Budget 2017 Godkänd av kommunfullmäktige 17.11.2016 73
2
INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 5 Budget 2017 och ekonomiplan 2018 2019 6 Den kommunala ekonomin 6 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 6 Tabell: Driftsbudget totalt 7 Driftsekonomin 8 Tabell: Resultaträkning 9 Resultaträkningen 10 Skatteinkomster och statsandelar 10 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 11 Finansiella intäkter och kostnader 11 Resultat 11 Finansieringskalkyl 12 Tabell: Finansieringskalkyl 13 Investeringar och skuldbörda 14 Graf: Investeringar och årsbidrag år 2006 2019 14 Graf: Skuldbördans utveckling år 2001 2019 15 Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år 2002-2015 16 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 17 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år 2017 2019 20 C1001 Val 20 C1301 Revision 22 C1601 Allmän förvaltning 24 C1607 Samarbetstjänster och projekt 27 C1901 Samhällsutveckling 29 C2801 Personaladministration 31 C3001 Social service och utkomstskydd 33 C3003 Handikappvård 37 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 43 3
C3007 Malax-Korsnäs HVC 46 C3011 Specialsjukvård 49 C4001 Småbarnspedagogik 51 C4003 Kommunens skolväsende 55 C4005 Gemensamt skolväsende 58 C4007 Övrig utbildning 67 C4009 Biblioteksverksamhet 69 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 71 C5001 Allmän folkbildning 73 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 76 C6001 Byggnadsinspektion 78 C6501 Miljövård 80 C7001 Tekniska verket 82 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 86 C7009 Fastigheter 88 Affärsverket Malax Vatten 90 Investeringsbudget år 2017-2020 91 Investeringar kommunstyrelsen 91 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 93 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 94 Investeringar bildningsnämnden 96 Investeringar tekniska nämnden lös egendom 97 Investeringar tekniska nämnden fasta konstruktioner 99 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 102 Investeringar totalt 104 Budgetens struktur och bindande nivåer 105 Kommunallagen 13 kap. 110 (10.4.2015/410), Budget och ekonomiplan 105 Bilaga 107 Budget 2017 Malax Vatten 107 4
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Inkommande år 2017 blåser förändringens vindar. Det sittande fullmäktige har fått tilläggstid eftersom kommunalvalet förlagts till en ny tid på året. Valen begås i april och det nya fullmäktige konstituerar sig i juni. Med nya förtroendevalda kommer nya prioriteringar, ny förvaltningsstadga och ny kommunstrategi. Under 2017 kommer också de nationella reformerna att lägga i en ny, högre växel. Landskapsreformens utlåtanderunda avslutades i november 2016 och regeringens avsikt har varit att lägga en proposition till riksdagen under våren för godkännande. Till sommaren 2017 ska en övergångsförvaltning bildas i landskapen och förberedelserna för de första direktvalda landskapsfullmäktigevalen inledas. De preliminära tidtabellerna utgår ifrån att social- och hälsovårdens verksamheter överförs från kommunerna under 2019. I och med vård- och landskapsreformen kan kommunfullmäktige från 2019 koncentrera sig på bildningsfrågor och utvecklingen av kommunens livskraft. Kommunsektors intressebevakare nationellt har därför börjat efterlysa större frihetsgrader för hur kommunerna förverkligar sin nya självstyrelsefunktion. De kräver mer manöverutrymme i frågor som berör planläggning, markanvändning, boende och trafik, integration, utbildning och kompetenshöjning, förebyggande av utslagning samt närings- och innovationspolitik. Särskilt för stadsregionerna efterlyses befogenheter och mer arbetskraftstjänster för att främja sysselsättningen. Särdragen och särbehoven i olika regioner behöver kunna beaktas genom en flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. Vasaregionens livskraftsstrategi kommer att vara ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft de närmaste åren och det är viktigt att Malax visar att man är en pålitlig samarbetspart i dessa sammanhang. I skrivande stund, hösten 2016, är arbetslösheten i Malax och Vasaregionen på en rekordhög nivå. Det bådar inte gott för den ekonomiska utvecklingen även om nationella åtgärder sätts in. Under 2016 begicks hårda förhandlingar i landet mellan arbetsmarknadernas parter. Med konkurrenskraftsavtalet vill man förbättra sysselsättningen och öka den ekonomiska tillväxten. Med avtalet vill man minska arbetsgivarnas kostnader, genom lägre socialförsäkringsavgifter, förlängning