ch vill inte. Vi är de första att ta hand m/sm möter dessa 1-åringar. Hur möts vi i kmmunikatinen? 2-åringarna har tal ch krppsspråk. Man kan samtala med ch bekräfta barnet ch bli en del i barnets berättelse. Barnet kan samtalsleda mig (Anki) i ett samtal m tex. krkdilens gap genm att ställa frågr. Vi ska ge barnen lika redskap för att uttrycka sig ch vi ska vara med ch bekräfta dem. Samtal med Jhanna. Rektr ch arbetar i Nrdnrge. Började sm rektr på sklan 2006. Visste inte att där var en str knflikt mellan pedagger ch föräldrar när hn tackade ja till tjänsten. Det blev en prcess att ändra en gammaldags hållning (maktkultur) till en lyssnande kultur. Vid det första föräldramötet ville Jhanna ta hänsyn till båda parterna, men det var kas. En mamma var så arg att hn sa att m jag mötet dig på vägen (en lärare), så vet jag inte m jag kör över dig. Lars har betytt mycket för Jhanna för att förändra sklan. Vi nästa föräldramöte var Lars med. Han gjrde klart förutsättningarna, dvs. vi måste lyssna på varandra ch förstå att vi är lika. Jhanna var bservatör vid detta tillfälle. Typlgierna har fått henne att förstå vem hn är. Alla har sett vilka styrkr vi har (de sm arbetar på sklan). De har regelbundna besök av Lars. Såhär arbetar de; - använder ringen - den inre barmetern ch krten - har fkus på det gröna - mera medvetna m sitt bemötande ch hur de stäl ler frågr - har högre tlerans för att de är lika - tillåter varandra att vara lika Det är lätt att stämpla någn ch sätta dem i DIAGNOS fack. Vi måste se hur människan är, inte värdera.

Tala m för barnet att det är duktig på att spela bll. Upphöj det psitiva ch tillåt barnet att växa, ett bra redskap. Detta arbetssätt har gett tryggare barn ch mindre bråk ute. Ett exempel; Pjke med ADHD, inte accepterad eller mtyckt. Prvcerande, rörlig ch åkte fta ut ur rummet samt sa saker sm sårade ch kränkte barn ch vuxna. Han ville bli SEDD. Han ch hans mamma hade inga psitiva erfarenheter av sklan, men det förändrades när han började på Jhannas skla. Han fick leda samtalen i ringen ch han växte. Han hjälpte andra i gruppen att bli gröna. Han har fått en meningsfull vardag ch vill gå i sklan. Den lyssnande kulturen hjälper de sm har det svårt. Sammanställt av Camilla Anderssn Kulturförskla Månsagården Avslutning av dagen Lars avslutade dagen med reflektin kring att vara en människa. Du kan bara vara människa bland andra människr, du kan inte vara människa i islering. Allt detta vi pratar m handlar m att vara människa genm att se, lyssna, röra ch beröra. Samtal mellan människr kan inte vara en fri lek, vi måste ta samtalet på allvar I vår lärplan LPO-94 förekmmer inte rdet undervisning, det heter lärande Children will learn what they want t learn, if children have interested then educatin will ccur

