Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING

Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING 2016-09-26

Uppdrag 268606, ÅVC Svenljunga Trafik Titel på PM: Ny ÅVC Svenljunga- Trafikutredning Datum: 2016-09-26 Medverkande Beställare: Svenljunga kommun Konsult: Uppdragsansvarig: Erfaren handläggare: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Marie Rörstad Mattias Tell David Palmqvist Mattias Tell Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(13)

SAMMANFATTNING En ny återvinningscentral med återbruksanläggning planeras i Svenljunga. Den nya ÅVC:n planeras att lokaliseras söder om tätorten Svenljunga. Den nya placeringen kommer innebära att trafiken väljer nya vägar för att ta sig till ÅVC:n. Omkring 150 besökare väntas angöra ÅVC:n och återbruksanläggningen varje dag. Standarden på Kyrkogatan kommer att behöva höjas och förbättrade möjligheter att gå och cykla till platsen föreslås. 3(13)

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING... 5 2 BAKGRUND... 5 2.1 TIDIGARE UTREDNING...5 3 SYFTE... 5 4 NULÄGE... 6 4.1 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK...7 4.2 KOLLEKTIVTRAFIK...7 4.3 FLÖDEN...7 4.4 TRAFIKSÄKERHET...7 5 ANALYS... 8 5.1 GENERERAD BILTRAFIK...8 5.2 NYA FLÖDEN...8 5.3 TUNG TRAFIK...8 5.4 BULLER...8 5.5 KAPACITET...9 6 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER... 9 6.1 KORSNINGAR... 10 6.1.1 KINDSVÄGEN- STAPELVÄGEN... 11 6.1.2 STAPELVÄGEN- KYRKOGATAN... 11 6.1.3 STAPELVÄGEN- VÄG 154... 12 6.2 KAPACITET... 12 6.3 SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDERNA... 12 4(13)

1 INLEDNING Svenljunga kommun är i behov av att hitta en ny lokalisering för en återvinningscentral (ÅVC) då den befintliga behöver flyttas. En lokaliseringsstudie har genomförts och i samband med denna har trafiken för tre alternativa placeringar studerats övergripande. Lokaliseringsstudien förespråkar alternativet Moga 2 som är beläget ca 2 km söder om Svenljunga tätort. Ny detaljplan behöver tas fram, som en del i detta arbete har Svenljunga kommun beställt en trafikutredning som mer ingående studerar och beskriver trafiken. 2 BAKGRUND 2.1 TIDIGARE UTREDNING En lokaliseringsutredning har sedan tidigare gjorts av Ramböll (2015) där den föreslagna lokaliseringen studerats övergripande ur ett trafikperspektiv. Följande åtgärder föreslogs i lokaliseringsutredningen: Beläggning och breddning av Kyrkogatan söderut, ca 100 m från infarten till reningsverket. Stängning av smitvägen söder om återvinningscentralen. 3 SYFTE Studera effekterna och föreslå åtgärder på trafiken för den planerade Återvinningscentralen (ÅVC) med återbruksanläggning. 5(13)

4 NULÄGE Svenljunga kommun består av flera tätorter där Svenljunga är centralorten. Totalt bor ca 10 000 invånare i kommunen och ca 3 000 av dem bor i tätorten Svenljunga. Avstånden mellan de olika tätorterna i kommunen och ÅVC:n visas i tabell 1. Tabell 1 Avstånd till ÅVC vid Moga syd (Ramböll, 2015) Avstånd Hillared Avstånd Kalv Avstånd Mjöbäck Avstånd Svenljunga C 18 km 31 km 28 km 1,8 km För invånarna i Svenljunga finns två rutter som huvudsakligen kommer att användas för att angöra ÅVC:n. Antingen från väg 154 via Stapelvägen och Kyrkogatan till ÅVC:n eller från Kindsvägen till Stapelvägen och Kyrkogatan. För kommunens invånare som inte bor i centralorten i Svenljunga angörs troligast återvinningscentralen från väg 154. I tidigare utredning (Ramböll, 2015) har en uppskattning gjorts att 25-30 % av besökarna kommer välja att köra Kindsvägen Stapelvägen till ÅVC:n. De delar av vägnätet som kommer att påverkas mest av placeringen av den nya ÅVC:n visas i figur 1. Figur 1. De huvudsakliga delar av vägnätet som kommer att få en förändrad belastning på grund av lokaliseringen av ÅVC:n. Kindsvägen är en kommunal väg med hastighetsbegränsningen 50 km/h. Området utmed vägen har tidigare haft ett visst problem med trafikbuller (Ramböll, 2015). Kindsvägen har chikaner för att sänka hastigheterna vilket även kan påverka vägvalet för bilar med släp. Trafikverket är väghållare för väg 154. Sträckan söder om Svenljunga har hastighetsgränsen 80 km/h och förbi Svenljunga är hastigheten nedsatt till 70 km/h förbi Stapelvägen och 50 km/h närmare de mer centrala delarna av tätorten. Trafikverket är även väghållare för Stapelvägen som har en 6(13)

