Kallelse/föredragningslista /17 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen VS /17 Lägesrapport avseende utveckling av mobil

Kallelse/föredragningslista 217-6-7 Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 15 juni 217, kl. 9: 17: Plats: Regionkontoret (Lokal: Kungsängen) Kl. 9. Hålltider: Gruppmöten Kl. 11. Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet m.m. T f Primärvårdsdirektören m.fl. Kl. 13.- Fortsatt sammanträde Kl. 14.3 Kaffe Kl. 14.45 Fortsatt sammanträde Sammanträdet avslutas Föredragningslista Nr Ärenden 65/17 Justering Dnr Beslutsärenden 66/17 Fastställelse av föredragningslista VS217-32 67/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för juni 217 VS217-2 68/17 Månadsrapport för maj 217 VS217-1 69/17 Tertialrapport 1 217 vårdstyrelsens förvaltningar VS217-1 7/17 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans KOMPLETTERAS Rapportering av verksamhetsstöd till regionens vårdcentraler kring tillgänglighet och vårdgarantifrågor VS217-1 71/17 VS217-69 72/17 Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet VS216-143 73/17 Hälsoäventyr i Knivsta kommun VS217-84

Kallelse/föredragningslista 217-6-7 74/17 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen VS217-62 75/17 Lägesrapport avseende utveckling av mobila närvårdsteam för äldre i länet VS216-3 76/17 Tilläggsåtagande ungdomsmottagning VS217-79 77/17 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper VS216-56 78/17 Avrapportering rörande införande av rehabiliteringskoordinatorer VS216-123 79/17 Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld VS216-156 8/17 Anmälan av delegationsbeslut VS217-3 81/17 Anmälan av inkomna skrivelser VS217-11

Dagordning Justering Beslutsärenden 66/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen juni 217 3 67/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för juni 217 7 68/17 Månadsrapport för maj 217 13 69/17 Tertialrapport 1 217 vårdstyrelsens förvaltningar 15 7/17 Handlingsplan 58 71/17 Rapportering av verksamhetsstöd till regionens vårdcentraler kring tillgänglighet. och vårdgarantifrågor 62 72/17 Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet 66 73/17 Hälsoäventyr i Knivsta kommun 82 74/17 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen 15 75/17 Lägesrapport avseende utveckling av mobila närvårdsteam för äldre i länet 112 76/17 Tilläggsåtagande ungdomsmottagning 127 77/17 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper 132 78/17 Avrapportering rörande införande av rehabiliteringskoordinatorer 199 79/17 Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld 22 8/17 Anmälan av delegationsbeslut 29 81/17 Anmälan av inkomna skrivelser 218

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-32 Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen juni 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa föreslag till föredragningslista för sammanträdet. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 9 maj 217. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-2 Vårdstyrelsens dagordningsmöte Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för juni Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområden. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2)

217-6-2 Dnr VS217-2 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 217 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 Sedan tidigare har vi i uppdrag att ta fram målbild och strategi för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Det är så angeläget att vi stärker primärvårdens roll i hälsooch sjukvårdssystemet! Några saker som kommit fram så här långt är att: - Primärvården är mitt förstahandsval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa - Vården är en resurs för mig - Jag har en nära relation med mitt vårdteam - Primärvården är tillgänglig dygnet runt Några tänkbara strategier som har identifierats så här långt är: - Behov utifrån målgrupper tex patienter med kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa samt äldre med stora behov - Förutsättningar och resurser tex utvecklingsförmåga, ekonomi och kompetens - Utveckla vårdstrukturen tex mer vård nära i samspel med utlokaliserad sjukhusvård - Vägar framåt tex med stöd av digitalisering, tjänsteutveckling och innovationsstöd, personcentrering och hälsofrämjande När vi hade en dialog om uppdraget med personal vid Tierps vårdcentral sa de bl.a. "Det här inger hopp för oss som arbetar i Primärvården"! "Vår arbetssituation inom Primärvården är under stor förändring, vilket inte riktigt har uppmärksammats på det sätt som är nödvändigt! Det kanske inte är representativt för alla verksamheter inom primärvården men säger en del om behovet av att ha en dialog med dem som arbetar inom primärvården och som ska ha en nyckelroll i framtidens vård! En av våra medarbetare som har arbetat som läkare inom primärvården under många år berättade om när hon skulle avsluta sitt uppdrag vid en vårdcentral och hur hon då skrev cirka 2 brev till alla sina listade och hur hon såg de här människorna framför sig och deras familjer. Det är själva grunden i primärvårdsåtagandet att bidra till helhet och kontinuitet! Samtidigt som vi ser in i framtiden behöver vi också se bakåt för att ta tillvara grundläggande värden som vi kan bygga vidare på. Visst finns det också behov av att kunna anpassa till dem Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (4) som är sällanbesökare och där behovet av kontinuitet inte är bärande. Men vi får allt fler som blir allt äldre och många människor med kroniska sjukdomar och då är kontinuitet ofta avgörande utifrån patientens och anhörigas perspektiv. Ni hittar information om hur arbetet utvecklas på http://www.lul.se/sv/extranat/samarbetsprojekt/primarvardens-roll-i-framtidenshalso--och-sjukvard/ Vi kommer även att ge förslag på mer konkreta beslut om insatser som kan genomföras under 218 när vi återkommer med rapport i oktober. Även om vi kommit en bit på väg tack vare dialoger med chefer, patient- och professionsföreträdare, kommunrepresentanter mfl så behöver vi nu ta nästa steg! Jag är därför glad över att uppdraget nu utvidgas till att omfatta målbild och strategier för hela hälsooch sjukvårdssystemet! Primärvården har gått före och nu kommer även medarbetare från sjukhusen och andra förvaltningar inom Region Uppsala att involveras. Varför är då det här beslutet så viktigt? Vi vet att vi har en begränsad ekonomisk ram och att det inte går att lösa sjukvårdens problem genom att tillföra mer pengar i form av tillfälliga satsningar. Hans Winberg, generalsekreterare för stiftelsen Leading Health Care säger Vi behöver se hur vi använder resurserna som en helhet, alltså inte bara på kronorna som finns inom varje delbudget, utan ekonomin i helheten. Vikten av en gemensam målbild lyfts dessutom fram som en viktig framgångsfaktor för att åstadkomma utvecklingskraft. Socialstyrelsen uppmärksammar detta i rapporten Tjänsteutveckling för en tillgänglig och patientcentrerad vård - Om utvecklingskraft i landsting och regioner Ni kan läsa mer här http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/2625/217-5-18.pdf Om vi ska få en vård som utgår från dem vi är till för behöver vi ha en gemensam målbild och strategier som stödjer helhet och långsiktighet! Det är viktigt att påminna om att det pågår många bra utvecklingsinsatser inom Region Uppsala bl.a. utvecklingen av mobila närvårdsteam, närvårdsverksamhet tillsammans med kommunerna och flera insatser inom e-hälsoområdet! Det vi saknar är dock en målbild och strategier som inkluderar hur framtidens hälso- och sjukvård behöver utvecklas som ett sammanhållet system. Vilken vård behöver koncentreras utifrån ett kvalitetsperspektiv? Vilken vård kan med fördel utföras mer nära invånarna och kanske med hjälp av digital teknik? Hur kan sjukvårdsutbudet anpassas utifrån lokala olikheter när det gäller exempelvis hälsoläge? Att göra olika är att göra jämlikt men det behöver bygga på medvetna beslut. Hur kan vi tydliggöra uppdrag och roller på olika vårdnivåer? Hur systematiserar vi ordnat införande och utmönstring av metoder? Hur kan vi utveckla samverkansformer för mer värde och bättre nyttjande av resurser? Hur kan vi utveckla hållbara strukturer för kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd? Det är många frågor som det här arbetet ska ge svar på, men jag ser också att vi längs med vägen kan testa i mindre skala och i vissa fall genomföra successivt. Det är heller inte så att vi någonsin blir färdiga men målet är att vi har en stabil grund för att sen kunna utveckla vidare utifrån framtidens behov och utmaningar. Vi kommer att samarbeta med andra landsting och kommuner som gör eller har gjort en liknande resa! Även om svensk vård står sig bra internationellt så visar variationen inom landet på att det finns stor utvecklingspotential. Samarbetet med länets kommuner är väldigt viktigt! Därför är det så bra att vi nu bygger upp vår nya samverkansstruktur tillsammans i nära samarbete med länets alla

3 (4) kommuner! Jag tycker samarbetet utvecklas och fördjupas kontinuerligt. Samverkansstrukturen är ett viktigt forum för att diskutera hur vi gemensamt kan utveckla vård och omsorg till största möjliga nytta för länets invånare och så att vi nyttjar våra gemensamma resurser så effektivt som möjligt! Jag är väldigt glad över att Göran Stiernstedt kommer att bistå oss i det utvecklingsarbete vi har framför oss! Han är säkert känd av många av er sedan sin tid som sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset och som ansvarig utredare av slutbetänkandet Effektiv vård förra året vars förslag vårt utvecklingsarbete nu grundas i. HSFoUU-utskottet är politisk styrgrupp för uppdraget som getts av Regionstyrelsen. Arbetet ska delrapporteras i oktober och slutrapporteras i mars 218. Samarbetet med ordnat införande av nya läkemedel ger resultat Något som är otroligt glädjande är att vi kommit så långt när det gäller ordnat införande av nya läkemedel! Alla landsting och staten samarbetar sedan flera år tillbaka i en gemensam samverkansmodell! Totalt beräknas den ekonomiska vinsten med modellen till cirka 7 miljoner per år nationellt. Med tanke på att vi lägger in cirka 11 miljoner kronor per år i den nationella stödstrukturen för detta så innebär det, förutom att vi får en mer jämlik vård och att nya läkemedel kan komma patienter snabbare till del, att vi kan använda dessa medel för annan vård! Nu behöver vi gå vidare och arbeta lika systematiskt med metoder där vi använder medicintekniska metoder! Detta integreras nu som en del i utvecklingen av samverkansmodellen. Vi behöver ta med strategier för vårt lokala arbete i uppdraget om effektiv och nära vård. Ni kan läsa mer här https://skl.se/halsasjukvard/lakemedel/samverkansmodelllakemedel.219.html Regeringen och SKL är överens om ersättningen för läkemedel 217 219 Huvudinnehållet i överenskommelsen innebär att parterna är överens om vikten av långsiktiga förutsättningar så länge som Toivo Hensioos läkemedelsutredning arbetar och ev. nya regelverk är på plats. Därför är viljeinriktningen att utformning och upplägg av 217 års överenskommelse ska vara detsamma även för 218 och 219. Ersättningen för 217 omfattar totalt 25,9 miljarder kronor. I ersättningsmodellen ingår precis som tidigare år även en vinstoch förlustmodell. Inga avtal för läkemedel inom läkemedelsförmånerna ska tecknas mellan enskilda landsting och läkemedelsföretag under 217-219. Det hänger alltså ihop med att vi måste vara lojala mot samverkansmodellen jag beskrev ovan! Ta del av nyheten här: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/ersattningforlakemedelklar.12361.html Aktuellt inom kunskapsstyrningsområdet Det är så roligt att SKL nu fattat beslut om en rekommendation till alla landsting/regioner för en gemensam samverkansstruktur för kunskapsstyrning! Förslaget var uppe för information vid samverkansnämndens möte i maj. Rekommendation från samverkansnämnden kommer efter sommaren. Det här är frukten av ett flerårigt utvecklingsarbete. Detta kommer att sporra oss i Region Uppsala att förbereda så vi kan få del av effekten av detta gemensamma arbete. Precis som SKL lyfter kommer det viktigaste arbetet ske lokalt och regionalt! Läs mer på

4 (4) https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/battrekunskapskageenmerjamlikvard.12435.ht ml En projektgrupp har också utrett hur styrningen av de nationella kvalitetsregistren bör utvecklas. Förslaget innebär bl.a. att styrning och organisation integreras med strukturen för kunskapsstyrning och att ansvar tydliggörs. Läs mer på http://kvalitetsregister.se/aktuellt/nyheter/framtidenskvalitetsregisterskakommanarmarevarden.2939.html Sofia Wallström har lämnat slutbetänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. Hon konstaterar bl.a. att det fortfarande finns oönskade skillnader över landet och att viss del av vården behöver en mer centraliserad struktur. Men för att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård bedömer utredningen att huvudmännen själva måste äga de processer de ändå är ansvariga för. En annan ordning förutsätter en ändrad ansvarsfördelning och en ändrad organisering av hälso- och sjukvården. Förslaget bygger på den struktur för kunskapsstyrning som huvudmännen nu utvecklar. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentligautredningar/217/6/sou-21748/ Det har också kommit ett delbetänkande från kommissionen för jämlik hälsa För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. De konstaterar bl.a. att styrningen och uppföljningen inom ramen för det nuvarande folkhälsopolitiska ramverket inte fungerar. Utredningen nämner bl.a. att det behövs ökat fokus på jämlikhet och tydligare mål, att arbetet organiseras så att det bedrivs brett, löpande, långsiktigt och dynamiskt. De menar också att det krävs ökat ägarskap från alla berörda aktörer och sektorer. Detta förutsätter i sin tur bättre stöd och samordning. Det krävs också en mer utvecklad uppföljning som möjliggör jämförelser över tid och mellan olika samhällsnivåer samt en analys av drivkrafter bakom ojämlik hälsa. Ni kan läsa mer här http://www.regeringen.se/contentassets/26e1f343b954a3b8e6e14dd4df4eb/for-en-godoch-jamlik-halsa---en-utveckling-av-det-folkhalsopolitiska-ramverket-sou-217_4.pdf

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-6-12 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn 18-611 6 75 E-post Marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Månadsrapport för maj 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen och förvaltningarnas månadsrapporter för maj 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. T f primärvårdsdirektören ges uppdraget att till vårdstyrelsens sammanträde i september 217 återkomma till styrelsen med en förnyad redovisning av hur långt Primärvården kommit med insatta och planerade åtgärder för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans Ärendebeskrivning Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar har fortsatt problem med att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen +13 miljon kronor vilket är 7 miljoner kronor bättre än budget. Hälsa och Habilitering försämrar sin prognos samtidigt som vårdstyrelsen förbättrar sin prognos med 5 miljoner kronor. Primärvårdens produktion för perioden januari till maj 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Detta gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten i verksamheten negativt. Tillgängligheten till läkare inom sju dagar har förbättrats något i maj jämfört med föregående månad men samtidigt har telefontillgängligheten försämrats. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden. Vakanta tjänster inom habiliteringens verksamheter samt Närvårdsavdelningen påverkar produktionen negativt. Att Hälsoäventyret i Uppsala är stängt samt problemen med lokalerna på Kungsgärdet som evakuerats påverkar också produktionen negativt. Färre asylsökande gör att produktionen på Cosmos minskar och den nya sprututbytesverksamheten har färre inskrivna missbrukare än förväntat. Den Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) ekonomiska prognosen är efter maj ett underskott på 2 miljoner kronor vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Folktandvårdens produktion för perioden överstiger såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall vilket medfört att man lyckats minska antalet väntande patienter jämfört med samma period föregående år. Väntetiden varierar dock inom länet och för vissa kliniker med långt avstånd till Uppsala är det svårt att rekrytera vilket påverkar väntetiderna negativt. Patienttrycket är också fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Bilagor Månadsrapport maj 217 för vårdstyrelsens totala verksamhet Månadsrapport för maj 217 för Primärvården Månadsrapport för maj 217 för Hälsa och habilitering Månadsrapport för maj 217 för Folktandvården

Månadsrapport maj 217 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar har fortsatt problem med att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen +13 miljon kronor vilket är 7 miljoner kronor bättre än budget. Hälsa och Habilitering försämrar sin prognos samtidigt som vårdstyrelsen förbättrar sin prognos med 5 miljoner kronor. Primärvårdens produktion för perioden januari till maj 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Detta gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten i verksamheten negativt. Tillgängligheten till läkare inom sju dagar har förbättrats något i maj jämfört med föregående månad men samtidigt har telefontillgängligheten försämrats. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden. Vakanta tjänster inom habiliteringens verksamheter samt Närvårdsavdelningen påverkar produktionen negativt. Att Hälsoäventyret i Uppsala stängt samt problemen med lokalerna på Kungsgärdet som evakuerats påverkar också produktionen negativt. Färre asylsökande gör att produktionen på Cosmos minskar och den nya sprututbytesverksamheten har färre inskrivna missbrukare än förväntat. Den ekonomiska prognosen är efter maj ett underskott på 2 miljoner kronor vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Folktandvårdens produktion för perioden överstiger såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall vilket medfört att man lyckats minska antalet väntande patienter jämfört med samma period föregående år. Väntetiden varierar dock inom länet och för vissa kliniker med långt avstånd till Uppsala är det svårt att rekrytera vilket påverkar väntetiderna negativt. Patienttrycket är också fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 869 79 184 385 319 21 171 887 99 375-46 239-514 79-81 646-143 419-43 799 13 745 Ack budget 217 869 788 184 385 339 538 175 91 92 377-478 33-542 719-83 339-144 66-42 348-6 786 Ack utfall 216 834 755 18 41 311 533 166 534 86 658-435 15-51 276-75 588-129 788-423 33 14 732 Bokslut 216 2 3 412 432 99 742 328 388 568 228 429-1 6 11-1 21 228-182 575-32 715-1 37 636 37 571 Årsbudget 217 2 87 492 442 523 86 64 412 56 225 374-1 12 643-1 297 734-2 96-345 861-1 21 283 6 54 Årsprog 217 2 87 492 442 523 778 882 48 56 233 2-1 88 11-1 282 86-2 96-345 36-1 2 514 12 944 Budgetavvikelse årsprog -27 758-4 7 646 14 533 14 874 825 768 6 89

2 (7) Primärvården prognostiserar ett negativt resultat på -6 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat för. Den rörliga besöksersättningen för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av låg produktion men samtidigt beräknas kostnaderna för personal och medicinsk service att understiga budget på grund av vakanser och den låga produktionen. Folktandvårdens resultat efter maj månad är sämre än budget. Förklaringen är ökade kostnader för tandteknik och medicinsk apparatur samt engångskostnader för flytt av ledningskontoret. På helår räknar förvaltningen med att nå sin budget och lämnar därför en oförändrad prognos. Hälsa och habilitering prognostiserar ett negativt resultat på -2 miljoner kronor. Förvaltningen har fått ett minskat anslag kopplat till den nya nämnden för kunskapsstyrning vilket motsvarar 1,9 miljoner kronor. Förväntningen var att detta skulle kunna arbetas in och täckas av förvaltningens anslag men efter maj månads resultat bedömer förvaltningen att det ser svårt ut pga. av rekryteringssituationen när det gäller läkare och sjuksköterskor vilket medfört ökade kostnader för inhyrd personal. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 217 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 87-25 -552-4 -71-184 -3 3 Ack. budget Utfall helår 217 216 87-24 -574-6 -73-184 -1-2 Budget 217 2 3-54 -1 29-7 -159-432 -34 27 Prognos 217 2 87-59 -1 373-15 -175-443 -23 2 87-63 -1 362-11 -176-443 -18 15 Vårdstyrelsen prognostiserar ett resultat på + 15 miljoner kronor för sin egen verksamhet. Fem månader in på året finns de största avvikelserna inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en låg produktion av besök i början på året och att antalet olistade invånare ökat vilket leder till lägre kostnader för vårdstyrelsen. Kostnaderna för övrig verksamhet bedöms också att minska jämfört med budget vilket främst beror på att kostnaderna för mobila team kommer vara lägre än vad som avsatts i budget då införandet påbörjas i större skala först under hösten 217. Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 1 356 2% 22 Förändring 1 329 27 2 2 Antalet årsarbetare har sammantaget ökat vid de tre förvaltningarna. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan närvarotiden mätt i årsarbetare inte har ökat med motsvarande mellan jämförelseperioderna. Detta bland annat på grund av ökad sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. Rekryteringsläget vid Folktandvården har stabiliserats gällande tandsköterskor men är fortsatt problematiskt gällande tandläkare och när det gäller tandhygienister är tillgången närmast obefintlig. Vid Primärvården har den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare medfört att närvarotiden har ökat med 12 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Utöver denna ökning har närvarotiden ökat med 11 årsarbetare. Vid Hälsa och habilitering är antalet årsarbetare oförändrat trots ny verksamhet vilket bland annat beror på vakanser.

3 (7) Inhyrd personal mätt i årsarbetare har ökat vid Hälsa och habilitering. Behov finns av både läkare och sjuksköterskor. Vid Primärvården har inhyrd personal mätt i årsarbetare ökat något jämfört med samma period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in och de är i genomsnitt 16 årsarbetare efter maj. Kostnaderna är högre jämfört med samma period föregående år både vid Hälsa och habilitering och Primärvården. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Vid Hälsa och habilitering har den totala sjukfrånvaron ökat och det är framför allt den längre sjukfrånvaron 6 dagar eller mer som ökar. Även vid Folktandvården ökar den totala sjukfrånvaron och ökningen är främst för sjukfrånvaron 6 dagar eller mer. Vid Primärvården är den totala sjukfrånvaron oförändrad jämfört med samma period föregående år. Den längre sjukfrånvaron 6 dagar eller mer har legat högt i början av året men har minskat och ligger nu något högre jämfört med samma period föregående år. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården och Hälsa och habilitering är osäker när det gäller utveckling under året. Vid Folktandvården är årsprognosen att man inte klarar att minska den längre sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Insatser pågår vid samtliga förvaltningar. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Primärvården Tillgängligheten inom primärvårdens vårdcentralsuppdrag mäts enligt vårdgarantin vilket innebär besök till läkare inom sju dagar samt möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag via telefon. Liksom tidigare har primärvården kompetensförsörjningsbrist gällande allmänspecialister vilket leder till en tillgänglighet till läkarbesök på 83% inom egen regi, vilket är en förbättring med 2% från månaden innan. Här bedömer Primärvården att tillgänglighetsmålet för läkarbesök på årsbasis inte kommer att uppnås. Primärvården i privat regi har liksom tidigare en bättre tillgänglighet (88%) än offentliga vårdcentraler till läkarbesök och förefaller ha lite lättare att bemanna sina verksamheter med specialister i allmänmedicin. Tillgänglighet primärvård i egen regi 1% 8% 6% 4% Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet Totalsumma Östhammars Östervåla vårdcentral Örsundsbro Årsta vårdcentral Svartbäckens Tierps vårdcentral Storvreta vårdcentral Samariterhemmets Skutskärs vårdcentral Kungsgärdets Knutby vårdcentral Knivsta vårdcentral Gränbystadens Heby vårdcentral Gottsunda Gimo vårdcentral Fålhagens Eriksbergs Flogsta vårdcentral Alunda vårdcentral % Enköpings 2%

4 (7) Gällandetillgänglighetenför telefoni har denoffentliga primärvårdenen någotsämreti llgänglighetundermaj månad 85 % jmf med april månad. Förutom svårigheteratt bemannamedsjuksköterskortill telefonin kan den lägresiffran förklarasav ett driftstoppundermaj vilket ocksåtill vis del påverkartelefontillgängligheten.tidigare undervårenhar det identifieratsatt antalet samtalin till primärvårdenökar, vilket naturligt ocksågör det svårareatt upprätthållatillgängligheten.de privata vårdcentralernas telefontillgänglighetuppgårtill 91 % undermaj. Nationellt jämförsvårdcentralenvid två mätningar,marsoch oktober.vid densenastemätningenundermarsbefann sig RegionUppsalaöver det nationellasnittetför telefontillgänglighetmenunderdet nationellasnittetkring mätvärdet tillgänglighettill läkareinom sju dagar. Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisarnedanstående måluppfyllnadavseendemaj 217. Nyckeltal Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 18 år (1: besök samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök 1% 5 1% 8 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 9% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor Hälsaoch Habilitering har en god tillgänglighet kring besöktill hälsoundersökningar vid Cosmos,där en av orsakerna är en minskadflyktingtillströmning underåret.gällandenärvårdsavd elningenfinns fortsattasvårigheteratt bemanna

5 (7) med sjuksköterskor vilket leder till att antalet öppna vårdplatser är anpassade utifrån möjligheten till sjuksköterskebemanning. Generellt beskriver förvaltningen att de vakanta tjänsterna också gjort att de inom habiliteringen börjat arbeta i resursteam med psykolog, kurator och arbetsterapeut för att förstärka verksamheterna. Folktandvården Folktandvården har under maj månad minskat antalet väntande vuxna revisionspatienter med cirka 225 patienter i jämförelse med förra året. Dock är väntetiden väldigt spretig inom länet med väntetider mellan -24 kliniker för planerade besök för vuxna. Förvaltningen beskriver svårigheter att rekrytera tandhygienister främst kring de kliniker som återfinns i länets ytterområden. För att förbättra personaltillgängången och därmed tillgängligheten arbetar Folktandvården bland annat med att kunna ta emot personal med utländsk bakgrund.

6 (7) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall 21712175 Budget 21712175 Utfall 21612165 Bokslut 216 Årsbudget Årsprog 217 217 Budgetavvikelse årsprog 869 79 184 385 319 21 14 611 19 483 171 887 791 228 64 262 869 788 184 385 339 538 14 26 21 729 175 91 1 916 54 76 834 755 18 41 311 533 15 945 17 89 166 534 95 287 51 587 2 3 412 432 99 742 328 4 464 4 138 388 568 5 71 139 142 617 1 644 638 1 661 989 1 579 522 3 794 836 Lönekostnader inkl inhyrd personal-451 367 Övriga personalkostnader -8 871 Kostnad fast ersättning -184 385 Köpt vård -514 79 Läkemedel -143 419 Medicinsk service -43 633 Köpt tandteknik och tandvård -81 646 Medicinskt material -23 9 Lokal- och fastighetskostnader -59 37 Trafikkostnader -112 67 Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -331 Avskrivningar/nedskrivningar -6 51-468 274-1 28-184 385-542 719-144 66-46 21-83 339-22 939-6 438-99 646-379 -6 36-428 57-7 48-18 41-51 276-129 788-41 615-75 588-22 276-55 315-116 974-483 -6 328-983 637-22 473-432 99-1 21 228-32 715-15 231-182 575-56 874-138 74-288 36-1 21-15 167-1 63 893-1 668 775-1 564 79-3 757 265-3 968 481-3 937 48 31 1 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Summa kostnader RESULTAT 13 745-6 786 14 732 37 571 INVESTERINGSVERKSAMHET -855 942-876 195-819 827-1 964 778 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar -12 472-1 917-2 53-15 864 2 87 492 442 523 86 64 33 662 5 371 412 56 4 598 136 743 2 87 492 442 523 778 882 33 662 44 752 48 56 4 598 15 8-27 758-5 619-4 13 265 3 974 535 3 95 424-24 111-1 77 924-1 67 722-24 719-2 388-442 523-442 523-1 297 734-1 282 86-345 861-345 36-115 462-16 945-2 96-2 96-56 913-57 21-145 962-145 962-244 22-252 64-911 -993-15 491-14 818 1 22 4 331 14 874 825 8 517-297 -8 42-82 673 6 54 12 944 6 89-2 8 527-2 73 555-26 2-26 2

7 (7) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet maj 217 Ack. utfall 217 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr 869 79 Ack. utfall 217 997 13 84 95 679 8 498 24 964 Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 869 79 2 3 412 Ack. budget Utfall helår 217 216 792 12 917 875 1 42 8 75 24 376 1 686 29 38 2 182 1 375 19 72 54 253 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 2 87 492 Budget 217 2 87 492 Prognos 217 1 9 31 2 1 2 5 21 58 5 Budget 217 1 9 34 2 2 2 23 63 1 Prognos 217 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer 42 362 28 427 87 358 17 486 6 273 9 913 216 42 686 3 237 88 75 17 375 7 792 9 125 115 942 688 68 712 196 281 4 666 16 56 2 664 4 173 1 1 5 72 213 41 7 18 7 21 9 4 2 995 139 71 211 41 7 17 5 21 9 4 2 Summa 552 35 574 8 1 289 744 1 373 1 362 439 Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 14 728-1 979 428 14 583-1 417 2 83 32 13-3 772 6 138 35-25 5 35-25 1 4 177 6 249 7 379 15 11 Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård 19 541 4 246 1 927 591 19 584 41 25 11 667 416 48 388 84 271 25 339 99 47 99 28 1 47 99 28 1 5 Summa 71 35 72 917 158 988 175 175 5 Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården 24 3 137 94 22 145 24 3 137 94 22 145 53 22 327 84 51 75 58 324 331 51 53 148 58 324 331 51 53 148 Summa 184 385 184 385 432 99 442 523 442 523 Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 1 5 113 971 799 2 888 1 667 667 971 6 475 9 78 2 984 1 453 1 866 3 389 24 85 33 777 4 1 6 2 33 15 539 23 469 4 1 6 2 33 1 17 93 3 36-1 996 27 173 15

Dnr PV217-5 Månadsrapport maj 217 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Per maj redovisarprimärvårdennågotförsämradnegativavvikelsemot budget, avvikelsemot budgetper maj -6,1 Msek, jämfört föregåendeinrapporteradperiod. Ingen justeringav prognosengörsper maj. Bedömningenav den ekonomiskaprognosenär ett fortsattunderskottpå -6,1 Msek. Obalansenspeglarinte resultatetinom samtligaverksamheter,flogstavårdcentralsamtgränbystadenvisar på fortsatt ökadnegativobalans.uppstartskostnader och flyttkostnaderkoppladetill Stenhagens vårdcentralsamtgottsundaförklarar en ökad kostnadsutveckling. Personalkostnader och övriga kostnaderövergårinitialt, vid uppstartav ny verksamhet,vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antallistadesom vårdcentralenär bemannadför. Tillgänglighet för telefon samtnybesökvisar en fortsatt lägrenivå jämfört målvärdetpå 9 procent.telefontillgänglighetenför maj, 85 procent.tillgänglighetentill läkareinom sju dagar,nybesök,83 procenti maj. Primärvårdenuppnårbudgeteradtotalproduktion(bådeersattoch icke ersatt)medcirka 92 procent.a vvikelseni produktionen,mellan budgetoch utfall, förklarasdelsav att det budgeteradevärdetförutsätterfull bemanning,vilket i sin tur inte uppnås.dettager ekonomiskeffekt bådei utfallet för denrörliga vårdvalsersättningen, nivån på lönekostnadernainklusive inhyrd personalsamtkostnaderför medicinskservice.de lägrekostnadernaföljer inte denlägreintäkten. Gällandetelefonkontakternaför sjukvårdandebehandling servi ett högreproduktionsutfall jämfört medbudget och utfall föregåendeår. Samtidigtså visar statistikenpå fler utringda samtaloch en ökning av Mina vårdkontakter. Medarbetarnas sjukfrånvaroöverstigande6 dagarär fortsatthögrejämfört medföregåendeår. I samtligaärenden upprättasrehabiliteringsplaneri enlighetmedregion Uppsalasriktlinjer. Årsprognosenär markeradmedgult vilket indikeraren stor osäkerhetom sjuktaletsutvecklingunderåret. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent

2 (5) Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budget-avvikelse årsprog Vårdvalsersättning 318 299 338 821 31 445 739 3 84 92 777 162-27 758 S:a övriga intäkter 61 592 56 15 49 885 127 14 138 27 145 916 7 646 Personalkostnader -217 76-23 267-24 355-473 642-533 212-516 181 17 32 Inhyrd personal -13 247-9 167-11 32-26 78-22 -29 5-7 5 Medicinskt mtrl -38 589-41 581-35 719-9 32-14 331-95 814 8 517 Läkemedel -55 128-56 122-52 374-127 84-134 693-132 868 1 825 S:a övriga kostnader -65 56-61 995-63 31-154 433-148 954-154 826-5 872 Resultat -1 285-4 159-6 749-6 557-6 11-6 11 Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 632,3 3,8 16,6 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring 69,1 23,2 15,7,8 Förändring, % enheter,1 Ack utfall 216 5,85 5,86 Ökad resultatavvikelse mot budget jämfört föregående inrapporterade period, januari-april. Avvikelseeffekt kopplad till Gränbystaden och Stenhagen kommer fortsätta påverka resultatet innan verksamheterna är uppe i beräknad drift. Total avvikelse mot budget per maj är -6,1 Mnkr. Fram till maj så har vi startkostnader avseende Stenhagen, Stenhagens vårdcentral öppnar i september. Gällande Gränbystaden har vi personalkostnader som inte möts av befintlig listning- och besöksersättning. Obudgeterade kostnader kopplade till flytten av Gottsunda vårdcentral påverkar resultatet. Extrakostnader vid uppstart och svårighet att till fullo finansiera verksamheter fullt ut med vårdvalsersättning från start av vårdcentralen inkluderas i redovisat resultat. Gällande vårdvalsersättningen så beräknar Primärvården att kapiteringsersättningen för helåret kommer ligga i nivå med lagd budget. Den rörliga ersättningen beräknas vara svårare att uppnå i förhållande till budgeterat värde, lägre produktion än beräknat. Fortsatt avvikelse mot budget avseende läkarproduktionen förklaras av fler antal budgeterade distriktsläkare (högre produktionskrav) än faktisk läkarbemanning. Den faktiska läkarbemanningen består av fler Oleg, leg och ST-läkare jämfört med budget, dvs lägre produktion, samtidigt som vi har vakanta läkartjänster. För både sjuksköterska och distriktssköterska har telefonkontakterna ökat markant jämfört med motsvarande period föregående år, samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. Vi ser en lägre produktion kopplat mot drop-in jämfört med föregående år. Förändringen i ersättningsmodellen för telefon/recept läkare påverkare resultatet för Primärvården, negativ effekt, lägre ersättning. Primärvården redovisar en högre närvarotid jämfört med föregående år, trots detta uppnås ej den planerade nivån. Förändringen mellan åren förklaras delvis av den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare. Närvarotiden för ST-läkare har ökat med 11,9 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Ingen justering av helårsprognosen per maj. Därav samma noter som föregående månadsrapportering, T1, (tabell sid 4). Den redovisade prognosen inkluderar inte eventuella effekter av produktionsnedgång koppat till införandet under hösten av R8.1. Ingen ekonomisk effekt inkluderad i prognosen gällande eventuell återbetalning kopplat mot ej uppnådda tillgänglighetsmål..

3 (5) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka 217. Tillgänglighet Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 85% 83% Primärvård i egen regi Diagram: Utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% Tillgänglighet primärvård i egen regi 1% 8% 6% 4% 2% % Läkarbesök 216 Läkarbesök 217 Telefonkontakt 216 Telefonkontakt 217 Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet Telefontillgängligheten för maj månad är något lägre jämfört föregående månad, besökstillgängligheten avseende nybesök läkare visar lite bättre än föregående månad. Vårdgarantin för både telefon och nybesöken är dock lägre än målet 9 procent. Gällande telefoni är driftstopp och bemanning anledningar som påverkar tillgängligheten och genererar en produktionseffekt. Bemanningssvårigheter av läkarresurser påverkar tillgängligheten kopplat mot nybesöken. Fortsatt arbete pågår löpande med att se över Primärvårdens produktionsplanering. Arbete med tidboksplanering och triagering till rätt vårdgivarkategori inom vårdcentralerna pågår i enlighet med principen för bästa effektiva omhändertagandenivå BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas 2. 1 Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen. Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 217 är ett delmål. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 217 är ett delmål.

4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall 21712175 Budget 21712175 Utfall 21612165 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 24 3 318 299-16 18 61 18 698 24 32 338 821-21 2 933 1 125 9 811 22 175 31 445-32 17 9 1 733 53 22 739 3-61 38 136 2 792 33 17 58 324 84 92-5 48 461 2 7 28 835 58 324 777 162-5 42 842 2 7 42 1-27 758-5 619 13 265 Summa intäkter 379 892 394 971 36 329 866 44 943 19 923 79-2 111 Lönekostnader inkl inhyrd personal -228 18 Övriga personalkostnader -2 846 Kostnad fast ersättning Köpt vård -48 Läkemedel -55 128 Medicinsk service -38 589 Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material -5 36 Lokal- och fastighetskostnader -3 934 Trafikkostnader -28 266 Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -117 Avskrivningar/nedskrivningar -1 15-234 958-4 475-8 -56 122-41 581-4 89-32 993-22 783-79 -1 321-212 684-2 991-7 -52 374-35 719-4 744-3 119-27 396-73 -971-492 469-7 953-25 -127 84-9 32-12 598-74 588-64 629-2 -2 392-544 838-1 375-2 -134 693-14 331-11 543-79 183-54 847-191 -3 171-539 637-6 44-145 -132 868-95 814-11 84-79 183-6 888-273 -2 498 5 21 4 331-125 1 825 8 517-297 -6 4-82 673 Summa kostnader -39 177-399 131-367 78-872 961-943 19-929 189 14 1 RESULTAT -1 285-4 159-6 749-6 557-6 11-6 11 INVESTERINGSVERKSAMHET -34 468-28 382-28 851-59 577-58 133-64 161-4 463-3 417-1 163-2 57-8 2-8 2 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 1 1 3 2 2 2 4

5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

Månadsrapport maj 217 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habilitering har ett negativt resultat på -8 983 tkr per maj 217 av budgeterat underskott på 5 171 tkr. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per maj 217 på -3 812 tkr. Förra året redovisade förvaltningen ett överskott om 38 tkr per maj att jämföras mot budgeterat överskott på 1 242 tkr. Resultatet jämfört med periodiserad budget visade då ett underskott 862 tkr. Inom förvaltningens habilitering verksamheter har flera enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdets har precis som övriga hälso-och sjukvårdsförvaltningar svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har också inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Under 217 kommer förvaltningen att satsa på att profilera området Särskild vård och integration för att öka och attrahera sjuksköterskor och läkare till verksamhetsområdet. Helårsprognosen för förvaltningen är underskott på 2 mnkr. Minskat anslag för med 1,9 mnkr kommer att påverka förvaltningens årsprognos. Många av de vakanta tjänsterna kommer att tillsättas och Särskild vård och integration har svårigheter att rekrytera vilket innebär flera inhyra läkare och sjuksköterskor än budget för att klara uppdraget. Lokalen på Närvårdsavdelningen är också utformad annorlunda vilket har inneburit ökad bemanning speciellt på natten för klara uppdraget. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Årsprognos, tkr Intäkt fast ersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Medicinskt material S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 137 94 31 24-95 98-3 277-15 563-7 155-56 189-8 983 Ack budget 217 137 938 32 351-12 44-1 299-15 517-7 151-49 52-5 171 Ack utfall 216 136 585 3 793-92 555-2 517-15 623-6 668-49 635 38 Bokslut 216 327 84 81 15-21 268-6 895-38 331-17 41-13 283 6 136 Årsbudget 217 331 51 77 642-233 445-3 119-37 242-17 162-117 726 Årsprog 217 331 51 77 642-23 444-5 118-37 242-17 162-12 727-2 Budget-avvikelse årsprog 3-2 -3 1-2

2 (9) Ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett underskott om -8 983 tkr jämfört med ett budgeterat underskott t o m maj om -5 171 tkr, det är en differens på -3 812 tkr jämfört med periodiserat underskott. Förra året var resultatet jämfört med budgeterad nivå lägre överskott än förväntat vid samma period på 862 tkr. Resultaträkningen visade då ett överskott om 38 tkr att jämföras mot budgeterad budgeterat överskott på 1 24 tkr. Förvaltningen arbetar för att uppnå budgeterad nivå, samtliga verksamheter tar fram förslag till effektiviseringar på kort sikt och arbete pågår med effektiviseringar på längre sikt. För maj 217 är prognosen förändrad jämfört med tertialen till ett underskott på 2 tkr. Förvaltningen har fått en lägre tilldelning pga. den nya nämnden på 1,9 mnkr, förhoppningen var att detta skulle kunna arbetas in men efter maj månads resultat ser det väldigt svårt ut pga. av rekryteringssituationen när det gäller läkare och sjuksköterskor. För ledningskontoret består underskottet av externa projektmedel som bokfördes som en del av förvaltningens resultat år 216. Intäkten om 2 83 tkr avsåg Regionförbudgets externa projektmedel och dessa har återförts till projektmedlen i år vilket påverkar förvaltningens resultat även detta år. En översyn av överförda projektmedel från Regionförbundet kommer att göras under året. För verksamhetsområde Särskild vård och integration är underskottet inom Närvårdsavdelningen 2 5 tkr. Antalet slutenvårdstillfällen var under januari maj 32 procent högre än samma period förra året. Nettokostnaden har för verksamheten ökat med 3 procent jämfört med motsvarande period förra året. Lönekostnaden för inhyrd personal har ökat med 772 tkr och personalkostnaderna exkl. inhyrd personal har ökat med 1 564 tkr. För Asyl och integrationshälsan (Cosmos) är underskottet jämfört med budget. Underskottet beror främst på att statsbidragsintäkterna från Migrationsverket för hälsoundersökningar betalas ut i efterhand. Enheten har även fått extra kostnader debiterade av Uppsala kommun för vaccinationer inom skolhälsovården för vaccinationer som inte ingår i Region Uppsalas vaccinationsprogram. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett underskott jämfört med budget på 5 tkr. Verksamhetsområdet har ökade kostnader för hjälpmedel och inkontinensartiklar jämfört med föregående år, under första tertialet har antalet rullstolar som förskrivits ökat. För Folkhälsoenheten och Hälsoäventyret saknas intäkter som budgeterats jämt över året men som faktureras först senare. Habilitering länet har ett underskott som till stor del beror på ökade kostnader för flytt av hörcentralen. I verksamhetens resultat ingår extrakostnader om 2 tkr för glasögonbidrag för barn 8-19 där Resurscentrum övertagit ersättningen från årsskiftet men där Syncentralen fått behålla kostnadsansvaret för sent inkomna utbetalningar av bidrag. Habiliteringen Uppsala uppvisar fortsatt ett överskott där i första hand personalkostnaderna understiger budgeterad nivå.

3 (9) Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Ack utfall 216 312 Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare,2 % 5,8 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring 312 4,5 1,3 Förändring, % enheter 1,6 Ack utfall 216 5,81 4,21 Medarbetare På grund av vakanser har antalet årsarbetare inte ökat trots ny verksamhet. Tjänster har kunna besättas under våren inom vissa yrkesgrupper vilket gör att förvaltningens bedömning är att antalet årsarbetare kommer att öka under senare delen av året 217. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är framför allt sjukfrånvaron över 6 dagar som har ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 3 personer, av dessa är 9 medarbetare inte längre sjukskrivna och 16 medarbetare är sjukskrivna på deltid. I de fall sjukskrivning är arbetsrelaterad planerar HR-chef att boka enskilda möten med de enhetschefer som är berörda för att göra en djupare analys och planera ytterligare åtgärder utöver det arbete som görs på verksamhets- och enhetsnivå. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period 216 har långtidssjukfrånvaron ökat med 1,22 % enheter.

