ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdag den 25 oktober 2016, klockan 17:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef 4 Delårsrapport per 31 augusti 2016 för äldreomsorgsnämnden AN-2016/278.181 5 Nya riktlinjer inom äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun AN-2016/199.111 6 Förslag till sammanträdesordning för äldreomsorgsnämnden 2017 AN-2016/421.111 7 Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå - remissvar AN-2016/313.103
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Uppföljning av särskilt boende - Attendo Skutan AN-2016/435.739 9 Delgivningar och anmälda delegationsbeslut AN-2016/423.909 10 Övriga frågor Huddinge den 7 oktober 2016 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-16 AN-2016/278 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Delårsrapport per 31 augusti 2016 för äldreomsorgsnämnden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens delårsrapport per den 31 augusti med tillhörande delårsbokslut och helårsprognos 2016 och översänder den till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beskrivning av ärendet I delårsrapporten per den 31 augusti 2016 ska nämnden, utifrån beslutad verksamhetsplan, lämna en lägesrapport och prognos gällande mål och utvecklingsåtaganden samt ekonomi och investeringar. Fokus är att göra en avstämning hur arbetet fortlöper och lyfta fram eventuella avvikelser från gjord planering. Avvikelser ska motiveras och åtgärder föreslås. Gällande ekonomin ska nämnden upprätta delårsbokslut med beräknat helårsutfall och kommentarer ska lämnas till utfall och prognos. För investeringar ska en samlad redovisning av samtliga projekt göras tillsammans med en analys av eventuella avvikelser. Förvaltningens synpunkter I bilagd delårsrapport lämnar förvaltningen sin redogörelse kring mål och utvecklingsåtaganden, ekonomi och investeringar per den 31 augusti 2016. För perioden redovisar nämnden en negativ avvikelse om 13,6 miljoner kronor. De största avvikelserna finns inom personal, köp av konsulter samt köp av verksamhet. Prognosen för helåret är en negativ avvikelse om 7,2 miljoner. Avvikelsen för personal har under sommaren ökat markant till följd av vikariekostnader och uppvisar ett underskott på 13,6 miljoner kronor. Under hösten är kostnaderna lägre varför nuvarande underskott förväntas minska och den prognostiserade avvikelsen uppgår till -12,8 miljoner kronor. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-16 AN-2016/278 2 (2) Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor har inneburit ökade kostnader för köp av konsulter. Under hösten för-väntas dessa kostnader avta och avvikelsen prognostiseras därför till -4,8 miljoner kronor. För köp av verksamhet är det i första hand kostnaderna för korttidsboende som är högre än budget. En orsak är att personer i kö till äldreboende bor på korttidsboende i väntan på permanent boendeplats. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Sofia Nenzelius Verksamhetsanalytiker Bilagor Delårsrapport per 31 augusti 2016 för äldreomsorgsnämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen
ÄN 2016/278.181 Delårsrapport per 31 augusti 2016 för äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsnämnden/kvalitetsenheten OKTOBER 2016
Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Sammanfattning... 3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat... 6 Bra att leva och bo... 6 Fler i jobb... 10 God omsorg för individen... 11 Ekosystem i balans... 15 Attraktiv arbetsgivare... 16 Sund ekonomi... 18 Systematisk kvalitetsutveckling... 21 Intern kontroll... 24 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 25 Källförteckning... 26
Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning Utöver arbetet med insatser och tjänster till äldreomsorgens kunder satsar äldreomsorgens egen regi på utveckling av dokumentationen. Syftet är att säkerställa att dokumentationen lever upp till de krav som ställs enligt både Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso-och Sjukvårdslagen (HSL). En kompetensutvecklingsinsats genomförs för att möta behovet av kunskap om psykisk ohälsa hos äldre. Fokus för insatsen är bemötande och kognitiva hjälpmedel. På biståndskansliet fortlöper arbetet med införandet av IBIC (individens behov i centrum). Arbetet med att kartlägga omfattning och behov av stöd och hjälp vid våld i nära relationer hos personer som har ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 3