av arbetstiden för arbetstagarna och minskad lönesemesterpeng. Till lönerna kommer det heller inga avtalshöjningar år 2017, vilket således sänker på lönekostnaderna. Avtalet blir inte neutralt för kommunerna eftersom de strukturella förändringarna försvagar kommunernas inkomstbas och minskar de skatter som betalas. För kommunernas del minskar också statsandelarna som en del av överenskommelserna. Det föreliggande budgetförslaget andas enligt mitt förmenande fortsättningsvis framtidstro. Då vi har en stor reform framför oss gäller det att iaktta återhållsamhet. Resultatet för 2017 och för planeåren 2018 2019 pekar på fortsatta åtgärdsbehov för att balansera kommunens ekonomi. Den myckna investeringsbördan ter sig utmanande men samtidigt är det viktigt att beakta att investeringarna samtidigt medför effektivering och modernisering. Analyser pekar på att Malax kommun på kort sikt inte påverkas alltför negativt ekonomiskt av landskapsreformen. Malax torde därmed kunna bygga med tillförsikt för framtiden. Mats Brandt Kommundirektör 5
BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2018 2019 Den kommunala ekonomin Efter tre år av recession växte Finlands samhällsekonomi i fjol med 0,2 procent. Konjunktursvackan tycks nu vara över, men tillväxten är fortfarande mycket svag. Att den finländska samhällsekonomin tar sig ur konjunktursvackan beror främst på den inhemska efterfrågan och investeringarna. Tillväxtutsikterna för innevarande år och det kommande året beräknas vara omkring en procent. Förutsatt att tillväxten fortsätter enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten, BNP, och industriproduktionen år 2018 ändå att vara lägre än före finanskrisen. Utsikterna för den kommunala ekonomin är dystra. Pressen på att öka omkostnaderna kommer fortfarande att vara stor under de närmaste åren eftersom servicebehovet växer till följd av den åldrande befolkningen, den ökade invandringen och den dåliga situationen på arbetsmarknaden. Konkurrenskraftsavtalet har stora verkningar på kommunernas inkomster, eftersom den avtalsenliga höjningen av löntagarnas socialskyddsavgifter innebär att kommunerna går minste om betydande skatteinkomster. I kombination med den svaga ekonomiska tillväxten betyder det att skatteinkomstutvecklingen för kommunerna blir mycket lam under de närmaste åren. Kommunernas skatteinkomster i form av kommunalskatt uppskattas nästa år minska med rentav 1,6 procent. Det är en exceptionellt stor nedgång. Skuldsättningen i den kommunala ekonomin fortsätter öka i snabb takt och lånestocken beräknas öka till över 23 miljarder fram till år 2020. Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Malax kommuns ekonomi var under åren 2006 till 2011 relativt stabil. Överskott uppvisades under alla dessa sex år och skuldbördan hölls på en måttlig nivå. Boksluten för år 2012 och 2013 uppvisade dock underskott på 0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner. Underskotten orsakades båda åren till stora delar av ökade kostnader inom specialsjukvården samt av statens nedskärningar i kommunernas statsandelar. Under dessa två år halverades kommunens ackumulerade överskott och per 31.12.2013 uppgick det till 1,6 miljoner, d.v.s. 288 euro per invånare. Bokslutet 2014 uppvisade ett överskott på 1,13 miljoner. De största bidragande orsakerna till det goda resultatet var att kostnaderna för specialsjukvården drastiskt sjönk under året (-12,8 %), att kommunen höjde inkomstskattesatsen samt att utfallet av skatteintäkterna blev positivare än budgeterat. Det ackumulerade överskottet uppgick till 2,7 miljoner, d.v.s. 492 euro per invånare, i bokslutet 2014. Även bokslutet för år 2015 uppvisade ett litet överskott. Kostnaderna för specialsjukvården hölls inom budget och därtill bidrog även den goda budgetkontrollen och kostnadsmedvetenheten inom alla kommunens enheter. Inkomstskattesatsen höjdes även inför år 2015, utan skattehöjningen hade kommunens skatteinkomster minskat under året. Prognosen för år 2016 visar även på ett överskott i bokslutet. Arbetslöshetsgraden i Malax var i oktober 2016 8,7 % jämfört med i oktober 2015 6,6 %. I hela landet låg arbetslöshetsgraden på 12,5 % jämfört med 2015 12,8 %. I Österbotten låg arbetslöshetsgraden på 8,9 % i oktober 2016. 6
DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 3 958 817 4 136 120 4 580 250 4 655 940 4 749 010 Avgiftsintäkter 2 792 795 2 731 940 2 089 490 2 127 930 2 170 420 Understöd och bidrag 597 511 492 500 323 400 328 260 334 820 Övriga verksamhetsintäkter 1 175 188 1 132 750 1 074 490 1 060 160 1 081 300 Tillverkning för eget bruk 32 147 0 0 0 0 Intäkter totalt 8 556 457 8 493 310 8 067 630 8 172 290 8 335 550 Förändring i % -0,7 % -5,0 % 1,3 % 2,0 % Interna intäkter totalt 3 991 721 3 844 757 3 940 687 3 940 687 3 940 687 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -22 298 519-22 625 800-22 271 920-22 554 630-22 779 810 Köp av tjänster -15 054 393-15 178 120-15 164 760-15 365 800-15 672 320 Material, förnödenheter och varor -2 827 527-2 722 270-2 731 980-2 776 570-2 831 630 Understöd -1 430 905-1 509 760-1 194 180-1 212 090-1 236 320 Övriga verksamhetskostnader -513 700-650 450-386 590-392 380-400 180 Kostnader totalt -42 125 043-42 686 400-41 749 430-42 301 470-42 920 260 Förändring i % 1,3 % -2,2 % 1,3 % 1,5 % Interna kostnader totalt -3 991 721-3 844 757-3 940 687-3 940 687-3 940 687 Verksamhetsbidrag -33 568 585-34 193 090-33 681 800-34 129 180-34 584 710 7
Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2017 uppgå till 8,06 miljoner. Detta är en minskning med 5,0 procent jämfört med budgeten för år 2016. Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 41,74 miljoner, vilket är en minskning med 2,2 procent. Att både verksamhetens intäkter och kostnader minskar jämfört med år 2016 orsakas av flera faktorer: 1) Konkurrenskraftsavtalet minskar personalkostnaderna med ca 500.000 euro i form av minskad semesterpeng och minskad socialskyddsavgift. 2) Det grundläggande utkomststödet överförs 1.1.2017 från kommunerna till Folkpensionsanstalten. Överföringen av grundläggande utkomststödet minskar både intäkterna och kostnaderna med netto 140.000 euro. 3) Hemkommunsersättningarna netto minskar med ca 240.000 euro till följd av att elevantalet från andra kommuner i våra skolor minskar och Malax kommuns elever i andra kommuners skolor ökar. 4) I budget 2016 finns flera engångsposter, ex. kostnad för övertagandet av fastigheten Eva- och Adamhemmet som var budgeterat till 180.000 euro. Verksamhetsbidraget ligger på -33,68 miljoner, vilket är en förbättring med 1,5 procent jämfört med budget 2016. År 2018 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 1,3 procent och 2019 beräknas det försämras med ytterligare 1,3 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 3,9 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2017 har beaktats att inga allmänna löneförhöjningar kommer att ske under återstoden av år 2016, ej heller år 2017. En liten löneökning om 0,5 procent har ändå beaktats eftersom det i praktiken alltid sker små ändringar i personalens löner. För ekonomiplaneåret 2018 har personalkostnaderna ökats med 0,5 procent. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften kommer att sjunka 2018 och därav beaktas endast 0,5 procentig nettoförändring av personalkostnaderna. För 2019 har personalkostnaderna ökats med 1 procent. För år 2018 har både verksamhetens intäkter och övriga kostnader ökats med 1,5 procent. För år 2019 har motsvarade poster ökats 2 procent. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats förändringar i verksamheten, de är följande: - ökade kostnader för resultatområdet handikappvård i och med ibruktagning av det utbyggda handikappboendet Lyran från 1.1.2018 (netto 150.000 euro), - ökade kostnader för resultatområdet gemensamt skolväsende eftersom ytterligare en befattning om 50 % som kurator finns inplanerat från 1.1.2018 (netto 20.000 euro). Vård- och landskapsreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år 2019. Lagstiftningen som berör reformen har trots allt inte godkänts och hinner inte godkännas under år 2016. Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund 8
RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 8 556 457 8 493 310 8 067 630 8 172 290 8 335 550 Verksamhetens kostnader -42 125 043-42 686 400-41 749 430-42 301 470-42 920 260 Verksamhetsbidrag -33 568 585-34 193 090-33 681 800-34 129 180-34 584 710 Förändring i % 1,9 % -1,5 % 1,3 % 1,3 % Skatteinkomster 19 386 087 19 146 000 18 998 000 18 944 000 19 653 000 Statsandelar 15 659 162 16 820 000 16 685 000 16 685 000 16 685 000 Finansiella intäkter och kostnader -28 945-84 000-105 500-150 000-200 000 Årsbidrag 1 447 719 1 688 910 1 895 700 1 349 820 1 553 290 Förändring i % 16,7 % 12,2 % -28,8 % 15,1 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 420 942-1 680 000-1 900 000-2 000 720-2 100 770 Räkenskapsperiodens resultat 26 777 8 910-4 300-650 900-547 480 Ökning/minskning av reserver 22 783 22 780 22 780 22 780 22 780 Räkenskapsperiodens över/underskott 49 560 31 690 18 480-628 120-524 700 Budgeterade över- och underskott år 2016-2019 sammanlagt: -1 102 650 9
rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2019 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,68 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,89 miljoner. Skatteinkomster och statsandelar Malax kommun hade under åren 2006-2011, d.v.s. i sex år, en inkomstskattesats på 19,75 procent. I november 2011 beslöt kommunfullmäktige i Malax att höja inkomstskattesatsen till 20,25 procent för år 2012 och framåt. För år 2014 höjde kommunfullmäktige inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter till 21,00 procent. Även inför år 2015 har inkomstskattesatsen höjts och den ligger nu på 21,50. Statens nedskärningar av kommunernas statsandelar har ökat trycket hos kommunerna att öka sina skattesatser. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter till 21,50 beräknades ge Malax kommun 375.000 euro mera i skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Allmänna fastighetsskatten höjs år 2017 till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknas ge kommunen ca 70.000 euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till 18,9 miljoner för budgetåret. Jämfört med år 2016 är detta en minskning med 0,8 procent. De minskade skatteinkomsterna orsakas av konkurrenskraftsavtalet, ändringar i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster samt den ekonomiska osäkerheten. Dessa faktorer gör att skatteinkomsternas utveckling i hela landet är negativ inkommande år. För år 2018 beräknas skatteinkomsterna minska med ytterligare 0,28 procent och 2019 beräknas skatteinkomsterna stiga med 3,7 procent. Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 16,68 miljoner för år 2017. Det är en minskning med ca 170.000 euro jämfört med budget 2016. I hela landet minskar statsandelarna med ca 440 miljoner. Den största inverkan på statsandelarna har konkurrenskraftsavtalet, eftersom det minskar på kommunernas utgifter (arbetsgivarkostnader, semesterpenning och arbetstidsförlängning), minskas statsandelarna med 65 euro per invånare för alla kommuner. Sedan överförs också finansieringen av det grundläggande utkomststödet till FPA, nettoeffekten av att det grundläggande utkomststödet överförs till FPA är tänkt att vara +/- 0 för kommunerna. Ytterligare statsandelsnedskärning görs även 2017 (125 miljoner på landsnivå). Precis som tidigare år kompenseras kommunerna för minskade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna via statsandelarna (395 miljoner i hela landet). Den övriga statsandelen för undervisning och kultur har tidigare alltid varit negativ (-0,3 milj. 2016), medan denna för år 2017 är beräknad till 16.000 euro. Orsaken till detta är nedskärning av 10
finansieringen för yrkesutbildningen vilket görs genom att minska kommunernas självfinansieringsandel för den övriga statsandelen för undervisning och kultur. Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren 2018-2019. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan 2015 2016 2017 2018 2019 Skatteinkomster (1.000.000 ) Kommunalskatt 16,99 16,93 16,69 16,59 17,25 Andel av samfundsskatt 1,08 0,88 0,92 0,97 1,01 Fastighetsskatt 1,31 1,33 1,38 1,38 1,39 Sammanlagt 19,38 19,14 18,99 18,94 19,65 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar (1.000.000 ) Statsandel för kommunal basservice 13,10 14,06 13,61 13,61 13,61 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,88 2,97 3,05 3,05 3,05 Utjämning till följd av systemändring 0,10 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,33-0,31 0,02 0,02 0,02 Sammanlagt 15,65 16,82 16,68 16,68 16,68 Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till -105.500 euro under år 2017. Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Resultat Årsbidraget för år 2017 är budgeterat till 1,89 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 22.780 euro budgeteras för år 2017 ett överskott om 18.480 euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2018 och 2019 visar dock underskott, 0,62 respektive 0,52 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år 2016-2019 uppgår totalt till -1,1 miljoner. Detta är 1,69 11
miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet 2015. Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2017 till 1,89 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,3 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -4,4 miljoner. Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering. Under år 2016 har kommunens bulletlån på 5,0 miljoner förfallit och kommunen har upptagit nya långfristiga krediter. Amorteringarna har i flera år legat på knappa 0,6 miljoner, medan de från år 2017 ligger på knappa 1,9 miljoner till följd av de nya långfristiga krediterna. Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,1 miljoner för år 2017. Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,1 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till 4.287 euro per 31.12.2017. Under planeåren 2018 och 2019 uppgår nettoinvesteringarna till 6,9 respektive 2,2 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2018 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 5,3 miljoner år 2018. År 2019 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 70 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 0,4 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 5,8 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren 2017-2019 beräknas således uppgå till 10 miljoner. 12
FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan 2015 2016 2017 2018 2019 Årsbidrag 1 447 719 1 688 910 1 895 700 1 349 820 1 553 290 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -6 966 217-8 401 500-7 656 000-7 139 000-2 362 000 Finansieringsandelar för investeringar 1 575 729 1 108 620 1 222 500 79 500 4 500 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 0 70 000 70 000 70 000 70 000-5 390 488-7 222 880-6 363 500-6 989 500-2 287 500 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -3 942 769-5 533 970-4 467 800-5 639 680-734 210 Ökning av utlåningen -224 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Minskning av utlåningen 134 300 160 200 112 030 112 030 112 030-89 700 60 200 12 030 12 030 12 030 Ökning av långfristiga lån 0 11 000 000 6 000 000 7 000 000 2 000 000 Minskning av långfristiga lån -597 181-5 797 600-1 898 000-1 898 000-1 745 000 Förändring av kortfristiga lån 4 000 000 1 370 83 770 255 650 184 180 Förändring av lånebeståndet 3 313 119 5 263 970 4 197 800 5 369 680 451 210 Förändring i eget kapital 0 0 0 0 0 Förändring av förv medel och kapital 0 0 0 0 0 Förändring av omsättningstillg. 28 676 0 0 0 0 Förändring av fordringar 263 789 0 0 0 0 Förändring av räntefria skulder 350 265 270 000 270 000 270 000 283 000 Förändring av likvida medel 13 080 0 0 0 0 Prognos Skuldbörda 16 013 000 19 500 000 23 685 770 29 043 420 29 482 600 Lån per invånare 2 888 3 482 4 287 5 233 5 312 13
Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har under de senaste 4 åren varit betydande. Nettoinvesteringarna har i medeltal legat på 4,4 miljoner per år. De kommande två åren har kommunen fortsättningsvis en period med många stora investeringsprojekt och nettoinvesteringarna uppgår för budgetåret till 6,2 miljoner och planeåret 2018 till 7,0 miljoner. Till år 2019 avtar investeringsbehovet och nettoinvesteringarna är då uppskattade till 2,2 miljoner. Det absolut största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren 2014-2018. Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola är i full gång och kommer att fortgå ända till år 2018. Totalkostnad för Yttermalax skola är 7 miljoner. För utbyggnad av handikappboendet Lyran har erhållits ARA finansiering. Projektet ska utföras under år 2017 för brutto 1,5 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av Mogården åldringshem från år 2018. eringen kommer att ske år 2017. Projektet har i detta skede uppskattats till ca 5,3 miljoner, ingen projektplan eller kostnadsberäkning finns ännu att tillgå. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren 2006-2019. Malax kommuns skuldbörda beräknas under budgetåret och de kommande planeåren att öka betydligt med totalt 10 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 19,5 miljoner per 31.12.2016. En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 10 miljoner ger en skuldsättning på knappa 30 miljoner eller ca 5.300 euro per invånare vid utgången av år 2019. Nedan framgår utvecklingen av Malax kommuns skuldbörda från år 2001 fram till år 2019. 14