4 (9) Produktion Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 55 6 6 55 55 3 3 45 6 6 6 5 62 Läkarbesök, antal 5 55 55 525 525 4 4 45 55 55 55 5 6 5 4 971 77 242 Övriga besök, antal Totalsumma 5 993 7 224 7 852 7 645 7 132 5 973 1 969 4 683 7 939 7 86 8 1 6 548 7 834 8 462 8 225 7 712 6 43 2 399 5 178 8 549 8 47 8 611 Tot 5 521 83 912 Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 63 337 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 52 2 148 31 58 Övriga besök, antal Tot 5 51 6 243 7 419 5 635 6 26 6 5 6 673 7 954 6 86 6 825 33 543 Hälsa och habilitering, prognos tertial 1 217 jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 63 3 3 45 55 55 55 5 657 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 52 4 4 45 5 5 55 55 5 498 5 6 72 68 Övriga besök, antal Totalsumma 5 497 6 243 7 395 5 627 6 547 5 983 1 969 4 643 7 899 7 815 8 56 6 1 6 673 7 93 6 78 7 112 6 413 2 399 5 138 8 454 8 37 8 661 Tot 5 66 78 835 Produktion Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 217, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga. av semesterperioden dvs. juni, juli och augusti. För att Närvårdsavdelningen Uppsala ska kunna upprätthålla en patientsäker vård av god kvalité behövs 13,5 sjuksköterskor, I dagsläget finns totalt 1 sjuksköterskor varav hälften är hyrsjuksköterskor och timvikarier dvs endast fem är ordinarie sjuksköterskor. Vårdplatserna har därför anpassats till antalet sjuksköterskor dvs. 23 platser på vardagar samt 2 platser på helger. Budgeterad produktion har trots detta kunnat upprätthållas pga. chef som arbetat som sjuksköterska på vardagar (istället för administrativt) samt korta vårdtider under april 217. I helårsprognosen så bedöms budgeterad volym kunna upprätthållas. Antalet öppna platser kommer att påverka utfallet avsevärt pga. höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. Lokalens uppformning påverkar hur Närvårdsavdelningen ska bemanna, detta är viktigt att tänka på vid upphandling av nytt hyresavtal 219. Färre läkarbesök på Cosmos 217 pga. minskad flyktingström. Sprutbytet är en ny verksamhet som arbetar aktivt för att öka produktionsvolymen, detta är en utmaning då personer med missbruk har viss misstro till myndighetsorganisationer. Verksamheten arbetar aktivt för att motivera missbrukare att skriva in sig. I dag har verksamheten ca 1 inskrivna missbrukare av uppskattat 25 st. Minskad produktion övriga besök pga. av minskad flyktingström, stängt hälsoäventyr from 31/3 217 i Uppsala, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal till Kultur och bildnings gamla lokaler samt flytt internt inom Kungsgärdet. Produktionen kommer också att påverkas i samband med flytt till evakueringslokaler då även delar av habiliterings verksamheter kommer att flytta. Totalt kommer förvaltningen att utrymma 3 kvm. Övriga besök påverkas också där det finns vakanta tjänster, förvaltningen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån eftersom det tar tid att introducera ny personal samt att de personer som introducerar kommer producera mindre. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Observera att när det gäller produktionen har förvaltningen sedan 216 en ny registreringsrutin. vilket innebär att vissa besök som tidigare redovisades som flera besök nu redovisas som endast ett besök (gruppbesök). Detta är viktigt att tänka på vid jämförelser mellan åren då budgeten 216 inte justerats utifrån det nya sättet att registrera. Vi har också slutat att registrera friskvård vilket gjordes under 216 och som inte är korrekt.

5 (9) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Förvaltningen har påbörjat en genomgripande förbättring av patientsäkerhetsarbetet. Dels genomförs en satsning på chefer genom deltagande i den av Akademiska sjukhuset framtagna patientsäkerhetsutbildningen som kommer att följas av web-utbildning för alla medarbetare och dels har ett patientsäkerhetsråd bildats i förvaltningen. Arbetet kring att naturlig använda avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete fortsätter. Nyckeltal Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 18 år (1: besök samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök 1% 5 1% 8 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 9% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor Förstärkt vårdgaranti Berört verksamhetsområdet klarar av att ta emot personer med förstärkt vårdgaranti. Besök Asyl och integrationshälsan (Cosmos) Vi redovisar genomförda HU och väntande på HU i nyckeltalen ovan. Systemet hanterar inte inflyttningsdag så antalet dagar finns ingen möjlighet att mäta i systemet. Varje individ får två kallelser och om de uteblir tas de bort från kallelselista. Antal belagda platser Näva (Närvårdsavdelningen i Uppsala) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppna fullt ut pga. brist på sjuksköterskor. Det innebär att 95% beläggning i förhållande till öppna platser.

6 (9) Tillgänglighet LUL Primärvård i egen regi Primärvård i privat regi Samtlig primärvård inom Region Uppsala Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefoninom 7 dagar tillgänglighet 85% 83% 91% 88% 88 86 Kommentarertill tillgänglighetoch kvalitet: De privata vårdcentralersom inte klarat 87 % tillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioneroch hur man rent praktisktska registreranybesöki Cosmic.

7 (9) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall Bilaga 1 Årsprognos, tkr Utfall 21712175 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 137 94 92 873 791 8 28 594 Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Budget 21712175 Utfall 21612165 Bokslut 216 327 84 3 28 2 3 2 279 2 33 71 51 Årsbudget Årsprog 217 217 331 51 1 72 1 91 1 898 72 114 331 51 1 72 1 91 1 898 72 114 Budgetavvikelse Not årsprog 137 938 717 796 791 3 47 136 585 1 89 881 95 2 33 25 544 1) 169 18 17 289 167 378 48 954 48 693 48 693-97 284-1 973-15 563-3 5-2 349-7 155-12 316-36 599-58 -1 367-11 954-1 786-15 517-2 767-2 373-7 151-11 762-3 752-5 -1 348-94 213-859 -15 623-3 36-2 277-6 668-11 56-31 466-151 -1 65-212 22-5 141-38 331-7 724-6 27-17 41-27 918-84 248-36 -3 826-232 278-4 285-37 242-6 64-5 694-17 162-28 23-73 86-12 -3 236-231 277-4 285-37 242-7 64-5 694-17 162-28 23-75 87-12 -3 236 1 1 2) -1 3) -2 4) -1-178 163-175 46-166 998-42 818-48 693-41 693-2 -8 983-5 171 38 6 136-2 -2-146 946-143 59-138 384-323 638-33 931-332 931-1 353-2 83-351 -1 56-5 -5 1) Intäkter för hälsoundersökningar inom Cosmos, Hälsoäventyret och Folkhälsoenheten redovisas i efterhand jämfört med budgeterad nivå som fördelats jämt över året. 2) Överskott jämfört med budgeterad nivå på grund av vakanta tjänster. Högre kostnader för inhyrd personal jämfört med budgeterad nivå. 3) Ökade läkemedelskostnader gällande bland annat Uppsala kommuns debitering till Cosmos. 4) Engångskostnad som avser återföring av externa projektmedel om 2,1 mnkr som tillgodofördes förvaltningens resultat 216.

8 (9) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 55 6 6 55 55 3 3 45 6 6 6 5 62 Läkarbesök, antal 5 55 55 525 525 4 4 45 55 55 55 5 6 5 4 971 77 242 Övriga besök, antal Totalsumma 5 993 7 224 7 852 7 645 7 132 5 973 1 969 4 683 7 939 7 86 8 1 6 548 7 834 8 462 8 225 7 712 6 43 2 399 5 178 8 549 8 47 8 611 Tot 5 521 83 912 Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 63 337 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 52 2 148 31 58 Övriga besök, antal Tot 5 51 6 243 7 419 5 635 6 26 6 5 6 673 7 954 6 86 6 825 33 543 Hälsa och habilitering, prognos tertial 1 217 jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 63 3 3 45 55 55 55 5 657 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 52 4 4 45 5 5 55 55 5 498 5 6 72 68 Övriga besök, antal Totalsumma 5 497 6 243 7 395 5 627 6 547 5 983 1 969 4 643 7 899 7 815 8 56 6 1 6 673 7 93 6 78 7 112 6 413 2 399 5 138 8 454 8 37 8 661 Tot 5 66 78 835

9 (9)

Månadsrapport Maj 217 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens uppvisar ett plusresultat om drygt 2 tkr för maj månad vilket är lägre än den periodiserade budgeten med 5 tkr. Intäkterna är något högre än den periodiserade budgeten och personalkostnaderna i nivå med majbudgeten. Förklaringen till att resultatet varit sämre än budgeterat i maj ligger i tandteknik och övriga kostnader (reparationer av medicinteknisk apparatur och förbrukningsinventarier). Folktandvården har ökat antalet besök med cirka 1 stycken från januari till maj jämfört med samma period 216 och ligger även högre än produktionsbudgeten för 217. Patienttrycket är fortsatt mycket högt men Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet och jämfört med samma period förra året. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON-nivå inom tandvården i Regionen. För att kompensera bristen på tandhygienister och hålla en god BEON-nivå utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt högre omfattning. Folktandvården ligger i april under den periodiserade resultatbudgeten. Resultatet hade varit bättre om inte verksamheten belastats med engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet, men korrigerade prognosen på resultaträkningsradnivå i T1. Förvaltningen prognostiserar med 4 mkr lägre kostnader för personal (delvis beroende på det svåra rekryteringsläget och framskjuten tidpunkt för öppnandet av en ny klinik) samt 4mkr lägre intäkter på helåret. Korrigeringen ligger kvar för maj. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent

2 (5) Ekonomi jan-maj Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget på grund av lägre intäkter än förväntat i april, orsakerna till det står att finna i få möjliga arbetsdagar i månaden samt högt semesteruttag och vakanser. I maj var intäkterna något högre än den periodiserade budgeten. På helår prognostiserar vi med 4 mkr i minskade intäkter jämfört mot budget. Övriga intäkter är något högre än budget men intäkterna kommer att närma sig budgeten under året eftersom förvaltningen inte längre får ersättning för en T4-koordinator. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom. I prognosen har vi sänkt kostnaderna för personal med 4 mkr på helåret. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger efter maj i linje med budget. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en högre kostnad för medicinskt material än den ackumulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för förvaltningen. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för maj. På grund av att det råder osäkerhet om när Folktandvården kan öppna den nya kliniken vid stationen i Uppsala, vilken är budgeterad från halvårsskiftet, samt har vissa svårigheter att rekrytera personal prognostiserar vi med lägre personalkostnader och som en följd därav också lägre intäkter. Vi räknar med 4 mkr i sänkta intäkter och lönekostnader. Folktandvården prognostiserar därmed ett oförändrat resultat jämfört med budget för helåret 217.

3 (5) Medarbetare (att fylla i) Antal årsarbetare, genomsnitt Ack utfall 217 411,8 Ack utfall 216 Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring 47,59 +1.3% 5,32 Förändring, % enheter 1,27 Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent 6,58 Medarbetare Antalet medarbetare har under senare delen av 216 och in i 217 ökat markant inom Folktandvården. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras främst av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och en fokuserad satsning på rehabiliteringsarbetet med långtidssjukskrivna pågår. Vad gäller rekryteringsläget inom våra tre yrkeskategorier så har tillgången på tandsköterskor stabiliserats, tillgången på tandläkare är fortsatt problematisk och tillgången på tandhygienister är i princip obefintlig. Vårt samarbete med Folkuniversitetets tandsköterskeutbildning har varit framgångsrikt och vi ser nu effekterna av detta, många duktiga tandsköterskor examineras och är intresserade av arbete inom Folktandvården. De tandsköterskor som rekryteras från utbildningen är kompetenta och duktiga nya medarbetare hos oss. Vi kan se en tydlig nedåtgående trend i söktryck per utannonserad tjänst vad gäller tandläkare och tandhygienister de senaste åren. Att det är svårt att rekrytera tandhygienister beror till största delen på avsaknaden av tandhygienistutbildning i närområdet, vi har under en tid arbetat aktivt för att påverka utbildningsanordnarna att ändra på detta. Även om vi får en utbildning i närområdet kommer det att ta lång tid innan vi har tillräckligt många tandhygienister på plats. I väntan på detta kommer vi att se över tandsköterskerollen och planerar för ytterligare förändringar i arbetsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna. Framförallt klinikerna i ytterområdena har särskilt svårt att bemanna, där har vi sett oss tvungna att gå in med särskilda åtgärder för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad tandvård. Bland annat har vi vid vissa kliniker höjt tillägget för svårbemannade kliniker och vi ser även över rörlighetstillägget. I syfte att säkra kompetensförsörjningen arbetar vi även aktivt med att hitta former för att ta emot personal med utländsk legitimation. Arbetet för att Folktandvården ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats pågår kontinuerligt och är en förutsättning för vår långsiktiga kompetensförsörjning. Många olika delar påverkar huruvida medarbetare ser Folktandvården som attraktiv arbetsgivare eller inte, en komponent i detta är lönen. I år har Folktandvården gjort en extraordinär insats för att strukturellt höja lönerna för tandhygienisterna.

4 (5) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-maj har 4 616 patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 93,5 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 93,9 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent. I slutet av maj har 95,9 % av patienterna fått vård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Knappt 7 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med 225 patienter jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 3,5 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är -24 månader. Totalt har FTV cirka 18 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka 71 listade barn är det 45 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Antalet listade barn har ökat eftersom 2-21åringar sedan årsskiftet ingår i tandvård för barn och unga. Dessa hörde tidigare till gruppen vuxna med revisionstandvård. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, tandreglering, bettfysiologi och endodonti är 2-4 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 13 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

5 (5) Årsprognos, tkr Utfall 21712175 Budget 21712175 Utfall 21612165 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse Not årsprog 22 145 22 145 21 281 51 75 53 148 53 148 171 887 148 175 91 166 534 157 388 568 9 412 56 48 56 2 67 1 673 1 97 5 146 4 174 4 174-4 196 247 199 718 189 879 444 797 469 828 465 828-4 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -125 976-4 5-766 -249-1 31-11 71-13 468-22 549-131 362-3 767-719 -426-1 259-1 978-13 69-2 656-121 38-3 188-757 -439-9 483-1 834-11 5-2 221-279 146-9 34-1 764-976 -23 76-27 24-29 55-53 388-3 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-296 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-155 -4 38-25 -3 69-251 -3 76-629 -8 95-6 -9 84-6 -9 84 4 Summa kostnader -193 269-195 178-181 416-433 978-463 774-459 774 4 2 978 4 541 8 463 1 819 6 54 6 54-19 161-17 354-12 724-39 635-46 494-46 494-6 655-5 417-1 16-11 734-13 -13 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser. 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året. Folktandvården har haft intäkter i form av ersättning för T4-koordinator under början av året. 3. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 4. Övriga personalkostnader är högre än budget med anledning av att flera utbildningar och kurser för personalen betalats i början av året, fast kurstillfället äger rum senare under året. Därför kommer budget och utfall att närma sig varandra senare under året. 5. Medicinskt material är högre än budgeterat för att Folktandvården köpt in nya filsystem för endodontibehandlingar (Rotfyllningar). 6. Övriga kostnader har blivit dyrare med anledning av ledningskontorets flytt under januari. 7. Avskrivningarna kommer att närma sig budget eftersom flera investeringar blir slutavskrivna i maj månad. 1 2 3 4 5 6 7

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-8 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn 18-611 6 75 E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Tertialrapport 1 217 vårdstyrelsens förvaltningar Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förvaltningarnas tertialrapport 1 för 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Efter tertial 1, januari till april 217, sker en utökad rapportering från förvaltningarna. Förvaltningarna rapporterar enligt ordinarie månadsrapport kompletterad med en återrapportering av 3x3-uppdragen, indikatorer och internkontrollarbetet. 3x3 uppdragen återrapporteras utifrån en bedömning om uppdragen kommer att genomföras under året. För indikatorerna görs en bedömning om målet för indikatorn kommer att uppnås eller ej. Gällande internkontrollarbetet rapporterar respektive förvaltning status för detta. Vid eventuellt identifierad brist, ingår avvikelserapportering, inklusive vidtagen åtgärd för aktuell kontrollaktivitet, i rapporteringen. Bilagor Tertialrapport 1 för Primärvården Tertialrapport 1 för Hälsa och habilitering Tertialrapport 1 för Folktandvården Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2)

Månadsrapport april 217 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens uppvisar ett sämre ekonomiskt resultat för april jämfört med föregående månad. En förklaring är att det bara var 18st arbetsdagar under månaden vilket leder till en lägre produktion jämfört med mars där antal möjliga arbetsdagar var maximalt (23st). Förvaltningen har haft samma fasta kostnader att fördela på färre antal arbetsdagar jämfört med föregående månad. Resultatet har också påverkats av ett större semesteruttag än föregående år samt fler utbildningsdagar. Även om antalet besök i april var lägre än april 216 har antalet besök inom Folktandvården har ökat med cirka 14 tertial 1 jämfört med tertial 1 216 och ligger även högre än produktionsbudgeten för 217. Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårds har ökat jämfört med 216. Patienttrycket är fortsatt mycket högt men Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON-nivå inom tandvården i Regionen. Folktandvården ligger i april under den periodiserade resultatbudgeten. Resultatet hade varit bättre om inte verksamheten belastats med engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet, men korrigerar prognosen på resultaträkningsradnivå. Förvaltningen prognostiserar med 4mkr lägre kostnader för personal (delvis beroende på det svåra rekryteringsläget och framskjuten tidpunkt för öppnandet av en ny klinik) samt 4mkr lägre intäkter på helåret. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 136 879 19 517-12 581-8 369-9 219-1 912-22 547 2 769 Ack budget 217 14 896 19 54-17 567-8 575-8 58-1 455-21 15 3 829 Ack utfall 216 13 862 18 62-98 638-7 68-8 57-9 6-2 178 5 455 Bokslut 216 388 568 56 229-288 485-23 76-27 24-29 55-65 77 1 819 Årsbudget 217 412 56 57 322-31 867-25 57-28 28-32 275-66 854 6 54 Årsprog 217 48 56 57 322-36 867-25 57-28 28-32 275-66 854 6 54 Budget-avvikelse årsprog -4 4

2 (6) Ekonomi Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget på grund av lägre intäkter än budgeterat i april, orsakerna till det står att finna i få möjliga arbetsdagar i månaden samt högt semesteruttag och vakanser. På helår prognostiserar vi med 4mkr i minskade intäkter jämfört mot budget. Övriga intäkter är något högre än budget men intäkterna kommer att närma sig budgeten under året eftersom förvaltningen inte längre får ersättning för T4-koordinator. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom. I prognosen har vi sänkt kostnaderna för personal med 4mkr på helåret. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger efter tertial 1 i linje med budget, efter att tidigare under året varit högre än budget. Ett antal tandläkare som arbetat mycket med protetik har lämnat Folktandvården och det påverkar såväl intäkterna som tandteknikerkostnaderna för protetik. Eftersom dessa behandlingar ofta har en bra marginal är det inte bra om vi tappar för många protetiskt inriktade tandläkare. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en högre kostnad för medicinskt material än den ackumulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för förvaltningen under tertial 1. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för april. Sammantaget presterade Folktandvården ett svagare resultat än förväntat för tertial 1 på grund av att april var en månad med låg produktion. Det finns förklaringar till varför den periodiserade budgeten inte har nåtts i april. Förvaltningen planerar att uppnå resultatkravet i årsbudgeten för verksamhetsåret 217. Eftersom det råder osäkerhet om när Folktandvården kan öppna den nya kliniken vid stationen i Uppsala, vilken är budgeterad från halvårsskiftet samt har vissa svårigheter att rekrytera personal prognostiserar vi med lägre personalkostnader och som en följd därav också lägre intäkter. Vi räknar med 4 mkr i sänkta intäkter och lönekostnader. Resultatet är därmed oförändrat för helåret.

3 (6) Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 217 Ack utfall 216 Antal årsarbetare, genomsnitt Förändring 46,38 +,77% 5,38 Förändring, % enheter 1,5 49,49 Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall 216 6,93 Medarbetare Antalet medarbetare har under senare delen av 216 och in i 217 ökat markant inom Folktandvården. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras främst av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och en särskild satsning på rehabiliteringsarbetet med långtidssjukskrivna kommer att göras. Vad gäller rekryteringsläget inom våra tre yrkeskategorier så har tillgången på tandsköterskor stabiliserats, tillgången på tandläkare är fortsatt problematisk och tillgången på tandhygienister är i princip obefintlig. Vårt samarbete med Folkuniversitetets tandsköterskeutbildning har varit framgångsrikt och vi ser nu effekterna av detta, många duktiga tandsköterskor examineras och är intresserade av arbete inom Folktandvården. De tandsköterskor som rekryteras från utbildningen är kompetenta och duktiga nya medarbetare hos oss. Vi kan se en tydlig nedåtgående trend i söktryck per utannonserad tjänst vad gäller tandläkare och tandhygienister de senaste åren. Att det är svårt att rekrytera tandhygienister beror till största delen på avsaknaden av tandhygienistutbildning i närområdet, vi har under en tid arbetat aktivt för att påverka utbildningsanordnarna att ändra på detta. Även om vi får en utbildning i närområdet kommer det att ta lång tid innan vi har tillräckligt många tandhygienister på plats. I väntan på detta kommer vi att se över tandsköterskerollen och planerar för ytterligare förändringar i arbetsfördelning för att på bästa sätt använda tandhygienister och tandsköterskor på, för patienten bästa sätt (bästa BEON). Framförallt klinikerna i ytterområdena har särskilt svårt att bemanna, där har vi sett oss tvungna att gå in med särskilda åtgärder för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad tandvård. Bland annat har vi vid vissa kliniker höjt tillägget för svårbemannade kliniker och vi ser även över rörlighetstillägget. I syfte att säkra kompetensförsörjningen arbetar vi även aktivt med att hitta former för att ta emot personal med utländsk legitimation. Arbetet för att Folktandvården ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats pågår kontinuerligt och är en förutsättning för vår långsiktiga kompetensförsörjning. Många olika delar påverkar huruvida medarbetare ser Folktandvården som attraktiv arbetsgivare eller inte, en komponent i detta är lönen. I år har Folktandvården gjort en extraordinär insats för att strukturellt höja lönerna för tandhygienisterna.

4 (6) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-april har 32996 patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 95,7 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 95,4 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent. I slutet av april har 95,9% av patienterna fått vård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 7 5 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med 15 patienter sedan årsskiftet. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 4,7 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är -24 månader. Totalt har FTV cirka 115 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka 63 listade barn är det 55 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, tandreglering, bettfysiologi och endodonti är 2-5 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 11 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

5 (6) Årsprognos, tkr Utfall 21712174 Budget 21712174 Utfall 21612164 Årsbudget 217 Bokslut 216 Årsprog 217 Budgetavvikelse Not årsprog 17 716 17 716 17 25 51 75 53 148 53 148 136 879 148 14 896 13 862 157 388 568 9 412 56 48 56 1 653 1 338 1 42 5 146 4 174 4 174-4 Summa intäkter 156 396 159 95 149 464 444 797 469 828 465 828-4 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -99 233-3 348-62 -247-8 369-9 219-1 912-18 442-14 632-2 935-557 -33-8 575-8 58-1 455-16 975-96 72-2 566-594 -226-7 68-8 57-9 6-16 173-279 146-9 34-1 764-976 -23 76-27 24-29 55-53 388-3 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-296 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-124 -3 133-2 -2 952-22 -2 983-629 -8 95-6 -9 84-6 -9 84 4-153 628-156 121-144 9-433 978-463 774-459 774 4 2 769 3 829 5 455 1 819 6 54 6 54-14 972-13 687-11 525-39 635-46 494-46 494-5 365-4 333-632 -11 734-13 -13 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser. 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året. Folktandvården har haft intäkter i form av ersättning för T4-koordinator under början av året. 3. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 4. Övriga personalkostnader är högre än budget med anledning av att flera utbildningar och kurser för personalen betalats i början av året, fast kurstillfället äger rum senare. Därför kommer budget och utfall att närma sig varandra senare under året. 5. Medicinskt material är dyrare än budgeterat för att Folktandvården köpt in nya filsystem för endodontibehandlingar (Rotfyllningar). 6. Övriga kostnader har blivit dyrare med anledning av ledningskontorets flytt under januari. 7. Avskrivningarna kommer att närma sig budget eftersom flera investeringar blir slutavskrivna i maj månad. 1 2 3 4 5 6 7

6 (6)

Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Folktandvården En region för alla - uppdrag Bedömning Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar vid avvikelse: Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 217. Folktandvården inkluderar egenvård i vårdprogram Kommentar vid avvikelse: Programråd gäller egentligen inte Folktandvården utan Hälso- och sjukvård. Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.1 Bedömning I varje vårdprogram inkluderas uppföljnings indikatorer Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga etjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. 1 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Bedömning Har ännu ej nått fram på alla områden Kommentar vid avvikelse: Tillgängligheten har ökat sedan årsskiftet för Folktandvårdens patienter. Vi försöker att ständigt förbättra oss vad gäller tillgänglighet och jobbar med produktions- och tidboksplanering där vi inte är nöjda. Att helt kapa väntetiderna för alla patienter under 217 är inte möjligt med den svåra rekryteringsproblematiken som råder inom tandvårdssektorn. Under 217 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram Vi har kompetens- och fastighetsförsörjningsplan en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse:

Återrapportering av internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Kontrollaktiviteterna är utförda enligt plan. Dock ligger vi under målvärdet vad gäller BEON vid utförd kontroll. Det beror framförallt på det svåra rekryteringsläget vad gäller tandhygienister. Folktandvården arbetar på att anställa fler tandhygienister genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdats så att målet uppnås: Folktandvården försöker nå BEON-målet genom att öka tandsköterskornas delaktighet vad gäller behandling av patienter, eftersom det inte finns tillräckligt med tandhygienister för att nå målet i dagsläget. Ja

RPB 217 - indikatorer Folktandvården En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall Utfall T1 Utfall T1 Målvärde 214 215 216 T1 217 Kvinnor män 217 totalt F1.4 Andelen undersökta patienter som får en 92,1 % 93,1% 93,1 % 92,2 % Ökning riskbedömning hos Folktandvården Kommentar vid avvikelse: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F2.5 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader - - 93,9 % 95,9 % 2,17,67 - - 95 % Kommentar vid avvikelse: Bedriver vård med hög patientsäkerhet F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 inv.) 2,53 2,31 Antalet ska minska Bedömning

Kommentar vid avvikelse: Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: 214 215 216 Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217-77 81 - - - Värdet ska öka - 75 8 - - - Värdet ska öka - 8 83 - - - Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Bedömning

F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation 214 215 216 Utfall T1 217 totalt - 75 8 - Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 - - Värdet ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa 214 215 216 Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens etjänster. *=tom. mars - 27 27 27* - - Antalet ska öka N2.4 Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms - 59,6 % 67 % 57,3 % - - 7 % Bedömning Öppning av FTV stationen i slutet av året

Tertialrapport april 217 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habilitering har ett negativt resultat på -5 14 tkr per april 217 av budgeterat underskott på -3 25 tkr. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per april 217 på -1 89 tkr. Förra året redovisade förvaltningen ett överskott om 1 795 tkr per april att jämföras mot budgeterat överskott på 1 443 tkr. Resultatet jämfört med periodiserad budget visade då ett överskott på 352 tkr. Inom förvaltningens habilitering verksamheter har flera enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdets har precis som övriga hälso-och sjukvårdsförvaltningar svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har också inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Under 217 kommer förvaltningen att satsa på att profilera området Särskild vård och integration för att öka och attrahera sjuksköterskor och läkare till verksamhetsområdet. Helårsprognosen för förvaltningen är en ekonomi i balans med viss osäkerhet pga. de stora utmaningar som förvaltningens står inför gällande Kungsgärdets lokaler. Problemen med lokalerna kommer att påverka produktionen under året. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Nuläget Årsprognos Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent

2 (14) Ekonomi Årsprognos, tkr Intäkt fast ersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Medicinskt material S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget 217 217 11 352 23 84-75 653-2 419-12 429-5 8-43 31-5 14 11 35 25 881-81 65-1 4-12 414-5 721-39 242-3 25 Ack utfall 216 19 268 24 969-72 88-1 739-12 634-5 158-4 31 1 795 Bokslut 216 327 84 81 15-21 268-6 895-38 331-17 41-13 283 6 136 Årsbudget 217 331 51 77 642-233 445-3 119-37 242-17 162-117 726 Årsprog 217 331 51 77 642-23 444-3 119-37 242-17 162-12 726 Budgetavvikelse årsprog 3-3 Ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett underskott om -5 14 jämfört med ett budgeterat underskott t o m april om -3 25 tkr, det är en differens på 1 89 tkr jämfört med periodiserat underskott. Förra året var resultatet jämfört med budgeterad nivå ett överskott på 352 tkr. Resultaträkningen visade då ett överskott om 1 795 tkr att jämföras mot budgeterad nivå på 1 443 tkr. Förvaltningen arbetar för att uppnå budgeterad nivå, samtliga verksamheter tar fram förslag till effektiviseringar på kort sikt och arbete pågår med effektiviseringar på längre sikt. För årsprognosen kvarstår ett förväntat balanserat resultat med ett risk intervall på +- 1 mnkr. Hälsa o habiliterings ledningskontor Habilitering länet Habilitering Uppsala Särskild vård och integration Funktionsstöd och hälsa Utfall ackumulerat 217-4 Budget ackumulerat 217-4 Utfall jmf m ack budget -2 37 656 96 442 259 659-2 493 113-965 676-278 564-597 722-1 162 663-636 397-574 46-1 759 92 694 164 1 422 322-1 856 716-391 27-5 14 344-3 249 753-1 89 591 För ledningskontoret består underskottet av externa projektmedel som bokfördes som en del av förvaltningens resultat år 216. Intäkten om 2 83 tkr avsåg Regionförbudgets externa projektmedel och dessa har återförts till projektmedlen i år vilket påverkar förvaltningens resultat även detta år. En översyn av överförda projektmedel från Regionförbundet kommer att göras under året. För verksamhetsområde Särskild vård och integration är underskottet inom Närvårdsavdelningen 1 687 tkr. Antalet slutenvårdstillfällen var under januari april 32 procent högre än samma period förra året. Nettokostnaden har för verksamheten ökat med 3 procent jämfört med motsvarande period förra året. Lönekostnaden för inhyrd personal har ökat med 772 tkr och personalkostnaderna exkl. inhyrd personal har ökat med 1 564 tkr. För Asyl och integrationshälsan (Cosmos) är underskottet 923 tkr jämfört med budget. Underskottet beror främst på att statsbidragsintäkterna från Migrationsverket för hälsoundersökningar betalas ut i efterhand. Enheten har även fått extra kostnader debiterade av Uppsala kommun för vaccinationer inom skolhälsovården för vaccinationer som inte ingår i Region Uppsalas vaccinationsprogram. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett underskott jämfört med budget på 391 tkr. Verksamhetsområdet har ökade kostnader för hjälpmedel och inkontinensartiklar jämfört med föregående år, under första tertialet har antalet rullstolar som förskrivits ökat. För Folkhälsoenheten och Hälsoäventyret saknas intäkter som budgeterats jämt över året men som faktureras först senare. Habilitering länet har ett överskott som till stor del beror på vakanta tjänster. I verksamhetens resultat ingår extrakostnader om 2 tkr för glasögonbidrag för barn 8-19 där Resurscentrum övertagit ersättningen från årsskiftet men där Syncentralen fått behålla kostnadsansvaret för sent inkomna utbetalningar av bidrag. Medarbetare Även Habiliteringen Uppsala uppvisar ett överskott där i första hand personalkostnaderna understiger budgeterad nivå.

3 (14) Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 311,5 % 5,4 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring 31 3,8 1,6 Förändring, % enheter 1,6 Ack utfall 216 5,81 4,21 Medarbetare På grund av vakanser har antalet årsarbetare inte ökat trots ny verksamhet. Tjänster har kunna besättas under våren inom vissa yrkesgrupper vilket gör att förvaltningens bedömning är att antalet årsarbetare kommer att öka under senare delen av året 217. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är framför allt sjukfrånvaron över 6 dagar som har ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 26 personer, av dessa är 8 medarbetare inte längre sjukskrivna och 13 medarbetare är sjukskrivna på deltid. Av de 18 som är långtidssjukskrivna är 6 arbetsrelaterade. I de fall sjukskrivning är arbetsrelaterad planerar HR-chef att boka enskilda möten med de enhetschefer som är berörda för att göra en djupare analys och planera ytterligare åtgärder utöver det arbete som görs på verksamhets- och enhetsnivå. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period 216 har sjukskrivningen ökat med 1,11 % enheter.

4 (14) Produktion Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 55 6 6 55 55 3 3 45 6 6 6 5 62 Läkarbesök, antal 5 55 55 525 525 4 4 45 55 55 55 5 6 5 4 971 77 242 Övriga besök, antal Totalsumma 5 993 7 224 7 852 7 645 7 132 5 973 1 969 4 683 7 939 7 86 8 1 6 548 7 834 8 462 8 225 7 712 6 43 2 399 5 178 8 549 8 47 8 611 Tot 5 521 83 912 Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 274 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 1 646 24 762 Övriga besök, antal Tot 5 497 6 243 7 395 5 627 6 1 6 673 7 93 6 78 26 682 Hälsa och habilitering, prognos tertial 1 217 jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 55 3 3 45 55 55 55 5 649 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 5 4 4 45 5 5 55 55 5 496 5 6 73 251 Övriga besök, antal Totalsumma 5 497 6 243 7 395 5 627 7 118 5 983 1 969 4 643 7 899 7 815 8 56 6 1 6 673 7 93 6 78 7 673 6 413 2 399 5 138 8 454 8 37 8 661 Tot 5 66 79 396 Produktion Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 217, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga. av semesterperioden dvs. juni, juli och augusti. För att Närvårdsavdelningen Uppsala ska kunna upprätthålla en patientsäker vård av god kvalité behövs 13,5 sjuksköterskor, I dagsläget finns totalt 1 sjuksköterskor varav hälften är hyrsjuksköterskor och timvikarier dvs endast fem är ordinarie sjuksköterskor. Vårdplatserna har därför anpassats till antalet sjuksköterskor dvs. 23 platser på vardagar samt 2 platser på helger. Budgeterad produktion har trots detta kunnat upprätthållas pga. chef som arbetat som sjuksköterska på vardagar (istället för administrativt) samt korta vårdtider under april 217. I helårsprognosen så bedöms budgeterad volym kunna upprätthållas. Antalet öppna platser kommer att påverka utfallet avsevärt pga. höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. Lokalens uppformning påverkar hur Närvårdsavdelningen ska bemanna, detta är viktigt att tänka på vid upphandling av nytt hyresavtal 219. Färre läkarbesök på Cosmos 217 pga. minskad flyktingström. Sprutbytet är en ny verksamhet som arbetar aktivt för att öka produktionsvolymen, detta är en utmaning då personer med missbruk har viss misstro till myndighetsorganisationer. Verksamheten arbetar aktivt för att motivera missbrukare att skriva in sig. I dag har verksamheten ca 1 inskrivna missbrukare av uppskattat 25 st. Minskad produktion övriga besök pga. av minskad flyktingström, stängt hälsoäventyr from 31/3 217 i Uppsala, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal till Kultur och bildnings gamla lokaler samt flytt internt inom Kungsgärdet. Produktionen kommer också att påverkas i samband med flytt till evakueringslokaler då även delar av habiliterings verksamheter kommer att flytta. Totalt kommer förvaltningen att utrymma 3 kvm. Övriga besök påverkas också där det finns vakanta tjänster, förvaltningen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån eftersom det tar tid att introducera ny personal samt att de personer som introducerar kommer producera mindre. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Observera att när det gäller produktionen har förvaltningen sedan 216 en ny registreringsrutin. vilket innebär att vissa besök som tidigare redovisades som flera besök nu redovisas som endast ett besök (gruppbesök). Detta är viktigt att tänka på vid jämförelser mellan åren då budgeten 216 inte justerats utifrån det nya sättet att registrera. Vi har också slutat att registrera friskvård vilket gjordes under 216 och som inte är korrekt.

5 (14) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Förvaltningen har påbörjat en genomgripande förbättring av patientsäkerhetsarbetet. Dels genomförs en satsning på chefer genom deltagande i den av Akademiska sjukhuset framtagna patientsäkerhetsutbildningen som kommer att följas av web-utbildning för alla medarbetare och dels har ett patientsäkerhetsråd bildats i förvaltningen. Arbetet kring att naturlig använda avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete fortsätter. Nyckeltal Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 18 år (1: besök samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin Antal väntande till besök Uppfylld andel/antal 1% 5 1% 11 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 95% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor Förstärkt vårdgaranti Berört verksamhetsområdet klarar av att ta emot personer med förstärkt vårdgaranti. Besök Asyl och integrationshälsan (Cosmos) Vi redovisar genomförda HU och väntande på HU i nyckeltalen ovan. Systemet hanterar inte inflyttningsdag så antalet dagar finns ingen möjlighet att mäta i systemet. Varje individ får två kallelser och om de uteblir tas de bort från kallelselista. Antal belagda platser Näva (Närvårdsavdelningen i Uppsala) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppna fullt ut pga. brist på sjuksköterskor. Det innebär att 95% beläggning i förhållande till öppna platser. Tillgänglighet LUL Primärvård i egen regi Primärvård i privat regi Samtlig primärvård inom Region Uppsala Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefoninom 7 dagar tillgänglighet 9% 8% 94% 92% 92 86

6 (14) Kommentarertill tillgänglighetoch kvalitet: De privata vårdcentralersom inte klarat 87 % tillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioneroch hur manrent praktisktska registreranybesöki Cosmic.

7 (14) RPB 217 - INDIKATORER HÄLSA OCH HABILITERING En region för alla Bedriver vård med hög patientsäkerhet F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner 9 % - Kommentar vid avvikelse: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala och medicinska enheten som mäts i punktprevalensmätning F 3.4 Följsamhet till klädregler 97 % - Kommentar vid avvikelse: Lokal rutin för följsamhet kommer att tas fram under året, samtliga enheter som har patientnära arbete ska även se över möjligheten att genomföra punktprevalensmätning, idag är det endast Närvårdsavdelningen i Uppsala och Medicinska enheten som mäts i punktprevalensmätning. 214 F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre 215 216 Utfall T1 217 totalt 11391 9649 916 3593 Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män 2543 149 Målvärde 217 Antalet ska minska Kommentar vid avvikelse: : Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus - - 169 83 56 27 Minskad förekomst 8,9 Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i - - 8,67 7,57 7, Bedömning

8 (14) genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: F 4.8 Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre 22,9 % 14,4 % 13,9 % Minskad förekomst 15,% Kommentar vid avvikelse: Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar 214 215 216 Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män - 1 % 97 % 1% - - Målvärde 217 Bedömning Andelen ska öka Kommentar vid avvikelse: Andel män respektive kvinnor rapporteras inte in till SKL och registreras inte. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: - 75 74 Öka Kommentar vid avvikelse: Utifrån det arbete som sker i förvaltningen, är vår bedömning att värdet kommer att öka vid nästa medarbetarundersökning. F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap - 78 75 Öka Kommentar vid avvikelse: Förvaltningen har påbörjat ett arbete kring 1:a linjens chefers arbetsmiljö där tydlighet i uppdrag och roller ingår. Att chefer upplever att de har rimliga arbetsförhållanden är en förutsättning för ett gott ledarskap.

9 (14) F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning - 73 7 Öka Kommentar vid avvikelse: Värdet har minskat marginellt i förvaltningen, och det varierar mellan de fyra verksamhetsområdena. Synpunkter som framförs är bl.a. att det finns otydlighet pga. organisationsförändringar. Bedömningen är att det arbete som nu genomförs med att tydliggöra och följa upp mål och rutiner är aktiviteter som kommer att påverka utfallet vid nästa mätning. Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation 214 215 216-75 77 Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning Öka Kommentar vid avvikelse: Värdet har totalt ökat i förvaltningen sen föregående mätning, Variation finns mellan de fyra verksamhetsområdena. Förvaltningen som helhet arbetar med att säkerställa upplevelsen av en hållbar arbetsbelastning. Det görs bl.a. genom ett påbörjat prioriteringsarbete och att tydliggöra uppdragen på alla nivåer. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster 214 215 216 Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män - 15 15 15* - - Målvärde 217 Bedömning Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: Samtliga enheter beräknas vara anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster till nästa avstämning

1 (14) Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Hälsa och habilitering En region för alla - uppdrag Bedömning Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar vid avvikelse: Enhetschefer och nyckel personer inom förvaltningen har genomgått den av sjukhuset anordnade patientsäkerhetsutbildningen och detta bidrar till att det finns en större kunskap att arbeta med förbättringsarbeten som ska leda till att minska undvikbara vårdskador. På Närvårdsavdelningen i Uppsala har en fallgrupp startat i syfte att jobba med förbättring i vården för att undvika fall som är den enskilt största vårdskadan. Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kli- niska processer som arbetas fram i programråden under 217. Kommentar vid avvikelse: Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under 217.1 Kommentar vid avvikelse: Implementering av BUS Uppsala. Start av gemensam remissgrupp BUP och Habilitering. Samarbetsrutiner är framtagna tillsammans med vårdgrannar i Uppsala kommun och kommer att utvecklas under kommande år för fler kommuner i Uppsala län. En nyskapande region - uppdrag Bedömning Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.2 Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse: Hälsa och habiliterings specialisthabiliteringsverksamhet, Habilitering Uppsala, ska under 217 ha infört funktionen Se och avboka tid vid samtliga enheter samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en enhet. Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Bedömning Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. 1 Förtydligande till uppdraget ovan: uppdraget avser implementering av BUS Uppsala. Hälsa och habilitering har en samordningsroll för den samlade primärvården. 2 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

11 (14) Kommentar vid avvikelse: Tillgängligheten till Hörcentralen och Audionommottagningarna i länet är sämre än beräknat p g a vakanser och byte av lokaler. Den förstärkta vårdgarantin uppfylls. Den nationella vårdgarantin kommer inte att uppnås vid samtliga enheter inom Habilitering Uppsala. Analys och arbete pågår för att hitta bra flöde för att möjliggöra att klara nationell vårdgaranti. Under 217 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren. Kommentar vid avvikelse: Förvaltningen arbetar under våren 217 fram en lokalförsörjningsplan men utifrån de utmaningarna inom de befintliga lokalerna så känns detta uppdrag osäkert och svårt. Arbete pågår men idag ser förvaltningen att den strategiska utvecklingsplanen för de kommande fem åren är svåra prognostisera utan en riktning. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 217 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet.3 Kommentar vid avvikelse: 3 Förtydligande till uppdraget: Hälsa och habilitering har huvudansvar för uppdraget. Då detta dokument fastställs är inte detaljerna kring uppdraget klart ännu, varför beslut om ekonomisk ersättning kommer att tas i särskild ordning inom ramen för ärendet VS216-3. Under 217 ska resursförändringen för Hälsa och habilitering utifrån demografi riktas till utökningen av mobila team (se Vårdstyrelsens finansiering för Hälsa och habilitering). Arbetet med att utveckla hemsjukvården i länet med stöd av mobila team ska ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna i respektive kommun. I varje kommun tar en arbetsgrupp fram underlag för beslut och införande i samarbete med primärvården. Primärvården ska vara behjälpliga i arbetet.

12 (14) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall 3. Internkontroll Bilaga 1 Årsprognos, tkr Utfall 21712174 Budget 21712174 Utfall 21612164 Bokslut 216 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 11 352 673 698 633 8 21 756 11 35 573 637 633 24 38 19 268 1 75 637 76 2 33 2 168 Summa intäkter 134 192 136 231 134 237 48 954 48 693 48 693 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -76 661-1 412-12 429-2 847-1 893-5 8-9 622-27 531-46 -1 91-8 676-1 428-12 414-2 213-1 898-5 721-9 41-24 62-4 -1 79-74 111-58 -12 634-2 445-1 865-5 158-8 861-25 418-12 -1 322-212 22-5 141-38 331-7 724-6 27-17 41-27 918-84 248-36 -3 826-232 278-4 285-37 242-6 64-5 694-17 162-28 23-73 86-12 -3 236-229 278-4 285-37 242-7 54-5 694-17 162-28 23-75 97-12 -3 235 3 2) -9 3) -2 1 4) -139 332-139 481-132 442-42 818-48 693-48 693-5 14-3 25 1 795 6 136-115 526-113 56-19 683-323 638-33 931-33 931-689 -1 667-84 -1 56-5 -5 Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 327 84 3 28 2 3 2 279 2 33 71 51 Budgetavvikelse Not årsprog Årsbudget Årsprog 217 217 331 51 1 72 1 91 1 898 72 114 331 51 1 72 1 91 1 898 72 114 1) 1) Intäkter för hälsoundersökningar inom Cosmos, Hälsoäventyret och Folkhälsoenheten redovisas i efterhand jämfört med budgeterad nivå som fördelats jämt över året. 2) Överskott jämfört med budgeterad nivå på grund av vakanta tjänster. 1,4 mnkr högre kostnader för inhyrd personal jämfört med budgeterad nivå. 3) Ökade läkemedelskostnader gällande bland annat Uppsala kommuns debitering till Cosmos. 4) Engångskostnad som avser återföring av externa projektmedel om 2,1 mnkr som tillgodofördes förvaltningens resultat 216.