kontakt med biståndskansliet påbörjades under våren och kommer att fortsätta året ut. Ett nätverk av medarbetare med spetskompetens har startat i samarbete med individ- och familjeomsorgen för att säkerställa att kunskaperna om våld i nära relationer utvecklas i organisationen. Under året har anhörigkonsulenterna fortsatt utvecklingen av kommunens anhörigstöd. Anhörigstödjare är utbildade och finns på alla enheter. Den 1 februari lanserade förvaltningen den nya webbplatsen Anhörig Huddinge, www.anhorighuddinge.se. Den vänder sig till personer som vårdar eller stödjer en anhörig men utgör även ett arbetsredskap för anställda inom kommunen som möter anhöriga. Ledningsgruppen har beslutat om strategier för att behålla personal inom bristyrkesgrupper, till exempel socionomer med myndighetsutövning. Det bör dock påpekas att personalförsörjningsläget är fortsatt problematiskt inom dessa grupper trots att ett flertal åtgärder satts in under året. I det reviderade förfrågningsunderlag för hemtjänst som beslutades av nämnden den 30 augusti har avsnittet om åtgärder och konsekvenser vid brister i verksamheten förtydligats. För att säkerställa att utförarnas verksamhet är av god kvalitet har en översyn av upphandlingsprocessen genomförts. Arbete pågår med att ta fram ett förfrågningsunderlag för biståndsbedömd dagverksamhet för äldre. Äldreomsorgsnämndens plan för intern kontroll 2016 innehåller 18 prioriterade risker kopplade till mål i Huddinge kommuns mål och budget 2016. Till riskerna har ett antal riskreducerande åtgärder planerats. Åtgärder pågår som planerat. För perioden redovisar nämnden en negativ avvikelse om 13,6 miljoner kronor. De största avvikelserna finns inom personal, köp av konsulter samt köp av verksamhet. Prognosen för helåret är en negativ avvikelse om 7,2 miljoner kronor. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Uppföljning En kommunikationsinsats som ska stärka kännedomen om Huddinge kommuns vision hos både medarbetare och chefer kommer att genomföras under hösten. Lanseringen av nya huddinge.se och kommunens nya grafiska profil har senarelagts och planeras nu till slutet av året. I samband med lanseringen kommer visionen att lyftas fram. Förtroende för äldreomsorgen 2012 2014 2016 Etappmål 2016 Mycket stort/ganska stort förtroende (%) 37 36-38 Kommunstyrelsens förvaltning har beslutat att genomföra befolkningsundersökningen mer sällan än tidigare. Nästa befolkningsundersökning är planerad till våren 2018. Äldreomsorgsnämndens verksamheter fortsätter att arbeta på olika sätt för att öka förtroendet för äldreomsorgen. Förtroende byggs framförallt i mötet med enskilda invånare men även genom kommunikationsinsatser och goda medierelationer. 4 DELÅRSRAPPORT 2016
Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen? (medelbetyg på en 10-gradig skala, där 10 är högst) Totalt Ranking i länet 2013 2015 Etappmål 2017 5,6 5,7 5,8 10/20 - Kvinnor 5,7 5,6 - Män 5,4 5,8 - Huddinge kommun gör nästa medborgarundersökning under 2017, varför inget resultat för 2016 kommer att redovisas under året. Utvecklingsåtaganden - inom ramen för visionsarbetet fortsätta lyfta goda exempel från verksamheterna Arbetet med att lyfta goda exempel såväl internt som externt pågår enligt plan. Under året har vi ökat användandet av sociala medier för att sprida goda exempel. - särskilt fokusera på målgrupper vi tidigare har haft svårt att nå, framför allt anhöriga Den 1 februari lanserade förvaltningen den nya webbplatsen Anhörig Huddinge, www.anhorighuddinge.se. Den vänder sig till personer som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre samt personer som stödjer närstående som har en funktionsnedsättning. Webbplatsen är också en resurs för anhöriga till personer som har beroendeproblem eller lider av psykisk ohälsa, och den innehåller information för unga anhöriga. Anhörig Huddinge utgör dessutom ett arbetsredskap för anställda inom kommunen som möter anhöriga. Projektet avslutades formellt den 30 juni men arbetet med att utveckla Anhörig Huddinge fortsätter inom ramen för det ordinarie kommunikationsarbetet. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 5
Äldreomsorgsnämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med ytterligare nya resultat med analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Bra att leva och bo Äldreomsorgsnämnden har valt att under detta övergripande mål främst fokusera på de som bor i, verkar i eller besöker Huddinge kommun. När det gäller nämndens ambitioner och resultat specifikt för personer som är i behov av stöd och insatser från kommunens äldreomsorg, så återfinns den planeringen och uppföljningen under det övergripande målet God omsorg för individen. Utvecklingsåtaganden och mått avser enbart förvaltningen. Ökat bostadsbyggande Förvaltningen deltar i det kommunövergripande arbetet med att ta fram en ny process för samhällsplaneringen. Arbetet förs i den så kallade portföljgruppen som leds av kommunstyrelsens förvaltning. Gällande nämndens arbete med plan för lokalförsörjning, hänvisas till rubriken Lokaler nedan. Utvecklingsåtaganden - i ett tidigt skede delta i kommunens samhällsplaneringsprocess utifrån socialtjänstens perspektiv Förvaltningen har deltagit i det ovan beskrivna arbetet med samhällsplaneringsprocessen. I övrigt löper arbetet enligt plan. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Äldreomsorgen har ett gott samarbete med frivilligorganisationer och andra aktörer i Vårby och Flemingsberg i syfte att bryta isolering för seniorer boende i dessa områden. Innan sommaren invigdes bland annat en ny seniorträff i Masmo. Samarbetet och samverkan med pensionärsorganisationerna är också mycket gott och gemensamma aktiviteter har genomförts under våren och planeras även för hösten, bland annat Seniorveckan som sker första veckan i september. Äldreomsorgen erbjuder även studiecirklar för anhöriga. Ökad delaktighet Resultatet från kommunens politikerenkät har sammanställts i en rapport av kommunstyrelsens förvaltning under sommaren. Äldreomsorgsnämnden kommer att få en presentation av resultatet i september. Äldreomsorgsnämndens kommentarer till resultatet presenteras i verksamhetsberättelsen för 2016. Kommunikationsenheten har tagit fram broschyren Vad får jag säga om jobbet? som delas ut till alla medarbetare i förvaltningen. Broschyren innehåller information om yttrandefrihet, meddelarfrihet, hur vi använder sociala medier och hur vi möter media. Till broschyren finns det en presentation och ett handledningshäfte som cheferna kan använda på arbetsplatsträffar och liknande möten med personalen. Materialet innehåller bland annat diskussionsfrågor om gränsen mellan det privata och det professionella i sociala medier. Arbetet med att ta fram en strategi och handbok för förvaltningens närvaro i sociala medier slutfördes under sommaren. I våras började förvaltningen använda sociala medier vid rekrytering, och under de senaste månaderna har annonseringen gett ett bra resultat. Utvecklingsåtaganden - under demokratidagarna 2016 bjuda in till samtal och workshop om den information som vänder sig till anhöriga Kommunikationsenheten medverkar i det kommungemensamma arbetet med att planera och genomföra årets demokratidagar. Förvaltningen kommer däremot inte som plane- 6 DELÅRSRAPPORT 2016
rat att medverka med programpunkter. Det beror bland annat på tidsbrist hos de verksamheter som tidigare tänkt medverka. Några programpunkter är inplanerade till andra datum under hösten, bland annat politikersamtalet som istället äger rum under Seniorveckan. Workshopen om webbplatsen Anhörig Huddinge kommer att äga rum våren 2017. Ökad jämlikhet Nämndens mål är att all verksamhet ska verka för mångfald och vara jämställdhetsintegrerad. Förvaltningen utarbetar årligen en arbetsplan för mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Enheter som gjort minst en aktivitet för ökad jämlikhet 2016 Etappmål 2016 Andel enheter (%) - 100 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Flera enheter har genomfört aktiviteter, bland annat genom att delta i den kommungemensamma jämlikhetsutbildningen eller i form av föreläsning och återkommande reflektioner på personalmöten. Etappmålet kommer med stor sannolikhet att uppnås. Kommunens jämlikhetssatsning Jämlikhetsprojektet avslutades i mars 2016. 