Efter flera år med många investeringsprojekt på gång och stora investeringsutgifter har kommunens skuldbörda ökat drastiskt. I bokslutet år 2014 hade kommunen 12,6 miljoner i skuldbörda, nu två år senare beräknas skuldbördan uppgå till ca 19,5 miljoner i bokslutet 2016. Ännu under år 2017 och 2018 beräknas skuldbördan öka drastiskt, för att sedan ebba ut från år 2019 när flera investeringsprojekt är färdigställda och investeringsutgifterna minskar rejält. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av Malax kommuns soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2002 fram till 2015. En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras avsevärt under år 2015. Med en soliditetsgrad på 44 procent och relativ skuldsättningsgrad på 55 procent börjar kommunens skuldsättning nå en alarmerande nivå. För budgetåret 2017 prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå på 64 procent. Under planeåren 2018 beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta stiga och uppnå en nivå på 76 procent. År 2019 beräknas nyckeltalet sjunka något. 15
Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2017 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda nästan fördubblas, vilket riskerar leda kommunen djupt in i en lånespiral där amorteringarna inte kan betalas utan att låna. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas och en långsammare investeringstakt antas. Historiskt sett har investeringarna tenderat förverkligas i en långsammare takt än planerat. Detta är troligt även vad gäller investeringsbudgeten 2017-2019, vilket i sådana fall innebär att skuldbördan ej ökar så drastiskt som beräknat samt att nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad ej heller försämras i beräknad takt. I bokslutet 2015 uppfylldes ytterligare ett av de såkallade kriskommunkriterierna (Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi). Det nyckeltal som uppfyllde kriskommunkriterierna var relativa skuldsättningsgraden, som överskred 50 procent. Malax kommun uppfyller nu tre stycken av de 6 olika kriterierna för kriskommun. För att klassas som kriskommun ska alla sex kriterierna uppfyllas. 16
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 13 i kommunallagen skall fullmäktige fatta beslut om de centrala målen för förutom kommunens också kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt 177+3 lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 17
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi sättning Nyckeltal 2015 2017 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 1,44 1,89 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare 261 343 > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 102 % 99,8 % 0,7 1,0 > 1,5 27 % 30 % > 90 % Soliditet, % 44 % 44 % > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 16,0 23,6 < 9,7 Lånestock, euro/invånare 2 888 4 287 < 1740 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > 4 190 /inv 2015
Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) 55 % 64 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 8 9 Inkomstskattesats 21,50 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,93 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,87 % + 0,5 % = 20,37 % (2016) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 44,4 % 43,2 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 35,9 % 38,1 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,3 % 19,3 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 19
DRIFTSBUDGETEN ÅR 2017 2019 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Åtgärdsprogram för år 2017 Kommunalval förrättas i april 2017. Den egentliga valdagen är 9.4.2017. Förhandsröstning i hemlandet ordnas 29.3 4.4.2017 och utomlands 29.3 1.4.2017. Målsättningar för år 2018-2019 Presidentval förrättas i januari/februari 2018. Riksdagsval förrättas i april 2019 och Europaparlamentsval i maj 2019. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge 9 099 0 0 Kostnader, bindande kfge -13 704 0-20 290 Netto, ej bindande (externa o interna) -4 604 0-20 290 / invånare -0,8 0-3,7 Riksdagsval 2015 ( /inv) 2,46 Röstningsaktivitet i Malax (%) 79,2 Röstningsaktivitet för hela landet (%) 70,1 20
C1001 Val Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 EP 2018 EP 2019 C1001 Val -4 604-20 290-20 460-20 750 Extern -4 526-20 290-20 460-20 750 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 099 A3240 Understöd och bidrag 9 099 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 626-20 290-20 460-20 750 A4110 Personalkostnader -6 590-11 990-12 040-12 160 A4170 Köp av tjänster -5 439-6 700-6 800-6 940 A4200 Material, förnödenheter och varor -1 597-1 600-1 620-1 650 Intern -78 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -78 A4200 Material, förnödenheter och varor -78 Totalsumma -4 604-20 290-20 460-20 750 21