13 (14) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 55 6 6 55 55 3 3 45 6 6 6 5 62 Läkarbesök, antal 5 55 55 525 525 4 4 45 55 55 55 5 6 5 4 971 77 242 Övriga besök, antal Totalsumma 5 993 7 224 7 852 7 645 7 132 5 973 1 969 4 683 7 939 7 86 8 1 6 548 7 834 8 462 8 225 7 712 6 43 2 399 5 178 8 549 8 47 8 611 Tot 5 521 83 912 Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 274 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 1 646 24 762 Övriga besök, antal Tot 5 497 6 243 7 395 5 627 6 1 6 673 7 93 6 78 26 682 Hälsa och habilitering, prognos tertial 1 217 jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal 68 63 79 64 55 3 3 45 55 55 55 5 649 Läkarbesök, antal 436 367 456 387 5 4 4 45 5 5 55 55 5 496 5 6 73 251 Övriga besök, antal Totalsumma 5 497 6 243 7 395 5 627 7 118 5 983 1 969 4 643 7 899 7 815 8 56 6 1 6 673 7 93 6 78 7 673 6 413 2 399 5 138 8 454 8 37 8 661 Tot 5 66 79 396

14 (14) Bilaga 3 Internkontroll Hälsa och habilitering Internkontroll 217 Lön Strategiskt mål Indikator Identifierad risk Aktivitet Utförd kontroll och slutsats Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter Vårdgarantins som får sitt förstabesök mål om 1%, inom 9 dagar ska öka Målvärde Brister i resursplaneringen 1) Strukturera upp rutinerna kring mottagande av remisser 2) Se över bemanning i förhållande till det ökade inflödet 3) Se över rutiner för utredningar 1) Förvaltningen har fungerande rutiner. gällande rutiner. Förvaltningen behöver säkerställa och implementera rutin under 217. HC klarar inte vårdgarantitiden, under jan-april har i snitt 5 % fått komma inom 9 dagar. 2) Följs varje månad av EC och VC. Mer analys kommer att behövas innan ev. åtgärder 3)Diskussion i ledningsgrupp påbörjad per verksamhetsormåde. Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter Vårdgarantins som får sin behandling mål om 1%, påbörjad inom 9 dagar ska öka Felaktig registrering pga olika 1) Tydliggöra vilka insatser som omfattas av regler inom HoH=< 6 dagar, 9 vårdgarantin dagar 2) Bygga up rutiner för att registrera i Cosmic på rätt sätt. 1)Arbetet påbörjat med att klargöra vad som infattas av vårdgarantin 2)Rutin att registreara i Cosmic finns men ej gällande tid mellan beslut och start av behandling. Arbete ska påbörjas under våren 217 med att skriva lokal rutin. Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler Det finns evidens för att Ska öka hög följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av Vårdrelaterade infektioner (VRI) Följer ej hygienregler. Klädrutier ej införda fullt ut inom habiliteringen vilket gör det svårt att hålla hygienrutinen. 1) Brister finns i enhetliga klädrutiner och hygienrutiner, förvaltningen arbetar med att ta fram rutin. 2) Punktprevalensmätningar genomförs endast på två enheter inom förvaltningen arbete pågår med att öka antalet enheter som registerar under året. 3) Ombytesrum finns men rutiner behöver implemnteras Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning 1) Inför enhetliga klädrutiner och hygienrutiner vid patientnära arbete. 2) Inför punktprevalensmätningar (PPM) på alla enheter med patientnära arbete månatligen samt de nationella PPM. 3) Ordna ombytesrum och installeras klädskåp. Lön/arvide utbetalas felaktigt 1) Varje chef signerar "nettolönelistan" innan till personer som har avslutat sin löneutbetalning sker. anställning i Region Uppsala 1) Rutin kommer tas fram under 217 för att säkerställa detta.

Dnr PV217-5 Månadsrapport april 217 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Per april 217visar Primärvårdenett negativtutfall på -6,9 Msek vilket är en avvikelsemot budgetmed -5,2 Msek. Helårsprognosen per april visar på -6,1 Msek, någotjusteradjämfört föregåendemånad.obalansenspeglarinte resultat inom samtligaverksamheter.det förväntadeekonomiskaunderskottetför verksamhetsåret 217förklarasav en lägreproduktionjämfört budgetsamtkostnaderkopplattill uppstartenav nya vårdcentraleri Gottsunda,Stenhagen och Gränbystaden. Uppstartav de nya verksamheterna, främst Gränbystaden, ger ekonomiskaeffekter genomsvårighet att till fullo från öppnandetfinansieraverksamhetenmed vårdvalsersättning. Primärvårdentar ansvarutifrån medborgar behovet, att mötabefolkningstillväxten, vilket initialt visar negativaekonomiskakonsekvenser.personalkostnader och övriga kostnaderövergårinitialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp antallistadesomvårdcentralenär bemannad. Primärvårdenuppnårbudgeteradtotalproduktion(bådeersattoch icke ersatt)med cirka 92 procent. Avvikelseni produktionen, mellanbudgetoch utfall, förklarasdelsav att det budgeteradevärdetförutsätterfull bemanning,vilket i sin tur inte uppnås.dettager ekonomiskeffekt bådei utfallet för denrörliga vårdvalsersättning en, nivån på lönekostnadernainklusive inhyrd personal samtkostnaderför medicinskservice.de lägrekostnadernaföljer inte den lägreintäkten. Den lägretotalproduktionenän vad sombudgeteratspåverkartillgängligheteni verksamhetenoch framförallt tillgänglighetentill läkareinom sju dagar.viss verksamhetupprätthållsför närvarandemedinhyrd personalvilket långsiktigt inte är ekonomisktförsvarbart.beroendepå användningenav inhyrd personalgår tillgänglighetenatt förbättra,men till ett relativt högt pris, varför indikatornmarkeratmedgult nedan.vad avsertelefonkontaktervisar produktionenen ökning jämfört medföregåendeår på cirka +13 procentpå telefonrådgivning/recept för övriga kontakter(ej läkare). Medarbetarnas sjukfrånvaroöverstigande6 dagarhar minskatoch ligger nu på sammanivå som föregåendeår. Årsprognosenper april är markeradmedgult vilket indikeraren stor osäkerhetom sjuktaletsutvecklingunderåret. I samtligaärendenupprättasrehabiliteringsplaneri enlighetmedregionuppsalasriktlinjer. Bedömningenav den ekonomiskaprognosentertial 1 217 är ett underskottpå -6,1 Msek. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent

2 (15) Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog Vårdvalsersättning 253 251 27 463 247 57 739 3 84 92 777 162-27 758 S:a övriga intäkter 47 86 45 25 39 833 127 14 138 27 145 916 7 646 Personalkostnader -171 781-182 449-161 839-473 642-533 212-516 18 17 32 Inhyrd personal -9 912-7 333-9 84-26 78-22 -29 5-7 5 Medicinskt mtrl -3 337-33 34-28 489-9 32-14 331-95 814 8 517 Läkemedel -44 289-44 898-41 312-127 84-134 693-132 868 1 825 S:a övriga kostnader -51 73-49 651-49 892-154 433-148 954-154 826-5 872-6 912-1 652-3 213-6 557-6 11-6 11 Resultat Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 627 3,73 15,88 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring 64 23 14,8 1,8 Förändring, % enheter,36 Ack utfall 216 6,15 5,79 Avvikelsen mot budget för perioden har ökat något jämfört med föregående månad, -529 tkr. Det budgeterade redovisade underskottet har sin grund i beräkningssättet för vårdvalsersättningen. Det redovisade underskottet ska minska månad för månad in på året. Detta för att sedan öka varefter ofinansierade startkostnader för nya vårdcentraler börjar redovisas för Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden vårdcentral. Avseende vårdvalsersättningen så beräknas kapiteringen öka med koppling till den starka befolkningstillväxten i länet och då främst i Uppsala samt effekter av avvecklade vårdcentraler, Söderfors respektive Boländerna. Den rörliga ersättningen kopplat till produktionen beräknas ha en fortsatt stor avvikelse mot budget, lägre produktion än beräknat. Detta i sin tur ger lägre personalkostnader än vad en beräknad full produktion medfört samt lägre kostnader avseende medicinskservice. Gällande produktionsutvecklingen ser vi en tydlig bild att telefonkontakterna för både sjuksköterska och distriktssköterska har ökat markant jämfört med motsvarande period som föregående år, samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. Den ekonomiska prognosen inkluderar inte eventuella effekter av produktionsnedgång kopplat till införandet av R8.1. Att Primärvården inte når tillgängligheten kopplat till den målrelaterade ersättningen är inte inkluderat som en ekonomisk effekt i prognosen. Primärvårdens sjukfrånvaro är till och med april månad 6,15 procent. Positivt är att en minskning ses avseende sjukfrånvaro överstigande 6 dagar. Det genomsnittliga antalet årsarbetare ökar med 23 medarbetare jämfört med samma period föregående år. Den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare innebär en ökning motsvarande 11,83 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det redovisad förväntade ekonomiska underskottet 217 är främst kopplat till en lägre produktion är förväntat samt extrakostnader kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Primärvården kommer inte under 217 klara att finansiera de nya verksamheterna genom vårdvalsersättning.

3 (15) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiskamålenför tillgänglighetföljs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorernaär andelenpatienter somfår telefonkontakt1 med vårdcentralsammadag samtandelenpatientersom får ett läkarbesök2 inom 7 dagarpå vårdcentral(vid bedömtvårdbehov). Målet är att värdetska öka 217. Tillgänglighet Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontillgänglighet 87% Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 81% Diagram: För april når inte Primärvårdenkravetför målrelaterad ersättningför telefontillgängligheten,och inte heller tillgänglighettill läkarbesökinom 7 dagar.snittetper april för telefontillgänglighetenär 89 procentoch 81 procent för tillgänglighetför nybesöktill läkare.tillgänglighetenför nybesöktill läkareförklaras liksom tidigare genom svårigheternaatt bemannamedläkarresurservid våramottagningar.ett arbetepågårlöpandemedatt se över Primärvårdensproduktionsplaneringgenomatt arbetamedtidböckernasplaneringoch triageringtill rätt vårdgivarkategoriinom vårdcentralernai enlighetmedprincipenför bästaeffektiva omhändertagandenivå BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddasfrån Excelerator(Avvikelser budgetmot prognospå mer än 5 procentalternativt1 mnkr ska notas 2. 1 Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna.bifogad excelmallfylls i och l äggsin i ekonomichefsdatabasen. Sammadagsom patientensökerhjälp för ett hälsoproblemskapatientenfå kontakt medprimärvården.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskakunnafå kontaktmedvårdensammadag.målet för 217 är ett delmål. 2 Bedömervårdpersonalatt det f inns behovav att träffa en läkareskapatientenfå en tid inom högstsju dagar,exempelvispå en vårdcentral.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 7 dagar.målet för 217 är ett delmål.

4 (15) Bilaga 1 Årsprognos

5 (15) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

6 (15) Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Primärvården En region för alla - uppdrag Bedömning Under217 skaalla berördaverksamhetervidta åtgärderi syfte att minskaantaletpatientersom drabbasav undvikbaravårdskador. Kommentarvid avvikelse: Levnadsvanearbetet skaintegrerasi de landstingsövergripande kliniskaprocessersom arbetasfram i programrådenunder217. Kommentarvid avvikelse: I Primärvårdenskliniska processerär levnadsvanearbetet integrerat. Åtgärderför att stärkabarnoch ungaspsykiskahälsaskagenomföras under217.3 Kommentarvid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Bedömning Under217 skadet, inom varje programråd,utvecklasindikatorer för uppföljning och förbättringsarbeteinom respektivesjukdomsgrupp.4 Kommentarvid avvikelse: Primärvårdeningår som en del i programrådet. Under217 skaprimärvården,folktandvårdenoch Hälsaoch habilitering införa och öka användningenav redanbefintliga e-tjänster för såvälverksamhetsom invånareoch patienter. Kommentarvid avvikelse: Primärvårdenskaunder217ha infört funktionen Se och avboka tid vid alla vårdcentralersamtha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en vårdcentralinom Primärvården. Kommentarvid avvikelse:boka och ombokatid vid del av vårdcentralinfört. En växande region - uppdrag Bedömning Särskildanalysoch riktadeåtgärderskaunder217 genomföras inom områdenoch verksamhetersomöver tid uppvisatproblemi tillgänglighet. Kommentarvid avvikelse: 3 Förtydligandetill uppdragetovan: uppdragetavserimplementeringav BUS Uppsala.Hälsaoch habiliteringhar en samordningsrollför den samladeprimärvården. 4 Förtydligandetill uppdragen:programrådeninitierasoch drivs från Enhetenför kunskapsstöd.förvaltningarnasroll är att delta i programrådensarbete.

7 (15) Under217 skaprimärvården,folktandvårdenoch Hälsaoch habilitering, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategiskutvecklingsplanför de kommandefem åren. Kommentarvid avvikelse: Hembesöksverksamheten i form av mobila teamför äldreoch multisjuka skaunder217 utökasi omfattningoch geografiskspridning över länet.5 Kommentarvid avvikelse: 5 Förtydligandetill uppdraget:hälsaoch habiliteringhar huvudansvarför uppdraget.då dettadokumentfastställsär inte detaljerna kring uppdragetklart ännu,varför beslutom ekonomiskersättningkommeratt tas i särskildordning inom ramenför ärendetvs216-3.under 217 skaresursförändringen för Hälsaoch habiliteringutifrån demografiriktas till utökningenav mobila team(sevårdstyrelsensfinansiering för Hälsaoch habilitering).arbetetmedatt utvecklahemsjukvårdeni länetmed stödav mobila teamska skemed hänsyntill de lokala förutsättningarnai respektivekommun.i varje kommuntar en arbetsgruppfram underlagför beslutoch införandei samarbetemed primärvården.primärvårdenska vara behjälpligai arbetet.

8 (15) RPB 217 indikatorer Primärvården En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus F1.1 Delaktighet och involvering 214 215 216 - - 75 Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt Utfall T1 män Målvärde 217 Värdet ska öka - Kommentarvid avvikelse:måttet mycketsvårbedömti avsaknadav regelbundnamätningarunderåret. F1.2 Respekt och bemötande - 86 82 Värdet ska öka - Kommentarvid avvikelse:måttet mycketsvårbedömti avsaknadav regelbundnamätningarunder året. F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor Kommentarvid avvikelse: - - 13,4% 13,1% 13,77% 12,7% Värdet ska öka Bedömning

9 (15) Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F2.1 Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen sammadag 214 215 216 9 % 92 % 89 % Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse: F2.2Andelenpatienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. 87,7% 87,6% 83,9 % 8,9% 8,5% 81,4% Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:lägre produktionän vad sombudgeterats,på grund av bemanningsproblem, påverkarstarkt tillgänglighetentill läkare inom 7 dagar. Vissverksamhetupprätthållsför närvarandemedinhyrd personalvilket långsiktigtinte är ekonomisktförsvarbart.beroendepå användningenav inhyrd personalgår dennatillgänglighet att förbättra, mentill ett relativt högt pris. Bedriver vård med hög patientsäkerhet

1 (15) 214 F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner 215 216 1 % 1 % 82,4 % Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt Utfall T1 män 83,8 % Målvärde 217 9 % Kommentarvid avvikelse: F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika per 1 inv. 31,43 3,27 28,25 6,92 16,52 1,5 Minskad förekomst 44788 427 176 4 667 127977 81 5 46 972 Minskad förekomst Kommentarvid avvikelse: F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoserav olämpliga läkemedeltill äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Kommentarvid avvikelse: Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå Bedömning

11 (15) F4.1 Undvikbar slutenvård vid diabetes typ 2 för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt 214 215 216 - -,73 %,22 % - - 7,52 % 2,97 % Utfall T1 män Målvärde 217,17%,27% Värdet ska minska 3,7% 2,89% Värdet ska minska Kommentarvid avvikelse: F4.2 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listade). Kommentarvid avvikelse:regionövergripande processenej till fullo kartlagd och beskriven. F4.3 Undvikbar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre (per antal listade). - -,4 %,13 %,17%,6% Värdet ska minska 2,3% Värdet ska minska Kommentarvid avvikelse:processeninom Primärvårdenej till fullo kartlagd och beskriven. F4.4 Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listade). - - 5,87 % Kommentarvid avvikelse: Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde 2,8 % 2,12% Bedömning

12 (15) 214 F5.3 Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 215 216 2,22 % 2,51 % 2,61 % Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt 2,91 % 3,45% Utfall T1 män Målvärde 217 2,1% Andelen ska öka Bedömning Kommentarvid avvikelse: Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställe r en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang,index: Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt 214 215 216-77 79 - - 78 8-214 215 216 Utfall T1 män Målvärde 217 - - Värdet ska öka - - Värdet ska öka Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning Kommentarvid avvikelse: F8.2 Hållbart medarbetarengagemang,index: ledarskap Kommentarvid avvikelse: Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt Bedömning

13 (15) F8.3 Hållbart medarbetarengagemang,index: styrning - 8 78 - - - Värdet ska öka - 75 8 - - - Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse: F8.4 Hållbart medarbetarengagemang,index: motivation Kommentarvid avvikelse: En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Är ledande inom E-hälsa N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. *= tom. mars. - 77 34 36* - - Antalet ska öka - - - - - - Antalet ska öka 214 215 216 Kommentarvid avvikelse: N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (stegett, visa bokad tid) Kommentarvid avvikelse: Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning

14 (15) N2.5 Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare - - - 1 - - Antalet ska öka Utfall T1 män Målvärde 217-6 Kommentarvid avvikelse:pilotprojekt pågår ( april -juni 217) Är ledande inom kunskapsstyrd vård N3.2 Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Kommentarvid avvikelse: 214 215 216 - - 3 Utfall Utfall T1 T1 217 Kvinnor totalt - Bedömning

15 (15) Återrapportering av internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteternai internkontrollplanenblivit utfördaenligt plan och fungerardessa,dvs eliminerar/minimerarde respektive identifieradrisk? Om svaretpå förstafråganär nej: Ange vilka brister somhar identifierats: Ange vilka åtgärdersomhar vidtagitsför att säkerställaatt respektive brist har åtgärdatssåatt måletuppnås: Ja Nej

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Fyll i avdelningsnamn Anna Sandström Tfn Fyll i ditt telefonnummer E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och budget i balans Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut KOMPLETTERAS Ärendebeskrivning Beskrivningen bör innehålla bakgrund, överväganden/bedömningar som legat till grund för förslaget till beslut. Om ärendebeskrivningen är omfattande (mer än 1 sida), bifoga en PM, rapport eller motsvarande. Kostnader och finansiering I underlaget ska kostnader, eventuella rationaliseringsvinster och finansiering framgå. Upprätta vid behov en ekonomisk kalkyl som bilaga. Ange även resursmässiga (personella- och ekonomiska) konsekvenser. Konsekvenser Konsekvenser att bedöma: exempelvis jämställdhet, hälsa och miljö, arbetsmiljö, barnkonsekvenser etc. Beredning Redogör för tidigare ärendegång samt vilka aktörer synpunkter inhämtats från. Bilagor Tidigare fattade beslut av styrelser och nämnder. Andra handlingar som rör ärendet. Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet? Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2)

Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-3 35/17 Dnr VS217-1 Månadsrapporter för februari 217 Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Vårdstyrelsen och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen med en fördjupad analys och åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt ekonomi i balans. Bilaga 35 Ärendebeskrivning Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas med problem att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos samtidigt som Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Primärvårdens ekonomiska prognos är försämrad jämfört med budget. Primärvårdens produktion för januari och februari når inte upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år. Detta gäller såväl för läkarkontakter som övriga kontakter. När det gäller tillgänglighet är framförallt tillgänglighet till läkare inom 7 dagar försämrad jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har minskat med 3,5 årsarbetare jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar redan nu för ett ekonomiskt underskott vid årets slut vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Folktandvården producerar över budget och föregående års utfall såväl för allmäntandvård som specialisttandvård. Ökningen gäller främst barn och friskvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Patienttrycket är högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 (25)

Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-3 Hälsa och habiliterings produktion ligger så här långt under budget både för läkarbesök och övriga besök. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster vilket påverkar produktionen negativt. Förvaltningen kommer påbörja ett pilotprojekt där ett resursteam bestående av psykolog, kurator och arbetsterapeut inrättas i syfte att förstärka och minska sårbarheten inom habiliteringen. Yrkanden Anna-Karin Klomp (KD), Johan Enfeldt (L), Roger Elsborg (M), Aranka-Botka Ncomo (C) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) följande tillägg: - Att tydligare ringa in problemen i primärvården i månadsrapporterna, - Att ta fram vilka vårdcentraler som har störst problem med ekonomin och tillgängligheten och ta fram en handlingsplan. Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar avslag till tilläggsyrkanden från AnnaKarin Komp (KD) m.fl. och finner bifall till eget yrkande. Vårdstyrelsens ledamöter enas om följande revidering av den andra beslutsmeningen: Uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen med en fördjupad analys och åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt ekonomi i balans. Ordföranden yrkar bifall reviderat förslag och finner bifall till eget yrkande. Vårdstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till: T f Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Tandvårdsdirektören Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 (25)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-6-15 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn 18-611 65 81 E-post nina.anundsson@regionuppsala.se Dnr VS217-69 Vårdstyrelsen Rapportering av verksamhetsstöd till regionens vårdcentraler kring tillgänglighet och vårdgarantifrågor Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Rapporten avseende tillgänglighet och vårdgarantifrågor vid vårdcentralerna läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Lagstiftningen som reglerar vårdgarantin har som krav att samma dag som en person söker hjälp ska den få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Om vårdpersonalen bedömer att patienten behöver träffa en läkare ska patienten få tid inom högst sju dagar till vårdcentral. Vårdcentralerna inom Region Uppsala har ett splittrat resultat gällande hur väl ovanstående tillgänglighetsmål uppfylls. Väntetidssamordnaren från regionkontoret och väntetidssamordnaren från hälsa- och habilitering kontaktade därför de privata vårdcentralerna och den offentliga primärvårdsdirektören angående de vårdcentraler som haft en samlad tillgänglighet understigande 87 % till och med september 216. Väntetidssamordnarna erbjöd ett besök på vårdcentralen för en dialog kring riktlinjerna för vårdgarantins regelverk mm. Under hösten 216 besöktes nio privata vårdcentraler och under mars och april 217 besöktes elva offentliga vårdcentraler. Vårdgarantin hos aktuella vårdcentraler varierade mellan 63 % och 86 %. För ytterligare beskrivning kring besöken, analys och trend samt fortsatt planering, se bilaga. Väntetidssamordnarna kommer ge fortsatt verksamhetsstöd vid uppsamlingsmöten i maj/juni kring vårdgaranti och patientvald väntan. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilaga Rapportering av verksamhetsstöd till regionens vårdcentraler kring tillgänglighet och vårdgarantifrågor Kopia till T f primärvårdsdirektör Primärvården Offentliga och privata vårdcentralchefer inom Region Uppsala

217-6-15 VS216-69 Bilaga Rapportering av verksamhetsstöd till regionens vårdcentraler kring tillgänglighet och vårdgarantifrågor Lagstiftningen som reglerar vårdgarantin har som krav att samma dag som en person söker hjälp ska den få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Om vårdpersonalen bedömer att patienten behöver träffa en läkare ska patienten få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos läkaren. Det gäller endast för nybesök, en ny åkomma som inte är känd tidigare för vården eller patienten, eller en akut försämring av ett befintligt hälsotillstånd. Region Uppsala har en målrelaterad ersättning för vårdcentraler, där kravet är att ha en tillgänglighet på 9 % för telefon och nybesök till läkare. Vårdcentralerna inom Region Uppsala har ett splittrat resultat gällande hur väl ovanstående tillgänglighetsmål uppfylls. Väntetidssamordnaren från regionkontoret och väntetidssamordnaren från hälsa- och habilitering kontaktade därför de privata vårdcentralerna och den offentliga primärvårdsdirektören angående de vårdcentraler som haft en samlad tillgänglighet understigande 87 % till och med september 216. Väntetidssamordnarna erbjöd ett besök på vårdcentralen för en dialog kring riktlinjerna för vårdgarantins regelverk, hur vårdpersonalen praktiskt ska fylla i bokningsunderlagen i journalsystemet för att rätt utdata ska visas samt diskutera frågor kring telefoni. Under hösten 216 besöktes nio privata vårdcentraler och under våren 217 kontaktades elva offentliga vårdcentraler för besök, vilka genomfördes under mars och april 217. Responsen var positiv från samtliga tillfrågade vårdcentraler. Vårdgarantin hos aktuella vårdcentralerna varierade mellan 63 % och 86 %. Besök Syftet med besöket var att föra en dialog kring vårdcentralernas rutiner för registrering av nybesök, återbesök, patientvald väntan, samt telefonihandhavande. Verksamhetscheferna vid dessa vårdcentraler kontaktades och besök bokades in med samtliga tillfrågade vårdcentraler. Alla möten utgick från respektive vårdcentrals årliga telefon- och besöksstatistik. Besöken bestod oftast, förutom representanter från region Uppsala, av verksamhetschef och de mottagningssjuksköterskor som registrerar i Cosmic. Ibland deltog även vårdadministrativ personal och läkare. Analys och trend Många av vårdcentralerna har mycket erfarna sjuksköterskor som arbetar med registrering och bokning av besök. Det kunde ändå identifieras tolkningssvårigheter mellan ny- och återbesök, där endast nybesök ingår i den lagstiftade vårdgarantin.

2 (2) Problem som identifierades var att vissa vårdcentraler felaktigt registrerade nybesök på vissa återbesökspatienter vilket gör det svårare för vårdcentralerna att upprätthålla vårdgarantin för nybesök till läkare. Något som lyfts fram av flertalet av vårdcentraler är att de upplever en stor pålistning av patienter under senare år och att de inte kunnat rekrytera personal i den utsträckning de har behövt. Vidare för flertalet vårdcentraler fram att de har vakanta tjänster, framförallt för specialister i allmänmedicin, med få eller inga sökande på tjänsterna. Det har i sin tur fått konsekvensen att vårdcentralen inte kunnat erbjuda patienterna telefonkontakt samma dag och nybesök inom vårdgarantin. Erfarenheten hos både privata och offentliga vårdcentraler är deras upplevelse att patienterna, trots i vissa fall bristande tillgänglighet, stannar hos vårdcentralen då kontinuiteten förefaller vara viktigare för patienterna än möjligheten till besök inom vårdgarantin. Om patienten väljer att vänta på sin husläkare och tackar nej till besök hos annan läkare inom vårdcentralen inom sju dagar ska det inte registreras som nybesök inom vårdgarantins ramar. Det ska i stället registreras som patientvald väntan, vilket vårdcentralerna hade varierade kunskapsnivåer kring. Det uppmärksammades att flera av de anställda som deltog på mötena registrerade nybesök vid nya besök på vårdinrättningen, utan att reflektera om besvären var nya för patienten eller inte. Vårdcentralerna har i stor utsträckning påbörjat en produktionsplanering kring hantering av inkommande samtal där bemanningen är högre på morgonen och placerat sjuksköterskornas mottagningsverksamhet till eftermiddagarna och därmed anpassat telefonin till flödet av inkommande samtal. Planering framåt Flera vårdcentralschefer, både besökta och sådana som inte ingått i någon av de besökta vårdcentralarna, har kontaktat väntetidssamordnarna och önskat föredragningar kring regelverket kring vårdgaranti för större personalgrupper. Det kommer genomföras under maj och juni. Resultat från alla vårdcentraler publiceras som tidigare på extranätet: http://www.lul.se/sv/extranat/for_vardgivare/vardgivare-primarvard/vantetider-ivarden/ Vidare har det identifierats att både kunskapsnivåerna kring och andelen registrerade besök för patientvald väntan varierar mellan regionens vårdcentraler. Därför kommer ett antal informationsbesök genomföras inom Region Uppsalas vårdcentraler under maj/juni 217. Nina Anundsson Central väntetidssamordnare Regionkontoret Inger Lindgren Väntetidsssamordnare för primärvård Hälsa och habilitering

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-8 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn 18-611 627 E-post: ann-lis.soderberg@regionuppsala.se Dnr VS 216-143 Vårdstyrelsen Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet till vårdstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Informationen läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återrapportera utvalda patientsäkerhetsområden två gånger per år till vårdstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde 216-1-3, 123, beslöts att återkommande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet ska ges till styrelsen. Styrelsen uppdrog till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma med uppföljning av arbetet med att minska antalet oplanerade återinläggningar. Regionfullmäktige fastställde indikatorer i Regionplan och budget 217-219 vid sammanträdet 217-1-24, dnr LS 216-2. Av beslutet framgår att indikatorerna följs upp i T1, delårsrapport samt årsredovisning. Indikatorer som avser patientsäkerhet handlar bland annat om vårdrelaterade infektioner, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Vid sidan av dessa beslutade indikatorer finns andra områden som följs upp av regionens patientsäkerhetsteam och där resultat visar att åtgärder behöver vidtas för att uppnå ökad patientsäkerhet. För att få ökat fokus på kvalitet och patientsäkerhet föreslås att hälso- och sjukvårdsdirektören återrapporterar utvalda patientsäkerhetsområden två gånger per år till vårdstyrelsen. Redovisningen av patientsäkerhetsarbetet samt resultat av mätningar och åtgärder framgår av Löpnade uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala (bilaga). Kostnader för undvikbara vårdskador i Region Uppsala Beräknad kostnad för undvikbara vårdskador uppskattas till cirka 244 miljoner kronor per år vid Akademiska sjukhuset. Av beräkningsunderlaget framgår att undvikbara Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) vårdskador uppgår till cirka 9 % av alla vårdtillfällen vid Akademiska sjukhuset. Vid vårdskada förlängs vårdtiden med cirka 9 dagar och kostnaden per vårddag uppskattas till cirka 9 kr enligt SKL:s schablon. Konsekvenser Brister i patientsäkerhetsarbetet leder till ökat lidande för patienter och en merkostnad för hälso- och sjukvården. En vårdskada kan leda till olika typer av kostnader över tid. Den kan t.ex. innebära att patienten återkommer till både sluten- och öppenvård under lång tid efter det att skadan uppstod. Patienten kan även komma att behöva bli sjukskriven som en följd av skadan vilket bland annat innebär förlorad arbetsinkomst och skatteintäkter. Bilagor Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala. Kopia till Förvaltningsdirektören vid Hälsa- och habilitering Förvaltningsdirektören vid Primärvården

Bilaga 217-5-8 Dnr VS 216-143 Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala Innehållsförteckning Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala...2 1. Sammanfattning...2 2. Undvikbara vårdskador har minskat under 213-216...2 3. Sammanhållen vård...2 4. Palliativ vård...3 4.1 Resurser...3 4.2 Förbättringsområden...4 5. Basala hygienrutiner och klädregler, BHK...4 5.1 Förbättringsområden...4 6. Oplanerade återinskrivningar...4 6.1 Resultat angående oplanerad återinskrivning...5 6.2 Åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar...6 6.3 Viktiga områden som behöver säkras av vård- och omsorgsgivare i samverkan...7 6.4 Sammanfattande slutsatser...7 7. Regionens arbete med trygg och effektiv utskrivning från slutenvård...7 Regionkontoret Storgatan 27 Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala 1. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten förbättrats vid regionen vilket framgår av SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 213-216. Enligt rapporten har antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador minskat betydligt i regionen. Trots förbättrat resultat så är det uppenbart att patienter drabbas av undvikbara vårdskador och fortsatt förebyggande patientsäkerhetsarbete är av största vikt. Dokumenterade brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård är lågt vilka utförs av både primärvårdens och specialistvårdens läkare. I god palliativ vård ingår att patient och närstående får veta att patientens sjukdom har nått ett tillstånd där botande och bromsande behandling upphör. Likaså genomförs smärt- och symtomskattning i begränsad omfattning. Följsamheten till basala hygienrutiner har försämrats sedan förra årets punktprevalensmätning. Även följsamheten till klädregler visar en nedåtgående trend. Region Uppsala har hög andel oplanerade återinskrivningar medan tendensen minskar i riket vilket framgår av resultatet i www.kvalitetsportal.se. Indikatorn belyser för tidig utskrivning från slutenvård eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via öppenvård inte är tillräckligt samordnad. 2. Undvikbara vårdskador har minskat under 213-216 Enligt SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, 213-216 har antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador minskat i Region Uppsala. Förbättringen kan bero på att det systematiska arbetet har ökat och att åtgärder vidtas på alla nivåer; engagemang och fokus har ökat, kompetensutveckling pågår, uppföljning har ökat och åtgärder och resultat efterfrågas. 3. Sammanhållen vård Av Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om äldre (217), framgår att det finns brister i kvaliteten avseende den sammanhållna vården och omsorgen i Region Uppsala län 1. Resultatet visar att det finns brister inom bland annat följande områden: - riskförebyggande åtgärder - fallskador och frakturer - tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 månader efter stroke - brytpunktssamtal - polyfarmaci (tio eller fler läkemedel) - olämpliga läkemedel till äldre 1 Begreppet sammanhållen vård beskrivs i Socialstyrelsens rapport som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför.

3 Planerade åtgärder för att identifiera orsakerna bakom bristerna är gemensam analys av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt regionens chefläkare som deltar i den länsövergripande patientsäkerhetsgruppen. Resultatet samt ev. förslag på åtgärder presenteras för det regionala samrådet HSVO (Hälsa, Stöd, Vård och Omsorg). 4. Palliativ vård Enligt Socialstyrelsens utvärdering Palliativ vård i livets slutskede (216) finns det brister i den palliativa vården i Region Uppsala. Primärvården pekas ut som ett förbättringsområde i rapporten eftersom endast 36 % av primärvårdsmottagningarna i länet uppgav att de har tillgång till det palliativa konsultationsteamet (PKT). Hälften av mottagningarna uppgav även att de inte erbjuder stöd till närstående. I regionen är dokumenterade brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård lågt vilka utförs av både primärvårdens och specialistvårdens läkare. I god palliativ vård ingår att patient och närstående får veta att patientens sjukdom har nått ett tillstånd där botande och bromsande behandling upphör. Likaså genomförs smärt- och symtomskattning i begränsad omfattning enligt resultat som framgår av Vården i siffror, se nedan. 4.1 Resurser Länsövergripande riktlinjer för palliativ vård är avsedda att användas oavsett om patienten vårdas inom regional- eller kommunal vård. Det finns även en regionövergripande rutin för brytpunktssamtal som omfattar alla som vårdar palliativa patienter. Webbutbildningen Allmän palliativ vård finns tillgänglig för all personal som arbetar med palliativa patienter i länet. Palliativa konsultteamet (PKT) är en stödjande resurs för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal inom hela vårdkedjan i Uppsala län. I teamet ingår läkare och sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård. Teamet har en rådgivande och konsultativ funktion i

4 patientärenden. Detta kan gälla frågor om medicinering, etiska ställningstaganden eller frågor om närståendestöd. Teamet åtar sig också utbildningsuppdrag till personal. Enligt uppgift från PKT anlitas teamet mest från Akademiska sjukhuset. Övriga förvaltningar har inte uttryckt behov av palliativa ronder med PKT. 4.2 Förbättringsområden Ökad andel brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård redovisas i delårs- och årsrapporter från regionens båda sjukhus, offentliga primärvården samt Hälsa- och habilitering (närvårdsavdelningen NÄVA) med början från 217. Ökad konsultation av palliativa konsultteamet i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Obligatoriskt genomförande av webbutbildningen Allmän palliativ vård för personal som vårdar patienter i livets slutskede. Under 217 planeras att programråd för palliativ vård ska upprättas. 5. Basala hygienrutiner och klädregler, BHK Punktprevalensmätning, PPM-BHK PPM-BHK görs en gång per år och mäter personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Även månatliga hygienobservationer görs vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt offentliga Primärvården. Folktandvården gör en årlig uppföljning genom en kvalitetschecklista. PPM-BHK, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, under tidsperioden 214-217 214 215 216 217 Regionen Hygienrutiner Klädregler Antal observationer 84% 98% 84% 96% 84,6% 93,6% 79,8% 92,8% 156 personer Resultatet visar att följsamheten till basala hygienrutiner har försämrats sedan förra årets mätning. Även följsamheten till klädregler visar en nedåtgående trend. 5.1 Förbättringsområden Fortsatt egenkontroll av personalens följsamhet till BHK för att förhindra smittspridning. Verksamhetschefen vidtar åtgärder vid bristande följsamhet. Ledningen uppmuntrar en kultur som tillåter att medarbetare påminner om en kollega inte följer basala hygienrutiner och klädregler. 6. Oplanerade återinskrivningar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 3 dagar. Kvalitetsbrister som kan påverka måttet är bl.a. vård som inte utformats i samverkan med

5 patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan regionen och berörd kommun. Indikatorn belyser för tidig utskrivning från slutenvård eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via öppenvård inte är tillräckligt samordnad. 6.1 Resultat angående oplanerad återinskrivning Under de senaste åren har oplanerade återinskrivningar ökat något i regionen. Värdena nedan har hämtats från www.kvalitetsportal.se och avser 1:a kvartalet respektive år. År 215 216 217 Region Uppsala 14,6% 14,9% 15,2% Riket 16,1% 15,6% 14,7% Tendensen i Region Uppsala är att oplanerade återinskrivningar ökar medan minskning sker i riket, diagram 1. Diagram 1. Andel oplanerade återinskrivningar under jan- mars 215-217 Antal patienter 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd som återinskrivits inom 3 dagar var 2325 patienter under 216, vilket är en marginell ökning sedan 215 då antalet var 2274 patienter. Under första kvartalet 217 återinskrevs 574 patienter av dessa var det 282 kvinnor och 292 män. Antal återinskrivningar per månad är relativt jämnt fördelat. Flest oplanerade återinskrivningar förekommer i åldersgrupperna 75-84 år medan 85 år och äldre har minst frekvens av oplanerade återinskrivningar (www.kvalitetsportal.se). Rapporten Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar i Landstinget i Uppsala län för perioden juni december 215 är en journalgranskningsstudie. Av rapporten framgår att det

6 fanns skillnader mellan vårdcentralerna avseende antal återinskrivningar i förhållande till antal listade patienter som är 65 år och äldre, se nedan. Källa: Rapporten oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar i Landstinget i Uppsala län juni-dec 215 6.2 Åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar Enligt Regionplan och budget 217-219 ska åtgärder genomföras i syfte att minska antalet återinskrivningar. Vidare framgår att regionen behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. I enlighet med uppdraget har primärvården förstärkts med stöd av mobilt team i Heby kommun och planeringen är att mobila närvårdsteam ska utökas i omfattning och geografisk spridning. Andra förebyggande åtgärder är att specialistansluten hemsjukvård bedrivs numera dygnet runt av regionen. Vidare pågår arbete för att säkerställa en sammanhållen vårdkedja genom att regionens kunskapsstöd tar fram övergripande kvalitetsindikatorer främst utifrån Vården i siffror. Under 216 har programråd upprättats bland annat inom hjärtsvikt, KOL och diabetes som är vanliga orsaker till återinskrivningar. I programråden ingår representanter för sjukhus- och primärvård samt företrädare för kommuner och patienter. Programrådens arbete förebygger oplanerade återinläggningar eftersom uppföljning av kvalitets-indikatorer sker kontinuerligt och förbättringsarbete säkerställs. Resultatet inom t.ex. diabetesområdet har förbättrats för de kvalitetsindikatorer som valts ut vilket kan minska oplanerad återinläggning för denna diagnosgrupp. I regionen pågår en översyn av utskrivningsprocessen inför kommande förändringar i betalningsansvarslagen. Seminarier arrangeras med syfte att stärka samarbetet mellan region och kommuner med målet att uppnå säkrare övergångar mellan vårdgivare.

7 6.3 Viktiga områden som behöver säkras av vård- och omsorgsgivare i samverkan Fyra områden har identifierats som särskilt viktiga för att förebygga onödiga sjukhusvistelser. 1. Identifiera patienter med ökad risk för oplanerade återinskrivningar. Vid sjukhusen sker detta genom förstärkt utskrivningsprocess som innebär att en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal innan hemgång. I den förstärkta processen deltar även kliniska farmaceuter som utför läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsberättelser med utskrivningsmeddelande utförs och har betydelse för en kvalitetssäkrad utskrivning. I Socialstyrelsens rapport Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 217 betonas att antalet återinskrivningar kan minskas genom att åtgärder före utskrivningen kombineras med att dessa följs upp efter utskrivningen. 2. Planering och proaktivt förhållningssätt kring patientens behov genom bland annat gemensam vårdplanering. Den länsomfattande uppföljningen av SIP (samordnad individuell plan) visar att enbart ett fåtal SIP genomförts inom äldrevården under 216. 3. Uppföljning av insatser tillsammans med patient kan ske genom uppföljningssamtal via telefon eller uppföljande hembesök. Detta görs i begränsad omfattning idag. Här kan mobila team i primärvården vara en viktig resurs. 4. Information till patient och mellan olika vårdgivare. När sköra äldre har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare måste samverkan ske så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv. När kommunikationen uteblir finns risk att de äldre söker sig till akutmottagning trots att det inte skulle ha behövts. I detta arbete är SIP och fast vårdkontakt viktiga delar. Socialstyrelsens rapport (217) bekräftar vikten av dessa områden och samverkan i vård- och omsorgskedjan för multisjuka äldre. 6.4 Sammanfattande slutsatser Det finns inte en enskild åtgärd som kan förebygga oplanerade återinskrivningar utan åtgärder behövs på olika nivåer. Det handlar om stärkt samarbete med kommunerna, förebyggande arbete, om vårdplanering och SIP, om kontinuitet och tillgänglighet till primärvården, om förbättrad information och uppföljning efter utskrivning från slutenvården. 7. Regionens arbete med trygg och effektiv utskrivning från slutenvård TKL (Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting i Uppsala län) beslutade 215 att genomföra ett projekt för att förbättra vårdprocessen i enlighet med betänkandet: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård SOU 215:2. Införandet av Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård förväntas träda i kraft 1 januari 218. I Region Uppsala finns en arbetsgrupp för projektet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård som kommer att samordna de insatser som behöver göras för in- och utskrivning i slutenvården. Gruppens uppgift är att sammanställa nuläge, komma med förslag på vilka aktiviteter som behöver genomföras samt vid behov underlätta diskussioner mellan parter.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-18 Funktionsstöd och hälsa Carina Hesse Bolin Tfn 18 611 62 9 E-post carina.hesse.bolin@regionuppsala.se Dnr VS217-84 Vårdstyrelsen Hälsoäventyr i Knivsta kommun Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Ett lokalt Hälsoäventyr i Knivsta byggs upp under 217 förutsatt att regionfullmäktige beviljar vårdstyrelsen medel för detta i regionplan och budget 218-22 och att motsvarande beslut fattas av Knivsta kommun. I enlighet med principen som gäller för de lokala Hälsoäventyren i länet föreslås en fördelning av kostnaderna med 5 % vardera för Region Uppsala och Knivsta kommun. 2. Region Uppsala föreslås bli huvudman för verksamheten i likhet med övriga Hälsoäventyr i länet. 3. Uppbyggnationskostnaden under 217 beräknas för Region Uppsalas del till 4 kr (totalt 8 kr). Vårdstyrelsen tilldelar Hälsa och habilitering reserverade verksamhetsmedel om högst 4 kr för att bygga upp verksamheten under 217. Medel tas från 24999 (reserverade verksamhetsmedel). 4. Driftkostnaden med start 218 beräknas för Region Uppsalas del till ca 925 kronor till (totalt 1 85 per år). Uppdraget ska ingå i vårdöverenskommelsen för 218 mellan vårdstyrelsen och Hälsa och habilitering. Ärendebeskrivning Sedan det första Hälsoäventyret i länet invigdes 21 i Uppsala har efterfrågan på verksamheten varit mycket stor. Tack vare ekonomiskt stöd från Håbo, Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommuner samt Landstinget i Uppsala län har lokala Hälsoäventyr byggts upp. Finansieringsmodellen är 5 % vardera mellan huvudmännen, d v s kommun och region. Genom att satsa på lokala Hälsoäventyr får betydligt fler barn och ungdomar möjlighet att ta del av verksamhetens utbud och bättre förutsättningar finns att skräddarsy insatser utifrån kommunernas behov och prioriterade satsningar. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (4) Drygt 12 elever har fått hälsoundervisning på Hälsoäventyren under 22 217. Utvärderingar och kontinuerliga uppföljningar visar på mycket goda resultat från både elever och skolpersonal. Hälsoäventyret anses fungera i hög grad som kunskaps- och inspirationskälla för både elever och lärare. Sett utifrån elevernas perspektiv upplever majoriteten att de har fått kunskap om sådant som berör deras värld, känner att det är ett meningsfullt besök samt uttrycker att de vill komma tillbaka. Elever uppskattar att få undervisning utanför skolans miljö samt anser att Hälsoäventyrets pedagogiska och interaktiva metoder, rekvisita och fysiska miljö är viktiga inslag i lärandeprocessen. Stor betydelse för såväl skolpersonal och elever är att Hälsoäventyret finns lokalt. För att möjliggöra lika tillgång till hälsa, stödja och stärka barn och ungdomars hälsa vill Knivsta kommun i samverkan med Region Uppsala bygga upp ett lokalt Hälsoäventyr. Knivsta kommun består av drygt 16 invånare, varav en tredjedel barn och ungdomar. Hälsoäventyret i Knivsta kommer att vara en del i ett större sammanhang i nära samverkan med aktörer som finns i barns omgivning. Målet är att de unga i Knivsta är trygga samt har kunskap om, och tar ansvar för sin hälsa. Det skapar förutsättningar för livslångt lärande och ett gott liv. Hälsoäventyret ska vara en samlingspunkt/mötesplats, samverkare, utbildare/kompetensförstärkare, stå för kontinuitet, representera lärande, utveckling, trygghet och kunskap inom det hälsofrämjande området. Vara en ryggrad i kommunens hälsoarbete. Hälsoäventyret i Knivsta ska utföra hälsopedagogisk undervisning för barn och ungdomar i kommunen, vilket innebär att med olika pedagogiska metoder få barn och ungdomar att förstå sambanden mellan kropp, hälsa, levnadsvanor och miljö samt stödja kunskapsutvecklingen av hälsofrämjande levnadsvanor. Initialt kommer Hälsoäventyret i Knivsta ha ett tydligt fokus på ungas psykiska hälsa och tobaksfri skoltid. Tack vare två heltidstjänster, som även finns på Hälsoäventyret i Håbo, skapas större kapacitet och utrymme att i samverkan med kommunen utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet lokalt. I SKL:s rapport Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (213), presenteras fem rekommendationer som kommuner, landsting och regioner kan arbeta med för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Rekommendationen Ge alla barn och unga en bra start i livet poängterar vikten av att skapa goda förutsättningar för samverkan. Barn och unga samt föräldrar och anhöriga bör stå i centrum när verksamheter som exempelvis hälsovård, socialtjänst, förskola och skola organiseras. Förmågan till samverkan är en framgångsfaktor i arbetet för barns och ungas hälsa och ligger helt i linje med regionens strategiska närvårds- och hälsoinriktade arbete. Genom att bygga upp Hälsoäventyret i Knivsta skapas möjligheter till långsiktighet, som bidrar till vinster när det gäller barn och ungdomars hälsa, trygghet och välbefinnande. Kostnader och finansiering Den ekonomiska kalkylen i rapporten avser dels kostnader för uppbyggnation av verksamheten under 217 och årlig driftskostnad med start 218. Uppbyggnationskostnaden beräknas till totalt till 8 kr och för Region Uppsalas del 4 kr. Driftskostnaden beräknas till totalt 1 85 per år och för Region

3 (4) Uppsalas del 925 kronor. Region Uppsala föreslås bli huvudman för verksamheten och Region Uppsala fakturerar kommunen halvårsvis. Ett samverkansavtal upprättas mellan Region Uppsala och Knivsta kommun. Konsekvenser Uppbyggnad av ett lokal hälsoäventyr i Knivsta kommun ökar möjligheten till jämlik hälsa bland barn och ungdomar utifrån det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Beredning Ett nära samarbete med tillhörande avstämningsmöten mellan Knivsta kommuns utvecklingschef, enhetschef på Hälsoäventyret och verksamhetschef inom Funktionsstöd och hälsa har fortlöpt under processens gång. Presentation av verksamheten har gjorts till Utbildningsnämnden inom kommunen och skolchefsnätverket. Synpunkter har inhämtats från verksamhetschef för elevhälsan och kommunens skolchef. Ärendet har beretts i samråd med Knivsta kommun. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Rapport Ett Hälsoäventyr i Knivsta kommun Barnkonsekvensanalys Barnrättsperspektiv inför beslut Kopia till Kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun Knivsta kommun Utbildningskontoret Ledningskontoret, Hälsa och habilitering

4 (4)

Ett Hälsoäventyr i Knivsta kommun Maj 217 Källa: Foto från Gredelby skola, Gröna bloggen, Knivsta Ungas hälsa i Knivsta där framtiden bor!

