Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer



Relevanta dokument
RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund

Nyborg skola och behandling 2017

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Information Områdesenheter

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Boendeschema och skolskjutsschema under läsåret 15/16

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Insatser på huvudmannanivå

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Projektplan En skola för alla Mariestad

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

Öppna förskolan Gläntan

Redovisning av elevfrånvaron vårterminen 2014

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Situationen för nyanlända barn i familj

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Resursskolan Kristianstad

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Koll på Koll med skolan som arena

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

Häggviks Gymnasium Lå 15/16 Gymnasieskolan

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Maria Nyström Agback.

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras efter information till vårdnadshavare.

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Verksamhetsbeskrivning

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Bakgrund - övergripande

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 18/19 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Elever som zappar skolan.

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Särskild utbildning för vuxnas plan

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

Paradisskolans elevhälsarutiner 16/17

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Svenska Fotbollförbundet Certifieringsansökan Fotboll i grundskolan ål 7-9

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Modellområde Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via internet

Här växer människor och kunskap

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Elevhälsoplan Fröviskolan

ADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Elever som zappar skolan

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

Utvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem

En sammanställning av lärdomar och erfarenheter gällande framgångsrik organisering av språkintroduktion

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

LOKAL ARBETSPLAN

samverkan motivera agerar

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

1.0 Dagbehandling med skola för barn och unga inom Stockholms län

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetsmätning i skolan Till elever i gymnasiesärskolan

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Standard, handläggare

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Transkript:

Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun

Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa samt BUP Föräldrastöd Våga Vilja verksamhetsidé

Personal Våga Vilja 4 st Ungdomsbehandlare/familjebehandlare - socionomer - beteendevetare 1 st lärare 50%

Målgrupp Killar och tjejer i ålder 13-20 år med betydande problematik som på är väg att leda till institutions- placering eller som ett alternativ i hemslussning från Institution.

Målgrupp Ungdomar med: -Drogproblematik (ej för djupgående pågående sådan) -Kriminalitet -Hemmasittare -Lättare psykisk problematik Mantalsskriven i kommunen

Inskrivning Aktualiseras via utredningsenheten 4-6 platser Får information tillsammans med föräldrar av personal från Våga vilja Vid positivt svar efter några dagars betänketid anordnas ett studiebesök Inhämtande av studieresultat och information från hemskolan Inskrivning (inga fasta inskrivningstider däremot helst inte under eller i anslutning till sommarlov) -ungdomarna har inga lov i vanlig bemärkelse -under loven anordnas aktiviteter, träffar och drogtester 1-3 ggr/v

Inskrivning Vid inskrivningen görs en: -kartläggning -ADAD -planering gällande behandling, procentsats beroende på behov -planering gällande skola upp till 50% skola/praktik -individuell schemaläggning utifrån behov Eleverna är samtidigt formellt inskrivna på hemskolan alternativt IV-programmet på gymnasiet Två behandlare som har huvudansvaret för varje elev

Inskrivning skola Rektor på hemskola upprättar åtgärdsprogram i dialog med socialsekreterare och våga vilja personal. SIP Rektor beslutar om särskild undervisningsgrupp Våga vilja verkställer Rektor på hemskola följer upp kunskapsutveckling samt närvaro

Exempel på schema Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 09:00 Skola Samtal Killgrupp Skola Skola 10:00 Skapa Träning 11:00 L-K A-L 12:00 L U N C H 13.00 Skola Repulse Ut i livet Skola Fredagsakt 14.00 AE AE 15.00

Program Repulse ART Återfallspreventionsprogrammet väckarklockan Skapa Egna temabaserade program (våld, känslor, kriminalitet, självförtroende, medvetenhet om funktionshinder, hälsa) Killgrupp/Tjejgrupp, program om normer och värderingar Ut i livet, program om vad som krävs för att stå på egna ben Träning

Utmaningar Flexibilitet. Att anpassa behandling och program efter individen och uppkomna situationer. Att få föräldrar att dra åt samma håll och stärka deras föräldraförmåga Att bygga och förstärka ungdomens befintliga nätverk. Att arbeta inom många olika områden

Bostad Familj Hälsa Sysselsättning Drogfrihet Fritid Framtiden

Utmaningar med att ha integrerad skola Eventuella lagar och begränsningar Kan bli ett stort steg när de börjar i en ny skola Svårt att få tag i en lärare som är behörig i flertaliga ämnen Att inte blanda ihop skolan och behandlingen.

Fördelar med integrerad skola Individanpassad studiegång Får chans att lyckas dominoeffekt Får mycket studiehjälp och arbetsro Fördel med att ha en och samma lokal (ingen fladdrar i väg)

Samma lärare medför att eleven och läraren lär känna varandra vilket skapar en ökad förståelse från båda sidor och ett bättre arbetsklimat. Lättare att lägga upp en hållbar och utvecklande studieplan Lättare vid utslussning tillsammans med den skola som eleven skall vidare till göra en individuell och hållbar studieplanering

Framgångsfaktorer Personaltätheten Få elever (blir sedda och lättare att hålla en struktur) Kombinationen av att få lyckas i skolan och livet Att varva behandling med lustfyllda aktiviteter Flexibel och lyhörd personal Samarbetet med olika aktörer såsom Af, Bup, skola, företag, polis samt andra kommunala instanser

Ledningens stöd/betydelse Ledningens stöd medför att arbetsgruppen får: Arbetsro Frihet att i stor utsträckning utforma arbetet Får adekvat utbildning Möjlighet till metodträffar varje vecka Extern handledning

Utvärdering En hög frekvens av ungdomar som avslutats återkommer ofta för att tala om vad de gör eller vill ha lite rådgivning. Personalen utvärderar ständigt metoder, program och arbetssätt genom gemensamma metodträffar varje vecka I slutet av varje läsår görs en utvärdering av samtliga ärenden där vi ställer oss frågorna: Vad fungerade bra? Vad kan vi göra bättre? Vad tar vi med oss för kunskap vidare?

NW S