E4 rro rts e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hggvik e g ev j l rrt Lövs tav g e Kym lig errlag s Hju lsta g e Up ps ala e k el amra rdhea U l v su d av Haga rra Hu vu ds ta de sla rg de da u s Frö tt Dro ho i g lm sv Drot tig holm sg e Vsterbro Eke röv e si Es Södra Lke Södertlje Nysv FÖRBIFART STOCKHOLM Bulrivåer jmfört med NULÄGET Kus Kurva Högre Lgre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bulrivå, utbyggadsalterativet jmfört med ult. 06 Övergripade miljökosekveser 108 (134)
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Följade huvudgar berkas få högre bulrivåer i ollalterativet jmfört med ult: E4/E20 mella Bredg och avfarte till Södra lke får cirka 30 procet mer trafik i ult och bulrivå ökar med cirka 1 db(a). Essie. Trafikbulrivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekerö och Drottigholms mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre bulr i ult. Drottigholms mella Brommapla och cetrala Stockholm får ufr samma bulrivåer som idag. rla i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbulrivåera i ollalterativet högre i ult. rla orr om rlapla får sta dubbelt så mycket trafik som i ult och bulrivåera blir cirka 3 db(a) högre. får cirka 1,5 db(a) högre bulr i ult. E4 orr om rrtull. Trafikmgde berkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bulrivåer. rrortse, de rmast E4, får 3 db(a) högre bulr i ult. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebr att e stor del av de regioala trafike i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga gtet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bulrstörigara l de gar som får e avlastig. Dr Förbifart Stockholm går i tuel uppstår i bulrstörig, me dr går i ytl blir det höga bulrivåer till följd av de höga trafikflödea. Bulrskyddsåtgrder plaeras för att miska bulrspridi till bostder och rekreatiosområde. Förbifart Stockholm medför e fördrig av trafikflöde och bulr på ett stort atal gar i Stockholmsområdet. Av de större gara i regioe r det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga gar får e relativt stor fördrig av trafikflödet miskar elr ökar bulrivåera edast med 1-3 db(a). Både med Förbifart Stockholm och i ollalterativet kvarstår ve fortsttivis höga bulrivåer, över riktrdet 55 db(a), l de fsta större gar. Eftersom det fis stora oskerheter vad glr de framtida bulrsituatioe görs edast e översiktlig omgåg av fördrigar av trafikbulrbulrivåer på större gar som ite byg om jmfört med ult och ollalterativet. Se ve figur 6.14 och 6.15. E4/E20 mella Bredg och avfarte till Södra lke får cirka 30 procet mer trafik i ult och bulrivå ökar med cirka 1 db(a). Bulrivåera blir ufr samma som i ollalterativet. Essie får midre trafik idag och bulrivå bedöms miska med e 0,5-1 db(a). Trafikbullret blir margiellt lgre i ollalterativet. Ekerö mella Tillflykte och Ekerö cetrum får cirka 3 db(a) högre bulr i ult. Frå tuelmyigara och österut fram till Brommapla blir bulrivåera 0,5-1,5 db(a) högre i dag. Bulrivåera blir 1 db(a) högre mella Tillflykte och Ekerö cetrum och 1 db(a) lgre elr samma mella tuelmyigara och Brommapla jmfört med ollalterativet. Drottigholms mella Brommapla och cetrala Stockholm får cirka 1,5 db(a) lgre bulrivåer med Förbifart Stockholm jmfört med ult och ollalterativet. rla i mot sta bedöms få 1 db(a) högre bulrivåer i ult och ågot lgre bulr i ollalterativet. rla mella Skattegårds och Hjulsta får 109 (134) 06 Övergripade miljökosekveser