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Historik... 2 Uppdrag... 2 Hälsoundervisning i unik miljö... 3 Lokala Hälsoäventyr... 3 Organisatorisk tillhörighet... 4 Produktion - klassbesök... 4 Nöjdhet... 4 Om Knivsta kommun... 5 Ett Hälsoäventyr i Knivsta... 5 Målgrupp... 5 Insatser med start 218... 5 Nya möjligheter genom samverkan... 6 Styrgrupp och samverkansavtal... 6 Uppföljning... 6 Ekonomisk sammanställning... 7 A) Kostnadskalkyl för scenografisk utformning av lokal... 7 B) Driftkostnad/år... 8 Bilaga 1: Detaljerad kostnadskalkyl för scenografi (utformning) och rekvisita... 9 Bilaga 2: Tidsplan 217-218... 14 Bilaga 3: Ritning på lokalen... 15 Bilaga 4: Bilder på lokal innan renovering... 16 Elev, åk 7 1

Hälsoäventyret - en mötesplats för lärande, hälsa och upplevelser inom Region Uppsala! Bakgrund För att främja en god hälsoutveckling och jämlik hälsa för alla barn och ungdomar i länet har lokala Hälsoäventyr bildats. Idag finns lokala Hälsoäventyr i Håbo, Tierp och Östhammars kommun och genom denna samverkan har bättre förutsättningar skapats så att fler elever får ta del av verksamheten. Resultat från Liv och Hälsa Ung 215 visar att ungdomar i Knivsta kommun har behov av förstärkning i det hälsofrämjande arbetet. Samtliga skolor i kommun är intresserade av att få undervisning men på grund av svårigheter att få klassbesökstid på Hälsoäventyret i Uppsala och resväg försvårar det möjligheten till besök och undervisning. Genom att skapa ett lokalt Hälsoäventyr ökas också möjligheterna att utveckla verksamheten och skräddarsy insatser anpassad till de behov och prioriterade satsningar som finns inom kommunen i samarbete med lokala aktörer. Ett mål för regionen är en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. En viktig satsning för utvecklingen av folkhälsan i länet på lång sikt är att främja hälsan hos barn och ungdomar. Att främja hälsa är att hushålla väl med mänskliga och ekonomiska resurser. Livsvillkor och levnadsvanor formar i allt större utsträckning barn, unga och vuxnas hälsa. Barns och ungas förhållanden under uppväxten har mycket stor betydelse för hälsan under hela livet. Barns hälsa påverkas starkt av familje-, skol- och fritidsförhållanden men också ekonomi, arbetslöshet, utbildning, socialt nätverk, boende och miljö påverkar hälsan. En faktor för att skapa och upprätthålla hälsa är människors känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sitt liv. För att människor ska få möjlighet att göra medvetna och hälsosamma val är även kunskap en viktig förutsättning. Historik År 21 beslutade Landstinget i Uppsala län att starta Hälsoäventyret, ett treårigt projekt med uppdraget att utveckla hälsofrämjande metoder för barn och ungdomar i Uppsala län. I slutet av projekttiden utvärderades verksamheten1-2 av UppsalaGruppen; Uppsala universitet, vars specialitet var att arbeta med utvecklingsstöd, utbildning och utvärderingar inom främst skola och omsorg. Utvärderingen, som bestod av fokusgruppsintervjuer och enkätundersökning, visade på mycket goda resultat från både elever och skolpersonal. Hälsoäventyret ansågs fungera i hög grad som kunskaps- och inspirationskälla för både elever och lärare. Stor betydelse för eleverna var möjligheten att få undervisning utanför skolans miljö samt att de pedagogiska och interaktiva metoderna, rekvisitan och den fysiska miljön var viktiga inslag i lärandeprocessen. Med utvärderingarna som underlag beslutade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen år 24 att Hälsoäventyret skulle bli en fast verksamhet. Uppdrag Sedan starten har Hälsoäventyret kontinuerligt arbetat hälsofrämjande och förebyggande med att stärka barn och ungdomars hälsa genom att verka som undervisnings-, utbildnings- och metodutvecklingsenhet. Uppdraget innebär idag att erbjuda hälsoundervisning med teman som handlar om kropp, sömn, stress, tobak, alkohol, kärlek och sexualitet till grundskolans elever i länet. Vidare innebär uppdraget att sprida kunskap om vikten av en god hälsa och arbeta med unga människors attityder, värderingar och handlingsmönster när det gäller ställningstaganden som är av positiv betydelse för deras hälsa. Undervisningen bygger på att ge insikt och förståelse för sambanden mellan kropp, hälsa, levnadsvanor och miljö. Hälsoäventyret är en resurs och komplement till skolans hälsoundervisning. Hälsoäventyrets verksamhet baseras på att uppleva, experimentera, inspirera och aktivera alla sinnen med hjälp av en spännande miljö och med speciellt framtagen rekvisita. 1 E. Forsberg och G. Hede (23). En utvärdering av Hälsoäventyrets program Typ tobak, liksom. http://www.lul.se/global/hoh/funkha/h%c3%a4lso%c3%a4ventyret/bilder/utvarderingtobak23.pdf 2 E. Forsberg och G. Hede (24). (K)ärligt talat! - en delutvärdering av Hälsoäventyrets verksamhet, 24. http://www.lul.se/global/hoh/funkha/h%c3%a4lso%c3%a4ventyret/bilder/utvarderingkarlek24.pdf 2

Ytterligare uppdrag Hälsoäventyret har är att fortsätta den diskussion med kommunerna som länsdelsberedningarna redan har inlett. Syftet är att intressera kommunerna att delta i den vidareutveckling av Hälsoäventyret som diskuteras i utvärderingen. Målsättningen måste vara att få ett långsiktigt hållbart koncept för hela länet utifrån dess olika förutsättningar där så många elever som möjligt får tillfälle att ta del av utbudet. Därför uppdrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen åt arbetsutskottet att inbjuda kommunerna i länet för fortsatta diskussioner. Detta måste ske i nära samarbete med länsdelsberedningarna.3 Hälsoundervisning i unik miljö Hälsoäventyret erbjuder undervisning till skolelever i årskurs 2, 4, 6, 7 och 9. Undervisningen bygger på faktakunskap inom områdena som handlar om människokroppen, sömn, stress, tobak, alkohol, kärlek, sexualitet och den egna identiteten. Syftet med undervisningen är att förmedla kunskap samt väcka tankar och funderingar kring frågor som rör barns och ungdomars liv och hälsa. Genom att använda olika pedagogiska metoder kan värderingar, attityder och situationer som ligger nära elevernas egna liv bearbetas för att ge en ökad insikt och förståelse. I programmen får eleverna ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på varandra samt prova lösningar på situationer som de ställs inför. För att förtydliga hälsobudskapet och aktivera elevernas olika sinnen används tydliggörande rekvisita, modeller och experiment. Av stor betydelse, enligt både elever och skolpersonal, är att eleverna har getts möjlighet att få uppleva, inspireras och inhämta kunskap i inspirerande, interaktiv och lustfylld miljö utanför skolans och sjukvårdens lokaler. Gemensamt för all undervisning är att möta barn och ungdomar där de befinner sig och därifrån förmedla ett positivt hälsobudskap. Prat, skratt, lek och allvar är hörnstenar som genomsyrar Hälsoäventyrets verksamhet. Det är tur att man kan besöka Hälsoäventyret så att man kan komma ut med eleverna och göra praktiska saker också. Lokalerna är spännande för eleverna och eleverna kan utforska olika saker och så är bra att det finns saker man kan läsa om också. Strålande! Mycket bra och lärorikt program. Bra att det varvas med praktiska övningar. Eleverna var jättenöjda och ser fram mot nästa tillfälle. Bra fakta, olika sätt att nå eleverna, budskapet gick fram. Lokala Hälsoäventyr Sedan det första Hälsoäventyret i länet invigdes 21 i Uppsala har efterfrågan på verksamheten varit mycket stor. Genom kvotering utifrån kommunstorlek och antal skolklasser har en så rättvis fördelning av antal klassbesök gjorts. Stor efterfrågan från länets skolor och svårigheter att möta upp efterfrågan på grund av lokalens fysiska begränsning i Uppsala har resulterat i uppbyggnation av lokala Hälsoäventyr i samverkan med Håbo, Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommun. Hälsoäventyret Start: Kommuner Hälsoäventyret i Tierp 26 Hälsoäventyret i Håbo 28 Tierp Älvkarleby Håbo Hälsoäventyret i Östhammar 211 Östhammar 3 Samfinansiering Antal tjänster Kommun/Region Uppsala Ja, 5/5 2 halvtidstjänster Ja 5/5 Ja 5/5 Ärende HSS 26. Fortsatt verksamhet för Hälsoäventyret, diarienummer HSS 23-524. 3 2 heltidstjänster 2 halvtidstjänster

Organisatorisk tillhörighet Samtliga anställda tillhör idag verksamhetsområdet Funktionsstöd och hälsa inom förvaltningen Hälsa och habilitering, Region Uppsala. Produktion - klassbesök Över 1 barn och ungdomar har besökt Hälsoäventyren och fått undervisning sedan starten 21. Sedan våren 22 har skolklasser nästan dagligen fått hälsoundervisning. Produktionen har kontinuerligt ökat med åren, dels genom att lokala Hälsoäventyr har byggts upp men också genom att projektmedel har tilldelats vilket möjliggjort förstärkning av personella resurser och nya program har skapats. Drygt 12 elever har besökt Hälsoäventyren under 22 217. Efterfrågan på verksamheten är fortfarande mycket stor och samtliga program blir fullbokade nästan omgående. Nöjdhet Vad tycker eleverna om undervisningen? (länet, %) 6% 51% 46% 41% 47% 43% 38% 5% 4% 98 99% Antal svarande under perioden 212-216: År 4: 3 643 st År 6: 3 871 st År 9: 4 4 st Totalt: 11 554 st 3% 2% 1%1%1% 1% 1% 1% 1% 1% % Mycket bra Bra OK Sömn & stress, år 4 Ganska dåligt Mycket dåligt Tobak, år 6 Kärlek, år 9 Vad tycker lärarna om undervisningen? (%) 1% 93% 74% 8% 1% 77% 68% Antal svarande under perioden 212-216: 458 lärare 6% 4% 32% 26% 23% 2% 7% % Mycket bra Kroppen, år 2 Bra Mindre bra Dåligt Sömn & stress, år 4 Tobak, år 6 4 Alkohol, år 7

Om Knivsta kommun Visionen Knivsta kommun där framtiden bor, fastställdes av Knivsta kommunfullmäktige, 213. I den står att Knivsta är den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället. Knivstas identitet ska vara: o En del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala o En kommun öppen för förändringar o En modern småstad och en levande landsbygd i samverkan o En föregångskommun och mötesplats för ett hållbart samhälle o En växande kommun med 2 25 invånare o Ett näringsliv i utveckling med fler kunskapsintensiva företag o En ökande andel av befolkningen arbetar i Knivsta o Fokusområden för fortsatt arbete som matris Knivsta är en ung kommun, bland annat är nästan en tredjedel av invånarna barn eller ungdomar. Det ställer höga krav på barnomsorg, skola och fritidsverksamhet liksom på skolbarnsomsorg, specialpedagogik, skolhälsovård med mera. I Knivsta kommun finns åtta kommunala grundskolor och två fristående, av vilka tre är högstadieskolor. Vidare finns en gymnasieskola som erbjuder introduktionsprogram och lärlingsutbildningar. Knivsta kommun samverkar med kringliggande kommuner gällande övrig gymnasial utbildning. I kommunen finns även Kulturskola och Vuxenutbildning inklusive SFI. Ett Hälsoäventyr i Knivsta Resultat från Liv och Hälsa Ung 215 visar att ungdomar i Knivsta kommun har behov av förstärkning i det hälsofrämjande arbetet såväl avseende den fysiska som den psykiska hälsan. Samtliga skolor i kommun är intresserade av att få undervisning men på grund av svårigheter att få tid på Hälsoäventyret i Uppsala och resväg försvårar det möjligheten till besök och undervisning. Målgrupp Elever i grundskolan i Knivsta kommun. Insatser med start 218 1. Hälsoundervisning för ca 2 elever/år Samtliga elever i årskurs 2, 4, 6, 7 och 9 i Knivsta kommun, det vill säga ca 7 skolklasser kommer att få hälsoundervisning i olika tematiserade program under ett läsår. 2. Utbildningsinsatser inom ANDT Genom att det finns två heltidstjänster kopplade till uppdraget finns förutsättningar att arbeta med andra hälsofrämjande insatser och samverkan inom kommunen. I februari 216 beslutade regeringen om en förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, den så kallade ANDTstrategin. Att integrera dessa frågor kopplat till insatser för att främja en god och jämlik hälsa samt social hållbarhet är en viktig del i den regionala utvecklingsstrategins process för att skapa hållbar tillväxt. Trygghet och god hälsa är grundstenar i ett välfärdssamhälle och bidrar till hög konkurrenskraft och god tillväxt.4 Hälsoäventyrets roll i detta är att arbeta med delmål 2, det vill säga att verka för att antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel, illegala läkemedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. 4 Länsstyrelsens Strategi och åtgärdsprogram alkohol, narkotika, dopning, tobak och läkemedel - Uppsala län 217 221, http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/folkhalsa/andt/strategiandt-luppsalalan217-221.pdf 5

Det tobaksförebyggande arbetet är ett gemensamt nationellt, regionalt och kommunalt ansvar. En satsning på ett Hälsoäventyr i Knivsta möjliggör att arbeta mer konsekvent och långsiktigt inom kommun för exempelvis en tobaksfri skoltid. Ett exempelvis är att implementera den evidensbaserade kontraktskrivarmetoden Tobaksfri duo. 3. Utbildningsinsatser för att stärka ungas psykiska hälsa Satsningar kring socialt klimat har visat sig skapa trygghet, sammanhållning, studiero i klassrummet, vilket gynnar elevernas hälsa och studieresultat. Tillsammans med elever och skolpersonal har Hälsoäventyret påbörjat att utveckla ett metodstöd under namnat Schysst kompis där hälsa, utanförskap och kamratskap finns som viktiga delar. Fokus på ungas psykiska hälsa är ett prioriterat område i kommunen. Nya möjligheter genom samverkan Samverkan är av avgörande betydelse för att kunna stärka barn och ungdomars hälsa i regionen samt en nyckel till tillväxt. I Knivsta finns ett uttalat önskemål att Hälsoäventyret ska ingå i olika samverkansformer för att tillsammans kunna skräddarsy insatser och vara varandras behjälpliga för kommunens barn och ungdomar. Ett nära samarbete kommer att inledas med bland annat elevhälsovården, närvårdsgrupp, ungdomsmottagningen och andra styr- och arbetsgrupper som berör målgruppen. Styrgrupp och samverkansavtal En styrgrupp kommer att tillsättas. Ordförande för styrgruppen kommer utbildningschef i Knivsta kommun att vara. Övriga som kommer att ingå i styrgruppen är verksamhetschef för elevhälsan, folkhälsosamordnare/närvårdskoordinator och enhetschef för Hälsoäventyret, Region Uppsala. Ett samverkansavtal kommer att skrivas i syfte att reglera samarbetet. Uppföljning Efter varje läsår skrivs en rapport om vad som har skett under det gångna läsåret. Information om antal klassbesök, skolor, verksamhetens olika aktiviteter och en sammanfattande bedömning av verksamheten kommer beskrivas i verksamhetsrapporten. 6

Ekonomisk sammanställning Den ekonomiska sammanställningen består av två delar (A+B). Den första delen (A) beskriver kostnader för lokalens uppbyggnation, dvs. scenografisk utformning av lokalen och den andra delen (B) beskriver en årlig driftkostnadskalkyl. En detaljerad kostnadsberäkning avseende två undervisningsrum, samlingsrum, entré, toaletter med mera finns i bilaga 1, s. 9-13. Den ekonomiska kalkylen baseras på en samfinansiering mellan Region Uppsala och Knivsta kommun motsvarande 5/5fördelning. Augusti 217 beräknas grundrenovering och uppbyggnation påbörjas och uppskattas vara klar i december 217. Parallellt kommer personal utbildas, testklasser bjudas in och information till skolor arbetas fram. Från och med den 1 februari 218 är ambitionen att verksamheten ska starta med skolklasser och fortsatt utveckling av verksamheten kommer att ske (Tidsplan, bilaga 2, s. 14). A) Kostnadskalkyl för scenografisk utformning av lokal Budget Region Uppsala 4 Knivsta kommun 4 Summa: 8 Kostnader Entré 1 Kapprum 6 6 Kök 6 Samlingsyta 88 41 Undervisningsrum x 1 112 Undervisningsrum x 1 14 75 Toalett x 2 1 79 Verkstad, förråd, mötesrum 19 Kontor 26 2 Övrigt: förbrukningsmaterial & skylt 1 5 Scenograf 156 75 Elektriker (inkl. material) Rekvisita till undervisning (program om kroppen, sömn, stress, tobak, alkohol och kärlek) 14 Lokalhyra 14 Summa: 8 7 5

B) Driftkostnad/år Budget Fördelning (%) Belopp Region Uppsala 5 925 Knivsta kommun 5 925 1 1 85 Summa: Kostnader 218 - Lokalhyra 6 Lokalvård 25 Personalkostnader 1 5 Fortbildning för personal 4 Förbrukningsmaterial till program (rekvisita till sex program, dubbel uppsättning) 5 Förbrukningsmaterial 1 Städmaterial Utbildningsmaterial (t.ex. lärarhandledningsmaterial, broschyrer, marknadsföring och information) 2 Kontorsmaterial 15 Frukt till klassbesök 1 Övrigt (t.ex. telefon, IT, arbetskläder, litteratur, porto, fika till studiebesök) 23 Summa: 7 1 85 8

Bilaga 1 Detaljerad kostnadskalkyl för scenografi (utformning) och rekvisita Totalyta: 2 m2 Entré Material Mängd/antal Kostnad Belysning taket 2 x 2 5:- 5 Fototapet 1 x tapet, lim (Graffiti tecken seamless, Pixers) 5 Summa: 1 Kapprum Material Mängd/antal Kostnad Belysning 2 st x 1 5:- 3 Kapphängare, krokar 4 st x 4:- 1 6 Skohylla 2 st (3 cm = 1 par skor, 3 par skor = 9 m) 2 Summa: 6 6 Kök Material Köksutrustning (ex. glas, tillbringare, tallrikar, assietter, bestick, skålar, brickor, muggar) Mängd/antal Kostnad 6 Summa: 6 9

Samlingsyta inkl. experiment Material Mängd/antal Kostnad Bord 5 st x 9 cm x 4 51: - (Cirkum) 22 55 Stolar 2 st x 1 318: - (Jennifer 78, stapelbar) 26 36 Pallar 15 st x 9: - (Rondo el. Emma) 13 5 Belysning 4 st Experiment Guiness rekord 6 2 Summa: 88 41 Undervisningsrum 1 Material Mängd/antal Podium + ljusslinga 1 st Matta Experimentlådor (väggskåp till rekvisita) Belysning (skenor & spotlights) 12-16 m2 5 st x 4: + lister, färg, upphängning 14 4 st x 16 st spots 19 Tyg till draperier (brandimpregnerade) Gardinskenor Kostnad 3 Tyg: Peacock, 25: -/m, 1,2 m bredd, 2 m + 7,2 m + 3,3 m = 12,5 m x 3 m höjd = 37,5 m + fåll (2,5 m) och veck (2 m) = 6 m x 25: 2: - x 11 m = 2 2: - + krokar, hörnböjar, väggfästen, skarvbitar, veckband 16:-/m x 4 m, tråd. (Elit-skenor) 2 5 15 5 Takhimmel + belysning 1 st 4 5 Ljudanläggning 1 st 7 Projektor och projektorduk 1 st 1 Experiment 1 Färg Scenografi 4 Pallar 2 st x 9: - (Rondo el. Emma) Summa: 18 112 1

Undervisningsrum 2 Material Mängd/antal Kostnad Podium + ljusslinga 1 st Matta Experimentlådor (väggskåp till rekvisita) Belysning (skenor & spotlights) 12-16 m2 5 st x 4: + lister, färg, upphängning 14 4 st x 16 st spots 19 Tyg till draperier (brandimpregnerade) Tyg: Mistletoe, 25: -/m, 1,2 m bredd, 1 m + 1,7 m + 7,2 + 3,3 m = 13,2 x 3 m höjd = 4 + fåll (5 m) och veck (2 m) = 65 m x 25: - 16 25 Gardinskenor 2: - x 13 m = 2 6: - + krokar, hörnböjar, väggfästen, skarvbitar, veckband 16:-/m x 45 m, tråd. (Elit-skenor) 5 Takhimmel + belysning 1 st 4 5 Ljudanläggning 1 st 7 Projektor och projektorduk 1 st 1 Experiment: klättervägg 6 st klättergrepp (Ergo) 1 5 Färg Scenografi 4 Pallar 2 st x 9: - (Rondo el. Emma) 3 2 5 18 Summa: 14 75 Toaletter x 2 Material Mängd/antal Kostnad Mp3-spelare och högtalare 3 79 Ljud 2 st x 1 895:Inspelning av ljud, redigering, ombyggnad av Mp3spelare samt installation Väggfärg Scenografi 2 Summa: 5 1 79 11

Verkstad, förråd, mötesrum mm. Material Mängd/antal Kostnad Hyllor Konferensbord och stolar 4 1 st bord, 6-8 st stolar 15 Summa: 19 Kontor Material Mängd/antal Kostnad Skrivbord 2 x 6 :- 12 Skrivbordsstolar 2 x 4 :- 8 Bord 1 st 2 5 Stolar 4 st x 5:- 2 Belysning 2 st x 9:- 1 8 Summa: 26 2 Övrigt Material Material (Penslar, roller, täck-papp, tejp, väv, lim, slippapper, verktyg etc.) Mängd/antal Skylt utanför lokalen 1 st Kostnad 5 5 5 Summa: 1 5 12

Arbetskostnad för scenografisk utformning av lokal Utförare Antal månader Scenograf (planering, skapande av modeller, snickeri, måleri) + resor 3 månader Elektriker Uppsättning av spotlightsskenor Summa: Kostnad 156 75 5 161 75 Rekvisita (till undervisning) Material Antal Rekvisita till programmet om Kroppen 2 uppsättningar x 22 : - 44 Rekvisita till programmet om Sömn och stress 2 uppsättningar x 7 : - 14 Rekvisita till programmet om Tobak 2 uppsättningar x 12 : - 24 Rekvisita till programmet om Kärlek 2 uppsättningar x 6 : - 12 Rekvisita till programmet om Alkohol 2 uppsättningar x 5 : - 1 Summa: Kostnad 14 13

Bilaga 2 Tidsplan 217 218 Aktiviteter Planeringsmöten inför uppbyggnation av Hälsoäventyret Inlämning av underlag till Vårdsstyrelsen, Region Uppsala Arbetsutskott Vårdstyrelsen, Region Uppsala Beslut i Vårdstyrelsen, Region Uppsala Grundrenovering av lokal, Knivsta kommunfastigheter Förarbete experiment och rekvisita till undervisning Scenografisk utformning av lokal Inköp av inventarier (bord, stolar, mm) Rekrytering och anställning av två hälsopedagoger Upplärning av nya hälsopedagoger Jan -17 Feb Mar Apr Maj Juni 8/5 2/6 15/6 Testklasser Invigning Klassbesök 14 Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan -18 Feb

Bilaga 3 Ritning på lokalen Bottenvåning Övervåning 15

Bilaga 4 Bilder på lokal innan renovering 16

Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: 217-1-1 Birgitta Ekholm Lejman Landstinget i Uppsala län Barnkonsekvensanalys - Barnrättsperspektiv - inför beslut Datum:... Avdelningsnamn:... Förnamn Efternamn: Skriva mer? Word-filen finns här: regionuppsala.se/br... Telefonnummer:... E-post:... Vilka barn berörs?... Icke-diskriminering av barnet Behandlas berörda barn lika? Om inte ange skäl till särbehandling Art 2 Barnkov 1 kap 6 Patientlag... Barnets bästa Barnets bästa är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov och vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. Art 3 Barnkov 1 kap 6 Patientlag... Tillräckliga resurser Behöver något annat än barnets bästa prioriteras högst? Beslutet är ändå barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Art 4 Barnkov... Rätt till liv, hälsa och samverkan På vilket sätt har du tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Art 6, 19 samt 23, 24, 39 Barnkov 7 Patientlag 3 4 st HSL... Barnets delaktighet a) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om inte: förklara varför. b) Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget?... Övrigt Intressekonflikt mellan berörda barn? Förslag på fortsatt utredning. Personliga kommentarer.... Barnkonsekvensanalys - Barnrättsperspektiv - inför beslut DocPlus-ID: DocPlusSTYR-13634 Version: 1. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 1 av 2

Förklaringar till rubrikerna och barnkonventionens artiklar Vilka barn berörs? Använd lämpliga definitioner som: Barn upp till xx år Kön Centrum/periferi i länet Familjens resurser Hälsoprofil Funktionsnedsättning Riskbeteende Art 2: Lika behandling Egenvärde som mänsklig rättighet. Målvärde för att säkra artikel 24 rätten att "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Förbud mot all diskriminering. Sveriges sju diskrimineringsgrunder avser alla som vistas i landet. Art 3: Barnets bästa i främsta rummet Inför beslut om något som rör barn (nu eller senare) krävs ett kvalificerat ställningstagande om vad som är barnets bästa. Det ska utredas, beskrivas, och dokumenteras. Aktuell forskning (evidens) Praxis och erfarenhet Berörda barns egen uppfattning. (Se art 12 nedan) Art 4: Resurskravet Rättigheterna ska genomföras i förhållande till beslutsfattarens resurser enligt alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder. Alltså, om förslaget ej är optimalt jml. art 3, ska det negativa beskrivas. Underlaget ska också föreslå åtgärder (resurser/samverkan) för kompensation (lindring). Målvärdet är: "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Art 6: Liv, hälsa, utveckling och samverkan Barnet har inneboende rätt till liv och beslutet ska bidra till optimala förutsättningar för hälsa och utveckling. Landstinget skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Art 12: Delaktighet & inflytande Berörda barn ska alltid beredas möjlighet att komma till tals (delaktighet), om det inte strider mot barnets bästa. Åldersgränser finns inte. Det uttryckta tillmäts inflytande i förhållande till frågans art och barnets mognad. Dialogen ska ske med hänsyn till barnets förmåga att förstå frågan och kunna uttrycka sig. Urval av berörda barn samt formerna för dialog bör redovisas. Art 19: Skydd mot våld, övergrepp Åtgärder såväl som system för förebyggande och vård. Art 23: Funktionsnedsättning Bidra till fullvärdigt liv och särskild omvårdnad. Kostnadsfritt, och med särskilt beaktande av föräldrars resurser. Art 24: Bästa uppnåeliga hälsa Lika tillgång till hälsa är prioritet. Särskilda fokus spädbarns- och mödravård, nutrition samt avskaffa skadliga traditionella sedvänjor. Art 39: rehabilitering Fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. (Skillnad art 23.) Övrigt Intressekonflikter mellan olika berörda barn, eller olika intressen? Utredarens personliga kommentarer. Förslag på fortsatt utredning av alternativ, eller konsekvenser. Barnkonsekvensanalys - Barnrättsperspektiv - inför beslut DocPlus-ID: DocPlusSTYR-13634 Version: 1. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 2 av 2

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-3-3 HR-avdelningen Eva Wikström Tfn 18-611 6 12 E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-62 Vårdstyrelsen Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Ledningssystemet för arbetsmiljö godkänns i enlighet med rekommendation från regionstyrelsen. 2. Årshjul för fortlöpande personalrapportering antas enligt bilaga. 3. Återrapportering till styrelsen i enlighet med årshjulet påbörjas fr.o.m. hösten 217. Ärendebeskrivning Ledningssystem för arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 har arbetsgivaren övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom ansvara för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig uppföljning och revidering enlighet med AFS 21:1. Inom Region Uppsala omfattar arbetsmiljöarbete såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå ligger på regionstyrelsen medan varje nämnd/styrelse ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Regiondirektören har det högsta tjänstemannaansvaret för att Region Uppsala har en god och säker arbetsmiljö. För att kunna uppfylla det ansvaret är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet vidare ut i organisationen så att arbetet utförs på den nivå där det blir mest effektivt. Regiondirektören fördelar arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna som i sin tur fördelar arbetsuppgifter vidare i sina chefsled. Fördelningen sker inom ramen för ett Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (3) arbetsmiljöledningssystem som fastställs av regiondirektören och revideras löpande. Hur denna fördelning går till är redovisat i arbetsmiljöhandboken för Region Uppsala. Regionstyrelsen godkände vid utgången av 216 ett ledningssystem för arbetsmiljö, för att binda samman det arbetsmiljöansvar som vilar på regionstyrelsen med arbetsmiljösystemet. Styrelsen beslutade därutöver att uppmana övriga styrelser och nämnder att göra detsamma. Sjukhusstyrelsen föreslås därför godkänna ledningssystemet. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå De förtroendevalda har ett ansvar när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker genom en tydlig arbetsmiljöpolicy, en klargörande och fungerande uppgiftsfördelning i tjänstemanna- och chefsled samt genom tillräckliga resurser och årliga förbättringsinriktade uppföljningar av arbetsmiljön. Även om arbetsuppgifter fördelas ut i organisationen kvarstår ett övergripande och uppföljande ansvar för förtroendevalda politiker. Det ansvaret innebär att både att skapa förutsättningar och att följa upp så att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av verksamhetsstyrningen och ska därför integreras i ordinarie planerings- och budgetarbete. I de beslut som fattas ska man beakta hur besluten kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö, med risk för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att ha en förståelse om kopplingen mellan medarbetarnas arbetsförhållanden och hälsa. Den som fördelat arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet har alltid kvar ett uppföljningsansvar och ska därför tillsammans med den som tilldelats uppgifter regelbundet gå igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Detta gäller både förtroendevalda, tjänstemanna- och chefsledet. I enlighet med Arbetsmiljöhandboken, ledningssystemet för arbetsmiljö inom Region Uppsala, så ligger det högsta arbetsmiljöansvaret på regionstyrelsen. Regionstyrelsens personalutskott hanterar aktuella arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå. Årshjul för personaluppföljning Vårdstyrelsen ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär i praktiken att styrelsen ska bl.a. följa upp sina verksamheters arbetsmiljöarbete, exempelvis sjuktal/frisktal, årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (VerkSAM), medarbetarundersökningen, arbetsskador/tillbud och nyttjande av företagshälsovård. För att systematisera uppföljningen inom arbetsmiljöområdet föreslås styrelsen anta ett årshjul förlöpande återrapportering, enligt bilaga. Ett årshjul för återrapportering ligger väl i linje med revisorernas rekommendationer som lyftes fram i samband med granskning av personal- och kompetensuppföljning. Revisorerna rekommenderade en mer systematiserad och intensifierad uppföljning rörande kompetensförsörjningsåtgärder. Som en del av bilagt årshjul för vårdstyrelsen ingår uppföljning av hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal inom styrelsens ansvarområde.

3 (3) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag från sammanträde den 8 november 216 Ledningssystemet för arbetsmiljö Kopia till Regionstyrelsen

Sjukfrånvarostatistik Resultat från medarbetarenkät Ingår i månadsrapporten, ev. fördjupning tertialvis inkl. frisktal med analys och åtgärder. Redovisas förvaltningsvis efter genomförd enkät. Rapportering av förvaltningarnas arbete med praktikplatser för nyanlända med vårdkompeten (tertialvis)*. Personalstatistik för arbetsmiljö: Årscykel Kompetensförsörjningsprocessen: Hur processen utvecklas inom styrelsens ansvarsområden Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Analyser och åtgärder avseende personalomsättning Lönebildning Uppföljning av sommarsituationen Personaluppföljning för vårdstyrelsen Arbetsskador och tillbud, förekomst av hot och våld Nyttjande av företagshälsovård Rapportering mars Personalstatistik: Heltid/deltid Inhyrd personal Skuld för övertid Ev. fördjupning sjukfrånvaron, frisktal Visstidsanställningar m.m. Sommarsituationen: Analys och åtgärder förvaltningsvis. Rapportering maj Rapportering september * Rapporteringen sker i enlighet med tidigare beslut, VS 216-3-23 35 (Dnr CK216-146)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 18-611 6 7 E-post jan.g.andersson@regionuppsala.se Dnr VS216-3 Vårdstyrelsen Lägesrapport avseende utveckling av mobila närvårdsteam i länet Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Lägesrapporten läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning I april 215 uppdrog hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS, 215-4-28 68) åt hälsooch sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. I april 216 (VS, 216-4-2 53) beslutade vårdstyrelsen att i samverkan med länets kommuner satsa på att utveckla vården med mobila team i hela länet. Efter beslutet har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats upp i kommunerna. Hälsa och habilitering har ansvaret för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och primärvården. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram och ett pilotprojekt i Heby startade i december 216. En uppföljning av projektet genomfördes med primärvården och kommunen i mars 217. Under projektets tre första månader gjordes totalt 23 stycken patientbesök i hemmet. Av uppföljningen framgår bl.a. att ökad läkarkontinuitet samt tillgänglighet har medfört ett ökat stöd samt trygghet till sjuksköterskorna inom kommunen. Minskad arbetsbelastning då läkare finns tillgänglig leder till mindre förfrågningar på jourtid. Flera patienter har kunnat slippa åka in till sjukhus tack vare projektet som säkerställt att inga onödiga inläggningar skett. Arbetsmiljön upplevs förbättrad hos medarbetare inom såväl kommunen som primärvården. Arbetsgrupper i alla kommuner (med representanter från kommun, primärvård, LAH, Närvård, geriatrik/sjukhus m.fl.) tar vid behov fram lokala rutiner för verksamheten. Arbete med en länsövergripande riktlinje pågår och kommer att tas upp på redaktionsrådet den 3 juni. Därefter tas den upp på tjänstemannaledningsgruppen för förankring och beslut samt upprättas som ViS-dokument. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) Beslut om att finansiera rekrytering av personal under år 217 fattades vid vårdstyrelsens sammanträde den 9 maj (VS, 217-5-9 55). Beslutet bygger på ett länsövergripande införande av 8,5 team vilket innebär en sammanhållen länsorganisation för teamen med noder placerade i Uppsala, Tierp, Östhammar och Enköping. Införandet planeras att ske samtidigt över hela länet. Rekryteringsprocessen har påbörjats och annons ligger ute till den 8 juni. Preliminär uppstart blir i oktober 217. Med anledning av breddinförandet i hela länet förlängs pilotprojektet i Heby till oktober. Kostnader och finansiering Kostnaderna för fullt utbyggd verksamhet bedöms uppgå till ca 2 miljoner kr om året. Beslut om att finansiera rekrytering under år 217 fattades vid vårdstyrelsens sammanträde den 9 maj (VS, 217-5-9 55). Beredning Ärendet har beretts i samverkan mellan Regionkontoret och Hälsa och habilitering. Bilagor Presentation avseende utbyggnad av mobila närvårdsteam Kopia till Hälsa och habilitering

Förstärkt hemsjukvård med mobila närvårdsteam i Uppsala län

Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 216. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i respektive länsdel/kommun. Stor potential i att utgå från landstingets ansvar på primärvårdsnivå i samverkan med kommunerna. Målgrupper bör vara äldre med omfattande behov och patienter med omfattande funktionshinder.

Syfte Genom tidiga insatser minska undvikbar inläggning, besök och återinskrivningar till sjukhus. Underlätta trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Öka den enskildes känsla av trygghet och delaktighet. Vara rådgivande för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård.

Målgrupp Mobila närvårdsteam utför akuta somatiska insatser på primärvårdsnivå i hemmet. Målgruppen är i första hand sjuka äldre med omfattande behov i ordinärt boende personer med omfattande funktionsnedsättning, (från 17 år och uppåt) som har svårt att ta sig till en vårdcentral. Mobila närvårdsteam kan även kallas till särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning i särskilda fall.

Genomförande Mobila närvårdsteam kan kontaktas av: samtliga vårdgivares sjuksköterskor inom Uppsala läns kommuner, läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler, ambulanssjukvården, sjukvårdens larmcentral samt Vårdguiden 1177. Mobila närvårdsteam kan även kontaktas vid behov av akut medicinsk uppföljning och bedömning i samband med utskrivning från slutenvården. Vid kontakt med mobila närvårdsteam gör kommunernas hemsjukvård, sjukvårdens larmcentral och 1177 en bedömning av patienten enligt gällande beslutsstöd.

Processkarta Mobila närvårdsteam Patient i hemmet blir sjuk Fortsatt vård i hemmet Rådgivning till kommunens sjuksköterskor som möjliggör fortsatt vård i hemmet Bedömning/ behandling i hemmet som möjliggör fortsatt vård i hemmet Ringer 1177 Ambulans Hemsjukvård Vårdcentral Direkt till sjukhus kontaktar Mobila närvårdsteam Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård med hjälp av mobilt närvårdsteam OM inläggning; rätt patient enligt BEON direktinläggning på geriatrisk avdelning alt. närvårdsenhet/avdelning - inläggningsrätt

Organisation Samtliga Mobila närvårdsteam kommer att ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering med noder placerade i; Uppsala, Tierp, Östhammar samt Enköping. Detta för optimal och sammanhållen Struktur för arbetssätt, riktlinjer, utbildning, mm Kostnadseffektivisering Koordinerad bemanning och samordning av teamen Verksamheten föreslås bygga på nuvarande strukturer med Närvårdsavdelningar/enheter i Tierp, Uppsala och Östhammar Geriatriska avdelningar i Uppsala, Enköping samt Tierp Detta möjliggör direktinläggning med ev. inläggningsrätt vid behov av sluten vård.

Närvårdsamverkan Arbetet måste drivas gemensamt av kommunerna och Region Uppsala: Politiska styrgrupper i varje kommun (samråd) Arbetsgrupp i varje kommun HoH representerar central projektgrupp (beredning av förslag) Närvårdskoordinatorer i varje kommun

Erfarenheter från pilotprojekt Heby 216-12-1 avstämning mars 217 Kommunen: Ökad läkarkontinuitet samt tillgänglighet har medfört ett stort stöd samt trygghet till sjuksköterskorna inom kommunen. Minskad arbetsbelastning då läkare finns tillgänglig, mindre administration. Detta i sin tur leder till mindre förfrågningar på jourtid. Primärvården: Avlastning i arbetsbördan dels som en effekt av frikopplad läkarresurs men även t.ex. mindre faxförfrågningar från kommunen. Patienter: Ett flertal patienter har uttryckt att det känns tryggt att kunna vara hemma istället för att behöva åka in till sjukhuset. Gemensamma: Arbetsmiljön upplevs förbättrad hos medarbetare inom såväl kommunen som Primärvård. Flera patienter har kunnat slippa åka in till sjukhus tack vare projektet som även säkerställt att de patienter som skickats in till sjukhus verkligen behövt det, inga onödiga inläggningar.

Slutsats under pilotprojektet: Sårbarhet i tillgänglighet som uppstår med småöar samt läkarbunden resurs har uppmärksammats. Kommande verksamhet med Mobila närvårdsteam planeras därför bemannas samt koordineras i central länsövergripande organisation där samtliga team beräknas arbeta länsövergripande med noder (fysisk arbetsplats) i Uppsala, Tierp, Enköping samt Östhammar. Önskemål från flera håll om att resurser bör omfördelas så att Primärvården förstärks.

Lägesrapport kommunerna Arbetsgrupper (bestående av representanter från kommun, primärvård, LAH, Närvård, geriatrik/sjukhus) har etablerats i samtliga kommuner. Arbetsgrupperna har berett frågor gällande de olika förutsättningarna i kommunerna, tar fram förslag på lokala rutiner samt bearbetar länsövergripande riktlinje. Länsövergripande riktlinje tas sedan vidare till redaktionsrådet, 3/6 samt slutligen till tjänstemannaledningsgruppen för att föras in som ViS-dokument.