hastighetsgräns på 50 km/h (NVDB, Nationell vägdatabas). Vid Kyrkogatans korsning med Stapelvägen är vägen bred (10-13 m) och ger svängutrymme även för tunga fordon. Trafik på Kyrkogatan regleras genom väjningsplikt mot trafiken på Stapelvägen vilket också skyltning visar. För Kyrkogatan är kommunen väghållare och den har god standard vad gäller vägbredd och framkomlighet från korsningen med Stapelvägen ner till reningsverket. Därefter är vägen grusad. Från reningsverket och söderut är grusvägen enskild väg. Från väg 154 finns en smitväg med låg standard som mestadels används av jord- och skogsbruksmaskiner av kringliggande jordbruksfastigheter. Vägen är grusad och ansluter till Kyrkogatan. 4.1 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Gång- och cykelvägen är nyligen utbyggd utmed Kindsvägen (figur 2) ner till korsningen med Stapelvägen. Från gång- och cykelbanan vid Kindsvägen finns ett sammanhängande stråk in till centrumet i tätorten Svenljunga. På Stapelvägen och Kyrkogatan finns ingen gång- eller cykelväg och vägrenen är smal. Figur 2 Den nya gång- och cykelvägen längs Kindsvägen med hastighetssänkande chikaner. 4.2 KOLLEKTIVTRAFIK Flera regionbusslinjer har sin sträckning utmed väg 154. Hållplatsen Moga ligger 700 meter från ÅVC:n men sträckan mellan hållplatsen och ÅVC:n saknar gång- och cykelvägar. Hållplatsen utgörs av en hållplatsficka och trafikeras av fyra busslinjer med ett par avgångar per timme som mest. 4.3 FLÖDEN Trafikverket har gjort trafikflödesmätningar på både Stapelvägen och väg 154 under 2012-2013. Flödet på Stapelvägen har ett ÅDT på strax under 1 000 med 25 % tung trafik. Väg 154 har ett ÅDT på 3 500 med 11 % tung trafik. Den mest belastade timmen under det mätta dygnet har omkring 100 f/h på Stapelvägen och 300 f/h på väg 154 (TIKK Trafikinformation klickbar karta). Det är låga trafikflöden på både Stapelvägen och väg 154. Andelen tung trafik på Stapelvägen är mycket hög och kan förklaras av de verksamheter som ligger i området med bland annat reningsverk, åkeri och industri. 4.4 TRAFIKSÄKERHET På de vägsträckor och korsningar som bedöms bli mest berörda av etableringen av ÅVC:n har under en tioårsperiod en olycka med personskador registrerats i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Olyckan ledde till lindriga personskador och skedde på väg 154 i korsningen med Stapelvägen. 7(13)