E4 rro rts e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hggvik e g ev j l rrt Lövs tav g e B erg er r slag s e Hju lsta g e Kym lig Up ps ala e k el ahamra rd e U l v su d av Haga rra Hu vu ds ta de sla rg e da u s ö Fr tt Dro ho i g lm sv Drott ig holm sg e Vsterbro Eke röv e si Es Södertlje Kus Kurva E4,E20 Figur 6.15 Skillad i bulrivå, utbyggadsalterativet jmfört med ollalterativet. 06 Övergripade miljökosekveser 110 (134) s Ny Södra Lke FÖRBIFART STOCKHOLM Bulrivåer jmfört med NOLLALTERNATIVET Högre Lgre Samma
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm ofördrade bulrivåer jmfört med idag. Jmfört med ollalterativet blir bulrivåera cirka 3 db(a) lgre. får cirka 1,5 db(a) högre bulr i ult och samma bulrivåer som i ollalterativet. Akallalke får setligt lgre trafik. Vid de delar av som ite påverkas av Förbifart Stockholm, blad aat Ilbckes kulturreservat och orra de av Jrvafltet, kommer bulrivåera mer halveras. E4 mella rrtull och Kymlilke får dubbelt så mycket trafik som i dag vilket r 3 db(a) högre bulr. rr om Kymlilke ökar trafike med 30-50 procet jmfört med idag vilket medför 1-2 db(a) högre bulrivåer. Jmfört med ollalterativet blir trafike cirka 20-30 procet lgre fram till Hggvik vilket iebr cirka 1 db(a) lgre bulr. rr om Hggvik blir bulrivåera ufr samma som i ollalterativet. rrortse, de rmast E4, får mer dubbelt så mycket trafik som i ult vilket r 4 db(a) högre bulr. Jmfört med ollalterativet blir trafikbullret 1 db(a) högre. Bulr vid trafikplatser och övriga ytl Ny trafik, y trafikplats, ombyggad av trafikplats och breddig av e trafik r alla åtgrder som iebr att de atioella riktrdea för ybyggatio r gade. Arbetsplae omfattar bulrskyddsåtgrder som i första had ska skapa e ljudmiljö om höt 55 db(a) ekvivat ljudivå vid fasad utomhus och, dr detta ite r möjligt, höt 30 db(a) ekvivat ljudivå iomhus. Förbifart Stockholm går i ytl ra bostder edast vid ett fåtal platser, me projektet iebr ombyggad av ett stort atal befitliga gator och gar. I de område som berörs av ombyggad r rliggade bostder reda bulrstörda idag. Eftersom ombyggad av g r e åtgrd som iebr att riktrdea för ybyggatio ska klaras medför Förbifart Stockholm i måga fall e förbttrig jmfört med ult och ollalterativet. Kosekveser för hlsa Både ollalterativet och utbyggadsalterativet r fortsatt höga bulrivåer vilket iebr att måga miskor r bulrstörda. Omfatti av bulrstörigara och risk för egativa hlsokosekveser bedöms komma att vara större i dalt till följd av trafiköki i t, me ve till följd av att ya bostadsområde lokaliseras i bulrutsatta område. Förbifart Stockholm medför ökad risk för bulrstörig och egativa hlsokosekveser jmfört med ult. Övergade de av de trafikflödesfördrigar som Förbifart Stockholm r upphov till utaför arbetsplaeområdet medför e ökig av bulrivåera med mella 1-3 db(a). För varje decibel starkare elr svagare trafikbulr ökar elr miskar störigara med 20 procet. L berörda gar ökar störigara såes med 20-60 procet jmfört med ult, om ite bulrskyddsåtgrder har omförts. Förbifart Stockholm bedöms medföra frre atal bulrstörda miskor ollalterativet. Det beror framför allt på att relativt låga strckor av befitlig E4/E20 och adra lokala gar byg om och att det medför att rliggade bostder med bulrivåer över 55 db(a) blir berttigade till åtgrder. Måga berörda bostadsområde har höga bulrivåer reda idag och får u högre trafikbulr i ollalterativet. Det r såes ite ebart Förbifart Stockholm i sig som medför midre trafikbulr uta det r e positiv följd av relverket för trafikbulr vid om- och ybyggatio av gar. E aa bidragade orsak till att Förbifart Stockholm bedöms medföra frre atal bulrstörda i ollalterativet r att av de stora gara r det fr gar som berkas få miskade trafikflöde ökade. Det r e miskig av bulr i bostadsområde ra befitliga större gar. Detta glr uder förutsttig att de frigjorda gkapacitete ite fylls upp av yererad trafik. Dea 111 (134) 06 Övergripade miljökosekveser