Övergripande tidplan Beslut i Vårdstyrelsen 9/5 (finansiering för Regionen, Länsövergripande team) Genomförande 217-218. Investering vid full utbyggnad ca 2 mnkr Länsövergripande införande av 8,5 team med noder placerade förslagsvis i Uppsala, Tierp, Östhammar och Enköping. Pilotprojektet i Heby förlängs till 1/1 i väntan på införande av länsövergripande team. Rekryteringsprocessen är påbörjad, annons ute till 8/6. Preliminär uppstart hösten 217.

Prioritering Länsövergripande verksamhet kommer att starta dagtid vardagar 8.316.3 Så snart full bemanning finns kommer verksamheten kunna utöka öppethållande till vardagar 8.-19. samt helger 12.-16.. De mobila närvårdsteamen föreslås kunna utöka uppdraget till att även utföra insatser på särskilda boenden på helger så fort full bemanning uppnåtts. Mobila äldreakuten i Uppsala kommun övergår till mobila närvårdsteam.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-3 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn 18-611 61 87 E-post ylva.tottmar@regionuppsala.se Dnr VS217-79 Vårdstyrelsen Tilläggsåtagande ungdomsmottagning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Tilläggsåtagande för ungdomsmottagning fastställs som bilaga till förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning. 2. Regelbok/uppdragsbeskrivning för tilläggsåtagandet ska gälla från och med 1 januari 218. 3. Budget för tilläggsåtagande ungdomsmottagning uppgår till 8 38 tkr, ansvar 24312 barnmorskemottagning. Ärendebeskrivning Bakgrund Ungdomsmottagningar är en stark aktör för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar, bland annat när det gäller sexualitet och reproduktiv hälsa. Verksamheten vänder sig huvudsakligen till ungdomar som är 13 22 år, men åldersspannet kan variera. Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting. Tillgänglighet, organisation, verksamhetens innehåll och bemanning varierar över länet. Det saknas formella lokala och regionala uppdrag. Det saknas även nationella rekommendationer och fastställda kvalitetsindikatorer för ungdomsmottagningar.1 Tilläggsåtagande Ungdomsmottagning ersätter tidigare skrivelser i förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning angående uppdraget att bedriva ungdomsmottagning. Kvalitetssäkring av utbudet vid ungdomsmottagningar i Uppsala län I Uppsala län finns 11 ungdomsmottagningar, varav 1 bedrivs som tilläggsåtagande inom vårdval barnmorskemottagning, och 1 bedrivs av Kvinnosjukvården vid 1 Statens folkhälsoinstitut (Folkhälsomyndigheten) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 21. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (5) Akademiska sjukhuset. Av de 1 tilläggsåtagandena hör 2 till privata aktörer och 8 till Primärvården i egen regi. Landstingsfullmäktige har fastställt Regionplan och budget 217-219. Ett av uppdragen inom närvårdsarbetet är att erbjuda ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. En kvalitetssäkring består av flera olika delar och separata utredningar som avrapporteras för beslut i den styrelse som har mandat för området. Eftersom Ungdomsmottagningsverksamhetens olika delar regleras i olika styrelser är det svårt att visa en övergripande bild av kvalitetssäkringen. När beslut tagits kring alla delar och styrande dokument har fastställts kommer de att samspela och det övergripande perspektivet blir tydligare. 1. Länsövergripande uppdrag Genom att formulera ett inriktningsdokument som är gemensamt för Region Uppsala och de åtta kommunerna i Uppsala län skapas en grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagningar samt för politiska beslut i både region och kommun. Reglerar övergripande mål och uppföljning samt huvudmannaskap och finansiering. Beslut i Regionstyrelsen slutet av 217. 2. Tilläggsåtagande ungdomsmottagning Reglering av uppdraget att inom vårdval barnmorskemottagning bedriva ungdomsmottagningsverksamhet. Reglerar vårdcentralens och barnmorskemottagningens åtagande, ersättning samt uppföljning. Fastställs av vårdstyrelsen juni 217. 3. Samordningsfunktion för ungdomsmottagningar Inrättande av samordningsfunktion med tillgång till medicinsk kompetens och ansvar för att ta fram riktlinjer och vårdprogram som ska gälla för alla ungdomsmottagningar i länet. Ger förutsättningar för likartade arbetssätt, gemensamma metoder och utbyte av erfarenheter mellan mottagningar och kommuner. Samordningsfunktionen kommer även att ansvara för att utveckla uppföljningen av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. Hanteras i budget 218 för vidare beslut. 4. Förstärkning av psykosociala resurser Ungdomsmottagningarnas psykosociala uppdrag kan inte kvalitetssäkras med de resurser som förfogas över idag. För att möta de behov som finns och minska bristerna i utbudet krävs en förstärkning av de psykosociala resurserna vid ungdomsmottagningarna för bättre och mer jämlika möjligheter att uppmärksamma och bedöma psykisk ohälsa och till stödjande/behandlande psykosocialt arbete. Syftet är att utforma och upprätthålla ett adekvat länsövergripande psykosocialt stöd som innebär större jämlikhet för länets ungdomar vad gäller tillgång till psykosocialt stöd. Hanteras i budget 218 för vidare beslut.

3 (5) Kostnader och finansiering Kostnader för tilläggsåtagandet beräknas uppgå till 8 38 tkr, vilket är en ökning från nuvarande budgetanslag som utgörs av 7 28 tkr. Budget för ungdomsmottagningarna har varit densamma sedan vårdval barnmorskemottagning infördes, med ett tillägg för att starta ungdomsmottagningen i Heby. De ökade kostnaderna beror på att beräknad bemanning vid mottagningarna har anpassats efter FSUM:s riktlinjer samt avrundats uppåt till halv eller hel tjänst för att skapa marginal för verksamheten. Konsekvenser Kvalitetssäkring av utbudet vid ungdomsmottagningar i länet Tillsammans med en förstärkning av psykosociala resurser till Ungdomsmottagningen City och med inrättandet av en ny samordningsfunktion med adekvat läkarkompetens innebär det nya tilläggsåtagandet för ungdomsmottagningar att Region Uppsala kan säkerställa en mer jämlik tillgång till förebyggande stöd och behandling för ungdomar i länet. Hälsa och habilitering påtalar i sitt remissvar att utvidgningen av uppdraget till att omfatta första-linjen för psykisk hälsa gör verksamheten mer komplex samt att ur ett patientperspektiv kan det bli sårbart om inte bemanningen motsvarar behovet. Förvaltningen lyfter även frågan om läkarresurser för uppdraget, vilket utreds separat i samband med framtagandet av uppdragsbeskrivning för samordningsfunktionen för ungdomsmottagningar. Hälsa och habilitering vill även betona att det är viktigt med marginaler inom verksamheten för att kunna hantera plötsligt uppkomna situationer. Vad gäller det sista påpekandet så har verksamheterna själva ansvaret att bemanna utifrån det behov som finns och uppkommer. I ersättningen har höjd tagits för mer bemanning än den rekommenderade från FSUM. Det behöver dock inte betyda att bemanningssituationen är okomplicerad. Förvaltningen menar också att det kan vara en styrka att personal som är vana att möta ungdomar har ett utökat uppdrag för psykisk hälsa för målgruppen, samt att ungdomsmottagningarnas legitimitet hos ungdomar gör att det inte känns lika laddat att vända sig dit jämfört med socialtjänsten, BUP eller vårdcentralen. Tillgänglighet Kapitel 2.6 Lokaler och öppettider ställer kravet att personal, öppettider, lokaler och metoder ska anpassas så att verksamheten kan utformas att bäst bemöta de behov som finns hos ungdomarna i upptagningsområdet. Styrning Tidigare uppdrag att bedriva ungdomsmottagning har inte varit dokumenterat, och därmed har det varit svårt att föreslå ändringar utifrån ett övergripande perspektiv. Att ha ett dokumenterat uppdrag, och därmed givna ramar, är en förutsättning för att verksamheterna att kunna utvecklas inom dessa ramar, men ger även ett mandat att samverka med övriga aktörer lokalt, såsom kommunen, föreningar m.fl. Bemanning och kompetens, kapitel 2.11, har beskrivits utifrån de riktlinjer som FSUM har tagit fram, och tjänstgöringsgrad har beräknats utifrån befolkningsmängd i aktuella åldersgrupper. Önskvärd kompetens hos personal vid ungdomsmottagning har

4 (5) tydliggjorts (Ungdomskompetens, andrologi et c.) och även de olika personalkategoriernas roll och arbetsuppgifter. En av de två privata vårdgivarna har påpekat att antal rekommenderade läkartimmar per vecka kan vara svårt att uppnå för vissa mottagningar p.g.a. brist på läkare inom primärvård. Siffran är en rekommendation och verksamheten måste anpassas utifrån lokala förutsättningar. Akademiska sjukhuset har påpekat att uppdraget kan vara väl omfattande för att kunna bedrivas helt ut av vissa mindre mottagningar, samt att det övergripande perspektivet och styrningen av ungdomsmottagningsverksamhet måste tillgodoses. Vad gäller det övergripande perspektivet så är en förstärkt samordningsfunktion och ett länsövergripande uppdrag en förutsättning för att kunna arbeta med dessa frågor. Samordningsfunktionen bör kunna ge stöd att utforma verksamheten så att även de mindre mottagningarna kan uppfylla merparten av uppdraget redan under 218. Beredning Framtagandet av Tilläggsåtagande ungdomsmottagning är en del i den kvalitetssäkring av ungdomsmottagningarnas verksamhet som fastställts i Regionplan och budget ska ske under 217. Utifrån den konsekvensanalys som representanter för länets ungdomsmottagningar tog fram vid fördelningen av nationella medel 215 har de områden som hör ihop med uppdrag och styrning av ungdomsmottagningsverksamheten identifierats och tillfogats till uppdragsskrivningen. En problembeskrivning och förslag till arbetsområden presenterades för hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskottet 216-1-21, och därefter skickades materialet till Akademiska sjukhuset, Primärvården och Hälsa och habilitering. Utifrån de synpunkter förvaltningarna framfört har fler prioriterade frågor fogats till utredningen. Under hela utredningsarbetet har verksamhetschef för Ungdomsmottagningen City konsulterats, och samordnare för ungdomsmottagningar vid Hälsa och habilitering har varit involverad hela vägen. Det slutliga underlaget har skickats till samtliga förvaltningar och Smittskyddsenheten. Svar har inkommit från Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering. Bilagor Avtal tilläggsåtagande ungdomsmottagning Kopia till Primärvårdens förvaltningsledning Akademiska sjukhuset, Kvinnosjukvård, Verksamhetschef Hälsa och habilitering, förvaltningsledning Sävja vårdcentral, verksamhetschef Familjeläkarna i Bålsta, verksamhetschef

Diarienummer VS217-79 Bilaga till förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning AVTAL TILLÄGGSÅTAGANDE UNGDOMSMOTTAGNING MELLAN REGION UPPSALA OCH XXXXX Fastställd av Vårdstyrelsen 15 juni 217 Gällande från 1 januari 218

2 (16) Innehåll Bilaga till förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning... 1 1. Tilläggsåtagande ungdomsmottagning... 3 Åtagande... 3 Avtalsperiod... 3 Underskrifter... 3 2. Uppdrag... 4 2.1 Mål och inriktning... 4 2.5 Uppdraget... 6 2.5.1 Mottagningsverksamhet... 6 2.5.2 Utåtriktad hälsofrämjande verksamhet... 7 2.6 Lokaler och öppettider... 8 2.7 Vårdprogram och riktlinjer... 8 2.8 Samverkan och vårdkedjor... 8 2.9 Sekretess... 8 2.1 Utveckling av vårdtjänsten... 9 2.11 Personal och kompetens... 9 3. Uppföljning... 13 4. Ersättning... 14 Bilaga 1... 16 Ersättningsmodell för tilläggsåtagande ungdomsmottagning... 16

3 (16) 1. Tilläggsåtagande ungdomsmottagning Mellan Region Uppsala och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande tilläggsavtal för barnmorskemottagning enligt hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut nr: x/217 Åtagande Vårdgivare som bedriver barnmorskemottagning kan ha ungdomsmottagning som ett tilläggsåtagande. Vårdgivaren åtar sig att utföra uppdraget för tilläggsåtagande ungdomsmottagning enligt detta avtal. Vårdgivaren åtar sig att bedriva ungdomsmottagning ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen] ( Mottagningen ). Målgrupp Målgruppen omfattar barn och ungdomar folkbokförda i Sverige i åldrarna 12 till och med 22 år, samt deras partners. Avtalsperiod Tillträdesdag för detta avtal är [åååå-mmmm-dd]. Avtalstiden följer avtalsperioden i vårdavtal dnr [ange nummer] paragraf 1.5 och löper ut [ååååmmmm-dd]. Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Vårdgivarens namn Uppsala den Uppsala den Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [Behörig firmatecknare]

4 (16) 2. Uppdrag 2.1 Mål och inriktning Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå från en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normmedvetet förhållningssätt ska prägla verksamheten.1 Att arbeta hälsofrämjande på ungdomsmottagning innebär att ungdomars behov och problem ska mötas med förståelse och respekt. Specifik kunskap om ungas villkor och utveckling är avgörande. Personalen på ungdomsmottagningar möter olika behov och problem men har i första hand ett salutogent perspektiv, inte ett diagnostiskt eller sjukdomsinriktat arbetssätt. Samtlig personal ska arbeta utifrån salutogenes. Detta grundar sig på beprövad erfarenhet av att dessa sätt att tänka och arbeta är effektiva för att kunna hjälpa ungdomar på ett bra och hållbart sätt.2 Ungdomsmottagningarna är ett gemensamt åtagande för kommuner och landsting/region och utgår från en länsövergripande överenskommelse mellan Region Uppsala och länets samtliga kommuner. Ungdomsmottagningarnas arbete har fokus på främjande och förebyggande insatser och ger möjlighet att tidigt upptäcka hälsorisker både på individnivå och mer generellt. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen ska vara en första-linjens verksamhet, enligt SKL:s definition, och utgör därmed, tillsammans med andra första-linjen-verksamheter i upptagningsområdet, en brygga mellan generella insatser och insatser till barn och unga med svår psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningen ska erbjuda vård och stöd till ungdomar med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller 1 2 FSUM Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar FSUM Riktlinjer för Sveriges ungdomsmottagningar

5 (16) pedagogiska orsaker. Första linjen är dit man i första hand vänder sig när man har problem eller mår dåligt. De verksamheter som har ett ansvar att fungera som första linjen ska kunna: - identifiera olika former av problematik - göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa - behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa - identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till rätt instans.3 Ungdomsmottagningens mål är att främja en god och säker sexuell hälsa hos målgruppen stärka identitets- och personlighetsutveckling minska antalet oönskade graviditeter minska förekomsten av sexuellt överförbara infektioner (STI) förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem hos målgruppen. Stödja och behandla lätt psykisk ohälsa hos målgruppen. Verksamheten riktar sig till ungdomar i åldrarna 12-22 år och bedrivs i samverkan med kommunen enligt samverkansavtal xxxxx (se bilaga/länk). Vårdgivarens uppdrag omfattar både mottagningsverksamhet och utåtriktad verksamhet. 2.2 Målgrupp Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 12-22 år som omfattas av Region Uppsalas ansvar enligt Patientlagen 3 eller 3c, samt deras partners.4 Asylsökande eller gömda flyktingar som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den vård som erbjuds folkbokförda inom Uppsala län. Asylsökande eller gömda flyktingar i åldrarna 18-22 år ska erbjudas lika utbud och villkor som folkbokförda ungdomar. För patienter från andra landsting/regioner gäller villkor i Riksavtalet för utomlänsvård. https://skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/utomlansvardriksavtal.943.html 3 SKL Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, 215 4 Patientlag (214:821) Lag (28:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m. fl. Lag (213:47 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

6 (16) 2.3 Områdesansvar Mottagningens utåtriktade uppdrag ska i första hand rikta sig till det geografiska upptagningsområdet som ingår i mottagningens uppdrag. För mottagningar inom Uppsala kommun gäller separat överenskommelse om fördelning enligt lokala samverkansavtal. 2.4 Undantag från uppdraget Insatser som ingår i kommunalt vårdansvar enligt avtal mellan Regionen och länets kommuner ingår inte i uppdraget. 2.5 Uppdraget Vårdgivarens uppdrag består av dels mottagningsverksamhet och dels utåtriktat arbete. 2.5.1 Mottagningsverksamhet Vårdgivaren ska bedriva mottagningsverksamhet där ungdomar ska erbjudas information, rådgivande och stödjande samtal samt i förekommande fall undersökning, förskrivning och/eller behandling kring Reproduktiv och sexuell hälsa Preventivmedel Sexuellt överförbara sjukdomar Gynekologiska och andrologiska problem Identitets- och könsutveckling Könsroller och attityder Relationer till partner, familj, vänner och omgivning Pubertets- och kroppsutveckling Livsstilsfrågor och levnadsvanor Preventivmedel Preventivmedelsrådgivning samt förskrivning ska ske enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för antikonception och i samråd med funktion för samordning av ungdomsmottagningar5. 5 Läkemedelsverket Behandlingsrekommendationer antikonception finns på www.lakemedelsverket.se

7 (16) Ungdomsmottagningen ansvarar för preventivmedelsinformation, förskrivning och administrering av preventivmedel. Vid medicinska riskfaktorer hänvisas patienten för bedömning till specialistläkare. STI Personal vid ungdomsmottagning ska arbeta enligt Smittskyddslagen. I Ungdomsmottagningarnas uppdrag ingår att ge information om och erbjuda provtagning och behandling för STI. utföra STI-förebyggande arbete samt utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. följa regionövergripande riktlinjer och rutiner för behandling, ev. remittering samt samverkan vid smittspårning. Psykisk hälsa Ungdomsmottagningen är en första-linjen-verksamhet för ungdomar som på eget initiativ har sökt hjälp, och ska ta emot barn och ungdomar som mår dåligt, oavsett orsak. Ungdomsmottagningen ska erbjuda barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa vård och stöd. De verksamheter som har ett ansvar att fungera som första linjen ska kunna: Identifiera olika former av problematik Göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa Behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa Identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till rätt instans enligt regionens riktlinjer.6 Personal vid ungdomsmottagning ska Erbjuda tidiga insatser som förebygger utveckling av psykiska symptom av allvarligare karaktär. Erbjuda en första kontakt och bedömning per telefon eller vid ett besök. för alla ungdomar under 22 år som söker själva, oavsett problematik, Arbeta för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos ungdomar samt vid behov lotsa till adekvat insats hos annan vårdgivare. samverka med kommunens socialtjänst, skolhälsovården och andra aktörer i närområdet och att följa lokala rutiner för handläggning av ungdomar med behov av stöd. 2.5.2 Utåtriktad hälsofrämjande verksamhet Vårdgivaren ska bedriva ett utåtriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete. I huvudsak ska det utåtriktade arbetet bestå av studiebesök till ungdomsmottagningen, där så är möjligt. 6 SKL Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, 215

8 (16) Det förebyggande och utåtriktade arbetet som sker i samverkan med skola och skolhälsovård ska utformas att vara ett komplement till grundskolans och gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning och ska i första hand nå ungdomar i åldern 12-16 år. Det förebyggande och utåtriktade arbetet kan även fokusera på andra avgränsade målgrupper där behov föreligger. 2.6 Lokaler och öppettider Vid mottagningen bör det finnas möjlighet att ta emot både bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (drop-in). Ungdomsmottagningen är en lättillgänglig lågtröskelverksamhet. För detta krävs att personal, öppettider, lokaler och metoder anpassas så att tillgängligheten tillgodoses. Telefon, e-post, IT-baserad kontaktyta, till exempel egen webbplats, kan också underlätta tillgängligheten. Drop in-mottagning eller annan möjlighet för akuta besök bör prioriteras. Tid för besök ska erbjudas vid första kontakt. Ungdomsmottagningen ska vara tillgänglig för personer med funktionsvariationer av olika slag, såväl fysiska som kognitiva. Ungdomsmottagningen ska ha rutiner för tolkning på olika språk. 2.7 Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget relevanta nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som tas fram av Region Uppsala 2.8 Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan Region Uppsala och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. 2.9 Sekretess Personalen har tystnadsplikt och anmälningsskyldighet. Tystnadsplikten skyddar unga i deras hjälpsökande och kan vara en förutsättning för att de ska våga komma och kunna söka hjälp. Vid misstanke om att barn under 18 år far illa, ska personalen göra en orosanmälan enligt socialtjänstlagen. Ungdomsmottagningen ska föra egna journaler som endast är tillgängliga för Ungdomsmottagningarnas personal. All dokumentation ska ske enligt gällande lagstiftning för respektive huvudman.

9 (16) 2.1 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren skall delta i utvecklingsarbeten. Normalt innebär detta att 1 timmar per beräknad heltidstjänst kan avropas. Exempel på arbeten kan vara: vårdprogram, digital utveckling, behandlingsriktlinjer, behovsanalyser, förnyade uppdragsbeskrivningar, uppföljningar mm. 2.11 Personal och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med avtalet. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras. Personalen ska delta i fortbildning som anvisas av Region Uppsala. Det ska finnas en verksamhetschef under avtalsperioden. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen 283. Verksamhetschefen ansvarar för att möjliggöra utveckling av tydliga och lokalt förankrade rutiner kring samverkan med kommunens socialtjänst, skolhälsovården och andra aktörer i närområdet. Verksamhetschefen ansvarar för att möjliggöra att tillräckliga psykosociala resurser kan finnas vid Ungdomsmottagningen, genom samverkan med Ungdomsmottagningen City och Kommunen. Ungdomsmottagningen City ansvarar för att tillgängliggöra psykosociala resurser till mottagningarna utifrån de riktlinjer som FSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar) har tagit fram. Ungdomskompetens För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar krävs det specifik kompetens om ungdomsperspektiv, biologiska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Ungdomsmottagningarnas personal ska ha kunskap om ungdomskultur och ungdomars livsmiljö för att kunna förstå och hjälpa ungdomar. Andra viktiga kunskapsområden är könsperspektiv, olika kulturer samt funktionshinder. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samt för att kunna bemöta den osäkerhet och oro som präglar den sexuella utvecklingen hos unga. Arbetet ska genomsyras av en öppenhet och en positiv syn på sexualiteten. Bemanning Vårdgivaren ska bemanna ungdomsmottagningen med legitimerad barnmorska samt med antingen allmänspecialist eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. Vid behov kan mottagningen bemannas med sjuksköterska eller undersköterska eller annan kompetens.

1 (16) Ungdomsmottagningen City bemannar mottagningen med kurator och/eller ungdomsmottagningspsykolog utifrån ett länsövergripande fördelningsperspektiv där ungdomarnas behov ska vara styrande. Kommunen bemannar mottagningen med kurator utifrån det samverkansavtal som upprättas mellan Region Uppsala och kommunen avseende ungdomsmottagningen. För att uppnå en rimlig grundläggande service- och kvalitetsnivå bör varje UM, för ett befolkningsunderlag på 35 ungdomar, ha minst en heltidstjänst barnmorska och en heltidstjänst kurator eller kurator/psykolog, samt 1 tjänstgöringstimmar för läkare per vecka. I bemanning måste hänsyn tas till semester, sjukfrånvaro eller annan ledighet. Beroende på lokala behov, förutsättningar och arbetsmiljö samt eventuella tilläggsuppdrag, kan resursförstärkning vara nödvändig. I kommuner där det finns många ungdomar som inte är skrivna på orten kan andra beräkningsgrunder användas. Exempel på sådana är tillgänglighet och väntetider, eller maximerat antal individ- och gruppbesök per tjänst. Detta skall i sådana fall dokumenteras i ett tillägg till detta avtal och ska vara underskrivet av båda avtalsparter för att gälla. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Barnmorskans roll och arbetsuppgifter Barnmorskan arbetar för sexuell hälsa, sexuella rättigheter, reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter (SRHR)7, med att bland annat förebygga oönskade graviditeter och förhindra uppkomst och spridning av sexuellt överförbara infektioner. Barnmorskans arbete innebär att möta unga personer i samtal om sex- och samlevnad, graviditet och abort. Genom både de individuella besöken och det utåtriktade arbetet fullföljer barnmorskan en stor del av kärnan i ungdomsmottagningens uppdrag - det för folkhälsan och samhällsekonomin så nödvändiga preventiva arbetet med att förebygga oönskade tonårsgraviditeter och de ökande aborttalen samt mot den ständigt ökande förekomsten av STI och deras följder. En given del av det arbetet är att motivera ungdomar att använda preventivmedel och kondom. Samtalet ska omfatta den unges livssituation, psykiska hälsa och livsstilsvanor och eventuella problem. Barnmorskan utför undersökningar, provtagning för graviditet och viss STI-diagnostik och gör en första bedömning vid gynekologiska och andrologiska besvär, vid oro, vid sexuella problem och hänvisar vid behov vidare till läkare eller relevant profession. 7 http://www.rfsu.se

11 (16) Barnmorskan kan på delegation behandla och ansvara för kontaktspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Det förebyggande och utåtriktade arbetet (som sker i samverkan med skola och skolhälsovård) utformas och utförs tillsammans med övrig personal på mottagningen och ska vara ett komplement till grundskolans och gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning. Barnmorskan skall ha möjlighet att konsultera gynekolog, venereolog eller allmänläkare för att garantera en hög kvalité i det medicinska omhändertagandet. Barnmorskan bör ha utbildning i sexologi, andrologi och samtalsmetodik och kan även ha vidareutbildning i exempelvis psykoterapi och andrologi. Barnmorskan kan medverka i forsknings- och utvecklingsarbete. Läkarens roll och arbetsuppgifter Läkaren har det medicinska ansvaret på UM. I det arbetet ingår att lägga upp rutiner för det medicinska arbetet. Till läkarens uppgifter hör att diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd och bedöma eventuella avvikelser. Kunskap om den fysiska och psykologiska utvecklingen under ungdomsåren samt om psykosomatiska problem är väsentligt för läkararbetet på UM. Läkaren skall vara väl förtrogen med övriga personalkategoriers arbetssätt och yrkeskunskaper och ingå som en fungerande och integrerad länk i UM: s bemötande av ungdomar. Läkaren kan ansvara för viss medicinsk fortbildning inom arbetsgrupp och delta aktivt i teamarbetet. Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter varierar beroende på kompetens och vilka behov som finns samt övrig bemanning på mottagningen. Ett av arbetsområdena är att ge råd och hjälp till ungdomar som söker för allmänna somatiska besvär. Sjuksköterskan arbetar med frågor om kost och motion och med risker vid användning av tobak, alkohol och narkotika. Ofta ansvarar sjuksköterskan för arbetet med unga män. Andrologisk kompetens är önskvärt. Sjuksköterskan arbetar även med utåtriktad verksamhet och med grupper av ungdomar tillsammans med övrig personal. Sjuksköterskan kan på delegation vara ansvarig för kontaktspårning av STI som omfattas av smittskyddslagen. Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Undersköterskan är ofta den första person ungdomarna möter på mottagningen. För många ungdomar är det extra känsligt och svårt att ta kontakt med UM och det första mötet kan bli avgörande för om den unge skall fortsätta att besöka mottagningen. I undersköterskans arbetsuppgifter kan ingå att ta prover, att assistera läkare vid undersökning, samt att sköta administrativa uppgifter, till exempel journalhantering. Undersköterskan kan även utifrån kompetens och lokala riktlinjer arbeta med grupper eller rådgivning till exempel tobaksrådgivning.

12 (16) Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykologen på ungdomsmottagningen tar emot ungdomar som Besväras av lindriga till måttliga psykiatriska symtom där funktionsnivån inte föranleder behov av kontakt med specialistpsykiatrin. Riktmärket för funktionsnivån är CGAS >5. Av olika skäl uttryckligen söker psykolog på UM. Är under 18 år och som av olika anledningar inte har möjlighet att vända sig till BUP eller BoU-psykologerna och där behandling på UM bedöms vara möjlig (till exempel då ungdomen inte kan eller vill involvera vårdnadshavaren och där vårdnadshavarens inblandning kan hindra ungdomen från att söka/få hjälp). Vid tydligt behov av medicinering eller svårigheter som föranleder familjearbete hos ungdomar under 18 år, hänvisas ungdomen till BoUpsykologerna eller till BUP. Särskilt fokus i arbetet läggs på svårigheter relaterade till identitetsfrågor, relationer och/eller sexualitet samt utvecklingsrelaterade frågeställningar. Kuratorns roll och arbetsuppgifter Kurator vid ungdomsmottagning tar emot ungdomar som: Specifikt önskar träffa en kurator. Söker på grund av psykosociala påfrestningar. Till exempel ensamhet, farit illa i relationer, problem i familjen som våld, missbruk, osämja o.s.v. Lider av lindrigare former av psykisk ohälsa som tydligt kan kopplas till påfrestningar i den yttre miljön (relationer i familjen, kriser, sorg, stress och så vidare). Söker för lindriga psykiatriska symptom med kortare duration (<1 år) och då symtomen är av en mer känslomässig än psykiatrisk karaktär; ledsen men inte deprimerad, orolig men inte har ångest. Riktmärket för bedömningen av funktionsnivå är CGAS >6. Är i behov av stöd i bedömningen gällande anmälan till socialtjänsten eller som behöver hjälp i kontakten med socialtjänsten. Söker för abortrådgivning.

13 (16) 3. Uppföljning Vårdgivaren skall samverka med Region Uppsala i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. Region Uppsala kommer att genomföra en uppföljning av verksamheten enligt uppföljningsplanen varje år. Redovisning sker till Samordningsfunktionen för ungdomsmottagningar årligen, utifrån instruktioner som tillhandahålls av Samordningsfunktionen. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UNGDOMSMOTTAGNINGAR Att främja psykisk och fysisk hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen och att hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI). DELMÅL INDIKATOR REDOVISNING PER MOTTAGNING UM skall vara känd och lätt tillgänglig för alla ungdomar som har behov av dess verksamhet. Andel ungdomar, uppdelat på kön, som fått information om ungdomsmottagning. Redovisa antal informationstillfällen, antal deltagare vid varje tillfälle. Ungdomsmottagningen skall uppmärksamma pojkars/unga mäns behov. Andelen ungdomsmottagning ar som har speciell mottagningstid för pojkar med tillgång till både manlig och kvinnlig personal Har mottagningen speciella mottagningstider för pojkar/unga män? Ungdomsmottagningen skall ta emot ungdomar utifrån deras frågor och på deras egna villkor. Dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Har mottagningen ett kvalitetssystem som är specifikt för ungdomsmottagningen? Ungdomens frågeställning skall sättas in i ett helhetsperspektiv Tid avsatt kontinuerlig teamutveckling. Finns tid avsatt för kontinuerlig teamutveckling? Antalet ungdomar som väljer att ha säkert sexuellt beteende skall öka. Osäker sexualitet i ungdomsgruppen. Antal graviditeter, oönskade graviditeter /graviditeter / åldersgrupp. Gör mottagningen andra insatser för att uppmärksamma behoven? Antal klamydiaodlingar/åldersgrupp

14 (16) Ungdomsmottagningen skall vara ett kunskapscentrum i lokalsamhället avseende ungdomars hälsofrågor Strukturerat samarbete som komplement till skolans livskunskapsarbete där sex- och samlevnadsfrågor skall ingå. Har mottagningen ett fungerande samarbete med andra aktörer i närområdet? 4. Ersättning Ersättningsmodell Uppdraget är anslagsfinansierat. Vårdgivaren erhåller en årlig summa som utbetalas med 1/12 varje månad. Beloppet beräknas i december utifrån SCB:s befolkningsstatistik och gäller januari-december följande år. Uppräkning av ersättning sker årligen enligt Regionens årliga uppräkningsfaktor. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan under avtalsperioden komma att ändras till följd av politiska beslut i Region Uppsala. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. Delar i ersättningen: Antal ungdomar utgör grunden för behovsberäkning av personal. 35 ungdomar per heltids barnmorska (BM). Ersättningen för alla BM-tjänster är avrundad till halv eller heltid. Ersättning för heltid BM för 218 är 66 tkr. Summan räknas upp enligt Regionens årliga uppräkningsfaktor. Mottagningar med 2 BM heltid får även medel för 1 usk/administrativ personal. Ersättning för usk/adm är 3 tkr. Summan räknas upp enligt Regionens årliga uppräkningsfaktor. Lokal + administration: lokal 12 tkr, administration: 6 tkr per tjänst (både BM och usk/adm personal?). Mottagningar som ligger separat från vårdcentral får ett tillägg på 5 tkr.

15 (16)

16 (16) Bilaga 1 Ersättningsmodell för tilläggsåtagande ungdomsmottagning Delar i ersättningen: Antal ungdomar Kommun 13 22 år Tierp 233 Älvkarleby 994 Håbo 2611 Enköping 4932 Knivsta 242 Östhammar 227 Heby 1593 Uppsala8 (4 UM) 25543 Gottsunda * Sävja * Flogsta * TOTAL BM 1 BM,5/1 66 tkr/1 heltid/3 tjänst BM 5,658,284,746 1,49,58,648,455 1,5 1 2 1 1,5 66 33 66 1212 66 66 33 7,298 8 1 1 1 66 66 66 SSK Lokal + Ersätt Ersättning adm ning 218 217 tkr tkr 3 18 18 23 35 18 18 18 786 483 836 1 862 786 786 483 696 451 833 1 726 526 774 6 18 18 18 786 786 786 8 38 467 5 635 7 28 Antal ungdomar utgör grunden för behovsberäkning av personal. FSUM:s riktlinjer är 35 ungdomar per heltid BM. Ersättningen för alla BM-tjänster är avrundad till halv eller heltid. Ersättning för heltid BM är 66 tkr år 218. Summan räknas upp enligt Regionens årliga uppräkningsfaktor. Mottagningar med 2 BM heltid får även medel för 1 usk/administrativ personal. Ersättning för usk/adm är 3 tkr. Summan räknas upp enligt Regionens årliga uppräkningsfaktor. Lokal + administration: lokal 12 tkr, administration: 6 tkr per tjänst. Mottagningar som ligger separat från vårdcentral får ett tillägg på 5 tkr. 8 Uppsala har 4 mottagningar, varav tre drivs som tilläggsåtagande inom primärvård, och 1 (UM City) är en separat mottagning som tillhör Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset. *Gottsunda, Sävja och Flogsta UM saknar befolkningssiffror och är därför helt schabloniserade. Underlag är beställt från kommunen, och bilagan kommer att revideras.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sandra Hult Sellin Tfn 18-611 61 57 E-post Sandra.hult.sellin@regiouppsala.se Dnr VS216-56 Vårdstyrelsen Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande influensa- och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper. 2. Revideringarna i förfrågningsunderlag/regelbok gäller från och med den 2171-1. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval influensa- och pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper den 212-1-18. Syftet med de nu förslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav stämmer överens mellan vårdvalen där så är tillämpligt. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Villkor för godkännande: Ett förtydligande om att vårdgivaren även ska uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet för att bli godkända. Ett nytt avsnitt om att vårdgivaren förbinder sig i ansökan om att inkomma med registerutdrag från IVO:s vårdgivarregister. Ändrat hänvisning rörande när uteslutning en vårdgivare kan ske. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Avtal: Tillägg av att vårdgivaren ska anmäla ändring av mottagningsnamn och överenskomma om datum för bytet med Region Uppsala, samt att vårdgivaren ansvarar för systemtekniska kostnader till följd av bytet. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (3) Mer tydlig reglering har införts gällande påföljder vid avtalsbrott mot gällande hälsooch sjukvårdslagstiftning. Införande av reglering av avhjälpande av fel inbegriper tillhandahållande av åtgärdsplan från upphandlad vårdgivare. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Allmänna villkor: Att vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om verksamhetschef har tagits bort eftersom föreskriften är upphävd. Krav på att vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på hur patienterna bland annat värderar information, tillgänglighet och bemötande har tagits bort. I avsnittet Patientenkäter står det sedan tidigare att Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter. Tillägg under detta avsnitt om att vårdgivare bör informera patienter om att de kan få en patientenkät under undersökningsperioden och att Region Uppsala äger resultaten av enkäten. Avsnittet om vårdinformationssystem och patientjournaler har omarbetats och förtydligats. Ett nytt avsnitt om revision har lagts till. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Vårduppdrag fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper: De föreskrifter som vårdgivaren ska följa har uppdaterats (två har upphävts och två har ändrats) och flyttats till 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Uppföljning: Tillägg under avsnittet Allmänna principer om att Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat samt att den ska agera underlag för patienter vid val av vårdgivare. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Ansökan om godkännande inom Vårdval i Uppsala län: Ett nytt avsnitt om att vårdgivaren intygar att verksamheten kommer att anmälas till vårdgivarregistret. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Bilagor Förfrågningsunderlag/Regelbok med spåra ändringar. Förfrågningsunderlag/Regelbok utan spåra ändringar

3 (3) Kopia till Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, Upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Resurscentrum Region Uppsala, ekonomiservice@regionuppsala.se Regionkontoret, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@regionuppsala.se Regionkontoret, ekonomichef, vårdstyrelsen Regionkontoret, IT-avdelningen, Charlotta Gullbrandsson MSI, Per Adolfsson Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se

sida Diarienummer UPPH212-122 1 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR Vaccinatörer avseende fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper Fastställd av vårdstyrelsen den 15 juni 217 Gällande från den 1 oktober 217

sida Diarienummer UPPH212-122 2 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Innehållsförteckning 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 5 1.1 EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA... 5 1.1.1 Intyg från myndigheter... 5 1.1.2 Bedömning av kreditvärdighet... 6 1.2 UTDRAG UR VÅRDGIVARREGISTER... 76 1.3 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 76 1.4 AVTAL... 76 1.5 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 76 1.6 MOTTAGNING... 76 1.7 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 86 1.8 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 87 2 AVTAL... 98 2.1 AVTALSPARTER... 98 2.2 AVTALETS OMFATTNING... 98 2.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET... 98 2.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 18 2.5 AVTALSPERIOD... 19 2.6 KONTAKTPERSONER... 19 2.7 ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN... 19 2.8 ÄNDRADE LOKALER... 111 2.9 PÅFÖLJDER FÖR VÅRDGIVARENS AVTALSBROTT... 111 2.1 AVHJÄLPANDE... 111 2.11 PÅFÖLJDER FÖR REGION UPPSALAS AVTALSBROTT... 111 2.12 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 121 2.12.1 Ansvar för krav av tredje man... 121 2.12.2 Ansvar gentemot Region Uppsala... 1211 2.13 SKADESTÅND... 1211 2.14 ÖMSESIDIG FÖRTIDA UPPSÄGNING... 1211 2.15 HÄVNING... 1211 2.16 BEFRIELSEGRUNDER... 1312 2.17 ÖVERLÅTELSE... 1312 2.18 EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV AVTALSVILLKOR TILL FÖLJD AV ÄNDRING I LAG... 1312 2.19 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 1412 2.2 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 1513 2.21 AVSTÅENDE... 1513 2.22 TVIST... 1613 2.23 FULLGÖRANDE... 1613 2.24 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 1613 2.25 UNDERSKRIFTER... 1714 3 ALLMÄNNA VILLKOR... 1815 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.1 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 1815 TILLSTÅND... 1815 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS... 1815 PATIENTNÄMNDEN... 1916 PATIENTENKÄTER... 1916 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 1916 ASYLSJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 216 LIKABEHANDLINGSPOLICY... 217 TILLGÄNGLIGHET... 217 PERSONAL... 217 SJUKRESOR... 2118 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 2118 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 2118 MEDDELARFRIHET... 2118 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 2118 VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER... 2118

sida Diarienummer UPPH212-122 3 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 3.17 3.18 3.19 3.2 3.21 3.22 3.23 3.24 3.25 3.26 UPPFÖRANDEKOD... 2219 STERILGODSHANTERING... 2219 LÄKEMEDEL PÅ REKVISITION... 2219 LOKALER OCH UTRUSTNING... 2219 FÖRSÄKRINGAR... 232 SÄKERHETSKRAV... 232 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 242 INFORMATIONSMÖTEN... 2421 REVISION... 2421 KATASTROFSITUATIONER... 2521 4 VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER... 2623 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 5 UPPDRAG... 2623 MÅLGRUPP... 2623 BEHANDLINGSPERIOD... 2723 UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET... 2723 ÖPPETTIDER... 2723 KOMPETENS... 2723 UTVECKLING AV UPPDRAGET... 2723 SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR... 2723 UPPFÖLJNING... 2824 5.1 ALLMÄNNA PRINCIPER... 2824 5.2 PRODUKTIONSSTATISTIK... 2824 5.3 ÅRLIG RAPPORTERING... 2824 5.3.1 Verksamhetsberättelse... 2824 5.3.2 Säker hälso- och sjukvård... 2824 5.4 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 2925 6 ERSÄTTNING... 326 6.1 6.2 6.3 6.4 7 ERSÄTTNING FÖR UTFÖRD BEHANDLING... 326 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 326 MOMSKOMPENSATION... 326 FAKTURERINGSRUTINER... 326 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN... 3228 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 3228 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDE... 3228 LOKALISERING... 3228 ÖPPETTIDER... 3329 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 3329

sida Diarienummer UPPH212-122 4 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag föret fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper, omfattning och villkor enligt fastställt regelbok/förfrågningsunderlag. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 18 januari 212 att genomföra en upphandling av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS211-195. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram regelbok förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälsooch sjukvårdsstyrelsen i juni 212. Regelbok Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Regelbok Förfrågningsunderlaget för vaccinatörer gäller från och med den 1 december 216. oktober 217. Kapitel 79 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH212-122. Upphandlingsform Lag (28:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box 62 751 25 UPPSALA Organisationsnummer: 2321-24 Handläggare för denna upphandling är upphandlare Christina Södergren, Region Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

sida Diarienummer UPPH212-122 5 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper inom ramen för vårdval Region Uppsala (Beställaren), krävs att Vårdgivaren godkänns av BeställarenRegion Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av BeställarenRegion Uppsala. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och BeställarenRegion Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vaccinationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med BeställarenRegion Uppsala. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet. 1.1.1 Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Beställaren Region Uppsala ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till BeställarenRegion Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 482. Blanketten ska vara ifylld av Skatteverket. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skatteverket om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

sida Diarienummer UPPH212-122 6 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 1.1.2 Bedömning av kreditvärdighet Beställarens Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Formaterat: brödtext alternativ

sida Diarienummer UPPH212-122 7 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 1.2 Utdrag ur vårdgivarregister I ansökan ska vårdgivaren förbina sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (21:659). Registerutdraget ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar. 1.21.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (27:191) kap 1 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOVU (287:962191) 7 kap 1 1 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.31.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 216 i regelboken förfrågningsunderlaget för varje mottagning som ska godkännas av BeställarenRegion Uppsala. 1.41.5 Förfrågningsunderlag/ Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa detn vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 1.51.6 Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning. I avtalet ska mottagningens adress anges.

sida Diarienummer UPPH212-122 8 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 1.61.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från BeställarenRegion Uppsala. Första driftstart genomfördess tidigast från och med 1 oktober 212. 1.71.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Beställaren Region Uppsala att vvårdgivaren är medveten om att Beställaren Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt punkt 1.1 i avtaletavsnitt om förtida upphörande i avtalet.