Svenljunga kommun har under 2015 genomfört en hastighetsmätning på Kindsvägen. Mätningen omfattade hastigheten på ett 20 tal fordon där 85 percentilen är 66 km/h och medianhastigheten 41km/h. 5 ANALYS 5.1 GENERERAD BILTRAFIK Enligt Avfall Sverige gjordes omkring 25 miljoner besök till återvinningscentraler under 2013 vilket motsvarar 2,6 besök per invånare och år. Kommunen räknar med att ÅVC:n kommer att besökas av 25 000 personer per år vilket också stämmer bra med riksgenomsnittet. I snitt blir det 85 besökare per dag och under maxtimmen antas hälften av det genomsnittliga antalet besökare angöra ÅVC:n (Ramböll, 2015). Återvinningscentralen ska kompletteras med en återbruksanläggning med försäljning av begagnade varor som också alstrar trafik. Under förutsättningen att återbruksanläggningen är på 1 000 kvm skattar Ramböll (2015) alstringen till 250 besökare per dag och att 100 passager görs med bil under maxtimman. Från dess att den tidigare utredningen gällande ÅVC:n gjordes har storleken på återbruksanläggning ändrats från tidigare 1 000 kvm till 200 kvm. För en anläggning på 200 kvm kan alstringen skattas till 50 besökare per dag och 15 bilpassager under maxtimmen. Ofta är fördelningen av kunder till en återbruksanläggning kraftigt varierande under veckan med en hög belastning under helgen. Färdmedelsfördelningen till en återbruksanläggning är svår att skatta men på grund av att avstånden är relativt stora och många varor är otympliga bör samtliga resor räknas som bilresor vid kapacitetsbedömningar även om återbruksanläggningen har potential att alstra en del cykeltrafik, gångtrafik och kollektivtrafiksresenärer. 5.2 NYA FLÖDEN Den nya ÅVC:n med återbruksanläggning beräknas besökas av ca 150 besökare per dag och 70 av dessa kommer under veckans maxtimme vilket motsvarar drygt en bil per minut. 5.3 TUNG TRAFIK Verksamheten väntas generera i snitt två och maximalt sju tunga transporter under en dag. (Ramböll, 2015). 5.4 BULLER Kindsvägen har delvis haft problem med buller. Hastighetsdämpning i form av chikaner har anlagts. Chikanerna hjälper till att sänka hastigheten på fordon och dämpar därför den del av bullret som uppkommer från kontakt med vägen och på grund av luftmotstånd. Motorbullret riskerar dock att öka på grund av fler accelerationer och inbromsningar. På grund av att hastigheterna på Kindsvägen är omkring 50-60 km/h är det ljud från motor och transmission som dominerar. Hur stor andel av trafiken till ÅVC:n som kommer att välja en rutt via Kindsvägen är osäkert men Ramböll uppskattar andelen till omkring 30 % av besökarna. Det skulle innebära att det blir omkring 100 passager per dag på stapelvägen med mål- eller startpunkt vid ÅVC:n. Stapelvägen har ett ÅDT på 1 000 vilket gör att den maximala trafikökningen (100 passager) till följd av ÅVC:n och återbruksanläggningen är ca 10 %. En snabb beräkning av bullervärdena i programmet Buller väg II visar att bullervärdena ligger nära 55 dba ekvivalent nivå vid husfasad som är normen. Enligt beräkningen blir bullervärdena för husfasaden närmast gatan 54,9 dba med 1 000 fordon och 55,3 dba med 1 100 fordon. Det är troligt att vissa besökare till dagens ÅVC redan kör på Kindsvägen för att ansluta till väg 154 och vidare söderut mot Änglarp där ÅVC:n ligger och dessa kommer därför inte utgöra en förändring. Tung trafik som besöker ÅVC:n förväntas inte köra över Kindsvägen. Den beräknade 8(13)

ökningen på 0,4 dba bygger på att 100 nya passager görs per dag vilket är att se som ett extremscenario. De beräknade bullervärdena är höga för de fasader som ligger närmast gatan men förändringen på grund av ÅVC:n är försumbar. 5.5 KAPACITET Det är inga kapacitetsproblem på vägnätet i dagsläget. 6 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Stapelvägen I dagsläget finns ett sammanhängande gång- och cykelvägnät från centrala Svenljunga ner till Stapelvägen. För att underlätta för gående och cyklande att ta sig till ÅVC:n föreslås en gångoch cykelväg utmed Stapelvägen. Svenljunga kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla sitt gång- och cykelvägnät, som hjälpmedel i detta arbete har en cykelhandlingsplan tagits fram. Ett eventuellt byggande av gång- och cykelvägen utmed Stapelvägen bör bedömas utifrån intentionerna i cykelhandlingsplanen. Kyrkogatan Från Stapelvägen och söderut går Kyrkogatan. Kyrkogatan söder om Stapelvägen används i dagsläget för trafik till och från reningsverket, till verksamheterna nära Stapelvägen och av ett par gårdar som ligger mellan ån och väg 154 längre söderut på Kyrkogatan. I dagsläget är kommunen väghållare för sträckan mellan Stapelvägen till strax söder om reningsverket där vägen övergår till enskild väg. För delen mellan ÅVC:n och reningsverket bör kommunen bli väghållare och vägen allmän. Den del av Kyrkogatan som ligger mellan ÅVC:n och reningsverket behöver också asfalteras. Området i Svenljunga som ligger inom tätbebyggt område bör utökas för att också innefatta Kyrkogatan ner till ÅVC:n vilket begränsar tillåten hastighet på vägen till 50 km/h. En gång- och cykelväg föreslås utmed Kyrkogatan från Stapelvägen till ÅVC:n. Gång- och cykelvägen blir då sammanhängande från ÅVC:n till tätorten. Hur hög prioritet byggandet av denna gång- och cykelväg ska ha bör bedömas utifrån intentionerna i cykelhandlingsplanen. 9(13)