Bilder från de båda dagarna

Vi har alle et strt vet, men mangler måske det lille vet, der skal få det stre vet at være hensigtsmæssigt i hverdagen. Srtland kmmune 12.06.09. Thedr: Jeg har egenhændigt besluttet, at vi frtsætter med Lars Rkkjær. Et rd siger: Da vi tabte målet af synes, frdblede vi indsatsen. Hvad er vres udfrdringer? Ledelse! Når jeg taler m ledelse tænker jeg på alle niveauet. Fra mig selv til centrale medarbejdere. Bl.a. Teamlederne der er rektrs frlængede arm. Tydelighed! Jeg tænker på det Stein sagde, måske er vi rädda fr at skræmme med tydelighed. Jeg kmmer til at tænke på en situatin fra Karasjk: Jeg skulle tale til en gruppe mennesker g der jeg sagde, blev versat af en tlk. Det var tydeligt at tlken ikke frstd alt jeg sagde, men det gav han ikke udtryk fr. I stedet sagde han: Ja ja, vi frstår Nøjer vi s med at acceptere et ja, ja i hverdagen. Tydelighed må derfr følges p med en dialg der sikrer at vi sm ledere ved hvad lytteren frstår. Derved er vi tilbage ved ledelse: Når jeg ser mig selv, kmmer jeg fem til at jeg sm leder brister på pfølgning. Jeg går ud fra at mennesker frstår g gennemfører de beslutninger der bliver taget. Dette sker fte ikke. Da jeg frventer af mennesker udfører det de bliver bedt m, tillader jeg mig selv at flytte fkus til nget andet. Fkus kmmer først tilbage når jeg bliver pmærksm på, at arbejdet ikke er gjrt. Ledelse er en udfrdring jeg ikke har taget fuldt på alvr. Jeg har fte tilladt mig selv at priritere øjeblikkets behv fr drift frem fr at fasthlde mig selv i ledelses psitinen. Første skridt er at have tydelige mål, der kan msættes til knkrete handlinger samt en tydelig frståelse af hvis vi skal priritere at gøre fr at nå målet. Jeg er slev havnet i symblske frklaringer sm f.eks. m dråben. Jeg må erkende at det måske kun er jeg selv der fuldt ud frstår meningen bag symblet! Jeg ser følgende mråde fr vres mål til næste år: Alle møder der ledes af ledere eller centrale persner med ledelses ansvar skal ledes efter spillereglerne i Den Kmmunikative Pædaggik. Fr at kunne det, må vi alle beherske de fundamentale spilleregler g i hvert enkelt tilfælde vælge hvis spilleregler der skal gælde i den givne situatin. Der skal skabes den frståelse i persnalet, sm gør det muligt fr den enkelte at få mandat til at gennemføre dette. Frtsætte uddannelsen af vejlederne. Da spillereglerne nu vil blive anvendt hver dag, flyttes fkus i vejlednings tilfældene til at uddanne persnalet i samme indhld sm vejlederne har fået i uddannelsen. Det bliver teamlederne pgave at være samtaleledere i deres team. Kravet bliver, at hver gang teamlederen indtager sin rlle sm teamleder, der skal spillereglerne etableres g følges. Spillereglerne, Det indre barmeter, krtene skal ud i klasserne. Det skal være bligatrisk fr alle skler at der etableres rum fr refleksin. I et sådan rum følges de spilleregler fra Den Kmmunikative Pædaggik der understøtter refleksin. Vi har behv fr at gå ind i et sådan rum hverdag. At skabe nærvær g tillid til hinanden g ikke mindst til s selv kmmer ikke af sig selv, men kræver etablerede rutiner i hverdagen. Jeg ønsker derfr beskrevet hviske faste rutiner der skal etableres fr at gennemføre Den Kmmunikative Pædaggik. Dette skal være gjrt fra starten af skleåret. Det skal beskrives sm verrdnede principper