90 personer från förvaltningen deltog i en eller flera av utbildningsmodulerna. Utbildningarna i jämlikhet har fortsatt och ett seminarium, Introduktion i jämlikhet och normkritik, hölls under våren. Ytterligare seminarium, Fördjupningsutbildning i jämlikhet och normkritik och Jämlik Styrning är inplanerade under hösten. Seminarierna Introduktion i jämlikhet och normkritik och Fördjupningsutbildning i jämlikhet och normkritik riktar sig till alla personalkategorier. Innehållet i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan är fastställt och omfattar analys av brukarenkäter utifrån ett jämställdhetsperspektiv och att stötta verksamheterna i deras jämlikhetsarbete. Som ett led i kommunens ambition om en jämlik service fortsätter Biståndskansliet att i sitt arbete uppmärksamma HBTQ-personers livsvillkor, arbeta för ett jämlikt bemötande och synliggöra och motverka hinder inom den egna verksamheten, som på ett eller annat sätt kan diskriminera någon. Under våren har verksamheten därför i samverkan med RFSL fördjupat kompetensen om HBTQ-personers rättigheter och villkor. Utvecklingsåtaganden - utarbeta struktur för att samla och sprida kunskaper och verktyg som framkommit i jämlikhetsutbildningen samt stötta verksamheterna i deras fortsatta mångfaldsarbete Arbetet löper enligt plan. - alla enheter genomför minst en aktivitet med jämlikhetsperspektiv Arbetet löper enligt plan. Tillgänglighet till offentliga platser och lokaler Som en del i arbetet att öka tillgängligheten görs en upphandling av kompetensutvecklingsinsats som ska genomföras under hösten för medarbetare inom äldreomsorgen. Nyckelpersoner på varje enhet får kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa, framför allt om kognitiva hjälpmedel och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Kontakten med kommunen sker via olika kanaler, till exempel telefon, e-post, besök på kommunens webbplats, eller via sociala medier. Oavsett vilken kanal invånarna väljer, så är det viktigt att service och bemötande är av god kvalitet. E-postundersökning E-postsvar inom två dygn Etappmål 2016 2014 2015 2016 Totalt (medelvärde) 88 100-100 Kvalitet på e-postsvar Totalt (Index 1-100) 38 29-50 Det är osäkert när resultatet för 2016 kommer kunna redovisas. Mest troligt är att det är klart till verksamhetsberättelsen för 2016. Resultatet i tabellen ovan har kommenterats i verksamhetsberättelserna för respektive år. Telefonservice Utvecklingsåtaganden - utveckla mått och metod för att mäta telefonservice Kommunstyrelsens förvaltning har under 2015 upphandlat en tjänst från ett undersökningsföretag som mäter kommunens tillgänglighet per telefon på liknande sätt som e- postundersökningen. Resultat från undersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen för 2016. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 7
Förbättrad information på huddinge.se Information om äldreomsorgen på kommunens webbplats Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) Ranking i länet 96 2/26 96 2/26 - - 100 - Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Kommunens webbplats, huddinge.se, är nämndens främsta digitala kanal, och innehållet utvecklas kontinuerligt för att möta nya behov. I slutet av 2016 kommer Huddinge kommun få en helt ny webbplats. Det blir en så kallad servicewebb som till största delen är byggd utifrån besökarnas frågor och ärenden. Användarna ska snabbt hitta det de söker och den mest efterfrågade informationen lyfts fram. Förvaltningen deltar i utvecklingsarbetet och under våren skrevs alla webbtexter som hör till äldreomsorgsnämndens verksamheter om, utifrån de regler som gäller för klarspråk och de rekommendationer som finns för en servicewebb. Tilltalet är enkelt och direkt, och texterna har blivit kortare. Alla