sida Diarienummer UPPH212-122 9 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2 AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter 2.2 BeställareRegion Uppsala Region Uppsala Box 62 751 25 UPPSALA Vårdgivare Namn Postadress Org nr: 2321-24 Org nr: Kontaktpersoner: Sandra Hult SellinNamn 18-611 61 57Telefonnummer Sandra.hult.sellin@regionuppsala.see.po stadress Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress webbadress Telefax: 18-611 6 1 Telefax: Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget/regelboken enligt Punkt 6.3punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlaget/regelboken Villkoren för vvårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper vid Mottagningen framgår av Fförfrågningsunderlaget/regelboken, fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 14 juni 212 och gällande från den 1 oktober 212. Regelbokens Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelbokenförfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Ändringar och tillägg till detta avtal Detta avtal Kapitel 5 om Ersättning Kapitel 2 om Allmänna villkor Kapitel 3 om Uppdrag Kapitel om Uppföljning

sida Diarienummer UPPH212-122 1 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag/regelbok Beställaren Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i Regelbokenförfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken förfrågningsunderlaget ska Beställaren Region Uppsala skriftligen informera vvårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vvårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vvårdgivaren inom 6 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir vvårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 6 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vvårdgivaren meddelar Beställaren Region Uppsala att vvårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 6dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Beställaren Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren ånyo inkomma med en ansökan om att få bedriva vård inom vårdvalet.skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet att gälla utan föregående uppsägning. 2.72.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.82.7 Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Förändringar avseende ägarförhållandena hos vvårdgivaren eller hos vvårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till BeställarenRegion Uppsala. På begäran av Beställaren Region Uppsala ska vvårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vvårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren Region Uppsala ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 6.1(f) nedan. Beställaren Region Uppsala ska skriftligen meddela vvårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

sida Diarienummer UPPH212-122 11 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn. 2.92.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala. 2.9 Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (21:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (217:3), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (217:3) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå. 2.1 Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt. 2.11 Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott.

sida Diarienummer UPPH212-122 12 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.12 Vårdgivarens ansvar 2.12.1 Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av vvårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Region Uppsala ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. 2.12.2 Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 1 SEK. Se även 7.21avsnitt i förfrågningsunderlaget om Försäkringar. 2.13 Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet 2.14 Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 3 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 2.15 Hävning Region Uppsala får häva Avtalet om; 1. Inspektionen för vård och omsorg enligt patientsäkerhetslagen (21:659) beslutat om ingripande vid tillsyn enligt 7 kapitlet i sagda lag och detta avser verksamhet vårdgivaren bedriver till fullgörande av sitt uppdrag enligt detta avtal; 2. förutsättningarna för sådant ingripande annars är för handen; 3. det framkommer att vårdgivaren inte rätteligen skulle ha tilldelats Avtal i upphandlingsförfarandet;

sida Diarienummer UPPH212-122 13 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 4. Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; 5. Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel vid yrkesutövning eller genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövning, 6. Vårdgivaren har, i eller utanför yrkesutövningen, gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, 7. Vårdgivaren inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter eller inte vidtagit rättelse inom 3 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala, eller 8. Ägarförhållanden hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligt förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Region Uppsala, eller 9. Vårdgivaren till Region Uppsala lämnar oriktiga uppgifter; eller 1. om vårdgivarens Avtalsbrott annars är av väsentlig betydelse för Region Uppsala. För att Region Uppsala ska ha rätt att häva avtalet med stöd av föregående stycke måste vårdgivaren först ha uppmanats att avhjälpa avtalsbrottet och vårdgivaren inte inom en månad från sådan uppmaning har vidtagit godtagbart avhjälpande. Hävning ska ske skriftligen. 2.16 Befrielsegrunder Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal om utförandet hindras eller oskäligen betungas till följd av händelser utanför parternas kontroll. Till händelser utanför vårdgivarens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att vårdgivaren inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer. Vårdgivaren ska visa att konflikt, som nyss sagts, inte beror på vårdgivaren. En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nämnda slag, som hindrar eller oskäligen betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åtaganden enligt avtalet när händelsen av nämnda slag upphör. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får dock inte åberopas som befrielsegrund. 2.132.17 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 2.18 Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av ramavtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt.

sida Diarienummer UPPH212-122 14 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.15 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 3 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 3 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt punkt 6.7 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisering för mottagningen enligt beslut av Region Uppsala, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 2.272.19 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Beställaren Region Uppsala framställt begäran härom till Beställaren Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:9). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Beställaren Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vvårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vvårdgivaren.

sida Diarienummer UPPH212-122 15 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Information som lämnats till Beställaren Region Uppsala enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (199:49) om skydd för företagshemligheter. 2.28 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 2.322.2 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 2.33 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans. 2.35 Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt 6.4. 2.372.21 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 2.382.22 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling.

sida Diarienummer UPPH212-122 16 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.23 Tvist Tvist med anledning av avtalet mellan Region Uppsala och vårdgivare, ska om parterna inte kommer överens om annat, avgöras av svensk domstol vid vårdgivarens hemort med tillämpning av svensk rätt 2.392.24 Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har beställaren Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Beställaren Region Uppsala härför samt vidare till Beställaren Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Beställaren Region Uppsala fått vidkännas. 2.42.25 Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter.

sida Diarienummer UPPH212-122 17 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.472.26 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Företagsnamn Uppsala den [åååå-mm-dd] Ort [ange ort] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget den [åååå-mm-dd]

sida Diarienummer UPPH212-122 18 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 3 3.1 ALLMÄNNA VILLKOR Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom vaccinationsverksamheten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska anpassa vaccinationsverksamheten till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa Region Uppsalas riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivarens ansvarar också för att följa svenska myndigheters i var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och rekommendationer och allmänna råd, bland annat följande, Region Uppsalas egna riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccinationer till riskgrupper, artikelnummer 1629 Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper, artikelnummer 1644 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 29:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (SOSFS 2:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom HSLF-FS 21688) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (HSLF-FS 216:4) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom (HSLF-FS 217:3) Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 29:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1). Beställaren Region Uppsala ansvarar för att på Region Uppsalas hemsida www.regionuppsala.se/sv/extranat/ tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera Region Uppsalas riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet.

sida Diarienummer UPPH212-122 19 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt gemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8). Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet, d v s icke förväntade händelser som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient (SOSFS 25:28) Utförda Lex Maria-anmärkningar ska rapporteras i form av en kopia som skickas till Region Uppsala. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. Vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på hur patienterna värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. 3.53.4 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 3.63.5 Patientenkäter Beställaren Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som beställaren Region Uppsala bestämmer. När beställaren Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Beställaren Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. 3.83.6 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt Försäkringskassans reglementegällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder.

sida Diarienummer UPPH212-122 2 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 3.93.7 Asylsjukvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren skall följa lagstiftning samt Region Uppsalas beslut och policy angående vård till vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 28:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 213:47 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i som kommer till Sverige får av Migrationsverket ett LMA-kort. Det är ett plastkorten handling utfärdat av Migrationsverket, som tjänar som bevis påvisar att man den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m. som asylsökande, så länge det kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård och, tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och bosatt folkbokförda inom Region Uppsalalänet. 3.13.8 Likabehandlingspolicy Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. 3.113.9 Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. 3.123.1 Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-3 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Beställaren Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef.

sida Diarienummer UPPH212-122 21 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:116) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. 3.133.11 Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, www.regionuppsala.se. 3.143.12 Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på beställarens Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 3.153.13 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande. 3.163.14 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 3.173.15 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (21:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.183.16 Vårdinformationssystem och patientjournaler Region Uppsala arbetar för att uppnå en sammanhållen journalföring, inkluderande de vaccinationer som genomförs inom länet. Under avtalsperioden planeras en vaccinationsmodul att införas för de vårdgivare inom länet som har journalsystemet

sida Diarienummer UPPH212-122 22 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Cosmic. När denna förändring träder i kraft kommer en följsamhet till samma nivå av de tekniska kraven krävas av vårdgivarna inom vårdvalet för influensavaccinationer. För att uppnå Kkravet för sammanhållen journalföring kommer allainnebär att vaccinatörernas som har avtal med Region Uppsala behöva registrera och använda ett journalsystem då behöver varasom är anslutet till eller går att/ ansluta till den nationella tjänsteplattformen (R[2]). Journalsystemet måste medge att vaccinatören äroch agera som producent och även konsument via tjänstekontraktet GetVaccinationHistory (R[3]). För att stödja patientens möjlighet att spärra sin information för andras än sin egen åtkomst, behöver även journalsystemet vara anslutet till den Nationella spärrtjänsten. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Vårdgivaren ska föra elektronisk patientjournal. Vårdgivaren ska ha ett system där medicinska avvikelser registreras. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. 3.193.17 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se www.regionuppsala.se/sv/extranat). Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.23.18 Sterilgodshantering Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig sterilgodshantering. 3.213.19 Läkemedel på rekvisition Vårdgivaren svarar för kostnader för de läkemedel som ges på enheten. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt. 3.223.2 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader.

sida Diarienummer UPPH212-122 23 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid nyoch ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) www.sfvh.se. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningssed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO 13485. Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) www.sfvh.se. 3.243.21 Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB). 3.253.22 Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s.k. säkerhetsombud. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att Region Uppsalas säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se www.regionuppsala.se/sv/landsting--politik/utvecklingoch-ansvar/sakerhet.

sida Diarienummer UPPH212-122 24 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 3.26 3.273.23 Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Beställaren Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samarbetspartner och andra intressenter. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se www.regionuppsala.se/extranätet (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Logotypen för Region Uppsala ska inte användas. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från BeställarenRegion Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler. 3.283.24 Informationsmöten Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Beställaren Region Uppsala kallar till. 3.25 Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna.

sida Diarienummer UPPH212-122 25 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 3.33.26 Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för Region Uppsalas planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen.

sida Diarienummer UPPH212-122 26 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 4 4.1 VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER Uppdrag Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. 4.2 Målgrupper Vårdgivaren säkerställer att personerna tillhör någon av de av Socialstyrelsen, för var tid angivna riskgrupperna innan vaccinering utförs. Riskgrupperna kan komma att ändras under avtalstiden. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att Vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av nedanstående föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens i var tid gällandeföreskrifter och allmänna råd, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) om vaccination mot pneumokocker Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) om vaccination mot influensa (inkl. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax och behandling av influensa under postpandemisk fas) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 29:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom SOSFS 29:14) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 28:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 29:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1).

sida Diarienummer UPPH212-122 27 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 4.134.4 Behandlingsperiod Vårdgivaren förbinder sig att följa de riktlinjer för vaccination mot influensa och pneumokocker som finns på smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu, http://www.smittupp.nu, inkluderande de bestämmelser om tidsperiod för influensavaccinering som årligen beslutas om av smittskyddsläkare i länet. Information om behandlingsstart för säsongsinfluensavaccineringen anges på www.smittupp.senu samt under de informationsträffar som smittskyddsenheten håller inför vaccinationsstart. 4.144.5 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.154.6 Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan beställarens Region Uppsalas medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 4.164.7 Kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten och uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 4.174.8 Utveckling av vårdtjänstenuppdraget Vårdgivaren ska i samarbete med beställaren Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. 4.184.9 Samverkan och vårdkedjor Samverkan ska ske med andra vårdgivare om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram.

sida Diarienummer UPPH212-122 28 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 5 UPPFÖLJNING 5.1 Allmänna principer Uppföljningen syftar till att granska om Vvårdgivaren uppfyller kraven i regelbokenförfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vvårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vvårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vvårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. 5.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering och vårdgivarens egen statistik. 5.3 Årlig rapportering 5.3.1 Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Allmän beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar. Kvalitetssystem Redovisa system som används för kvalitetsutveckling och hur de används. Patientsäkerhet Redovisa registrerade avvikelser och åtgärder som föranletts av dessa. Upprätta patientsäkerhetsberättelse. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners 5.3.2 Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser

sida Diarienummer UPPH212-122 29 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 5.4 Fördjupad uppföljning Beställaren Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Beställaren Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av beställaren Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för beställaren Region Uppsala biträda Beställaren Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå Beställaren med behövlig information i de granskningar som görs.region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Rregion Uppsala besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. ska Vvårdgivaren faktureras då 5 kronor per timme och maximalt 5. kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

sida Diarienummer UPPH212-122 3 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 6 6.1 ERSÄTTNING Ersättning för utförd behandling Ersättning utgår till vårdgivaren för varje vaccinerad person s.k. stickavgift. Stickavgiften är för närvarande 75 kronor. Stickavgiften följer övriga Akademiska sjukhuset och primärvårdens stickavgift inom Region Uppsala och kan därmed komma att ändras under avtalsperioden. Vid dubbelvaccination, d.v.s. när en person erhåller vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, utgår ersättning motsvarande en stickavgift. Vårdgivaren erhåller dessutom ersättning för vaccinkostnad. Ersättningen bestäms till det belopp som motsvarar Region Uppsalas inköpskostnad av vaccinet. Ersättningen för vaccinkostnad kan således komma att ändras utifrån förändringar i priser för Region Uppsalas vaccininköp. Vårdgivaren får inte ta ut avgifter från de patienter som inräknas i riskgrupperna utöver den ersättning som erhålls från Region Uppsala. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i Region Uppsala. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. 6.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Region Uppsala fakturerar andra landsting/regioner och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på Region Uppsala för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting/-region eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från Region Uppsala på grund av att aktuella avtal inte följs, drar Region Uppsala av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. 6.3 Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. 6.4 Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till Region Uppsala via en visitfil kompatibel till Region Uppsalas system Privera, se www.regionuppsala.se/extranat (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts.

sida Diarienummer UPPH212-122 31 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela Region Uppsala detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

sida Diarienummer UPPH212-122 32 (36) VS216-56 Datum: 216-9-1 7 Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV vaccinatörer eller UPPH212-122. Om vvårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations - eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Ansökan omfattar nedanstående vårdområde Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Vaccination 2 - - Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

sida Diarienummer UPPH212-122 1 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR Vaccinatörer avseende fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper Fastställd av vårdstyrelsen den 15 juni 217 Gällande från den 1 oktober 217

sida Diarienummer UPPH212-122 2 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Innehållsförteckning 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 5 1.1 EKONOMISK STABILITET OCH TEKNISK FÖRMÅGA... 5 1.1.1 Intyg från myndigheter... 5 1.1.2 Bedömning av kreditvärdighet... 6 1.2 UTDRAG UR VÅRDGIVARREGISTER... 6 1.3 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 6 1.4 AVTAL... 6 1.5 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 6 1.6 MOTTAGNING... 6 1.7 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 7 1.8 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 7 2 AVTAL... 8 2.1 AVTALSPARTER... 8 2.2 AVTALETS OMFATTNING... 8 2.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET... 8 2.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 8 2.5 AVTALSPERIOD... 9 2.6 KONTAKTPERSONER... 9 2.7 ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN... 9 2.8 ÄNDRADE LOKALER... 1 2.9 PÅFÖLJDER FÖR VÅRDGIVARENS AVTALSBROTT... 1 2.1 AVHJÄLPANDE... 1 2.11 PÅFÖLJDER FÖR REGION UPPSALAS AVTALSBROTT... 1 2.12 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 1 2.12.1 Ansvar för krav av tredje man... 1 2.12.2 Ansvar gentemot Region Uppsala... 11 2.13 SKADESTÅND... 11 2.14 ÖMSESIDIG FÖRTIDA UPPSÄGNING... 11 2.15 HÄVNING... 11 2.16 BEFRIELSEGRUNDER... 12 2.17 ÖVERLÅTELSE... 12 2.18 EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV AVTALSVILLKOR TILL FÖLJD AV ÄNDRING I LAG... 12 2.19 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 12 2.2 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 13 2.21 AVSTÅENDE... 13 2.22 TVIST... 13 2.23 FULLGÖRANDE... 13 2.24 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 13 2.25 UNDERSKRIFTER... 14 3 ALLMÄNNA VILLKOR... 15 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.1 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 15 TILLSTÅND... 15 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS... 15 PATIENTNÄMNDEN... 16 PATIENTENKÄTER... 16 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 16 ASYLSJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 16 LIKABEHANDLINGSPOLICY... 17 TILLGÄNGLIGHET... 17 PERSONAL... 17 SJUKRESOR... 18 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 18 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 18 MEDDELARFRIHET... 18 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 18 VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER... 18

sida Diarienummer UPPH212-122 3 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 3.17 3.18 3.19 3.2 3.21 3.22 3.23 3.24 3.25 3.26 UPPFÖRANDEKOD... 19 STERILGODSHANTERING... 19 LÄKEMEDEL PÅ REKVISITION... 19 LOKALER OCH UTRUSTNING... 19 FÖRSÄKRINGAR... 2 SÄKERHETSKRAV... 2 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 2 INFORMATIONSMÖTEN... 21 REVISION... 21 KATASTROFSITUATIONER... 21 4 VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER... 23 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 5 UPPDRAG... 23 MÅLGRUPP... 23 BEHANDLINGSPERIOD... 23 UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET... 23 ÖPPETTIDER... 23 KOMPETENS... 23 UTVECKLING AV UPPDRAGET... 23 SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR... 23 UPPFÖLJNING... 24 5.1 ALLMÄNNA PRINCIPER... 24 5.2 PRODUKTIONSSTATISTIK... 24 5.3 ÅRLIG RAPPORTERING... 24 5.3.1 Verksamhetsberättelse... 24 5.3.2 Säker hälso- och sjukvård... 24 5.4 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 25 6 ERSÄTTNING... 26 6.1 6.2 6.3 6.4 7 ERSÄTTNING FÖR UTFÖRD BEHANDLING... 26 UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER FRÅN ANDRA LÄNDER... 26 MOMSKOMPENSATION... 26 FAKTURERINGSRUTINER... 26 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN... 28 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 28 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDE... 28 LOKALISERING... 28 ÖPPETTIDER... 29 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 29

sida Diarienummer UPPH212-122 4 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 18 januari 212 att genomföra en upphandling av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS211-195. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för verksamheten för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 212. Förfrågningsunderlag vårdval Förfrågningsunderlaget innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Förfrågningsunderlaget för vaccinatörer gäller från och med den 1 oktober 217. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH212-122. Upphandlingsform Lag (28:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandlande myndighet: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box 62 751 25 UPPSALA Organisationsnummer: 2321-24 Handläggare för denna upphandling är upphandlare Christina Södergren, Region Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

sida Diarienummer UPPH212-122 5 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en vårdgivare ska få bedriva godkänd mottagning för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper inom ramen för vårdval Region Uppsala krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vaccinationer vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet och teknisk förmåga Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. Vårdgivaren ska även uppfylla kraven på teknisk förmåga och kapacitet. 1.1.1 Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Region Uppsala ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 482. Blanketten ska vara ifylld av Skatteverket. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skatteverket om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

sida Diarienummer UPPH212-122 6 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 1.1.2 Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens tekniska förmåga och kapacitet samt finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. 1.2 Utdrag ur vårdgivarregister I ansökan ska vårdgivaren förbina sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (21:659). Registerutdraget ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar. 1.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOV (28:962) 7 kap 1 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.4 Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som ska godkännas av Region Uppsala. 1.5 Förfrågningsunderlag Vårdgivaren ska åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag för den eller de verksamheter som ska bedrivas. 1.6 Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. Vårdgivaren ska i ansökan även ange öppettider för respektive mottagning. I avtalet ska mottagningens adress anges.

sida Diarienummer UPPH212-122 7 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 1.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivare ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast tre månader och senast åtta månader efter erhållet godkännande från Region Uppsala. Första driftstart genomfördes från och med 1 oktober 212. 1.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Region Uppsala att vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

sida Diarienummer UPPH212-122 8 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 2 AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter 2.2 Region Uppsala Region Uppsala Box 62 751 25 UPPSALA Vårdgivare Namn Postadress Org nr: 2321-24 Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress webbadress Avtalets omfattning I detta avtal regleras årdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlaget enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlaget Villkoren för vårdgivarens bedrivande av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlaget, fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 14 juni 212 och gällande från den 1 oktober 212. Förfrågningsunderlagets innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i förfrågningsunderlaget. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 2.4 Ändringar och tillägg till detta avtal Detta avtal Kapitel om Ersättning Kapitel om Allmänna villkor Kapitel om Uppdrag Kapitel om Uppföljning Ändringar i förfrågningsunderlag Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

sida Diarienummer UPPH212-122 9 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlaget ska Region Uppsala skriftligen informera vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska vårdgivaren inom 6 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 6 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om vårdgivaren meddelar Region Uppsala att vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 6-dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlaget i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet att gälla utan föregående uppsägning. 2.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.7 Ändrade ägareförhållanden och mottagningsnamn Förändringar avseende ägarförhållandena hos vårdgivaren eller hos vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala ska vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp. Region Uppsala ska skriftligen meddela vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn.

sida Diarienummer UPPH212-122 1 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.8 Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagning ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt. Anmälan ska göras i god tid (minst 3 månader) innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala. 2.9 Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (21:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (217:3), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (217:3) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå. 2.1 Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt. 2.11 Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott. 2.12 Vårdgivarens ansvar 2.12.1 Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

sida Diarienummer UPPH212-122 11 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Region Uppsala ska snarast underrätta vårdgivaren om krav framställs mot vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala ska inte utan vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka entreprenörens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av vårdgivarens ersättningsskyldighet. 2.12.2 Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 1 SEK. Se även avsnitt i förfrågningsunderlaget om Försäkringar. 2.13 Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet 2.14 Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 3 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 2.15 Hävning Region Uppsala får häva Avtalet om; 1. Inspektionen för vård och omsorg enligt patientsäkerhetslagen (21:659) beslutat om ingripande vid tillsyn enligt 7 kapitlet i sagda lag och detta avser verksamhet vårdgivaren bedriver till fullgörande av sitt uppdrag enligt detta avtal; 2. förutsättningarna för sådant ingripande annars är för handen; 3. det framkommer att vårdgivaren inte rätteligen skulle ha tilldelats Avtal i upphandlingsförfarandet; 4. Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; 5. Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel vid yrkesutövning eller genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövning, 6. Vårdgivaren har, i eller utanför yrkesutövningen, gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, 7. Vårdgivaren inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter eller inte vidtagit rättelse inom 3 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala, eller

sida Diarienummer UPPH212-122 12 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 8. Ägarförhållanden hos vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligt förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Region Uppsala, eller 9. Vårdgivaren till Region Uppsala lämnar oriktiga uppgifter; eller 1. om vårdgivarens Avtalsbrott annars är av väsentlig betydelse för Region Uppsala. För att Region Uppsala ska ha rätt att häva avtalet med stöd av föregående stycke måste vårdgivaren först ha uppmanats att avhjälpa avtalsbrottet och vårdgivaren inte inom en månad från sådan uppmaning har vidtagit godtagbart avhjälpande. Hävning ska ske skriftligen. 2.16 Befrielsegrunder Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal om utförandet hindras eller oskäligen betungas till följd av händelser utanför parternas kontroll. Till händelser utanför vårdgivarens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att vårdgivaren inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer. Vårdgivaren ska visa att konflikt, som nyss sagts, inte beror på vårdgivaren. En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nämnda slag, som hindrar eller oskäligen betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åtaganden enligt avtalet när händelsen av nämnda slag upphör. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får dock inte åberopas som befrielsegrund. 2.17 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 2.18 Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av ramavtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt. 2.19 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:9). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs.

sida Diarienummer UPPH212-122 13 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (199:49) om skydd för företagshemligheter. 2.2 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 2.21 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. 2.22 Tvist Tvist med anledning av avtalet mellan Region Uppsala och vårdgivare, ska om parterna inte kommer överens om annat, avgöras av svensk domstol vid vårdgivarens hemort med tillämpning av svensk rätt 2.23 Fullgörande Brister vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas. 2.24 Efter avtalets upphörande När vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om ett eventuellt övertagande av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter.

sida Diarienummer UPPH212-122 14 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 2.25 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Region Uppsala Företagsnamn Uppsala den [åååå-mm-dd] Ort [ange ort] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget den [åååå-mm-dd]

sida Diarienummer UPPH212-122 15 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 3 3.1 ALLMÄNNA VILLKOR Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom vaccinationsverksamheten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska anpassa vaccinationsverksamheten till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att följa Region Uppsalas riktlinjer och policys som berör avtalets uppdrag. Vårdgivaren ansvarar också för att följa svenska myndigheters i var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter, rekommendationer och allmänna råd, bland annat följande, Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccinationer till riskgrupper, artikelnummer 1629 Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper, artikelnummer 1644 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (senast ändrad genom SOSFS 29:16) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (SOSFS 2:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom HSLF-FS 21688) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden (HSLF-FS 216:4) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (senast ändrad genom (HSLF-FS 217:3) Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 29:17) om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1). Region Uppsala ansvarar för att på Region Uppsalas hemsida www.regionuppsala.se/sv/extranat/ tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera Region Uppsalas riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet.

sida Diarienummer UPPH212-122 16 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9). Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt gemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet, d v s icke förväntade händelser som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient (SOSFS 25:28) Utförda Lex Maria-anmärkningar ska rapporteras i form av en kopia som skickas till Region Uppsala. Avvikelser ska alltid kunna följas upp. 3.4 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs. 3.5 Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. 3.6 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och mellanlänsavtal. Vårdgivaren äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt gällande avtal och överenskommelser samt konventioner med andra länder. 3.7 Asylsjukvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren skall följa lagstiftning samt Region Uppsalas beslut och policy angående vård till vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd.

sida Diarienummer UPPH212-122 17 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 28:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 213:47 om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett LMA-kort. Det är en handling utfärdat av Migrationsverket, som visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård m.m.så länge kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som är 18 år eller äldre, har rätt till vård (hälso- och sjukvård och tandvård) som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd, som inte har fyllt 18 år, skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. 3.8 Likabehandlingspolicy Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. 3.9 Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvararen ska bli uppringd så snart som möjligt. 3.1 Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (28-3 HSL). Vårdgivaren ska fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska.

sida Diarienummer UPPH212-122 18 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:116) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. 3.11 Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, www.regionuppsala.se. 3.12 Anlitande av underleverantör Om vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt avtalet ska vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Underleverantör ska uppfylla samtliga krav som gäller för vårdgivaren. Det är vårdgivarens skyldighet att kontrollera att så är fallet. Vårdgivaren ska, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 3.13 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren ska följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande ska redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande. 3.14 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 3.15 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (21:659). Vårdgivaren ska tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.16 Vårdinformationssystem och patientjournaler Region Uppsala arbetar för att uppnå en sammanhållen journalföring, inkluderande de vaccinationer som genomförs inom länet. För att uppnå kravet för sammanhållen journalföring kommer allavaccinatörer som har avtal med Region Uppsala behöva registrera och använda ett journalsystem som är anslutet till eller går att ansluta till den nationella tjänsteplattformen (R[2]). Journalsystemet

sida Diarienummer UPPH212-122 19 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 måste medge att vaccinatören är producent och även konsument via tjänstekontraktet GetVaccinationHistory (R[3]). För att stödja patientens möjlighet att spärra sin information för andras än sin egen åtkomst, behöver även journalsystemet vara anslutet till den Nationella spärrtjänsten. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på ett sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Vårdgivaren ska föra elektronisk patientjournal. Vårdgivaren ska ha ett system där medicinska avvikelser registreras. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. 3.17 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se www.regionuppsala.se/sv/extranat). Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.18 Sterilgodshantering Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig sterilgodshantering. 3.19 Läkemedel på rekvisition Vårdgivaren svarar för kostnader för de läkemedel som ges på enheten. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett miljömässigt korrekt sätt. 3.2 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar.

sida Diarienummer UPPH212-122 2 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Lokalerna ska uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid nyoch ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) www.sfvh.se. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO 13485. Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) www.sfvh.se. 3.21 Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagaregendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser m.m. kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Personskadereglering AB). 3.22 Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor s.k. säkerhetsombud.vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att Region Uppsalas säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se www.regionuppsala.se/sv/landsting--politik/utveckling-och-ansvar/sakerhet. 3.23 Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren.

sida Diarienummer UPPH212-122 21 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samarbetspartner och andra intressenter. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se www.regionuppsala.se/extranätet (under rubrik Vårdgivare/Avtal/Riktlinjer). Logotypen för Region Uppsala ska inte användas. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler. 3.24 Informationsmöten Vårdgivaren ska vara representerad på informationsmöten Region Uppsala kallar till. 3.25 Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna. 3.26 Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala.

sida Diarienummer UPPH212-122 22 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för Region Uppsalas planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen.

sida Diarienummer UPPH212-122 23 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 4 4.1 VÅRDUPPDRAG FRI VACCINERING MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER FÖR PERSONER INOM VISSA RISKGRUPPER Uppdrag Uppdraget omfattar av fri vaccinering mot influensa och pneumokocker för personer inom vissa riskgrupper. Verksamheten ska utgöra en del av det utbud Region Uppsala bedömer ska finnas. För personer som ska erhålla vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, s.k. dubbelvaccination, gäller att vårdgivaren ska utföra båda vaccinationerna vid ett och samma tillfälle om inte annat följer av föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, vetenskap eller beprövad erfarenhet. 4.2 Målgrupp Vårdgivaren säkerställer att personerna tillhör någon av de av Socialstyrelsen, för var tid angivna riskgrupperna innan vaccinering utförs. Riskgrupperna kan komma att ändras under avtalstiden. 4.3 Behandlingsperiod Vårdgivaren förbinder sig att följa de riktlinjer för vaccination mot influensa och pneumokocker som finns på smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu,inkluderande de bestämmelser om tidsperiod för influensavaccinering som årligen beslutas om av smittskyddsläkare i länet. Information om behandlingsstart för säsongsinfluensavaccineringen anges på www.smittupp.nu samt under de informationsträffar som smittskyddsenheten håller inför vaccinationsstart. 4.4 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.5 Öppettider Vårdgivaren äger inte rätt att utan Region Uppsalas medgivande på ett avgörande sätt reducera avtalad tillgänglighet eller öppettider. 4.6 Kompetens All personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten och uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 4.7 Utveckling av uppdraget Vårdgivaren ska i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. 4.8 Samverkan och vårdkedjor Samverkan ska ske med andra vårdgivare om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, t ex vårdprogram.

sida Diarienummer UPPH212-122 24 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 5 UPPFÖLJNING 5.1 Allmänna principer Uppföljningen syftar till att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till samt vårdgivarens egen statistik. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. 5.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering och vårdgivarens egen statistik. 5.3 Årlig rapportering 5.3.1 Verksamhetsberättelse Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år. Allmän beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning utifrån åtagandet avseende verksamhetsutveckling, innehåll, trender, tendenser och förändringar. Kvalitetssystem Redovisa system som används för kvalitetsutveckling och hur de används. Patientsäkerhet Redovisa registrerade avvikelser och åtgärder som föranletts av dessa. Upprätta patientsäkerhetsberättelse. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners 5.3.2 Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inkomna patientklagomål liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet Redovisa hur verksamheten systematiskt arbetar med risk- och händelseanalyser

sida Diarienummer UPPH212-122 25 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 5.4 Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete vårdgivaren utför enligt detta avtal. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, s.k. fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlag för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc. samt i övrigt bistå Region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra en kompletterande fördjupad Uppföljning. Vårdgivaren faktureras då 5 kronor per timme och maximalt 5. kronor per genomförd fördjupad uppföljning.

sida Diarienummer UPPH212-122 26 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 6 6.1 ERSÄTTNING Ersättning för utförd behandling Ersättning utgår till vårdgivaren för varje vaccinerad person s.k. stickavgift. Stickavgiften är för närvarande 75 kronor. Stickavgiften följer övriga Akademiska sjukhuset och primärvårdens stickavgift inom Region Uppsala och kan därmed komma att ändras under avtalsperioden. Vid dubbelvaccination, d.v.s. när en person erhåller vaccin för både säsongsinfluensa och pneumokocker, utgår ersättning motsvarande en stickavgift. Vårdgivaren erhåller dessutom ersättning för vaccinkostnad. Ersättningen bestäms till det belopp som motsvarar Region Uppsalas inköpskostnad av vaccinet. Ersättningen för vaccinkostnad kan således komma att ändras utifrån förändringar i priser för Region Uppsalas vaccininköp. Vårdgivaren får inte ta ut avgifter från de patienter som inräknas i riskgrupperna utöver den ersättning som erhålls från Region Uppsala. Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan komma att ändras till följd av politiska beslut i Region Uppsala. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. 6.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder Vårdgivaren erhåller ingen extra ersättning för utomlänspatienter och patienter från andra länder utöver eventuella patientavgifter. Region Uppsala fakturerar andra landsting/regioner och Försäkringskassan för utomlänspatienter och utländska patienter. Vårdgivarens faktureringsunderlag ska följa Riksavtalet för utomlänsvård med tillägg för de krav som ställs på Region Uppsala för att vidarefakturera vården där remiss id och åtgärdskod ska ingå. Om hemlandsting/-region eller Försäkringskassa inte godkänner fakturan från Region Uppsala på grund av att aktuella avtal inte följs, drar Region Uppsala av berörd ersättning på nästa utbetalning av ersättningen. 6.3 Momskompensation Momskompensation till externa vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. 6.4 Faktureringsrutiner Utbetalning av ersättning sker månatligen i efterskott. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas gällande regler och rutiner för utbetalning av ersättning. Underlag för ersättning ska lämnas till Region Uppsala via en visitfil kompatibel till Region Uppsalas system Privera, se www.regionuppsala.se/extranat (under rubrik Vårdgivare/Privera). Ersättning utgår inte för behandling som inte fakturerats inom tre (3) månader från det att den utförts.

sida Diarienummer UPPH212-122 27 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till entreprenören är entreprenören berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). Om skattemyndigheten skulle återkalla entreprenörens F-skattsedel ska entreprenören omedelbart meddela Region Uppsala detta. Om sådan återkallelse sker är entreprenören inte längre berättigad till någon ersättning enligt detta avtal. Entreprenören äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomma avgifter eller pristillägg. Vårdgivarens ekonomisystem ska kunna importera ekonomiskt underlag i något vanligt förekommande filformat (t.ex. XML-format).

sida Diarienummer UPPH212-122 28 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 7 Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV vaccinatörer eller UPPH212-122. Om vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Ansökan omfattar nedanstående vårdområde Ansökan avser Vårdområde Planerad driftstart Vaccination 2 - - Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad.

sida Diarienummer UPPH212-122 29 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Öppettider Vårdgivaren ska ange mottagningens öppettider. Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala ska kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 482. Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). I de fall lägre riskklass redovisas kan vårdgivare ändå anses uppfylla kraven om vårdgivaren lämnat en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att vårdgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. Krav uppfylls: Anm: Ja Nej

sida Diarienummer UPPH212-122 3 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Bedömning av teknisk förmåga och kapacitet Vårdgivaren ska ha minst två (2) års erfarenhet, inom de senaste fem (5) åren, av i förfrågningsunderlaget beskriven verksamhet, antingen som företag eller som anställd inom offentlig eller privat verksamhet. Av ansökan ska framgå att ovanstående krav är uppfyllda genom presentation av vårdgivaren och erfarenhet av likvärdig verksamhet. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker ovanstående krav. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ansökan ska ha hänvisning till en (1) referens som kan kontaktas av Region Uppsala för bekräftelse av att lämnade uppgifter är trovärdiga. Region Uppsala förbehåller sig även rätten att ta egna kontakter. Krav uppfylls: Anm: Ja Nej

sida Diarienummer UPPH212-122 31 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Ifylls om tillämpligt: För företag under bildande ska vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Utdrag ur vårdgivarregistret Vårdgivaren intygar med sin underskrift nedan att verksamheten kommer att anmälas till vårdgivarregistret enligt 2 kap 1-3 patientsäkerhetslagen (21:659) och att ett utdrag från vårdgivarregistret kommer att sändas till Region Uppsala senast en vecka innan verksamheten startar. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Sanningsförsäkran Leverantören intygar att förhållanden enligt punkt 1.3 i förfrågningsunderlaget inte föreligger vid ansökningstillfället. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i förfrågningsunderlaget och därvid följa förfrågningsunderlaget för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad vårdgivare försäkrar Region Uppsala att vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post)

sida Diarienummer UPPH212-122 32 (32) VS216-56 Datum: 216-9-1 Om vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Region Uppsala, Upphandlingsenheten Box 62 751 25 UPPSALA Besöksadress: Region Uppsala, Storgatan 27, 753 31 Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn 7-611 4 46 E-post birgitta.pleijel@regionuppsala.se Dnr VS216-123 Vårdstyrelsen Avrapportering rörande införande av rehabiliteringskoordinatorer Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen om arbetet rörande införande av rehabiliteringskoordinatorer läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Arbetet med att successivt implementera rehabiliteringskoordinatorer (reko) med start på länets vårdcentraler fungerar väl. Starten, utifrån en ny och gemensam uppdragsbeskrivning och efter en pilot på fem vårdcentraler i länet, var i september 216. Reko s uppdrag är tredelat: 1. Ge individuellt anpassat stöd till patienter så att en plan för återgång i arbete stimuleras. 2. Samverka och samordna internt på enheten och med vårdgrannar. 3. Samverka externt genom att vara samarbetspartner och kontaktperson för externa aktörer såsom arbetsgivare/företagshälsovård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunenssocialtjänst med flera. I dagsläget har 27 vårdcentraler reko, ungefär lika många i egen som i privat regi. Cirka hälften har tjänsteutrymme motsvarande 2 % av en heltid och andra hälften 4 %. Från början välkomnades vårdcentraler av en viss storlek avseende hur många listade man hade i yrkesför ålder att rekrytera reko på 2-4 %. Skälet till begränsning var att det fanns en osäkerhet om kostnadsbudgeten skulle räcka. Vid en beräkning första kvartalet 217 har en dryg fjärdedel av beräknad kostnad har gått åt. Därför välkomnas nu alla vårdcentraler att rekrytera. Det pussel en chef har att lägga vid rekrytering har gjort att fler vårdcentraler än vi trott valt en tjänstgöringsgrad på 2 %. Vi uppmuntrar ett högre tjänsteutrymme och tror till och med för framtiden att för en del stora vårdcentraler kanske inte 4 % räcker. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (3) Alla reko deltar på tre nätverksträffar per termin à en halvdag. Innehåll för denna kontinuerliga kompetensutveckling utgår från innehåll i reko s uppdrags- och arbetsbeskrivning samt de behov som de själva framför. Exempel på kunskapsområden är sjukförsäkringen och försäkringsmedicin, hantering av statistikverktyg, kunskap om genus och sjukskrivning, om hur man som reko kan genomföra kartläggningssamtal och motiverande samtal för arbetsåtergång, arbetsförmedlingens uppdrag, arbetsgivares ansvarområde och lämpliga sätt att samverka. Till dessa träffar inbjuds även vårdcentraler som ännu inte har reko med en av chefen utsedd medarbetare. Verksamhetsområde psykiatri på Akademiska sjukhuset inbjuds med sina motsvarande kontaktpersoner. Mellan dessa nätverksträffar ger Team försäkringsmedicin vid hälso- och sjukvårdsavdelningen det processtöd som varje reko efterfrågar. Inledningsvis har det mestadels inneburit individuell handledning, men alltmer är nu behovet att bistå med undervisning till exempel på arbetsplatsträffar på vårdcentralen. Sveriges kommuner och landsting har gett ut en uppskattad metodbok för reko och har även på sin hemsida ett gediget stödmaterial. På vår lärplattform finns en pingpongutbildning i försäkringsmedicin som alla reko ska ta del av i början av sitt uppdrag. Team försäkringsmedicin utarbetar även annat stöd som till exempel anpassade mallar i Cosmic. Vid ett tillfälle under våren har information om reko getts till vårdcentralernas chefer på primärvårdsrådet. Till hösten hoppas vi på att få ge denna målgrupp en lite fylligare undervisning. Arbetsförmedlingens arbetsspecialister har fått en timmas föredrag om hur våra reko arbetar. Information om reko efterfrågas även av Försäkringskassans handläggare. Dessa myndigheter önskar även mer sjukdomskunskap i syfte att samverka bättre med hälso- och sjukvården. Den utvärdering och respons som når oss är positiv; från reko själva, från chefer och medarbetare på vårdcentraler och från externa samverkansparter. En kort enkät till reko är framtagen som under de närmaste två åren ska ges ut vid fyra tillfällen för att följa hur nöjda de är med processtöd och kompetensutveckling. Första gången blir före sommaren 217. Under hösten 217 kommer vi med hjälp av en extern utredare ta reda på om och hur vi ska implementera reko utan statsbidrag från 219 samt om och hur vi ska göra med reko på våra sjukhus. Utredningen ska vara klar i januari 218. Kopia till Hälso- och sjukvårdens förvaltningsdirektörer

3 (3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS216-156 Vårdstyrelsen Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Information rörande Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Frågan om tandvårdens roll i arbetet med att identifiera barn och vuxna som är våldsutsatta aktualiserades våren 215 i en motion till landstingsfullmäktige. Vidare antogs i Landstingsstyrelsen i december 216 en handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Vid vårdstyrelsens sammanträde i oktober 216 erhöll styrelsen en rapport från Folktandvården rörande förvaltningens arbete med våldsutsatta patienter och hedersrelaterat våld. Styrelsen beslutade i samband med detta att ge Tandvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med en ny avrapportering senast till junisammanträdet 217. Personal inom tandvårdens verksamheter ska ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna ge god vård. Många skador av fysiskt våld visar sig i mun-, huvud- och halsregionen. Det är därför viktigt att som vårdgivare agera professionellt. Konkreta anvisningar och rutiner för ett medicinskt och psykosocialt omhändertagande kan underlätta. I Socialstyrelsens författningssamling regleras vilka rutiner som är vårdgivarens ansvar att upprätta. Tillsammans med Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) har Folktandvården tagit fram en plan för hur arbetet med våldsutsatta personer ska bedrivas. För att synliggöra våldet och uppmärksamma våldsutsatthet planerar Folktandvården i samverkan med NCK att starta ett pilotprojekt där personalen rutinmässigt ska ställa frågan om våldsutsatthet. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) I bilaga till ärendet redogörs för Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld mer ingående. Bilagor Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld Kopia till Regionstyrelsen Tandvårdsdirektören

1755 Folktandvården s Ledningskontor Gunilla Swanholm 18-611 65 67 gunilla.swanholm@regionuppsala.se Dnr VS216-156 Vårdstyrelsen Folktandvårdens arbete med våldsutsatta pat ienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Frågan om tandvårdens roll i arbetet med att identifiera barn och vuxna som är våldsutsatta aktualiserades våren 215 i en motion till landstingsstyrelsen. Vidare antogs i Landstingsstyrelsen 16126 en handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Personal inom tandvårdens verksamheter ska ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna ge god vård. Många skador av fysiskt våld visar sig i mun-, huvud- och halsregionen. Det är därför viktigt att som vårdgivare agera professionellt. Konkreta anvisningar och rutiner för ett medicinskt och psykosocialt omhändertagande kan underlätta. I Socialstyrelsens författningssamling regleras vilka rutiner som är vårdgivarens ansvar att upprätta. Tillsammans med Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) har Folktandvården tagit fram en plan för hur arbetet med våldsutsatta personer ska bedrivas: Folktandvården följer de riktlinjer och rutiner som tagits fram för att arbeta med barn och unga som far illa. Folktandvården använder även de riktlinjer som NCK i samarbete med hälso- och sjukvården tagit fram vid våld i nära relationer. Samtliga klinikledningar och tandvårdspersonal, en tandhygienist eller tandläkare från varje klinik har genomgått utbildning för att öka kunskapen om våldets kännetecken och konsekvenser samt om hur tandvården ska hantera utsatta patienter. Folktandvården s Ledningskontor Kungsgatan 62 753 18 Uppsala Tel: 18-611 org nr 2321-24

2 (2) Information och kontaktmaterial från NCK är synligt och tillgängligt för både patienter och personal på samtliga kliniker. Start av ett pilotprojekt där samtliga patienter rutinmässigt tillfrågas om våldsutsatthet. Projektplanering: För att synliggöra våldet och uppmärksamma våldsutsatthet planerar Folktandvården i samverkan med NCK att starta ett pilotprojekt där personalen rutinmässigt ska ställa frågan om våldsutsatthet. Från början skulle Folktandvården i Östhammar delta men p g a av vakanser har det inte gått att genomföra projektet där. Folktandvården i Storvreta har därför fått frågan om deltagande. En inledande utbildning kommer att genomföras i samarbete med NCK. Patienter över 18 år ska få frågan om de varit utsatta för våld i nära relation. Rutiner, rutinfrågor och handlingsplaner tas fram som ett stöd till personalen. Uppföljning och utvärdering sker efter genomfört projekt. Enkätfrågor före och efter genomfört projekt kommer att ställas till personalen om deras erfarenheter från projektet. Andelen våldsutsatta kommer också att utredas. Folktandvården i Region Uppsala kommer under hösten 217 förmodligen att bli testlandsting för åtkomst av tandvårdsjournal via 1177. Detta kommer att kräva ett inledande arbete runt bl.a. sekretessfrågor. Innan detta är klart kan inte pilotprojektet startas. Gunilla Swanholm Tandvårdsdirektör