der gælder alle. Medarbejder til medarbejder, lærer til barn, barn til lærer, barn til barn, leder til medarbejder, medarbejder til leder, medarbejdere til frældre g frældre til medarbejdere. I denne sammenhæng skal vi arbejde med vres vurderinger, sprg g adfærd. Vi har årevis tilladt vurderinger, sprg g adfærd der skaber lukkethed, frustratin, mistænksmhed g skjulte dagsrdner. Nu skal vi etablere spilleregler g faste rutiner der sikrer at vres arbejdspladser udvikler åbenhed, ærlighed, stlthed g tillid. Ledelsespgave bliver inden sklestarten at beskrive dette således, at det går at frmidle. Sm Stein sagde, så er det en nd cirkel vi må brude. Lærere g elever der føler sig pressede g i presset bringes de værste frem i s. Vi må derfr arbejde strukturerer med at frstå hvad det er fr ydre mstændigheder g indre vurderinger der gør s røde g er hviske ydre frudsætninger g indre vurderinger der s grønne g får det bedste fem i s. Netp nøgle i Den Kmmunikative Pædaggik: Skabe pædaggiske frudsætninger der får det bedste frem i mennesker både fagligt g persnligt. Alle må erkende, at når en leder går i rødt, da er samtalen ødelagt. I stedet fr at få det bedste frem, får vi det værste frem. Tiden til at reparere dette bagefter er meget mere tids g energikrævende, end den tid det tager at sikre, at mødet gennemføres i grønt. At arbejde med dette føre s til at arbejder med vres eget værdigrundlag. Hvrdan ser vi s selv g andre. Hvad er vigtigt at priritere. Min mrmr sagde: Thedr du bør ikke lade dit vet tages til fange af den andens vanvet. Stein: Jeg er enig med dig Thedr. Jeg trr det allervigtigste er at lærerne må tage den erkendelse til sig, at vi alle må lære at være grønne når vi skal lede andre. At gå i rødt er altid destruktivt. Det er gså vigtigt at tjekke av. Hvrdan bliver vi frstået. Også dette ønsker jeg skal blive en del af den kultur jeg ønsker at skabe. Vidan. Helt enig Thedr. På min væg på kntret står. Flket synes de dygtigste leder er de ledere der lader flket gøre det selv. Jeg trr på menneskers evne til at selv at tage ansvar, men jeg frstår gså, at det har ført til, at jeg ikke har indbygget rutiner fr pfølgning i min ledelse. Det er tydeligt at medarbejderne ønsker at blive set, at der er pfølgning. Ellers sm en skrev i vres pfølgning på medarbejder enketten: Vi må hldes i ørerne. Reimar: Det strømmer på så jeg knapt kan andas! Jeg er vældig glad fr, at der sættes klare mål g skabes en struktur. Begge dele er meget vigtige fr mig. Jeg håber at min arbejdsplads kan få Lars på besøg. Indtil da, arbejder jeg med Den Kmmunikative Pædaggik gennem at være eksemplarisk. Angående pfølgning så viser undersøgelsen hs s, at medarbejderne ønsker psitiv feed back på det det de gør, men gså når de ikke gør det der er besluttet. Hillevi: Vi ønsker s en pædaggisk g tydelig leder på det verrdnede kmmunale plan. Det har vi! Jeg er psitiv, men gså realistisk. Ingen af s klarer dette alene. Vi må støtte hinanden. Skal vi støtte hinanden, da må vi fremarbejde en fælles frståelse. Da vi ikke frstår på samme måde, må vi udtrykke hvrdan vi hver især frstår. Når dette er synligt kan vi skabe en fælles frståelse. Giver vi s ikke det, da bliver det sm i Thedrs eksempel: Ja, ja vi frstår!

Mai: Tak Thedr fr de tydelige signaler m at dette frtsætter. Der har været et vacum siden usikkerheden spredte sig. Udfrdringen bliver at bringe terien ud i virkeligheden. Vi må derfr synliggøre eksempler på hvr g hvrdan terien kan anvendes. Jeg har selv følt en usikkerhed når jeg har frsøgt. Vi må træne mere. Vi ledere må kunne gå ind g lede prcessen med ret ryg g gå ud igen med samme rette ryg. Når vi taler m refleksin, da må vi først definere hvad vi mener med refleksin! Vigdis: Jeg vil gerne dette skal ske. Vi er i øjeblikket inde i en psitiv prces på ungdmssklen. Der er blevet tendens til an adfærd er kan skabe tillid, men den er meget skrøbelig. Derfr bliver det meget vigtigt at vi i den samlede ledelse dvs. incl. Teamlederne bevidst understøtter denne tillids skabende prces. Det gør at vi må anvende mere tid på s selv g plangruppen. Kristine: Det lød vldsmt Thedr. Det er vigtige tanker. Jeg synes vi på Lamarka arbejde med vurderinger. Fr mig er respekt g tryghed meget vigtige begreber. Vi arbejder hvad dag efter disse. Jeg synes vi er dygtige til at kmmunikere. Måske pfattes vi sm selvgde, men det er vikke min mening. Naturligvis kan vi blive bedre, men jer trr at frudsætningen fr at blive bedre er at trr på det vi allerede gør. Sm leder anvender jeg derfr megen tid på at synlige gøre de psitive eksempler. Styrke medarbejdernes selvfølelse g selvtillid. Det skaber en gd base fr at nå endnu højere. Vi har mest arbejdet med typlgi. Mine medarbejdere er psitive, men har ikke i pririteringen sat denne prces øverst på, det må jeg være ærlig at sige. Refleksin er j ikke min sag, men jeg er lyal, det ved i. Elin: Jeg synes m det du siger Thedr. På den lederuddannelse jeg går i øjeblikket skulle jeg beskrive en typisk dag. Hele dagen går med drift. Sager sm pludseligt lander på mig brd g pludselig er dagen ver inden jeg når til at tage egentligt ledelse. Jhanne: Jeg trr så meget på dette, at vi har sat de på skemaet. Vi har invlveret både elever g frældre. Begge parter er meget psitive. Eleverne har taget det til sig meget enklere ned jeg havde tret. Det er helt tydeligt, at principperne i Den Kmmunikative Pædaggik er mere naturlig fr børnene end fr de vksne. Thedr: At lede er det vigtigste. Jeg vil tage ledelse i et prør, der skal give s plads g rum til at lede. Det skal ikke være en kunstig skabt øvelse m at lede, vi SKAL lede hver dag. Jeg vil tage rådmanden ind i denne gruppe g frklare ham hvad det er vi vil. At være leder betyder at lede. Her citerede Thedr til Hlberg: Meget skrig meget lidt udført. Vi må være tydelige: Hvad Skabe dialgen til fælles frståelse. Skabe rutiner g strukturer fr pfølgning. Når vi mødes på Strengelvåg, bliver dette hvedpunktet. ER I klar ver, at dette møde er histrisk i Srtland kmmune. Lars: DKP er en pædaggik hvis mål er, at få det bedste frem hs børnene både på et fagligt g persnligt plan. Det gøres ved at skabe frudsætninger fr en ledelse der bygger på tillid. Skabe frudsætninger fr en bevidsthed m g rutiner fr en kmmunikatin/ undervisning der giver mulig fr at synliggøre det bedste hs den enkelte. DKP har udviklet metder til dette: Hvrdan en samtaler ledes md tillid. Hvrdan ledelse leder til tillid Det indre barmeter med Rødt g grønt. Et grønt sprg. Bevidsthed m vurderinger. Spilleregler fr kmmunnikatinen. Refleksin der sikrer bevidsthed m hvrdan vi tænker når vi tænker.