svåra ord, termer och begrepp förklaras eller skrivs om. Fokus ligger på fakta och det viktigaste kommer först så att man enkelt hittar den information man letar efter. Allmänna beskrivningar som inte tillför något, eller som har ett organisatoriskt perspektiv, har så långt det är möjligt tagits bort. Lanseringen av nya huddinge.se var från början planerad till sommaren, men har sedan skjutits fram till november. Anledningen till detta är oväntade tekniska problem, samt att en del dokument ännu inte har kunnat föras över. E-tjänster Ansökningar via e-tjänst 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service och omvårdnad 30 146 - >146 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. I tabellen ovan syns förändringen gällande användning av e-tjänster inom nämndens verksamhetsområden. E-tjänsten underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service och omvårdnad riktar sig till invånare både över och under 65 år. Resultatet som redovisas går inte att specificera per nämnd. Förvaltningens arbete gällande e-tjänster återfinns under åtaganden kopplat till målet god användning av digitaliseringens möjligheter. Ökad valfrihet Sedan 2009 har äldreomsorgsnämnden kundval inom hemtjänst. Kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att kunderna har rätt att välja den utförare de önskar bland de som är godkända i Huddinge kommun. Den som avstår från att välja utförare, får tjänsterna utförda av verksamhet i nämndens egen regi. Enligt av nämnden beslutad uppföljningsplan sker verksamhetsuppföljningar för att säkerställa att utförarna håller avtalad kvalitet på tjänsterna som utförs. Verksamhetuppföljningar sker både inom egen regi och hos externa utförare. Inkomna ansökningar kundval enligt LOV hemtjänst 2014 2015 2016 Totalt (antal) 31 13 - Godkända hemtjänstutförare 2014 2015 2016 Totalt (antal) 12 13 - Utförda hemtjänsttimmar 2014 2015 2016 Egen regi (%) 46 44 - Externa utförare (%) 54 56 - Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Av det totala antalet kunder har 38 procent valt en extern utförare. Övriga 62 procent får sina insatser utförda av den kommunala utföraren. Uppgifterna om andel brukare som avstår från att välja är i dagsläget mycket osäkra varför dessa inte redovisas i delårsrapporten. Förvaltningen avser att säkerställa uppgifterna till verksamhetsberättelsen för 2016. Åtgärder vid brister hos utförare I det reviderade förfrågningsunderlag för hemtjänst som beslutades av nämnden den 30 augusti har avsnittet om åtgärder och konsekvenser vid brister i verksamheten förtydligats. Utvecklingsåtaganden - se över och utveckla ansökningsprocessen i LOV Arbetet med att se över och utveckla ansökningsprocessen enligt LOV löper enligt plan. Nytt kundval 2016 En arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag för biståndsbedömd dagverksamhet för äldre. Underlaget ska godkännas av nämnden innan kundval av dagverksamhet enligt LOV kan starta. 8 DELÅRSRAPPORT 2016
Översyn av tjänsten Jämför service Översynen av Jämför service är ett delprojekt i det större projektet med att ta fram en ny webbplats för Huddinge kommun. Syftet med översynen är att ge invånarna en ännu bättre möjlighet att jämföra olika utförare. För närvarande ser delprojektet över olika alternativa tekniska lösningar. Delprojektet Jämför service beräknas vara klart när nya huddinge.se lanseras i slutet av året. De tidigare identifierade riskerna med tidplanen för Jämför service är nu åtgärdade. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 9