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm bedömig baseras ebart på e bedömig av trafikbullret på de större gara. Förbifart Stockholm medför e ökig av trafike i t med tre procet jmfört med ollalterativet. All biltrafik har lokala start- och målpukter, ofta i bostadsområde, och dea lokala påverka har ite studerats. I och med att Förbifart Stockholm ererar mer trafik ollalterativet r det fr bilar som startar och avslutar si resa i bostadsområde och adra område dr miskor vistas och i dessa område fis det risk för ökad bulrstörig. Trafikskerhet Nul De valigaste olyckstype på e motorg r silolyckor följt av upphiadeolyckor. De står tillsammas för 80 procet av itrffade olyckor (sil 44 procet, upphiade 34 procet). På Essie r dock upphiadeolyckor dubbelt så valigt som silolyckor. Det höga trafiktrycket på uvarade E4/E20 gör att hastighetera ofta r låga, vilket iebr att få olyckor er till dödsfall. Dremot er upphiadeolyckor ofta till svåra skador. På e omsittlig motorg itrffar fr dödsolyckor vad som sker på das E4/E20, strcka Kus kurva - Hggvik. llalterativet Högre trafikflöde i ult medför mer låamt gåede trafik, fortsatt låga hastigheter och ryckig trafik. Detta bedöms medföra förhålladevis få dödsolyckor me måga upphiadeolyckor. Utbyggadsalterativet Nr det glr olycksrisker i tular har det i Sveri tidigare atagits att e tuel och e ytlösig med motsvarade stadard har samma skerhetsivå. Iteratioella studier, framförallt frå r, visar att det r skrare att frdas i e tuel på motsvarade g i yta. För motortular utaför ttbebyggt område rkar ma i r med 10-25 procet lgre olycksrisk för e valig motorg. Adra iteratioella studier visar oftast på ågot högre olycksrisk vid i- och utfart frå tuel, dvs. precis i tuelmyigara, me lgre risk ie i tuel jmfört med motsvarade g i da. Förbifart Stockholms tular r lgre och har fr körflt ågo av de tular som det fis iteratioell statistik ifrå. Briste på tillmpligt uderlag gör att de tidigare atagade som gjorts i Sveri avseede olycksrisk i tuel kvarstår, dvs. olyckskvotera atas vara samma i tuel som på motsvarade g i da. I de riskbedömig som gjorts för tuelskerhete har ma berkat att cirka 0,8 persoer per år förtas omkomma i valiga olyckor (krockvåld) ie i Förbifart Stockholms huvudtuel uder Mlaröara. Detta r berkat på e trafikmgd på 140 000 fordo per vardamedeldyg. Det r samma skerhet som på motsvarade ytgt med samma trafikmgder. Förbifart Stockholm går i huvudsak i tuel, vilket iebr att huvudstrcki har få koflikter med befitliga gåg- och cykelstråk. Dr går i ytl och vid trafikplatser berörs dremot gåg- och cykeltrafike. Geerellt plaeras korsipuktera i trafikplatsera utformas med plaskildheter så att koflikter mella gåede/cyklister och biltrafikater ite uppstår. Risk och skerhet Hr beskrivs kosekvesera av e farligt godsolycka på ytgtet samt kosekvesera av olyckor för trafikater i Förbifart Stockholms tular. Farligt gods r ett samlibegrepp för me och produkter som har sådaa farliga eskaper att de ka skada miskor, miljö och edom. Om dessa hlsofarliga me sprids i miljö och i samhlt, exempelvis vid e olycka med farligt gods, ka det orsaka skador, se tabell 5.1. Lsstyrelse rekommederar vissa gar som primra elr sekudra trasporter för farligt 06 Övergripade miljökosekveser 112 (134)