Den Kmmunikative Organisatin: Den kmmunikative Organisatin, er en rganisatin, der har etableret rutiner i hverdagen, der sikrer at tillid, åbenhed, refleksin g eftertanke fremelskes i hverdagen. Er en rganisatin, hvr nye tankesæt vkser frem g udvikler medarbejdere g ledernes evne til at skabe ønsket resultat. Tilliden i Den kmmunikative Organisatin betyder at den enkelte medarbejders ambitin får spillerum. I tilliden, åbenheden g den fælles refleksin, lærer medarbejderne kntinuerligt mere m at anvende hinandens styrker.

Kmmunale utviklingsmål: Utviklingsmål fr Srtlandssklen 2010-13 Overrdna mål : Tilpasset pplæring i en lyttende g lærende rganisasjn med basis i Srtland kmmunes verdigrunnlag Mål 1: Alle elever skal sikres et gdt læringsutbytte - Alle sklene skal ha fagplaner med tydelige læringsmål g synliggjøring av grunnleggende ferdigheter i alle fag. - Alle sklene skal arbeide aktivt fr å iverksette ny frskrift: Vurdering fr læring - Alle sklene skal sikre tilpasset pplæring gjennm bruk av varierte undervisningsmetder g Den kmmunikative pedaggikk - Alle skler skal integrere Den kulturelle sklesekken i sklens planer. - Styrke g videreutvikle sklens g den enkelte ansattes faglige kmpetanse. En pedaggisk plan fr bruk av DV på alle trinn er innført løpet av 2008/2009 g skal brukes systematisk - IKT skal bli et naturlig middel i skle / hjem samarbeidet. Sklene skal legge ut ukeplaner, lkale læreplaner g årsplaner på internett Læringsplattfrm FRONTER være det naturlige kmmunikasjnsmiddelet mellm heim-skle-elever - Teknisk supprt Nødvendig teknisk supprt g kmpetanse må sikres Mål 4 : Sikre alle i sklen et gdt fysisk g psykisk arbeids- g læringsmiljø - Alle skal ha et arbeidsmiljø g læringsmiljø sm fremmer fysisk g psykisk helse - Alle sklene skal gde fysiske arbeidsfrhld sm gjør ss i stand til å gjennmføre mål 1 til 3. Mål 2: Alle elever skal utvikle gd ssial kmpetanse, fr best mulig å kunne mestre eget liv. - Sklemiljøet skal preges av respekt, inkludering g tydelige vksne - Utvikle gde kmmunikative ferdigheter - Sklen skal ta i bruk frskningsbaserte metder sm hjelper barn g unge til å utvikle gd ssial kmpetanse - Følge pp g videreutvikle et gdt skle / hjem samarbeid a) Freldreskle utprøves. Et tilbud til freldre til de minste elevene fr å skape felles frståelse g grunnlag fr gdt samarbeid b) Sklene skal samarbeide med tverrfaglig freldreveiledningsgruppe i atferdssaker Mål 3 : Alle i Srtlandssklen skal kunne bruke digitale verktøy. - Sklene skal ha ppdatert g tilstrekkelig datautstyr, slik at de kan følge den digitale utviklinga i samfunnet. I løpet av periden skal Srtland kmmune ha samme maskintetthet sm sammenlignbare kmmuner i KOSTRA. - Eleven skal kunne bruke digitale verktøy sm redskap til større faglig utbytte. - -