Fler i jobb Det övergripande målet Fler i jobb riktas endast till förvaltningen. Fler arbetstillfällen Samverkan med akademierna En övergripande strategi har tagits fram för kommunens samverkan med akademierna, med utgångspunkt i den nytta ett samarbete kan generera för den kommunala verksamheten och kommunens attraktivitet. Varje nämnd ansvarar för att utifrån den övergripande strategin förverkliga sin del och följa upp metoderna i den kommande strategin med åtgärder och aktiviteter. Förvaltningen har utsett en kontaktperson gentemot kommunstyrelsens förvaltning vad gäller detta uppdrag. Kontaktpersonen deltar i nätverksmöten med kommunstyrelsens förvaltnings utsedda koordinator. Bidra till stärkt näringslivsklimat Under 2016 kommer kommunen att intensifiera arbetet med att stärka Huddinge kommuns näringslivsklimat genom att inkludera alla förvaltningar i den handlingsplan som kommunstyrelsens förvaltning genom näringslivssektionen ansvarar för. Förvaltningen kommer att vara representerad i kommunens kommande arbete med att stärka näringslivsklimatet. Färre försörjningsstödstagare Huddingejobb inom äldreomsorg egen regi 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (antal) 43 23-15 Kvinnor 27 16 - - Män 16 7 - - Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Hittills i år har tolv Huddingejobbare (9 kvinnor och 3 män) tagits emot inom äldreomsorgens egenregiverksamheter. Ytterligare 17 personer har fått sysselsättning inom ramen för nystartsjobb och OSA (offentligt skyddad anställning). Därutöver har äldreomsorgen i egen regi i år erbjudit sommarjobb till 101 ungdomar bosatta i kommunen. Utvecklingsåtaganden - säkerställa att handledare i äldreomsorgens egen regi har handledarutbildning Samtliga enheter har utbildade handledare i verksamheten för att ta emot praktikanter. På många enheter finns flera handledare utbildade. 10 DELÅRSRAPPORT 2016
God omsorg för individen Kommunfullmäktiges övergripande mål God omsorg för individen har två delmål: Fler upplever god hälsa, samt Fler upplever god vård och omsorg. Delmålet om att fler upplever god hälsa riktas till förvaltningen och nämndens utförare i egen regi. Delmålet om att fler ska uppleva vården och omsorgen som god, riktas till hela förvaltningen och samtliga utförare av nämndens tjänster. Fler upplever god hälsa Anhörigkonsulenterna och frivilligsamordnaren utgör en viktig resurs i strävan mot delmålet att fler ska uppleva god hälsa. Stöd till anhöriga och närstående Anhöriga och närstående nöjda med bemötandet från anhörigkonsulent Etappmål 2015 2016 2016 Totalt (%) 87-94 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsarbetet av anhörigstödet löper enligt plan. Anhörigstödjare är utbildade och finns på alla enheter. Anhörigkonsulenterna stödjer arbetet med att ta fram handlingsplaner på enheterna och håller i nätverksträffar för anhörigstödjarna. Syftet är att säkerställa utveckling av arbetet i verksamheterna. Anhöriggrupper finns och utbudet anpassas utifrån de anhörigas uttalade behov. Våld i nära relationer Arbetet med att förebygga våld kan ge positiva effekter på en rad olika områden kring jämställdhet, våld i nära relationer och trygghet. Utövandet av våld är ett stort samhällsproblem, både ekonomiskt och ur ett hälsoperspektiv. Kommunen ska bli bättre på att samordna de aktiviter som i dag sker och identifiera var det behövs ytterligare åtgärder. Utvecklingsåtaganden - kartlägga omfattning och behov av stöd och hjälp vid våld i nära relationer hos personer som har kontakt med biståndskansliet Arbetet med att kartlägga omfattning och behov av stöd och hjälp vid våld i nära relationer hos personer som har kontakt med biståndskansliet påbörjades under våren och kommer att fortsätta året ut. Ett nätverk av medarbetare med spetskompetens är startat gällande våld i nära relationer i nära samarbete med individ- och familjeomsorgen. Utvecklingsledare inom äldreomsorgens egen regi har ett uttalat uppdrag att säkerställa att kunskaperna utvecklas i organisationen. Seniorträffar för kommunens seniorer Seniorträffarnas besökare nöjda med bemötandet Etappmål 2015 2016 2016 Totalt (%) 99-94 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsåtaganden - inventera behovet av aktiviteter med olika etniska inriktningar på seniorträffarna En inventering har gjorts som visar att det finns ett behov av aktiviteter för finsktalande och även spansktalande seniorer. - om behov finns, starta aktivitet på minst två seniorträffar som vänder sig till seniorer med annan etnisk tillhörighet Finsktalande seniorträffar är i planeringsstadiet. Uppskattade kulturcirklar anordnas för arabisktalande och syriansktalande seniorer i Flemingsberg. En arabisktalande seniorträff har startat. - utöka samarbetet med