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden 2016-19 är BDO Audiator Oy. Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren 2016-2019. Åtgärdsprogram för år 2017 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden 2013-2014 låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av vårdoch omsorgsverksamheten, 2014-2015 på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden och 2015-2016 på bildningsnämnden och medborgarinstitutet. Under år 2016-2017 granskas fritids- och kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden. Ny revisionsnämnd tillsätts i juni 2017 för mandatperioden 2017-2020. Den nytillsatta revisionsnämnden fastslår därefter planen för sektorvis granskning för hösten 2017 och framåt. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år 2018-2019 Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderingsplanen. 22
Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge 0 0 0 Kostnader, bindande kfge -13 614-12 330-13 440 Netto, ej bindande (externa o interna) -13 614-12 330-13 440 / invånare 2,5 2,2 2,4 Antal revisionsdagar 12 12 12 Antal sammanträden 6 6 6 C1301 Revision Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 EP 2018 EP 2019 C1301 Revision -13 614-12 330-13 440-13 590-13 810 Extern -13 324-12 330-13 440-13 590-13 810 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 324-12 330-13 440-13 590-13 810 A4110 Personalkostnader -3 422-3 560-3 420-3 430-3 460 A4170 Köp av tjänster -9 722-8 570-9 840-9 980-10 170 A4200 Material, förnödenheter och varor -180-200 -180-180 -180 Intern -289 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -289 A4170 Köp av tjänster -26 A4200 Material, förnödenheter och varor -263 Totalsumma -13 614-12 330-13 440-13 590-13 810 23
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen företräder kommunen utåt. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen och centralvalnämnden, äldrerådet samt kommittéer och har ansvar för kommunens informationsverksamhet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). Personal Heltid 12 Deltid 0 Totalt 12 Årsverken 12 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Tryggar hållbarheten i kommunens ekonomi. Implementerar nya kommunallagens stadganden i förvaltningen. Bidrar till att främja områdets livskraft och skapar förutsättningar för positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet 31.12.2017 förväntas uppgå till 5 525. Verkar för en öppen, effektiv och lättillgänglig förvaltning. Stärker förutsättningarna för gott ledarskap i kommunen. Strävar till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Åtgärdsprogram för år 2017 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskapsreform. Färdigställer en kommunstrategi, tar i bruk ny förvaltningsstadga och fortsätter utveckla interaktiva tjänster. För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Uppgraderar programvaror för ärendehantering, ser över rutiner och utvecklar digitala tjänster. Fortsatta ledarskapsutbildningsinsatser för enhets- och avdelningschefer i kommunen. Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. 24
Målsättningar för år 2018-2019 Fortsätter förberedelserna för landskapsreformen. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge 507 142 496 465 127 990 Kostnader, bindande kfge -1 309 758-1 513 513-848 511 Netto, ej bindande (externa o interna) -802 617-1 017 048-720 521 / invånare 145 182 130 Befolkningsutveckling 5 545 5 600 5 525 Fullmäktigemöten 6 7 6 Styrelsemöten 15 15 15 25
C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 EP 2018 EP 2019 C1601 Allmän förvaltning -900 534-1 104 508-731 851-772 811-784 681 Extern -1 312 374-1 510 740-779 290-820 250-832 120 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 607 3 600 33 800 3 840 3 910 A3120 Försäljningsintäkter 200 200 200 A3170 Avgiftsintäkter 1 458 1 500 1 500 1 520 1 550 A3240 Understöd och bidrag 1 663 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 4 486 2 100 32 100 2 120 2 160 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 222 064-1 432 880-768 760-777 410-787 020 A4110 Personalkostnader -828 718-828 730-585 080-587 970-593 840 A4170 Köp av tjänster -293 730-293 200-151 230-156 530-159 630 A4200 Material, förnödenheter och varor -91 847-117 750-22 600-22 920-23 360 A4270 Övriga verksamhetskostnader -7 769-193 200-9 850-9 990-10 190 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -2 501 A6140 Övriga finansiella kostnader -2 501 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -95 416-81 460-44 330-46 680-49 010 A7110 Avskrivningar enligt plan -65 416-81 460-44 330-46 680-49 010 A7130 Nedskrivningar -30 000 Intern 411 840 406 232 47 439 47 439 47 439 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 499 534 492 865 124 190 124 190 124 190 A3120 Försäljningsintäkter 410 833 394 210 124 190 124 190 124 190 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 88 701 98 655 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -87 695-86 633-76 751-76 751-76 751 A4170 Köp av tjänster -5 850-5 480-6 140-6 140-6 140 A4200 Material, förnödenheter och varor 3 380-3 290-2 240-2 240-2 240 A4270 Övriga verksamhetskostnader -85 225-77 863-68 371-68 371-68 371 Totalsumma -900 534-1 104 508-731 851-772 811-784 681 26