Hej på er! Tack för senast! Det är alltid lika trevligt att träffas ch få tillfälle att delge varandra sina lika erfarenheter! Jag skulle bara önska att vi hade en hel vecka per gång. Det känns sm m man precis hinner börja prata ch så är det dags att fara hemåt igen. Att bygga relatiner tar tid! Tankar tar tid! Vi behöver våra nätverksmöten för att fylla på energi hs varandra. Jag skulle vilja föreslå att vi ser till att ha nätverksmöten en gång per år ch att vi rterar dessa möten mellan de platser sm vill ch har möjlighet att fixa detta. Det handlar m fysiska förutsättningar sm lkaler, övernattningsmöjligheter, mat, fika, utflykter m.m. Det behöver naturligtvis inte vara en centimeterrättvisa mellan våra kmmuner, att alla ska ha lika strt ansvar för mötena. Jag åker gärna till Kristianstad varje år m det skulle bli så, men det finns ckså en päng i att fysiskt kunna visa upp det man gör på sin hemmaplan. Jag förstår att det kan finnas begränsningar för dessa möten: Hur många kan få åka? Finns det vikarier att sätta in? Eknmi? Hur mtiverar vi vikten av att resa iväg i förhållande till allt annat sm ska göras på våra sklr? Är det rättvist att bara han/hn får åka på alla möten? Jag vet bara att vi måste vårda detta ch det kräver att vi målmedvetet arbetar vidare med våra möten, sm drppen sm urhlkar stenen. Detta blir inte dyrt. Kstnaderna för mttagaren består då bara i resa, mat ch bende. Lön har persnen redan ch det handlar m att vi skapar tillfällen där var ch en kan få utvecklas för egen del ch samtidigt utveckla andra. Detta sker alltid när man står inför andra, får respns på det man sagt ch märker att det man har med sig har betydelse ch gör skillnad. Den/De sm vill är välkmna till ss i Skultuna, göra studiebesök eller medverka på annat sätt. Vill du/ni att vi ska kmma ut till er så går det givetvis att rdna. Kntakta ss i så fall via mail eller telefn: Peter Håkanssn, peter.hakanssn@vasteras.se 021 393872 eller Bsse Crnert b.crnert@skla.vasteras.se 021 393802. Nu tänker vi vidare ch så ses vi någnstans i Nrden där vi kan frtsätta att ta del av varandras framsteg i den Lyssnande kulturen! Varma hälsningar från Peter Människan blir människa bland människr! Aristteles Vad gör vi under tiden mellan nätverksmötena? Jbbar på, javisst gör vi det! Min fråga är bara: Hur fyller vi kntinuerligt på den energi sm krävs för att rka vara drivande ch uthålliga i så abstrakta frågr sm en Lyssnande kultur, en Kmmunikativ rganisatin, en Kmmunikativ pedaggik? Det är ng mycket enklare ch tydligare för dem sm sysslar med att sälja så knkreta prfiler sm ishckeysklr, sklr för matematik eller prfiler med IT. Vi behöver hjälpas åt att bli ännu tydligare i det vi gör, ge fler exempel, dkumentera, visa fler framgångar, så att samtliga medarbetare i våra rganisatiner på sikt kan vara ambassadörer, både i ch utanför de hus där de arbetar. Tänk m vi kunde förmedla medarbetare mellan varandra under tiden mellan våra nätverksmöten! Syftet skulle vara att de persner sm åker ut, tar med sig ch sprider sin berättelse, vad ch hur man gör hemma i sin skla/i sin rganisatin. Vi har redan arenr sm arbetsplatsträffar, persnalmöten, studie- ch kmpetensutvecklingsdagar, där berättelsen m lyssnarkulturen kan få kmma till tals.

Kristianstad tackar er alla för två lärrika dagar ch lämnar stafettpinnen vidare till Srtland.