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-3 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslutlistor KOMPLETTERAS Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2)

217-1--5 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen, Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 217-1-24 PV217-27 217-3-2 PV217-38 217-2-1 PV217-39 217-3-6 PV217-43 217-3-14 PV217-44 217-3-2 PV217-48 217-4-3 PV217-55 217-3-31 PV217-56 217-3-31 PV217-57 217-3-17 PV217-58 217-4-13 PV217-59 217-4-13 PV217-6 217-4-13 PV217-61 Beslutskategori med ärendegrupp 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Dnr PV 217-7 Ärenderubrik Avtal - Akvarium - Årsta vårdcentral Avtal - Kaffemaskin Östervåla vårdcentral Avtal Bassäng - Rehabforum Avtal Kaffeautomat Gottsunda vårdcentral Avtal Kortidsupplåtelse för idrottsutövning. Avtal Kaffemaskin Svartbäckens vårdcentral Avtal Kaffemaskin Stenhagens vårdcentral Underhållsavtal Thrombotrack Eriksbergs vårdcentral Underhållsavtal Thrombotrack Svartbäckens vårdcentral Avtal Kopieringsmaskin Gimo vårdcentral Underhållsavtal Thrombotrack Tierps vårdcentral Underhållsavtal Thrombotrack Årsta vårdcentral Underhållsavtal Thrombotrack Samariterhemmets vårdcentral Beslutsfattare med namn och befattning Göran Angergård, Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör

217-4-25 PV217-68 217-4-28 PV217-69 217-4-17 PV217-7 217-4-28 PV217-71 217-4-28 PV217-72 217-5-3 PV217-73 217-5-3 PV217-74 217-5-3 PV217-75 217-5-1 PV217-76 217-5-1 PV217-77 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal S:t Lukas i Uppsala Tierps vårdcentral Avtal Kaffeautomat Östhammars vårdcentral Avtal Larm Enköpings husläkarcentrum Avtal Larm Skärplinge distriktssköterskemottagning Avtal Larm Örbyhus distriktssköterskemottagning Avtal Larm Fjärdhundra vårdcentral Avtal Larm Björklinge distriktssköterskemottagning Avtal Kopieringsmaskin Gränbystadens vårdcentral Avtal kaffemaskin, Örsundsbro vårdcentral Avtal kaffemaskin Österbybruks vårdcentral Primärvårdens ledningskontor 751 85 Uppsala Tel vx. 18-611 Fax 18-611 76 11 pg 7365- org nr 2321-24 www.regionuppsala.se Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör Torun Hall, Tf Primärvårdsdirektör

Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala 217-6-7 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 217-6-2 217-6-2 VS217-6 VS217-37 5.1 Konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott Vårdstyrelsens arbetsutskott 217-5-16 VS217-7 6.1 Representation 217-5-24 VS217-7 6.1 Representation 217-5-8 VS217-7 6.1 Representation 217-4-26 VS217-7 6.1 Representation Beslut om kurser och konferenser Avtalsperiod för upphandling av kiropraktisk behandling Godkännande av planeringsdag för Gottsunda vårdcentral Godkännande av planeringsdag för primärvårdens chefer Godkännande av planeringsdag för Eriksbergs vårdcentral Godkännande av planeringsdag för Tierps vårdcentral och jourmottagning 1 (2) Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande

"Skriv rubrik med Arial" "Skriv brödtext med Times New Roman"

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning PV Månad April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/TIERP 217-4-1 Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän LUL/PV/ALUNDA LUL/PV/FLOGSTA 217-4-17 217-4-1 Psykolog Fysioterapeut Fysioterapeut LUL/PV/ORSUNDSB LUL/PVSVARTBAC LUL/PV/SVARTBAC 217-4-18 217-4-2 217-4-3 Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Camilla Forsberg Fryckstedt, Ledning hälso o sjukvård Helén Fricking, Handledare personal Helén Fricking, Handledare personal Karin M Andersson, Handledare hälso o sjukvård Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgöring Psykolog Administratör vård Fysioterapeut Fysioterapeut Sjuksköterska, allmän Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Biomedicinsk analytiker Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/OSTHAMM 217-4-1 Maria Westlund, Handledare halso o sjukvård LUL/PVOSTHAMM LUL/PV/GIMO LUL/PV/SAMARIT LUL/PV/SAMARIT LUL/PV/GRANBY LUL/PV/OSTERVAL LUL/PV/FLOGSTA LUL/PV/SVARTBAC 217-4-5 217-4-5 217-4-1 217-4-1 217-4-24 217-4-1 217-4-1 217-4-1 Maria Westlund, Handledare halso o sjukvård Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Fredrik Settergren, Ledning hälso o sjukvård Fredrik Settergren, Ledning hälso o sjukvård Maria Cederblad, Ledning hälso o sjukvård Eva Bolin, Ledning hälso o sjukvård Helén Fricking, Handledare personal Karin M Andersson, Handledare hälso o sjukvård Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgöring Administratör vård LUL/PV/SAMARIT LUL/PV/GOTTSUND Torunn Hall, Ledning hälso o sjukvård 217-4-15 217-4-24 Ulrika Horsell, Ledning hälso o sjukvård

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Undersköterska, vård-/specialavdelning Ledning, hälso- och sjukvård Administratör, vård Handläggare, annan Ledning, administration Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Kurator /HOH/SVINT/NVAVD /HOH/HABLAN/MED /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/FUNKHA/FOLKHALS /HOH/FUNKHA/REC /HOH/SVINT/NVAVD /HOH/HABUPP/RH 21746 21743 21741 21741 21741 21741 21741 Ledn,hälso- och sjukvård Monica Rogberg Ledn,hälso- och sjukvård Camilla Lilliu Ledn,hälso- och sjukvård Charlotta Thermaenius Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja Ledn,hälso- och sjukvård Charlotta Thermaenius Ledn,hälso- och sjukvård Laijla Olovsson; Handl

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska Tandläkare, allmäntandvård Tandsköterska Tandsköterska Tandläkare, allmäntandvård /FTV/PARODONT /FTV/KNIVSTA /FTV/TIERP /FTV/PROTETIK /FTV/SEMINAR 217416 21741 21741 21741 21743 Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Verksamhetschef, Mikael Leijon Verksamhetschef, Claes Svensson Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 215 Förvaltning PV Månad Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Administratör, vård Administratör, vård Distriktsläkare Undersköterska, mottagning Distriktssköterska Distriktsläkare Sjuksköterska, allmän Distriktsläkare Administratör, vård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/GOTTSUND LUL/PV/ERIKSBER LUL/PV/ARSTA LUL/PV/HEBY LUL/PV/OSTHAMM LUL/PV/ERIKSBERG LUL/PV/FLOGSTA LUL/PV/FLOGSTA LUL/PV/GOTTSUND LUL/PV/SKUTSKAR 217-5-29 217-5-25 217-514 217-5-15 217-5-22 217-5-29 217-5-16 217-5-1 217-5-29 217-5-29 Ulrika Horsell, Ledning hälso o sjukvård Louise Hamark, Ledning halso o sjukvård Katarina Dahlgren, Ledning halso o sjukvård Helén Fricking Maria Westerlund, Ledning hälso o sjukvård Louise Hamark, Ledning halso o sjukvård Helén Fricking Helén Fricking Ulrika Horrsell, Ledning hälso o sjukvård Ewa Hammarin, Ledning hälso o sjukvård

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska Tandsköterska Tandsköterska Tandsköterska Tandsköterska Tandhygienist Receptionist /FTV/ENDODONT /FTV/ORTUA /FTV/SKUTSKAR /FTV/VRETGR /FTV/VRETGR /FTV/TIERP /FTV/SEMINAR 217515 21752 217515 21751 21751 21751 21751 Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Verksamhetschef, Anne-Sofie Dahlbäck Verksamhetschef, Michael Robinsson Verksamhetschef, Michael Robinsson Verksamhetschef, Claes Svensson Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Psykoterapeut Arbetsterapeut Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Handläggare, annan /HOH/HABLAN/SAMTAL /HOH/HABUPP/AUTISM /HOH/SVINT/HABLAK /HOH/HOHLK 21752 217515 21752 21758 Ledn,hälso- och sjukvård Anette Winberg Ledn,hälso- och sjukvård Jenny Myhr Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Ledn,annan Monica Jonsson

TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-5-9 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-11 Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av inkomna skrivelser: 1. 2. 3. 4. 5. SAMLA Protokoll från sammanträde den 2 juni 217 Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 2 juni 217 Barnhälsovården Månadsblad för maj 217 Ledningsgruppen vid Öregrunds vårdcentral Avseende besökskostnad Heby kommun Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen för närvård i Heby den 23 maj 217 6. Regionkontoret Minnesanteckningar från politisk samrådsgrupp den 17 maj 217 7. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 april 217 Länsbarnsombudsmannens verksamhetsberättelse för 216 och plan 217 8. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 april 217 Regionstyrelsens samt styrelser och nämnders interna kontrollplaner 217 9. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 april 217 Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté 1. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 25 april 217 Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 217-219 11. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 2 maj 217 Månadsrapport sjukhusstyrelsen mars 217 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Redovisning av inkomna skrivelser

217-6-9 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA SHS, FSN, och VS den 2 juni 217 Närvarande För arbetsgivaren Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, ordförande 4-42 Thomas Thunblom 43 Erica Hult 43 Cecilia Lidén, sekreterare, ordförande 43-46 För arbetstagaren SACO Anna Rask Andersen Gert- Ove Stångberg Isabel Brundin Kommunal Bo Rautio Pia Söderman Vårdförbundet Carin Hilding Kristina Eriksson 4 Justering Att jämte ordförandena justera dagens protokoll utses, Anna Rask Andersen, Pia Söderman och Carin Hilding. 41 Ärenden till vårdstyrelsen den 15 juni 217 Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande vid vårdstyrelsens sammanträde. 73 Ledningssystem för arbetsmiljö och årshjul för rapportering av personalfrågor Liknande ärende finns även till sjukhusstyrelsen. Där är några tillägg i årshjulet, fler analyser och uppgifter ven om visstidsanställningar. 74 Lägesrapport avseende utvecklingen av mobila närvårdsteam för äldre i länet Mobila team ska utgå från behov. Det kan bli något ändrad skrivning i ärendet. Rekrytering av personal pågår. 75 Tilläggsåttagande ungdomsmottagning innebär ett förtydligande. 77 Avrapportering rörande införande av rehabiliteringskoordinatorer. Erfarenheten är att arbetet löper på bra. 1 (3)

42 Ärenden till sjukhusstyrelsen den 12 juni 217 Åsa Himmelsköld informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande. Ett ärende angående vårdnära service har tillkommit. Förslag och bilaga utdelas vid sammanträdet. Förslag till beslut är ej helt klart. Förslag till beslut har tagits bort i ärendet inför sjukhusstyrelsens sammanträde sekr anm. Tanken är nu att hitta en öppning för att gå vidare i frågan. Rapport om översyn av akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset är också ett nytt ärende. Förslag till beslut är att be hälso- och sjukvårdsutskottet beakta underlaget i uppdrag om Målbild och strategi för effetiv och nära vård år 213. Bilagan ligger i handlingarna till sjukhusstyrelsens arbetsutskott. Anna Rask Andersen inkommer med skriftlig protokollsanteckning enligt bilaga Åsa Himmelsköld nämner kort uppdraget om effektiv nära vård och att det kan bli aktuellt att ha workshops framöver, till exempel angående kompetensväxling. Enligt tidigare överenskommelse har direktörsrapporterna från förra månaden lagts in i arbetsgruppsdatabasen. Åsa Himmelsköld tar gärna emot inspel. 43 Ärenden till fastighets- och servicenämnden den 15 juni 217 Thomas Thunblom, fastighetsdirektör, informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande. 6 Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset Det finns tre alternativ då det gäller att gå vidare med programarbete. Förvaltningen förordar alternativ 2. Kostnaden är högre än vad som tidigare angetts, Thomas Thunblom har nu tagits ett helhetsgrepp då det gäller kostnadsfrågor. 44 Övrig fråga - Hyrornas uppbyggnad, Karin Johansson På initiativ från de fackliga organisationerna redovisar budgetchef Karin Johansson hyrornas uppbyggnad. Se OH bilder. 45 Förslag till beslut De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 2 (3)

46 Avslutning Sammanträdet avslutas den 2 juni 217. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Åsa Himmelsköld Cecilia Lidén Arbetsgivaren Anna Rask Andersen SACO Carin Hilding Vårdförbundet Pia Söderman Kommunal 3 (3)

Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 5, maj 217 INFORMATION Sunda Solvanor Nu är det hög tid att informera barn och föräldrar om Sunda Solvanor. Projekt Sunda solvanor som länet deltog i förra våren är avslutat, men sätt gärna upp affischen om ni har den kvar annars är det möjligt att skriva ut den via länken nedan, gärna i färg, Dela gärna ut flyers till dem som behöver förstärkt information utöver den muntliga, se länk nedan. Läs gärna mer om Barn och sol i Rikshandboken, kan vara ett stöd i samtal med föräldrar. I nästa nummer av tidningen 1177 vårdguiden (juni) kommer ett helt uppslag handla om att sola säkert. Samma information finns också på 1177.se. Affischen Sunda solvanor (A3) och flyers Sunda solvanor (A5) finns för utskrift i detta utskick och på BHV s hemsida under rubriken Månadsbladet, högerspalten. Barnlogopedins rådgivningstelefon Föräldrar som har funderingar kring sitt barns kommunikation och språkutveckling kan ringa barnlogopeder på länslogopedin telefonrådgivning, torsdagar kl. 13-14, telefonnummer 18-611 1 33. Personal på BVC kan kontakta BHV-logopederna för rådgivning: Laleh Nayeb, tel 18-611 59 72, laleh.nayeb@akademiska.se Anna Fäldt, tel 18-611 69 97, anna.faldt@akademiska.se COSMIC Efter att journalvyn i Cosmic gjordes om har flera hört av sig då de inte hittar tidigare skapade journaltabeller. Påminner därför om anvisningen som gavs vid BHV-journalens införande (vilken även kan ses i instruktionsfilmen BVC-läkare). I Journalvyn välj Anteckningar BHV använd sedan filtret BHV Statusbedömning journaltabell + avvikelser, då kommer den tidigare skapade journaltabellen fram. Planerade vårdåtgärder för BVC På DocPlus finns nu en rekommendation till BVC kring ett standardiserat och gemensamt arbetssätt med Planerade vårdåtgärder (väntelistan) i Cosmic. https://ltuppsala.sharepoint.com/sites/docplusstyr/dpdocumentredirect.aspx?id=docplusstyr-15286

Månadsbladet nr 5, maj 217 VACCINATIONER På studiedagarna gavs en kort information angående att uppgifter om givna vaccinationer saknas i Vaccinationsregistret. Alla mottagningar fick med en lista över barn som saknar registreringar. Detta mot bakgrund att 12% av barn födda 214 saknar uppgifter i Vaccinationsregistret. De datum som står på listan är de vaccinationer som redan är registrerade. De finns med för att underlätta utsökningen av de vaccinationer som inte är registrerade. Man behöver alltså inte kolla och ta ställning till vaccinationer som är givna de datum som finns med i listan. De är redan på plats i Vaccinationsregistret. Om det är färre än tre datum i listan saknas alltså en eller två registreringar. OBS att helt tomt i en ruta innebär att ingen vaccinationsregistrering saknas. Om vaccinationerna är givna av respektive BVC, alternativt annan BVC i region Uppsala, ska de registreras i Vaccinationsregistret. Vaccinationer givna utomlands eller utomläns ska inte registreras i vaccinationsregistret. Då ifylls endast månadsrutorna i BASTA. Om inte rätt batchnummer hittas i vaccinationsregistret kan listvalet N/A användas. UTBILDNINGAR Cosmic R8.1 vaccinationsmodulen Efter höstens uppdatering av Cosmic kommer BVC att ordinera och dokumentera vaccinationerna i en vaccinationsmodul. Utöver den utbildning som fås på respektive arbetsplats kommer Barnhälsovården att erbjuda sex tillfällen till genomgång av vaccinationsmodulen. Datum 12, 2 och 26 september. Tid 9-12 alternativt 13-15 samtliga dagar. Lokal: Oden, Barnhälsovårdens Länsavdelning. Anmälan Barnhälsovårdens introduktionsutbildning för personal på BVC Utbildningspaketet, på fem dagar, riktar sig denna gång till alla nyanställda sjuksköterskor och läkare som ska arbeta/arbetar inom barnhälsovården i region Uppsala och som inte nyligen genomgått en motsvarande kurs. För dessa är utbildningen obligatorisk till alla delar. Datum: 25/1, 8/11, 21/11, 5/12 och 13/12. Lokal Oden, Islandsgatan 2, 3tr. Anmälan Amningshjälpen håller en kurs för vårdpersonal Vi ger en komprimerad version av amningskursen för vårdpersonal. 2 tillfällen, totalt 7 timmar. 12/6 kl. 17.-2.3 13/6 kl. 17.-2.3 Pris 8 kr. Kursmaterial ingår. Kursintyg utdelas efter kursen. Anmälan: https://www.sensus.se/kurser/amningskurs-for-vardpersonal-uppsala-312965/ Späda barns rätt till hälsa och utveckling Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) arbetar för att stärka stödet till barn som anhöriga och deras familjer. Nu uppmärksammar de särskilt de allra yngsta barnen som anhöriga. Även späda barn har ibland föräldrar som behöver stöd för egen del och i sitt föräldraskap på grund av psykisk skörhet eller ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, beroende, allvarlig sjukdom, eller av andra skäl som kan påverka samspelet och det späda barnets utveckling. Nu har anmälan till konferensen öppnat. För information följ länken nedan. http://socialstyrelsen.se/nyheter/konferenser/sidor/spadabarnsratttillhalsaochutveckling.aspx

Månadsbladet nr 5, maj 217 Barnhälsovård telefon Funktionsbrevlåda Samordnare Sara Nielsen Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Maria Engström Vårdutvecklare Thomas Wallby BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt e-postadress barnhalsovarden@akademiska.se sara.nielsen@akademiska.se marie.blomberg@akademiska.se maria.engstrom@akademisla.se thomas.wallby@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se laleh.nayeb@akademiska.se anna.faldt@akademiska.se Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas ulrika.lindahl@akademiska.se veronica.vikstrom@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se 611 59 67 611 59 69 611 59 77 Barnhälsovårdens webbsida: www.lul.se/bhv Postadress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, 751 85 Uppsala sara.nielsen@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 611 59 73 611 59 7 611 59 71 611 59 78 611 59 77 611 59 72 611 69 97

Avseende besökskostnad Öregrunds vc Öregrunds vc har långsiktigt jobbat med att säkerställa kontinuiteten på läkarsidan och sedan 213 har denna varit mycket god, vi vill påstå att den är bäst i landstinget. Räknat på antal listade patienter/heltidsdoktor så ser det ut som följer: 213: 214: 215: 216: 217: 1435 1487 182 12 178 Detta har vi medvetet jobbat med eftersom vi vet att två av kollegorna kan välja att gå i pension i stort sett när som helst, därför måste man ju säkerställa arbetsmiljön i ett tidigt skede för att det inte ska bli katastrofläge och svårt att rekrytera nya kollegor om det är alltför få som jobbar, att jämföra med t ex Östhammar där det har varit extremt svårrekryterat pga att arbetsplatsen inte har varit attraktiv pga för få kollegor. Eftersom kontinuiteten är så pass god hos oss och dålig på den närliggande mottagningen i Östhammar har vi haft en aktiv pålistning därifrån. Man vill alltså lista sig hos hos oss för att kunna komma i åtnjutande av vår goda tillgänglighet och kontinuitet på läkarsidan. Dessvärre visar det sig att i takt med vår ökade pålistning får vi också en ökande kostnad till Östhammar då patienterna tycker att andra saker än läkarvård kan skötas på ett mer närbeläget håll, d v s servicen på lab, dsk, sköterskor och sjukgymnast är fortfarande så pass god att man tycker att det är mer bekvämt att åka till den mest närbelägna vc. Detta är ju också lagstadgat i och med Patientlagen, men det drabbar oss hårt. Man kan se att våra kostnader ökat successivt sedan vår listning ökat, var god se bifogade diagram. När vi nu också fått ansvar för att hålla våra patienter med fysioerapeuter kommer det att dramatiskt öka våra kostnader. Vi upplever att vi straffas för att vi har en så pass god kontinuitet på läkarsidan. Konsekvensen kan komma att bli uppsägningar av personal. Vi undrar om det verkligen ska få fortsätta vara på detta sätt vad gäller besökskostnad för otrogna patienter. Vårdkonsumtion på annan vårdcentral är ju absolut ingenting som vi kan påverka. Självklart ska man som patient kunna nyttja vården på annan vårdcentral än där man är listad men någon slags straff borde då drabba patienten kan vi tycka. Mottagningen som tar emot en patient listad på annan mottagning får ju först och främst en besöksersättning direkt från landstinget (motsvarar ju egentligen den arbetskostnad som utförs, t ex 5 minuter på labbet, 1 min hos dsk) och sedan dessutom en besökskostnad från den mottagning där patienten egentligen är listad. Skulle inte patienten själv kunna få betala den senare kostnaden för att hen av bekvämlighet väljer att gå på en mottagning där den inte är listad? Det skulle inte heller få ligga till grund för högkostnadsskyddet för då urholkas regeln ändå relativt snabbt och när det är gratis vård är det ännu lättare att bara tänka på sig själv och sin egen bekvämlighet.

Vi vet att man ju måste räkna med att inte varje patient ska gå ihop ekonomiskt utan att de patienter som aldrig/sällan söker, via sin kapiteringsersättning, får bidra till de patienter som kostar. Vi kan dock se att de patienter som listar sig hos oss ju är de som har ett stort vårdbehov, medan de som inte är så sjuka, de blir kvar på den mottagning de är listade på eftersom det inte spelar så stor roll vem de träffar när de får en urinvägsinfektion eller ont i halsen. Alltså blir det mer och mer så att vi får allt sjukare patienter på vår lista och en minskande andel av patienter som med sin kapitering och ringa vårdbehov kan bidra till att täcka kostnader för de som är sjuka. Dessutom ska vi alltså stå för patienternas besöksersättning när de går på den mottagning de lämnat för att de är missnöjda med läkarkontinuiteten. När det nu också börjar svaja på andra mottagningar i kommunen Alunda, Gimo och Österbybruk, så ser vi nu också en pålistning därifrån till oss för att vi har god kontinuitet, men helst vill man göra provtagning, omläggningar av sår hos dsk och sjukgymnastik på den ort de bor eller jobbar. Det kommer att drabba oss hårt vad gäller besöksersättningen. Vi har också kontrollerat över lag hur det ser ut med besöksersättningar mellan mottagingar i hela landstinget, INGEN annan mottagning har en enskild så stor post till EN annan mottagning såsom vi har till Östhammar (drygt 3 kr/år och estimeras nu till 6 innevarande år). Det är lätt att känna frustration gentemot den närliggande mottagningen som listar av multisjuka vårdtunga patienter och då slipper kostnader för utredningar och kan hämta in stor inkomst (dubbel besöksersättning) när patienten kommer för provtagning, omläggning, sjukgymnastik. Vi tycker också att det är upprörande, ur ett medborgarperspektiv, att en fem-minutersinsats på laboratoriet ska kunna generera nästan 6 kr i intäkt (motsvarar 69 kr i timpenning) samtidigt som det medför dränering av en vårdcentrals budgetmedel. Vi vill gärna ha en respons på våra funderingar, vi önskar en översyn på ersättningssystemet, åtminstone borde patienter informeras om hur primärvården finansieras och att det spelar stor ekonomisk roll för vårdcentralerna, vilka val som patienterna gör när de söker för provtagning, distriktssköterska och fysioterapeut. Vänligen Ledningsgruppen på Öregrunds vc :Carola Johansson, Anders Bratteby, Lena Eriksson, Lars Agreus

1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum Diarienr/Dplankod 23 maj 217 Vård och omsorgsförvaltningen Eva-Linnéa Eriksson Närvårdsstrateg Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen för närvård i Heby. HEBY1 v 1. 25-11-28, W:\Avskilt\Närvård\2. Möten chefs- och politikergrupper samt basgrupper\chefs- och poltisk styrgrupp\tjänstemän och politiker\minnesanteckningar stormöte 217523.docx Håkan Collin (S) Måns Wilhelmsson (M) Sören Johansson (KD) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Carina Schön (S) Christianne Simson Björn Dahlström Eva Kjellström Lena Orlov-Hellström Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Heby kommun Heby kommun Heby kommun Närvårdsstrateg, Region Uppsala Verksamhetschef (äldre), Heby kommun Chef elevhälsa, Heby kommun Verksamhetschef IFO öppenvård och Funktionsstöd, Heby kommun Samordningschef psykiatridivisionen, Region Uppsala BUP, Region Uppsala IFO, Heby kommun MAS, Heby kommun Verksamhetschef, VC Östervåla Förvaltningschef vård- och omsorg, Heby kommun Avdelningschef geriatriken, Region Uppsala Verksamhetschef myndighetsutövning, Heby kommun Närvårdskoordinator/Folkhälsostrateg, Heby kommun Eva Smith Staffan Lundqvist Kerstin Dahlström AnnaLena Alriksson Eva Bolin Åsa Johansson Peter Dons-Möller Anne Eriksson Eva-Linnéa Eriksson Anmält förhinder Curt Westin Petra Söderlund (S) Habiliteringen, Region Uppsala Region Uppsala 1. Mötet öppnas Ordförande Margaretha Gadde-Jennische (M) hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Justerare Inga justerare behövs, protokollet godkänns nästa gång. Postadress Heby kommun 744 88 Heby Besöksadress Tingsgatan 11 Telefon 224-36 Fax 224-31 94 Internet www.heby.se information@heby.se Bankgiro 366-5114 Org.nr 212-249

Datum 3. Dagordningens godkännande Kerstin Dahlström önskar ta punkt 6 a och 7 i följd. Dagordningen godkändes därefter. 4. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningar från decembermötet 216 saknar namn på skrivaren. Därefter läggs anteckningarna till handlingarna. 5. Information Region Uppsala Christianne Simson Christianne visar PP om regional samverkan och regionsskissen. En ny struktur för hälsa vård och omsorg i regionen är gjord. Arbetet med vilka som ska sitta i de olika grupperna pågår. Ledningsgruppen är klar. HSVO är utökad med fler representanter från bl.a. skolan. Regionen leder arbetet i HSVO. Inte riktigt klart hur man kommer att arbeta i basgrupperna barn och unga, äldre och vuxna. Tvärsektoriellt kommer arbetet att utvecklas. Nya organisationen verkar stabilare, signalerna från kommunerna är positiva till detta sätt att arbeta. Viktigt att information går igenom alla led och förutsättningarna blir då bättre för ett gott arbete. Oklart hur detta kommer att finansieras i framtiden? Idag betalar båda parter lika 5-5. Landstinget 5% och resten uppdelat på de åtta kommunerna i länet. Christianne berättar om att Regionalt forum beslutat om en närvårdsstrategi. En politisk överenskommelse om närvårdssamverkan innehållande politisk viljeinriktning, samverkansstruktur, ansvarsfördelning mellan huvudmännen mm. HSVO har gett i uppdrag till en arbetsgrupp att ta fram strategin. 1 september ska ett utkast vara klart för att kunna godkännas politiskt den 6 oktober. 6. Rapport från basgrupperna a) Basgrupp barn och unga Kerstin Dahlström Barn och unga gruppen har arbetat på och närvaron är bra. Psykiatrins representant Staffan Lundqvist går i pension och någon ny kommer till hösten. Förstärkning av första linjen psykolog väntas det på och önskar att den knyts till primärvården. Myndighetssidan på barn och familj kommer fortsättningsvis delta i gruppen. Arbetas med SIP men primärvården är inte med, skolan är en viktig part som ska in. Kommunens familjeteam har fått nya ändamålsenliga lokaler, invigning kommer ske onsdag 31 maj. Sitter nu nära beroendeteamet. Barn och unga gruppen har tittat en del på hemmasittare. Anja Kivimäki, verksamhetsutvecklare på BUP och projektledare för Skolan som arena, är inbjuden att berätta om hur de arbetat till hösten. Heby har kartlagt och sätter in individuella insatser för ungdomen och dennes familj. Det pågår ett samarbete lokalt som är framgångsrikt tillsammans med 2 (4)

Datum skolan. Ensamkommande skollösa ska också fångas tidigt för att hindra utanförskap friskfaktorer identifieras. b) Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård AnnaLena Alriksson Rapporterar om tryggare utskrivning och konsekvenser. Det kommer krävas att man jobbar snabbare inom kortare tid. Alla insatser måste beslutas från socialtjänstens biståndsenhet. Hemtjänsten behöver mer resurser, de har ingen luft i systemet och är hårt pressade redan idag. Rehab personal är i samma situation och ett buffertförråd av hjälpmedel kan vara aktuellt för kommunen då rehab personalen inte arbetar helger. Information krävs från PRATOR så att alla aktörer kan förbereda sig. Led tid ett måste. Primärvården blir en större aktör än tidigare och behöver ställa om sin organisation så att det passar de nya förhållandena. Primärvården är underfinansierad i länet, har brist på läkare vilket bidrar till att detta är ansträngt. PRATOR skulle behöva byggas ut som förstärkning för att slippa fara på vårdplaneringar. Tid sparas. Det finns en regional arbetsgrupp med uppdrag att ge de lokala arbetsgrupperna stöd i detta. Primärvården har ansvar att göra SIP men den är i grunden omfattande och skulle behöva anpassas för att passa för den korta utskrivningstiden. Det förs diskussioner runt PRATOR-modulen SIP, att ta hem den för att arbeta efter den. Båda parter behöver synkronisera arbetssätt och rutiner så att planeringen för utskrivning kan starta redan vid inskrivningen, kommunen får därmed bättre framförhållning. Äldregruppen behöver vara avrapporterande till övriga aktörer regionalt. c) Psykiatrigruppen Kerstin Dahlström Närvaron från landstinget svajar pga. vakanser. Gruppen har arbetat med flerpartsmöten och landat i att arbete med SamSip är nödvändigt. Skapat mötesplatser för målgruppen att fångas upp i tidigt skede. WeMind AB startar 1 juni, överlämning har kanske inte skett som det borde?? De kommer att överta lokaler och en del av personal från HÄTÖ. HÄTÖ har inte deltagit på lång tid varpå vakansen påverkat processen i gruppen negativt. 7. SUF-gruppen Kerstin Dahlström Lokala SUF viktigt med bred sammansättning. Kick off till hösten. Viktigt bedriva metodutveckling på hemmaplan. SUF har funnits som projekt sedan 29 och ett bekymmer är att SUF bara är finansierad under 217. Viktigt att finansieringen får fortsätta och en långsiktig lösning är ett måste. Uppsala kommun har betalat mycket av projektfinansieringen men hur ska det se ut fortsättningsvis? En utvärdering skulle behövas för att få en bild av vad man arbetat med under året och vad det resulterat i. Tydligare redovisning krävs och det är viktigt att det lyfts i kunskapsnämnden. 3 (4)

Datum 8. Mobila närvårdsteam Region Uppsala Pilotprojekt i Heby, fungerat bra enligt den geriatriker som ingår i mobila närvårdsteamet. Verksamheten kommer att permanentas i höst och geriatrikern har ett samlat grepp om närvårdsteamet men det är små volymer än så länge, 2-3 personer i veckan. Verksamheten är sårbar då det hänger på en geriatrikerläkare. Geriatrikern följer patienten från början till överflyttning till slutet boende, vilket upplevs som en trygghet. Även patienter i livets slutskede har upplevt trygghet med detta. Önskan är att det anställs en läkare till. Ambitionen är att det i framtiden kommer finnas mobila närvårdsteam spridd i hela länet. Landstinget bär hela kostnaden men risken är att det inte finns folk att bemanna teamen med. Diskussioner har förts på regionen att samordna mobila närvårdsteam i hela länet för äldre. I slutänden kan fler målgrupper än äldre vara aktuella. Viktigt att VC tycker att det är en bra verksamhet eftersom de också kan bidra till kortare led tider inom sjukvården. 9. Närvårdsamarbetets framtid Margaretha Gadde-Jennische Hur ska arbetet se ut fortsättningsvis ta med frågan och fundera på? Är det bra att arbeta i de grupperingarna som finns idag? Närvårdsstrategin kan ge vägledning om hur närvårdsarbetets framtid kommer att se ut. Föreslås avvakta närvårdsstrategin. Diskussioner i Uppsala har förts och man anser att samrådsförfarandet som finns idag inte räcker. En lokal dialog med bindning till den stora organisationsbilden kommer sannolikt att finnas. Politiken måste fundera på om det finns ett värde att träffas och bara prata politiska frågor eller om mötena kan slås ihop med tjänstemannagruppen. 1. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Nästa möte Den 17 oktober kl. 13.3-16., enl. inplanerat sedan tidigare, men mötet sker i Uppsala på Regionens hus. En punkt att ta upp är framtidens målbild av sjukvården samt E-hälsa. Mötet den 5 december ligger kvar än så länge. 12. Avslutning Ordförande tackar Staffan Lundqvist för gott samarbete och hela gruppen önskar lycka till med det nya livet som pensionär. Därefter tackar ordförande alla närvarande och avslutar mötet. 4 (4)

Politisk samrådsgrupp Deltagare Mattias Alsiö (Organisatör), Amanda Forsberg (Frånvarande), Bitte Myrsell, Björn Berg (Frånvarande), Håkan Collin, Elisabeth Kántor, Frank Stoor, Fred Raghall (Frånvarande), Måns Vilhelmsson, Marie Karlström (Frånvarande), Neil Ormerod, Peter Book, Solweig Eklund, Solveig Sundblad, Sven Jansson (Frånvarande), Yvonne Bromeé, Gunilla Heden, Sirpa Huisman, Iréne Hansson (Frånvarande), Åsa Dahlen, Christianne Simson 217-5-17 9:3-12: Regionkontoret, Uppsala Protokoll 1. Föregående minnesanteckningar Inga synpunkter. 2. Återkoppling närvårdsorganisation och närvårdskoordinator I samband med förra mötet presenterades ett förslag på ledningsstruktur med två chefsgrupper en som hanterar funktionshinderområdet inklusive psykisk hälsa, socialpsykiatri och beroendeproblematik, samt en som hanterar somatik. Detta har dock ändrats och förslaget är istället att bilda en övergripande chefsgrupp. Utifrån vilka behov som finns och vilka ärenden som ska avhandlas kan representationen i chefsgruppen dock variera något. I direktivet till den lokala överenskommelsen (nästa punkt) finns även ett uppdrag att ta fram en ledningsstruktur. När det gäller närvårdskoordinator ser kommunen inte något behov av att inrätta en särskild tjänst för detta i dagsläget. Mattias Alsiö på vård- och omsorgsförvaltningen kommer att ha rollen som handläggare för den politiska samrådsgruppen för närvård, liksom för den övergripande chefsgruppen för närvård. 3. Lokal överenskommelse Region Uppsala - Enköpings kommun Direktiv lokal överenskommelse Enköpings kommun och Region Uppsala 217.docx Staffan Isling, regiondirektör i Region Uppsala, och Peter Lund, kommundirektör i Enköpings kommun, har bildat en arbetsgrupp för att ta fram en lokal överenskommelse kring närvård mellan Enköpings kommun och Region Uppsala. Överenskommelsen ska vara klar i september. Se bifogat direktiv. Från Enköpings kommun deltar Frank Stoor, förvaltningschef på utbildningsförvaltningen, Elisabeth Kantor, socialchef på socialförvaltningen, samt Irene Hansson, utvecklingsstrateg på vård- och omsorgsförvaltningen som ersätter Marie Palmgren i arbetsgruppen. Från Region Uppsala deltar Eva Telne, sjukhuschef på Lasarettet i Enköping, Åsa Dahlén, enhetschef på Enheten för analys och utveckling, Lena Dahlman, förvaltningsdirektör på Hälsa och habilitering, Ragna Kihlström, samordningsstrateg på Hälsa och habilitering, Eva Smith, biträdande verksamhetschef på psykiatrin och Ola Duregård, sektionschef på BUP. Ett första möte hölls den 9 maj där man kom överens om principer för samverkan, liksom innehåll och strategi för hur överenskommelsen ska tas fram. Strategin innebär att utvecklingsområden som rör närvård kommer att tas fram, liksom översyn av de överenskommelser och gemensamma riktlinjer som redan finns. En handlingsplan kommer att tas fram för de områden som behöver åtgärdas. I uppdraget ingår det även att ta fram en ledningsstruktur. 4. Barn- och ungdomspsykiatri 1/2

Gunilla Svedström, verksamhetschef på psykiatrin, Eva Smith, bitr. verksamhetschef på psykiatrin och Ola Duregård, sektionschef på BUP har bjudits in för att informera och svara på frågor kring vad som händer kring omhändertagandet av barn och unga med psykisk ohälsa. Inom psykiatrin finns ca 9 anställda fördelat på 5 sektioner, varav BUP är en av dessa. Ola Duregård har varit sektionschef för BUP sedan augusti 216. Det har under lång tid varit svårt att få den stabilitet som krävs för att kunna tillhandahålla en verksamhet av god kvalitet på mottagningen i Enköping. Beslutet togs därför att stänga mottagningen förra året. I dagsläget har mottagningen öppet 1 dag/vecka, där inriktningen framförallt är uppföljningar kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En svårighet med hur mottagningen organiserats är att tillgängligheten varit väldigt skör, vilket inneburit att det räcker att någon av personalen är sjuk för att det ska uppstå stora problem i verksamheten. I september ska en plan inlämnas till regiondirektören kring hur behovet av barn- och ungdsompsykiatrisk vård ska tillgodoses. BUP är behandling på specialistnivå, vilket innebär att de ska ta hand om de patienter som har allvarlig eller svårbehandlad psykisk ohälsa. Få patienter har egentligen behov av specialistvård. Patienter med milda eller måttliga besvär ska behandlas på primärvårdsnivå. Elevhälsan fick genom skollagen från 211 en tydligare inriktning mot hälsofrämjande och förebyggande inriktning. Både BUP och elevhälsan har historiskt tagit ett stort ansvar, vilket medfört att psykiatrisk vård och behandling för barn och unga är dåligt uppbyggd på primärvårdsnivå (första linjen). Försöksverksamhet för att stärka första linjen har genomförts i Heby med gott resultat. Det framkommer också under mötet att det finns en psykolog på barnspecialistmottagningen i Enköping 3 dagar per vecka, vilket utgör en del av första linjen i Enköping. Socialförvaltningen förtydligar att de också utgör en del av första linjen, bland annat genom Familjens hus och samarbetet kring ungdomsmottagningen. Det finns dock ett stort behov av nära dialog med specialistvården för att kunna få hjälp med sorteringen gällande vårdnivå mm. Skolan framhåller också att elevhälsa har behov av ett informellt nära samarbete med specialistvården. Eva Smith informerade och visade material från 211-212, då Enköping var ett modelområde för ett statligt finansierat projekt (vilket senare gick över till PRIO). Mycket bra material såsom checklistor, samverkansplaner mm togs fram i samverkan mellan BUP, skolan, habiliteringen och socialtjänsten. Delar av det här skulle kunna utgöra ett underlag för det fortsatta samarbetet. Eva tipsade även om Pillerpodden, som har håller både i föreläsningar och har en podcast om psykisk ohälsa hos unga https://pillerpodden.com 5. Möten 217 14 september kl. 9.-12. i Enköping. Under det mötet planeras den lokala överenskommelsen presenteras och diskuteras. Ett ytterligare förslag på ämne är genomgång av begreppet "nära vård", som inte är detsamma som "närvård". 6 november kl. 13.-16. i Enköping. Förslag på ämnen är återkoppling kring mobila närvårdsteam samt första linjen vid psykisk ohälsa. 2/2

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 92/17 Dnr LS217-173 Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 216 och plan 217 Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 216 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Länsbarnombudsmannens verksamhetsplan 217 godkänns. Ärendebeskrivning Landstinget i Uppsala län antog år 2 en policy för barnkonventionen. Vidare antog landstingsfullmäktige 213-4-24, 33, Policy för att förverkliga barnets rättigheter och handlingsplan för 213-217. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 215-12-15, 261, om ett avtal med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala om funktionen Länsbarnombudsmannen. Verksamhetsberättelsen för 216 visar att närmare 1 av regionens verksamheter har tagit fram aktivitetsplaner utifrån fyra temaområden i handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter. Antalet genomförda barnkonsekvensanalyser som tas fram inför beslut är fortfarande mycket lågt. Den utbildningsfilm som lanserades i januari 216 har gett en positiv effekt, uppemot 2 har sett filmen varav 1 också gått kursen på Ping Pong. LänsBo håller utbildning för cirka 7 medarbetare årligen ute i verksamheterna. Barnsjukhuset satsar på dialog med barn och unga och har nu minst fem expertråd. Folktandvården och barnakuten utvärderar sina besök genom att barn och unga från 3 4 år får tycka till om sitt besök på pekskärm. Bildstöd inför unga patienters besök finns inom barnhälsovården, primärvården, folktandvården och habiliteringen. Arbete med förberedelsematerial pågår även på andra områden. Verksamhetsplanen visar att de flesta målen, i handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter, är på god väg att nås. Antalet genomförda barnkonsekvensanalyser behöver däremot öka betydligt. Verksamhetsplanen för 217 har fokus på utbildning till förtroendevalda och anställda med syfte att nå en ökad kunskap om barnets rättigheter samt öka antalet beslut som föregås av en barnkonsekvensanalys. Dialog med barn och unga är ett annat område som prioriteras. Framtagna aktivitetsplaner kommer följas upp under året och intresserade verksamheter som vill ta fram ett stöd i arbetet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 Verksamhetsberättelse 216 och verksamhetsplan 217 har granskats och diskuterats vid Länsbarnombudsmannens politiska referensgrupp den 6 februari 217. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Samtliga styrelser, nämnder och beredningar Samtliga förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 88/17 Dnr LS217-12 Regionstyrelsens samt styrelser och nämnders interna kontrollplaner 217 Beslut Regionstyrelsens beslut Plan för intern kontroll för regionstyrelsen och Regionkontoret 217 fastställs enligt bilaga. Sjukhusstyrelsens, vårdstyrelsens, fastighets- och servicenämndens, regionala utvecklingsnämndens, kulturnämndens, kollektivtrafiknämndens och patientnämndens interna kontrollplaner 217 läggs till handlingarna. Bilaga 88/17 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom Region Uppsala och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje styrelse och nämnd inom regionen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. 213-2-25, 5, godkände landstingsstyrelsen åtgärder i syfte att effektivisera styrelsens utövande av sin uppsiktsplikt. Bland annat ska styrelser och nämnder årligen rapportera sina interna kontrollplaner. Arbetet med intern kontroll ska utgöras av en process som säkerställer en röd tråd där risker som hotar verksamhetens mål identifieras och kopplas till verksamhetens processer; kärnprocesser och stödprocesser. Kontrollaktiviteter som hanterar de identifierade riskerna ska dokumenteras och respektive kontrollaktivitets effektivitet ska testas regelbundet genom självutvärderingar. Åtgärder ska vidtas vid identifierade brister, för att säkerställa att risken hanteras. Sammanfattande resultat återrapporteras till styrelse respektive nämnd varje tertial. Utgångspunkten för 217 års internkontrollprocess har varit de strategiska målen i Regionplan och budget. I de fall styrelse/nämnd identifierat ytterligare väsentliga mål för sin respektive verksamhet har dessa också inkluderas i internkontrollarbetet. De stödprocesser som, genom urval, ingår i internkontrollplanen 217 är löneprocessen och inköpsprocessen. Respektive Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 styrelse/nämnd har därefter, tillsammans med förvaltningarna, arbetat för att identifiera de risker som hotar de identifierade målen och därefter tagit fram de kontroller som hanterar de identifierade riskerna. Respektive styrelse/nämnds internkontrollplan fastställs under mars/april 217. Det kan noteras att samtliga styrelser och nämnder, utom kollektivtrafiken och varuförsörjningsnämnden, har dokumenterat sin internkontrollplan enligt den nya processen. Kollektivtrafiknämnden och varuförsörjningen kommer att dokumentera sin internkontrollplan enligt den nya processen från och med nästa år. Kontrollernas effektivitet kommer att testas regelbundet under året och eventuell identifierad brist kommer att åtgärdas löpande för att säkerställa att risken hanteras och verksamhetsmålet uppnås. Sammanfattande resultat av den löpande testningen kommer att återrapporteras till styrelse/nämnd varje tertial. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Samtliga styrelser och nämnder Redovisnings- och finanschefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-5-3 128/17 Dnr LS217-27 Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 217-219 Beslut Regionstyrelsens beslut Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård 217-219 antas enligt bilaga. Bilaga 128/17 Ärendebeskrivning I kommunallagen (1991:9), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 215 har landstingets ansvar för uppföljning av privata vårdgivare stärkts i och med ändringar i kommunallagen (1991:9), 3:e och 6:e kapitlet. Av lagen framgår att regionfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Regionfullmäktige antog 215-11-23, 135, ett program för uppföljning av privata utförare 216-218. Återrapportering av fullmäktigeprogrammet kommer att ske för första gången till regionfullmäktige i september 217. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-5-3 Regionkontoret har fortsatt att utveckla arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. De huvudsakliga syftena med arbetet är att granska och utvärdera den medicinska kvaliteten och kontrollera faktureringsunderlagen för utbetald ersättning. Resultaten av genomförda granskningar och utvärderingar ligger även till grund för vårdgivarnas kvalitetsutvecklingsarbete och uppdragsgivarens styrning och ledning av hälso- och sjukvården. Som underlag för planeringsarbetet har tagits fram en strategi för fördjupad utvärdering och uppföljning av hälso- och sjukvård. Den första strategin för perioden 216-218 antogs av hälso-, och sjukvårds- och FoUU-utskottet 2162-19, 7 och regionstyrelsen 216-4-5, 98. En uppdaterad version av strategin har nu arbetats fram för perioden 217-219. Avsnitt 7 är omarbetat då nya prioriteringar och avgränsningar görs årligen (strategin revideras en gång per år). Utöver detta avsnitt har endast redaktionella och språklig ändringar gjorts. Strategin har samma huvudsakliga innehåll som tidigare beslutad versionen. Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