Smitväg mellan väg 154 och Kyrkogatan Biltrafik som kommer från eller till ÅVC:n bör inte kunna använda smitvägen söder om anläggningen som binder ihop Kyrkogatan med väg 154. Vägen bör inte användas då det medför att fler fordon kommer att använda korsningen mot väg 154 som är av låg standard och på en sträcka som i dagsläget har en hastighetsgräns på 80 km/h förbi smitvägen. Att göra om korsningen och sänka hastigheten på väg 154 kan inte heller anses motiverat då korsningen mellan väg 154 Stapelvägen endast ligger 500 meter längre norrut. En vägbom skulle möjliggöra fortsatt användande av vägen för gående och cyklister samt de jord- och skogsbruksverksamheter som behöver använda smitvägen. Då vändmöjligheter saknas på smitvägen bör en vägbom kompletteras med tydlig skyltning från det andra hållet. Vägbommen kan placeras nära väg 154 (med tydlig skyltning för att minska risken för oönskade vändningar som påverkar trafiken på landsvägen) eller omedelbart söder om ÅVC:n. 6.1 KORSNINGAR Det är framförallt tre korsningar som kommer användas för att nå ÅVC:n vilket illustreras i figur 3. Figur 3. De tre korsningarna som förväntas påverkas av den nya lokaliseringen. 10(13)

6.1.1 KINDSVÄGEN- STAPELVÄGEN Figur 4 Korsningen Kindsvägen- Stapelvägen Korsningen är tydlig och har god sikt. Figur 4 visar korsningen. Bron utgör ett visst hinder vid en tillbyggnad av gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen utmed Kindsvägen bör vid en utbyggnad korsa de minst trafikerade vägarna. Inga olyckor har rapporterats in till STRADA de senaste tio åren. 6.1.2 STAPELVÄGEN- KYRKOGATAN Figur 5 Korsningen mellan Stapelvägen och Kyrkogatan. Korsningen mellan Stapelvägen och Kyrkogatan visas i figur 5. Väjningspliktsskylten står delvis skymd av häcken och delvis relativt långt från den målade väjningspliktslinjen och kan behöva tydliggöras. Inga olyckor har rapporterats in till STRADA de senaste tio åren. 11(13)

6.1.3 STAPELVÄGEN- VÄG 154 Figur 6. Korsningen mellan Stapelvägen och väg 154. De flesta besökare till ÅVC:n och återbruket kommer troligen via väg 154. Hastighetsbegränsningen på Stapelvägen är 50 km/h och 70 km/h på väg 154 förbi korsningen. Väjningsplikten är tydligt skyltad och målad, figur 6. Stapelvägen är relativt bred (10-13 m) och breddas ytterligare vid korsningen vilket möjliggör för högersvängande fordon att stå i högerkanten och vänta in en tillräcklig tidslucka för utfart på väg 154 samtidigt som ett vänstersvängande fordon får plats på den vänstra delen. Korsningen har god kapacitet. En lindrig olycka har rapporterats till STRADA under de senaste tio åren och det finns därför ingen anledning att förändra korsningen av kapacitet eller trafiksäkerhetsskäl. 6.2 KAPACITET Den trafik som alstras av ÅVC:n är så låg att den inte kommer påverka framkomligheten. Det är dock viktigt att det får plats ett par bilar med släp som kan stå i kö utanför grindarna till ÅVC:n utan att påverka trafiken på Kyrkogatan, gatans bredd bör anpassas för detta ändamål. 6.3 SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDERNA En sammanfattning av åtgärderna som föreslås är: Asfaltera sträckan mellan reningsverket och ÅVC:n på Kyrkogatan. Tydliggör skyltning och ev. målning av väjningsplikt mellan Kyrkogatan- Stapelvägen Stänga av smitvägen söder om ÅVC:n. Utvidga tätbebyggt område för att också gälla aktuell del av Kyrkogatan. Kommunen behöver bli väghållare av Kyrkogatan fram till ÅVC:n Bygg ut gång- och cykelvägar utmed Stapelvägen och Kyrkogatan men utgå från kommunens cykelhandlingsplan när resurser till gång- och cykelvägar fördelas. 12(13)

Referenser Ramböll, 2015, Lokalsieringsutredning för ny återvinningscentral (ÅVC) i Svenljunga STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) NVDB (Nationell Vägdatabas) TIKK Trafikinformation klickbar karta 13(13)