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2017 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun uppmärksammar Finland 100 år och Malax 410 år. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år 2018-2019 Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter (externa o interna) 11 707 1 000 0 Kostnader (externa o interna) -1 197 528-1 219 308-1 270 350 Netto, bindande kfge -1 185 821-1 218 308-1 270 350 / invånare 214 218 230 27
C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 EP 2018 EP 2019 C1607 Samarbetstjänster och projekt -1 185 821-1 218 308-1 270 350-1 286 890-1 309 780 Extern -1 138 138-1 166 000-1 208 100-1 224 640-1 247 530 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 11 707 1 000 A3120 Försäljningsintäkter 3 686 A3170 Avgiftsintäkter 8 020 1 000 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 149 845-1 167 000-1 208 100-1 224 640-1 247 530 A4110 Personalkostnader -177 172-170 000-160 000-160 800-162 410 A4170 Köp av tjänster -964 813-972 800-1 039 100-1 054 700-1 075 800 A4200 Material, förnödenheter och varor -200 A4230 Understöd -7 860-24 000-9 000-9 140-9 320 Intern -47 683-52 308-62 250-62 250-62 250 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -47 683-52 308-62 250-62 250-62 250 A4170 Köp av tjänster -340 A4230 Understöd -44 307-49 435-59 612-59 612-59 612 A4270 Övriga verksamhetskostnader -3 036-2 873-2 638-2 638-2 638 Totalsumma -1 185 821-1 218 308-1 270 350-1 286 890-1 309 780 28
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2017 Bereda kommunens företagarpris. Aktivt följa med den nya strukturfondsperioden. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar. Restriktiv hållning till nya projekt under tiden för kommunens balanseringsprogram. Åtgärdsprogram för 2018-2019 Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter, bindande kfge 7 930 6 500 6 500 Kostnader, bindande kfge -254 893-167 250-167 990 Netto, ej bindande (externa o interna) -246 964-160 750-161 490 / invånare 45 29 29 Antal sålda regionbiljetter 313 350 350 Antal nya företag 18 35 35 29
C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 EP 2018 EP 2019 C1901 Samhällsutveckling -246 964-160 750-161 490-163 880-167 140 Extern -246 964-160 750-161 490-163 880-167 140 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 930 6 500 6 500 6 600 6 730 A3240 Understöd och bidrag 7 539 6 500 6 500 6 600 6 730 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 391 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -254 893-167 250-167 990-170 480-173 870 A4110 Personalkostnader -3 092-2 050-2 050-2 060-2 080 A4170 Köp av tjänster -122 299-105 000-109 100-110 730-112 950 A4200 Material, förnödenheter och varor -282-200 -340-340 -340 A4230 Understöd -128 060-60 000-56 500-57 350-58 500 A4270 Övriga verksamhetskostnader -1 160 Totalsumma -246 964-160 750-161 490-163 880-167 140 30
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALKOMMISSIONEN Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 7 Årsverken 5 Fakta I resultatområdet ingår personalkommissionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 3-4 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2017 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen av minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställighet av nya kollektivavtal, konkurrenskraftsuppgörelsen från 1.2.2017, uppgörande och uppföljning av lokala överenskommelser enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Förberedelser för den nya lagstadgade TYP-verksamhetsmodellen, en form av samservicekontor för arbetslösa med repr. För TE-byrån, FPA och kommunerna. Målsättningar för år 2018-2019 I huvudsak samma målsättningar som 2017. erade strukturreformer inom kommunsektorn förutsätter ett omfattande beredningsoch utredningsarbete (oberoende om och när de verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer i högra grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 31