Bilaga 88/17 Plan för intern kontroll 217 regionstyrelsen och Regionkontoret Aktivitet för att eliminera/minimera risken Kontrollaktivitet Test av kontrollaktiviteten Stickprovskontroll att uppföljningar har gjort. Genomförs i T2 och T3 Förskingring inträffar Tertialvis uppföljning av användarloggar. Godkännande från förvaltning Alla placeringar ska godkännass av 2 personer i förening, för att säkerställa att placeringspolicyn följs. Alla utbetalningar från bank ska godkännass av 2 personer i förening. Lön/avode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker. Avvikelser ska avrapporteras till lönekontoret, så att de kan korrigeras innan Stickprovskontroll att Nettolönelistan löneutbetalningen. har attesterats av chef Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Målvärdet eller mål Endast behöriga personer får åtkomst till den data i SAS och Diver som man har behov av i sin tjänst Identifierad risk Behörigheterna till SAS och Diver uppdateras inte. Chefer har inte kunskap att bedöma behörigheterna Placeringar görs i enlighet med placeringspolicyn Placeringar görs inte enligt placeringspolicyn Förskingring förekommer inte Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Dnr LS 217 12 Test att kontrollaktiviteten har blivit Information om utfört test och utförd och att den fungerar, dvs att den slutsats om hur väl kontroll eliminerar/minimerar risken aktiviteten fungerar Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet,innan det skickas in till löneadministratören, via Alla anställningsärenden är korrekta när de Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Bemanningärende i Primula, för kommer till löneadministratör Primula registrering. Informationsklassificering av pm3 Uppföljning genom bevakning att etablerade systemen genomförs inte pga klassificeringar inkommit samt att Genomförande av stödinsatser sätts in. begränsade resurser eller omprioritering informationsklassificering av de pm3 i verksamheten etablerade systemen Uppföljning och anpassning till tidplan för Implementering av R8.1. (EPJ) självbetjäningstjänst/terminaler (SBT). Uppföljning from vecka 22 i gemensamt Inom PV inkluderar man betaldel, men protokoll en gång per vecka. övriga vårdgivande förvaltningar inför Vid behov genomföra konsekvens analys. endast ankomstregistrering. Detta medför Självbetjäningstjänst/terminaler (SBT) minskad kontanthantering och frigör implementeras inte pga föresningar i andra implementeringar, tex R8.1. arbetskraft. Stickprovskontroll, enligt anvisning. Utförs i T2 och T3. Stickprovskontroll, enligt anvisning. Utförs i T2 och T3. Stickprovskontroll på de anställningsärenden som kommit in under året. Ad hoc aktivitet, vilket medför att 3 stickprov, eller det antal som kontrollen utförs, tas jämnt fördelat över året. Kontrollen genomförs vid T2 och T3. Stickprovskontrollen utförs av löneavdelningen. Inkommet resultat 1 april 217 Kontroll att uppföljning sker varje vecka. Beräknad leveransgodkännande 3 juni 217. Färdigställa Regionplan och budget för 218 22 Genomför avstämning som säkerställer att det finns tillräckligt med utrymme i processledarens tjänst för det arbete som Regionplan och budget tas inte fram i tid på ska utföras i samband med framtagandet Kontrolleras i samband med att grund av brist på resurser. av planen. processen startas under hösten Färdigställa Regionplan och budget för 218 22 Regionplan och budget tas inte fram i tid på Tidplan tas fram, förankras och informeras Kontrolleras i samband med att grund av brist på tid för förankring. om i god tid. processen startas under hösten Utförd kontroll och slutsats Riskbedömning presentera i matris Sannolikhet att Effekt av att det inträffar att det inträffar Ansvarig för test av kontrollaktiviteten 2 4 Chef beslutsstöd 2 4 Finanschef 2 4 Finanschef 3 3 Peter Helgesson 2 3 3 Peter Helgesson 3 Informations säkerhetsansvarig Ralf Olsson 3 2 Charlotta Gullbrandsson 2 Direktören för ekonomi 3 och hållbar utveckling 2 Direktören för ekonomi 3 och hållbar utveckling

Bilaga 88/17 Hållbart medarbetarengagemang (index) ska öka Att inkommande och upprättade handlingar diaireförs Verksamheten har inte tillräckligt god kompetensförsörjning för att klara utökade Åtgärdsplan för kompetensförsörjning tas uppdrag i samband med regionbildningen fram och dokumenteras Inkommande och upprättade handlingar diarieförs inte pga bristande rutiner och kunskap kring hantering av allmänna handlingar Att korruption inte förekommer Korruption förekommer pga bristande kunskap om korruption och hur det kan undvikas Upphandla så att det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet vinner Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudget vinner inte, pga felställda krav Att dokumenterade rutiner finns och är kända samt att utbildning tillhandahålls löpande. Närmaste chef ansvarar för att medarbetarna har tillräcklig kunskap om gällande rutiner. Uppföljning att åtgärdsplan har upprättats och att arbetet löpande följs upp. Test sker vid T2 och årsbokslut 2 Hälso och sjukvårds 2 direktören 3 Respektive chef handläggare samt 3 registrator 2 4 Samtliga chefer 2 3 Upphandlingschef Löpande och i samband med att ett ärende avslutas alltid kontrollera att alla förväntade inkomna och upprättade allmänna handlingar är diaireförda. Att alla medarbetare är informerade om lagstiftning och regler samt Löpande kontroller av uppmärksamhet i moment där korruption moment/situationer där korruption skulle kunna förekomma, bl.a. vid kotakter skulle kunna förekomma med externa leverantörer Ansvarig upphandlare genomför stickprov. Kvalitetssäkring av upphandlingsdokument Revision sker av kollega innan annonsering. Konkurrensverket

Bilaga 128/17 217-3-23 Dnr LS217-27 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 18-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälsooch sjukvård 217-219 Innehållsförteckning 1. Mål och syfte 2 2. Inriktning 4 3. Lagstöd 4 4. Offentlighet och sekretess 5 5. Nivåer och definitioner 6 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning 7 7. Prioriteringar och avgränsningar 8 8. Metod- och utvecklingsarbete 9 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning 1 1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning 1 11. Kommunikation 12 12. Bemanning och budget 12 Regionkontoret Storgatan 27 Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se

Bilaga 128/17 2 (12) 1. Mål och syfte Det övergripande målet för hälso- och sjukvården anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2, det vill säga en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna säkerställa att den hälso- och sjukvård som bedrivs inom regionen lever upp till de mål och krav som ställs måste uppföljning och utvärdering ske såväl löpande som i särskild ordning. Uppföljning och utvärdering är således viktiga strategiska styrverktyg som återkopplar till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvårdens insatser. Information och kunskap om måluppfyllelsen ger således uppdragsgivaren vägledning till framtida styrning och åtgärder. De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är således att säkerställa att patienterna tillförsäkras en vård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljningen är därmed en del i den så kallade styrsnurran, som innehåller faserna planering, uppföljning och analys och åtgärder. Bild 1. Styrsnurran, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) I kommunallagen (1991:9), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 215 har regionens ansvar för uppföljning stärkts i och med att ändringar genomfördes i kommunallagens (1991:9) 3:e och 6:e kapitel, där det framgår att fullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Landstingsfullmäktige antog således i november 215 ett program för uppföljning av privata utförare 216-218. I programmet har följande mål beslutats för regionens arbete med uppföljning av privata utförare:

Bilaga 128/17 3 (12) Säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter Utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet Utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. Vidare anges i regionfullmäktiges program följande generella riktlinjer: Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Regionstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. Utifrån nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll enligt kommunallagen (1991:9), 6 kap.7, har fullmäktige även gett i uppdrag åt varje nämnd/styrelse att med utgångpunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning: 1. Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter 2. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelse och nämnder 3. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete 4. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv 5. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. I regionfullmäktiges program anges också att nämnderna årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige ska återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året.

Bilaga 128/17 4 (12) 2. Inriktning Kontroll- och granskningsfunktionen är inte bara är till för att identifiera brister, utan ska även leda till lärande och förbättringsarbete. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas och förbättras krävs att uppdragsgivaren får tillräckligt med information och kunskap för sin styrning och ledning, så att utförarna ges förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. Därför används resultaten från genomförda granskningar och utvärderingar i det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet, av såväl uppdragsgivaren som vårdgivarna. Arbetet med uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det är viktigt att framöver fortsätta arbetet med att tillse att resultaten från den löpande avtalsuppföljningen kan ligga till grund för arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. Ett annat syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:9), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Regionen medverkar också till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Spridning av resultaten från utförda granskningar och utvärderingar ska även leda till att stimulera andra vårdgivare till att utveckla sina verksamheter genom att goda exempel lyfts fram. 3. Lagstöd Följande är de lagar som reglerar uppföljning, kontroll och utvärdering av hälso- och sjukvården: Kommunallagen (1991:9) Lagen (27:191) om offentlig upphandling (LOU) Lagen (28:962) om valfrihetssystem Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi I lagen (27:191) om offentlig upphandling (LOU), 18 kap., 2 och 3, och lagen (28:962) om valfrihetssystem, 1 kap., 8 och 9, anges att en myndighet vid sin tillsyn får inhämta alla nödvändiga upplysningar för sin tillsynsverksamhet från upphandlande myndigheter. Samtidigt anges att en upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn.

Bilaga 128/17 5 (12) Vidare anges i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 26, och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, 25, att en läkare eller sjukgymnast som begär ersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren eller sjukgymnasten ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd ersättning. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger i 31 att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utöver ovanstående lagstiftning som beställaren har en skyldighet att följa, finns i normalfallet en text i uppföljningsavsnittet i respektive avtal som sluts, som möjliggör genomförandet av granskningar. 4. Offentlighet och sekretess I patientdatalagen (28:355), kap 2, 4, punkt 4 och 5 står följande när det gäller regionens lagstöd avseende hantering av patientuppgifter: 4 Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för 1. att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter, 2. administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall, 3. att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, 4. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, 5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller 6. att framställa statistik om hälso- och sjukvården. För regionens personal råder automatiskt tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (29:4). Sekretessbestämmelserna innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälsooch sjukvård av dessa bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (21:659). De externa granskarna får inloggningsuppgifter i regionens journalsystem Cosmic. Om den privata utföraren har ett annat eget journalsystem får granskarna (oavsett om det är en intern eller extern granskare) be om att få tillgång till detta system på plats i samband med granskningen. För att tillse att patientsekretessen upprätthålls och efterlevs görs ett antal åtgärder. För det första skriver de externa granskarna under sekretessförbindelser avseende tystnadsplikt gentemot regionen. Därutöver skriver granskarna under en sekretessöverenskommelse på plats, som även berörd verksamhetschef skriver under. Det generella förfaringssättet när det gäller patientsekretessen är att granskarna avidentifierar journalerna på plats innan själva journalgranskningen genomförs.

Bilaga 128/17 6 (12) 5. Nivåer och definitioner I regionfullmäktiges program för uppföljning 216-218 anges att samtliga förvaltningar inom regionen ska bedriva uppföljning och utvärdering enligt nedanstående nivåer: Nivå 1: Löpande uppföljning Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Förbättring och utveckling av en eller flera verksamheter samt kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten kring enskilda frågor, standardiserade enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse m.m. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion, kostnader och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Löpande Årligen I särskild ordning Nivå 2: Fördjupad uppföljning1 Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Nivå 3: Utvärdering 1 Granskning och kontroll av verksamheterna, i andra hand lärande och utveckling Granskning, antingen indikationsbaserad granskning eller screening utifrån prioriterade områden avseende verksamhet, ekonomi och kvalitet samt återkoppling av resultat till både uppdragsgivaren och utföraren Systematisk kontroll och uppföljning av verksamhet, utbetald ersättning, produktion och medicinsk kvalitet samt specifika frågor utifrån indikation eller uppmärksammade brister Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 3-4 månader) Årligen I särskild ordning Definition enligt SKL:s nationella modell för fördjupad uppföljning: Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen. Huvudsyftet är att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till de krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler som gäller för respektive verksamhet. Fördjupad uppföljning kan innefatta såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten.

Bilaga 128/17 7 (12) Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter på verksamhets- eller vårdområdesnivå Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 6-12 månader) Årligen I särskild ordning Det finns en viktig skillnad mellan utvärdering och uppföljning. Med uppföljning avses en fortlöpande insamling av kvantitativa data och kvalitativa uppgifter från administrativa system i syfte att utveckla och kontrollera verksamheterna. Utvärdering kan även inhämta data och information från dessa källor, men skillnaden är att den insamlade informationen relateras till värdekriterier och i vissa fall klargörs orsakssamband och förklaringar ges. Uppföljningen beskriver således endast vad som genomförts, medan utvärderingen bedömer och värderar. 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning Arbetsprocessen kring fördjupad uppföljning består av tre moment, det vill säga förarbete/planering, genomförande av granskningen på plats och efterarbete (se figur 2). För varje delmoment i processen finns mallar och checklistor. I förarbetesfasen genomförs en ekonomisk seriositetskontroll av berörda vårdgivare (beställning av kredit- och affärsinformation som ett underlag för att bedöma betalningsförmågan hos privata företag). Information och indikationer om problem/brister inom olika verksamheter och vårdgivare kan inhämtas från exempelvis följande källor: Information från den löpande uppföljningen, t.ex. via standardiserade enkäter, årsredovisningar, brister/problem som uppmärksammats av avtalshandläggaren etc. Avvikelsehanteringssystem Klagomålshanteringen Indikatorer/markörer Synpunkter från allmänheten Patientnämnden Enskilda klagomål och Lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Region Mitt

Bilaga 128/17 8 (12) Figur 2. Övergripande arbetsprocess Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering läggs upp och dokumenteras i årliga arbetsplaner. Arbetsplanerna uppdateras löpande beroende på politiska beslut och omprioriteringar under innevarande år. De årliga arbetsplanerna beslutas av hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp och förankras politiskt. De vårdområden/vårdgivare som kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering under de kommande åren har tagits fram inom ramen för hälso- och sjukvårdsavdelningens planerings- och prioriteringsprocess, som genomförs en gång per termin. Prioriteringsprocessen är framtagen för att resurserna för fördjupad uppföljning och utvärdering ska kunna användas så effektivt som möjligt. 7. Prioriteringar och avgränsningar De prioriteringar som gjorts hittills har utgått ifrån aspekter avseende väsentlighet och risk utifrån både ett ekonomiskt och ett patientsäkerhetsperspektiv. Under perioden 213216 valdes att prioritera primärvården och således granskades samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata. Dessutom har en prioritering gjorts avseende verksamhet som inte tidigare följts upp, exempelvis fysioterapeuter på nationella taxan, naprapater, kiropraktorer och vaccinationsbyråer. Utöver dessa prioriterade verksamheter har även beslutats att löpande genomföra fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan. Från och med 217 och framåt kommer nya prioriteringar att göras, exempelvis fortsatt granskning av verksamheter inom primärvården samt även utvärderingar av vårdval och specialistvården utanför sjukhusen.

Bilaga 128/17 9 (12) Verksamheter som bedrivs enbart i regionens regi i den mån dessa verksamheter inte ingår i vårdval eller annan upphandlande verksamhet kommer inte i första hand att vara föremål för granskningar under 217. Dock sker fortlöpande uppföljning av dessa verksamheter av såväl den egna förvaltningen som från regionkontorets ekonomienhet. Granskning och kontroll av utbetalningar av de statliga tandvårdsersättningarna är ett ansvar för Försäkringskassan. När det gäller regionens tandvårdsstöd, tandreglering för barn och ungdomar (LOV) och allmän barn- och ungdomstandvård (valfrihet sedan 1993) kommer den löpande uppföljningen att behöva utvecklas under kommande år. 8. Metod- och utvecklingsarbete Fördjupad uppföljning har två inriktningar och delvis olika metodik. Den ena typen av granskning sker utifrån en indikation om att det finns brister/problem inom ett vårdområde eller hos enskilda vårdgivare, som kommit till hälso- och sjukvårdsavdelningens kännedom via interna eller externa källor. Den andra typen av granskning syftar till att undersöka och säkerställa att de mest grundläggande kraven i avtalen har uppfyllts. Frågeställningar kan innefatta både en verksamhets organisation och struktur, ledning/styrning, ekonomi, kvalitet och resultat/prestationer. Som underlag för arbetet med uppföljning och utvärdering finns i förväg utarbetade och gemensamma mallar och intervjuguider. Resultat i form av effekter kan behöva utvärderas i särskild ordning då det ofta kräver annan metodik och särskild utvärderingskompetens. Utvärderingar är till sin karaktär mer resurskrävande och tar längre tid att genomföra än granskningar i form av fördjupade uppföljningar. Kunskap och resultat från fördjupade uppföljningar kan leda till att utvärderingar behöver genomföras. Inför varje utvärdering ska en särskild projektplan tas fram. För att fortlöpande utveckla metodik, arbetssätt och processer för fördjupad uppföljning sker löpande kontakter med andra landsting, t.ex. med Stockholms läns landsting, och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Verksamhetscontrollern har aktivt under deltagit i SKL:s arbete med framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning i samarbete med andra landsting/regioner. Dessutom har ett nationellt nätverk för fördjupad uppföljning startat där hälso- och sjukvårdsavdelningen deltar.

Bilaga 128/17 1 (12) 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning För att kunna ta ställning till vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas i samband med en granskning förenklar det om problemet/bristen kan graderas. Regionen har valt att göra följande indelning (samma indelning som i den nationella modellen): Nivå 1: Inga brister (tillfredsställande) Nivå 2: Brister Nivå 3: Allvarliga brister De åtgärder som kan vidtas efter en granskning är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Krav på rättelse av bristerna Återbetalning Innehållande av ersättning Polisanmälan Skadestånd och vite Hävning och uppsägning Icke förlängning av avtal Förlikning göra upp i godo Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Det finns ingen lagreglerad skyldighet att polisanmäla misstankar om brottslighet, utom i det fall där det är uppenbart att ett brott har begåtts. Dock är signalvärdet viktigt utifrån ett förebyggande- och förtroendeperspektiv, det vill säga att regionen polisanmäler samtliga vårdgivare där man misstänker brottslighet. Därutöver är det viktigt att beakta frågor kring patientsäkerhet, vårdgivarkontinuitet och hushållning av regionens medel. Poängteras bör att det åligger vårdgivaren att inkomma med bevis som styrker inskickat faktureringsunderlag i det fall regionen misstänker ekonomiska oegentligheter. Beroende på vilka prioriteringar som görs kan antingen en eller flera åtgärder vidtas samtidigt, t.ex. förlikning kring ett återbetalningsbelopp (och återbetalningsplan) och en polisanmälan. En viktig aspekt i regionens agerande är att handla konsekvent, det vill säga lika fall behandlas lika, samtidigt som det måste göras en bedömning från fall till fall. 1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Det är viktigt att det finns beslutade riktlinjer och rutiner på ledningsnivå när det gäller bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i det fall man upptäcker brister hos en eller flera utförare. Om det framkommer att en vårdgivare har allvarliga brister ska bedömning av åtgärder beslutas i bedömningsgruppen (en tjänstemannagrupp på regionkontoret som hanterar situationer i samband med konkurser eller andra oplanerade och snabba verksamhetsförändringar).2 2 Gruppens sammansättning: hälso- och sjukvårdsdirektör, regionjurist, enhetschef för enheten för vårdavtal, enhetschef för enheten för analys och utveckling, chefsläkare, presschef, controller för vårdstyrelsen och verksamhetscontroller inom hälso- och sjukvårdsavdelningen

Bilaga 128/17 11 (12) Följande ansvarsfördelning har fastslagits på regionkontorsnivå i samband med att åtgärder bedöms behöva vidtas efter en genomförd granskning: 3 4 Hälso- och sjukvårdsavdelningens chefsläkare bedömer om det ska göras en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende den medicinska kvaliteten i samband med journalgranskning (till skillnad från bedömningen inga brister eller brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och jämförs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. avsaknad av journalföring i sin helhet eller bristande journalföring under en längre tidsperiod).3 Regionkontorets chefsjurist bedömer om en polisanmälan ska göras (alt. Ekobrottsmyndigheten) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende faktureringsunderlaget i samband med granskningen (till skillnad från bedömningen inga brister eller brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och en jämförelse görs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. för större belopp, där faktureringsunderlag saknas för en längre tidsperiod och där lag- eller avtalstexten är tydlig). Regionkontoret kan, som alternativ eller tillägg till en polisanmälan, välja att göra upp i godo och fastställa ett belopp som vårdgivaren betalar utifrån en återbetalningsplan. I ett sådant fall behöver inte ett eventuellt åtal innehålla en begäran om skadestånd. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller tillser att det sker en återbetalning när det framkommer att ett felaktigt belopp har betalats ut från regionen till vårdgivaren. Tidsperioden för beräkning av beloppet ska bedömas från fall till fall, dock maximalt fem år tillbaka i tiden.4 Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller bedömer om det ska göras stickprovskontroller som grund för fakturakontroll för att säkerställa att ett besök/en behandling verkligen ägt rum. Stickprovskontrollerna ska genomföras endast i undantagsfall och efter en noggrann prövning om att detta bör ske. Om stickprovskontroller genomförs bör t.ex. tas hänsyn till patientens hälsotillstånd och besöken bör inte ha skett för långt tillbaka i tiden. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller dokumenterar efter varje genomförd granskning vilka åtgärder som vidtagits eller ska vidtas gentemot enskilda vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller sammanställer och vidarebefordrar de synpunkter som inkommit från granskningarna och som avser den interna organisationen, det vill säga berörd förvaltning/avdelning/enhet inom regionen. Observeras bör att IVO normalt inte utreder händelser som inträffat längre tillbaka än två år. Normal preskriptionstid för skattebrott är fem år.

Bilaga 128/17 12 (12) 11. Kommunikation Uppmärksamheten externt kring hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering förväntas öka framöver. Därför är det viktigt att utveckla kommunikationskanalerna utåt till olika externa målgrupper, t.ex. massmedia/journalister, allmänhet/medborgare/patienter, privata och offentliga vårdgivare, patient- och brukarföreningar m.fl. Kanaler för kommunikationen är främst regionens externa webbplats. Hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering inklusive samtliga gransknings- och utvärderingsrapporter läggs kontinuerligt ut på webbplatsen. Kommunikationen utformas i särskild ordning i samarbete med framför allt presschefen. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma på ett tidigt stadium om en granskning kan få stor massmedial uppmärksamhet i samband med t.ex. en polisanmälan eller en hävning av ett avtal med en privat utförare, vilket ställer krav på ett väl fungerande internt samarbete kring kommunikationsplan etc. Ett viktigt utvecklingsområde är att se över hur spridningen av resultaten från uppföljningar och utvärderingar till allmänheten och patienterna successivt kan förbättras. 12. Bemanning och budget Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering på regionkontoret bedrivs inom hälso- och sjukvårdsavdelningen av ett team med olika kompetenser som avropas beroende på typ av granskning/utvärdering; verksamhetscontroller (teamledare), chefsläkare, utredare och statistiker. När det gäller att följa upp och utvärdera medicinsk kvalitet bör eftersträvas att minst en av granskarna har erforderlig läkarkompetens med motsvarande specialitet som den verksamhet som revideras. För att kunna genomföra ett arbete med en tillräcklig ambitionsnivå och för att kunna få åtkomst till behövlig specialistkompetens finns ett ramavtal för upphandling av konsulter. För verksamhetsområdet fördjupad uppföljning och utvärdering har tilldelats en årlig budget på 1 2 kronor och för varje nytt avtalsområde ska budgetramen utökas med 1 kronor. I det fall det behöver göras en kompletterande fördjupad uppföljning ska den berörda vårdgivaren faktureras med 5 kronor/timme (maxbelopp 5 kronor) enligt hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i oktober 214 (beslut 214-1-22, 153, dnr HSS214-184).

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 14/17 Dnr LS217-18 Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Christina Mörk utses till ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 218. 2. Thomas Lindqvist utses till vice ordförande i läkemedelskommittén t.o.m. 31 december 218. 3. Henrik Toss utses till ledamot med inriktning mot programrådsarbete t.o.m. 31 december 218. 4. Annilla Edeholm utses till ny ledamot t.o.m. 31 december 218. Ärendebeskrivning Nuvarande ordförande i läkemedelskommittén Henrik Toss önskar avgå från uppdraget. Som ny ordförande föreslås Christina Mörk. Som komplement till Christina Mörk behövs kompetens inom läkemedelskommittén som kan hantera ordnat införande av vissa nya läkemedel. Därav föreslås Thomas Lindqvist till vice ordförande. För att säkerställa en utvecklad samverkan med programrådsarbetet föreslås att Henrik Toss får ett nytt uppdrag inom kommittén i egenskap av ordförande i programråd hjärtsvikt och rollen som stödfunktion till andra programråd. Annilla Edeholm väljs in som sjuksköterska i kommittén. Denna funktion har sedan en längre tid varit vakant då tidigare ledamot fick andra uppdrag. Övriga ledamöter i läkemedelskommittén kvarstår: Torbjörn Linde, Akademiska sjukhuset Christophe Pedroletti, Akademiska sjukhuset Astrid Forsström, Akademiska sjukhuset Pär Hallberg, HSA, Regionkontoret och Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Primärvården Inge Bruce, HSA, Regionkontoret Tomas Skommevik, Lasarettet i Enköping Birgitta Hedin-Storm, privat specialist Agneta Eklund, HSA, Regionkontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (53)

Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-4-25 Konsekvenser Läkemedelskommitténs kompetens kring ordnat införande av nya läkemedel stärks. Den nya kommittén blir också bättre anpassad till programrådsarbete och arbetet med nationella riktlinjer. Arbetet med läkemedelshantering underlättas då en sjuksköterska väljs in i kommittén. Beredning Ärendet har beretts i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet samt förankrats med berörda förvaltningar och läkemedelskommittén. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping T.f. primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, hälsa- och habilitering Läkemedelskommitténs ordförande Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41 (53)

Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-5-2 58/17 Dnr SHS217-1 Månadsrapport sjukhusstyrelsen mars 217 Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilagor 58 Ärendebeskrivning Lasarettet i Enköping har en fortsatt mycket god tillgänglighet både gällande första besök och till behandling/operation. Indikatormålen, att värdena ska öka jämfört med föregående år, uppnås dock inte för mars då första besök inom 9 dagar minskar från 96 procent mars 216 till 93 procent mars 217. Behandling/operation minskar från 99 procent 216 till 95 procent 217. Vid Akademiska sjukhuset har tillgängligheten ökat. För första besök är utfallet 77 procent och för behandling/operation 8 procent. Beläggningsgraden är fortsatt hög framför allt för Akademiska sjukhuset. Antalet överbeläggningar har ökat jämfört med samma period föregående år och beror till stor del på det ökade antalet stängda vårdplatser inom Akademiska sjukhuset. Även utlokaliseringarna är högre än föregående år. Beläggningsgrad och överbeläggningar har dock minskat under mars månad jämfört med februari månad. Akademiska sjukhuset har en fortsatt positiv utveckling vad det gäller den samlade produktionen och tillgängligheten. Den positiva utvecklingen handlar bland annat om en bättre planering och samordning av den samlade produktionskapaciteten. Sjukhusets produktion, på total nivå, överstiger såväl budgeterad produktionsvolym (plus 2 procent) som föregående års utfall (plus 3 procent) för perioden januari till mars. Det är inom öppenvården som produktionsökningarna återfinns jämfört med både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Slutenvården uppvisar emellertid en lägre produktionsvolym för perioden jämfört med såväl budget som föregående år vilket förklaras av stängda vårdplatser. Sjukhusets kompetensförsörjningsproblem har inneburit 68 fler stängda vårdplatser jämfört med samma period 216. : Lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, ligger under såväl budgeterad produktionsvolym (minus 3 procent) som föregående års utfall (minus 7 procent) för perioden januari till mars. Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 (25)

Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-5-2 produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym finns inom läkarbesök. Antal årsarbetare ökar på Akademiska sjukhuset. Ökningen beror främst på minskad frånvaro och verksamhetsförändringar så som övertagande av sjukvårdsteam från kommunen. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat för såväl egen personal som inhyrd personal med totalt 29,5 årsarbetare. Lasarettet har dock vakanser och målsättningen är att öka antalet årsarbetare med 1 15 årsarbetare innan årets slut. Det ackumulerade resultatet till och med mars är plus 12 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 47 miljoner kronor. Lasarettet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner krononor främst på grund av vakanta tjänster under första månaderna 217. Detta gör att sjukhusstyrelsens totala verksamhet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner kronor. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Exp 217 Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 (25)

Bil SHS 217 58 Månadsrapport mars 217 Sjukhusstyrelsen SAMMANFATTNING Lasarettet i Enköping har en fortsatt mycket god tillgänglighet både gällande första besök och till behandling/operation. Indikatormålen, att värdena ska öka jämfört med föregående år, uppnås dock inte för mars då första besök inom 9 dagar minskar från 96 procent mars 216 till 93 procent mars 217. Behandling/operation minskar från 99 procent 216 till 95 procent 217. Vid Akademiska sjukhuset har tillgängligheten ökat. För första besök är utfallet 77 procent och för behandling/operation 8 procent. Beläggningsgraden är fortsatt hög framför allt för Akademiska sjukhuset. Antalet överbeläggningar har ökat jämfört med samma period föregående år och beror till stor del på det ökade antalet stängda vårdplatser inom Akademiska sjukhuset. Även utlokaliseringarna är högre än föregående år. Beläggningsgrad och överbeläggningar har dock minskat under mars månad jämfört med februari månad. Akademiska sjukhuset har en fortsatt positiv utveckling vad det gäller den samlade produktionen och tillgängligheten. Den positiva utvecklingen handlar bland annat om en bättre planering och samordning av den samlade produktionskapaciteten. Sjukhusets produktion, på total nivå, överstiger såväl budgeterad produktionsvolym (plus 2 procent) som föregående års utfall (plus 3 procent) för perioden januari till mars. Det är inom öppenvården som produktionsökningarna återfinns jämfört med både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Slutenvården uppvisar emellertid en lägre produktionsvolym för perioden jämfört med såväl budget som föregående år vilket förklaras av stängda vårdplatser. Sjukhusets kompetensförsörjningsproblem har inneburit 68 fler stängda vårdplatser jämfört med samma period 216. : Lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, ligger under såväl budgeterad produktionsvolym (minus 3 procent) som föregående års utfall (minus 7 procent) för perioden januari till mars. Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym finns inom läkarbesök. Antal årsarbetare ökar på Akademiska sjukhuset. Ökningen beror främst på minskad frånvaro och verksamhetsförändringar så som övertagande av sjukvårdsteam från kommunen. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat för såväl egen personal som inhyrd personal med totalt 29,5 årsarbetare. Lasarettet har dock vakanser och målsättningen är att öka antalet årsarbetare med 1 15 årsarbetare innan årets slut. Det ackumulerade resultatet till och med mars är plus 12 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 47 miljoner kronor. Lasarettet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner krononor främst på grund av vakanta tjänster under första månaderna 217. Detta gör att sjukhusstyrelsens totala verksamhet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner kronor. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, förstabesök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Nuläget Årsprognos Anmärkning: Bedömning av tillgänglighet görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka jmf föregående år.

2 (6) Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Budgetavvikelse årsprog Årsprog 217 579 67 538 559 56 364 2 326 162 2 28 23 2 28 73 3 425 735 3 427 596 3 27 41 13 183 266 13 75 128 13 748 528-1 396 457-1 389 51-1 354 32-5 32 781-5 437 581-5 43 282-2 898-2 845-15 942-79 54-13 231-18 331 Köpt vård -163 282-157 465-141 31-653 438-646 61-646 61 Läkemedel -235 139-25 198-234 952-96 7-1 6 922-1 8 322 Medicinskt material -173 985-155 7-156 364-711 575-73 297-72 797-2 3 411-2 46 29-1 913 35-7 825 886-8 223 266-8 22 465 5-1 6 7 299-5 1-1 4 5 2 81 12 232-34 53-39 195-23 862 3 3 Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal S:a övriga kostnader Resultat Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 12 miljoner kronor, vilket ger en positiv budgetavvikelse på 47 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 39 miljoner kronor och det beror främst på en positiv utveckling av riksoch regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker positivt med 7 miljoner kronor. Det är främst kostnader för läkemedel, övriga kostnader och avskrivningar som ger den positiva avvikelsen. Vad gäller övriga kostnader så beror den positiva avvikelsen delvis på reserverade medel som sjukhusstyrelsen har avseende tillnyktringsenhet och närvårdsplatser och delvis att centrala satsningar för ALF forskning på Akademiska inte har hunnit ske i den omfattning som budgeten periodiserats. Lasarettet i Enköping justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner kronor främst på grund av lägre personalkostnader under årets första månader. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet justeras därför till plus 3 miljoner kronor. Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 1 612-89 -36-1 474-5 1 612-9 -33-1 474-16 1 537-85 -31-1 415-2 6 15-34 -121-5 661-15 6 447-358 -131-5 895-63 6 447-358 -131-5 895-63 8 5 14 Medarbetare Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring 6 675 6 625 + 5,7 % 7 47 + 23 Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat vilket bland annat förklaras av övertagandet av sjukvårdsteamet från Uppsala kommun, minskad frånvaro och öppnandet av en tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen. Brist på vissa specialistkompetenser kvarstår när det gäller läkartjänster och sjukskötersketjänster inom främst slutenvården. Bemanningsläget har dock förbättrats något med fler sökande som anställts till utannonserade tjänster. Flera projekt pågår för att rekrytera och behålla vårdpersonal. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Behovet av inhyrd personal har ökat vid Akademiska sjukhuset, medan det har minskat vid lasarettet. Lasarettet har vakanser gällande både läkare och specialistsjuksköterskor.

3 (6) Vid Akademiska redovisas en mindre minskning av sjukfrånvaron. Akademiska har genomfört ett arbete för att minska den längre sjukfrånvaron vilket också har gett viss effekt i perioden. Den totala sjukfrånvaron vid Lasarettet i Enköping är i stort oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron 6 dagar eller mer har ökat, medan den lägre än 6 dagar har minskat. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET För Akademiska sjukhuset fortsätter den positiva trenden kring tillgänglighet inom vårdgarantins ramar. Till första besök är tillgängligheten 77 procent, till operation/behandling 8% och inom psykiatrin 93%, vilket inom samtliga områden är en förbättring, både från föregående månad men också från samma period föregående år. Tabell: Vårdgaranti AS mars 217 Vårdgaranti Andel inom Utfall fg Andel inom 6 dgr månad 9 dgr Vårdgaranti Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 1% Besök* 77 % 54 % 72 % 9 178 1 814 Operation** 8 % 63 % 77 % 3 469 665 Psykiatri första besök*** 93 % 69 % 89 % 369 22 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Förbättringen beror på en kombination av en mängd åtgärder såsom utökad samverkan mellan länets sjukhus, med Elisabethsjukhuset men också en fortsatt kvalitetssäkring av sjukhusets väntelistor. Det har också blivit ett mer utvecklat samarbete med vårdgarantienheten vilket leder till ökad slussning för vårdgarantienheten och mindre patienter som kontaktar vårdgarantienheten gällande vårdgarantiärenden i jämförelse med föregående år enligt nedan tabeller. Antalet slussade patienter av vårdgarantienheten 8 3 6 2 4 Patienter som oberopat vårdgaranti 1 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 214 215 216 217 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 214 215 216 217 En av utmaningarna kring att tillgängligheten ska fortsätta utvecklas i positiv riktning är kompetensförsörjning där Akademiska sjukhuset saknar 1 sjuksköterskor första kvartalet 217 och det är 68 fler stängda vårdplatser än under samma period föregående år. En rad aktiviteter för att rekrytera och behålla personal pågår såsom kliniskt utvecklingsår och nya arbetstids- och schemaläggningsmodeller. För Lasarettet i Enköping är tillgängligheten fortsatt god med både första besök till specialist (93%) och behandling/operation (95%) som ligger en bit över nittio procent. Däremot har tillgängligheten minskat något i jämförelse med samma period föregående år. Lasarettet beskriver en problematik med vakanta tjänster både för specialistläkare och specialistsjuksköterskor.

4 (6) Tabell: Vårdgaranti LE mars217 Vårdgaranti Andel inom 9 dgr Vårdgaranti Andel inom 6 dgr Utfall fg månad Antal Totalt antal väntande väntande kvar till 1% Besök* 93% 71% 9% 1 384 94 Operation** 95% 62% 96% 98 41 Jämförtmedden nationellastatistikenunderjanuari och februarihar Uppsalaen positivaretrend för bådeförstabesök till specialistoch till operation/behandling än det nationellasnittet. För att månadsvismätakvalitet har förvaltningarnaredovisatutfallet för återbesök,överbeläggningar, beläggningsgradsamtutlokaliseringar. Bådasjukhusenvisar en hög beläggningsgradhittills i år, vilket i sin tur förklarasav att produktionenär hög i förhållandetill antaletöppnavårdplatseroch medföröverbeläggningar. För Akademiskasjukhuset har bådebeläggningsgraden och antaletöverbeläggningar minskatundermarsmånadi jämförelsemedföregående månad,enligt diagramnedan. Tabell: beläggningsgrad AkademiskaSjukhusetmarsmånad (vänstertabell), överbeläggningarsnitt per dag,antal patienterakademiskasjukhuset(höger) Tabell: beläggningsgrad Lasaretteti Enköpingmarsmånad(vänstertabell), överbeläggningarsnitt per dag,antalpatienterlasaretteti Enköping(höger) 11% Beläggningsgrad, procent per månad 1 Överbeläggningar, snitt per dag,antal patienter 1% 5 9% 8% 217 216 217 216 Akademiskasjukhusethar förstakvartalet217ökat antaletgenomfördaåterbesökmed6%. Kring 2% av antalet väntandetill återbesökhar överskridandemedicinsktmåldatum.lasaretteti Enköpinghadeundermarsmånadkring 3 patientersom väntarpå återbesökdär måldatumetför återbesököverskridits.

BILAGOR Årsprognos för sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall 21712173 Budget 21712173 Utfall 21612163 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT 1 611 875 1 473 76 1 17 336 579 67 21 814 4 228 72 13 1 93 222 87 4 5 45-1 4 82-16 534-1 473 76-163 282-235 139-36 298-174 -173 985-27 616-237 983-3 45-44 177-3 993 173 12 232 1 611 874 1 473 217 16 131 538 559 23 613 5 355 72 13 79 224 683 3 966 155-1 377 23-14 874-1 473 759-157 465-25 198-37 436-34 -155 7-25 176-27 663-3 965-54 998-4 658-34 53 1 537 491 6 149 964 6 447 497 6 447 497 1 414 566 5 66 512 5 895 36 5 895 35 2 44 15 22 55 73 58 984 58 684 56 364 2 326 162 2 28 23 2 28 73 22 272 88 775 9 884 9 884 4 425 2 65 22 5 22 5 72 418 283 643 286 751 286 751 3 59 1 989 2 32 2 32 21 149 919 645 946 444 945 145 3 776 765 15 59 428 16 3 357 16 29 257-1 354 557-5 39 329-5 38 866-5 378 666-15 76-72 992-69 946-69 947-1 414 566-5 66 512-5 895 36-5 895 36-141 31-653 438-646 61-646 61-234 952-96 7-1 6 922-1 8 322-33 822-151 57-153 632-152 132-19 -22-138 -138-156 364-711 575-73 297-72 797-195 5-89 742-82 521-82 52-1 -224 15-1 1 139-1 118 6-1 117 46-4 163-17 78-15 864-15 864-41 625-186 136-22 69-219 368-3 815 96-15 533 291-16 3 357-16 26 257-39 195-23 862 3 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 598 141-1 642 579-1 575 582-6 158 737-6 433 665-6 43 664-312 -77 335-17 613-374 -41 457-6 888-224 49-43 453-39 485 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budgetavvikelse Not årsprog -1-3 5-1 299-1 1 2 2-1 -1 4 1 5 5 1 6 7 4 1 3 12 968

6 (6) Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 217 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet 1 611 875 Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 1 611 874 1 537 491 Ack budget 217 6 149 964 6 447 497 6 447 497 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Öppen specialistvård utanför C-län Läkemedelsförskrivning utanför c-län Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti 2 48 12 468 6 592 16 455 5 622 3 531 5 866 13 31-86 4 432 2 863 13 8 75 17 725 5 375 4 464 5 775 11 175 3 63 24 643 11 564 5 774 16 628 5 48 3 432 5 535 1 259 81 2 481 75 192 49 821 34 944 63 742 19 226 13 419 23 692 44 345 491 14 768 83 454 52 32 3 7 9 21 5 17 857 23 1 44 7 12 25 83 454 52 32 3 7 9 21 5 17 857 23 1 44 7 12 25 Summa 88 67 89 515 85 445 339 64 358 61 358 61 Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Ack utfall 217 1 882 11 43 11 176 7 844 771 3 233 328 36 277 Ack budget 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 1 945 1 125 9 67 6 581 1 239 2 875 4 32 835 Ack budget 217 1 729 8 793 1 568 7 417 287 2 51 111 3 956 6 768 38 332 35 545 23 714 3 374 11 91 1 712 121 355 7 78 4 5 38 68 26 323 4 957 11 5 1 6 131 34 7 78 4 5 38 68 26 323 4 957 11 5 1 6 131 34 Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 217 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping 1 358 35 115 725 1 358 35 1 34 67 115 725 19 896 5 22 861 439 651 5 432 138 5 432 138 462 898 462 898 Summa 1 473 76 1 473 76 1 414 566 5 66 512 5 895 36 Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 217 Ack budget 217 5 895 36 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa 75 3 968 4 718 75 15 15 15 765 1 796 1 796 3 11 617 14 617 3 6 6 63 6 3 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet 8 449 4 728 13 838 6 6 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall 217 Ack budget 217 3 Ack utfall Utfall helår Budget Prognos 216 216 helår 217 helår 217 1 612-89 -36-1 474-5 1 612-9 -33-1 474-16 1 537-85 -31-1 415-2 6 15-34 -121-5 661-15 6 447-358 -131-5 895-63 6 447-358 -131-5 895-63 8 5 14

Månadsrapport mars 217 Akademiska sjukhuset