frivilligorganisationer och andra aktörer för att bryta isolering för seniorer i Vårby och Flemingsberg Samarbetet med olika aktörer etableras, fördjupas och utvecklas kontinuerligt. Det finns i dag ett etablerat samarbete med föreningen Expose dans och musik, Vårby kyrka och bibliotek. Frivilligsamordnaren anordnar trygghetsvandringar och kulturcirklar. I Vårby inbjuds även anhöriga till cirklar på syrianska och arabiska. Andra aktiviteter som bidrar till att bryta isolering är herrträffarna och de populära speed-datingträffarna där seniorer inbjuds för att träffa nya vänner. - starta nätverk för medarbetare med spetskompetens om våld i nära relationer ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 11
Fallolyckor Fallolyckor bland personer 80 år och äldre 2013 2014 2015 2016 Totalt (antal/1 000 inv) 64 64 64 - Ranking i länet 1 17/26 16/26 15/26 - Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Denna indikator visar utvecklingen av antalet personer med fallskador per 1 000 invånare som är 80 år och äldre, och som har skrivits in på sjukhus. Måttet är ett genomsnittligt värde för de tre närmaste föregående åren. Det innebär att det tidigast i resultatet för 2016 kan gå att se eventuell effekt av nämndens initiativ att under hösten 2015 dela ut broddar till kommunens pensionärer. Deltagande i hälsoprojekt Projektet Older Person s Exercise and Nutrition Study syftar till att studera effekter av daglig träning i kombination med proteinrikt kosttillägg. Projektet har pågått på Västergården 1 och 2 under våren och resultaten redovisas i september. Information om studien kommer också att spridas i organisationen. Studien fortsätter sedan på boendeenheterna på Tallgården och Björnkulla under hösten. Måltidsverksamheten inom äldreomsorgen Kunder nöjda med måltidsverksamheten Etappmål 2012 2014 2016 2016 Totalt (Index 1-10) 7,7 7,7-7,8 Kvinnor 2 - - - - Män 2 - - - - Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsåtaganden - öka andelen maträtter som lagas från grunden Kostenheten arbetar med att kontinuerligt utveckla matsedeln i syfte att fler maträtter tillagas från grunden. En ny matsedel har införts under sommaren. - undersöka möjligheten att från tillagningsköken leverera matlådor till egenregins hemtjänstkunder Matlådor levereras till samtliga hemtjänstkunder i Trångsund och Skogås och en planering finns för övriga tre hemtjänstenheter. Målet är att det ska vara genomfört för samtliga hemtjänstenheter vid kommande årsskifte. i verksamheten har kunskap om alkoholrelaterade problem och ges stöd i hur ett alkoholpreventivt arbete kan läggas upp på respektive enhet. Nyckelpersoner är utbildade i alkoholprevention i organisationen och enheterna använder Nestors 3 framtagna reflektionsmaterial När blir alkohol ett problem? och för vem? som stöd. Möjlighet till kontakt med djur vid vård- och omsorgsboenden Äldreomsorgens egenregi ser positivt på djur i vården och anlitar på några enheter så kallade vårdhundar. Under hösten görs en inventering i organisationen av möjligheter att utöka detta till fler enheter utifrån arbetsmiljö- och hygienföreskrifter samt Socialstyrelsens vägledning till regelverket kring att anlita djur i vården. Satsning på social dokumentation Äldreomsorgens egen regi satsar på utveckling av dokumentationen. Syftet är att säkerställa att dokumentationen lever upp till de krav som ställs enligt både Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Arbetet genomförs genom bland annat genom stöd till dokumentationshandledare och dokumentationsombud på enheterna. Regelbundna träffar genomförs med både handledare och ombud där tonvikt läggs på hur och vad som ska dokumenteras. Tydlig dokumentation ger bra underlag för de som arbetar med våra äldre att ge korrekt stöd, information och därmed ett bättre bemötande. Plan för egenkontroll finns utarbetad och följs upp. Fler upplever god vård och omsorg För att bedriva socialtjänst av god kvalitet och nå goda resultat för mål som Fler upplever god vård och omsorg, har nämnden identifierat fyra kvalitetsområden. Dessa är tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt kvalitet på tjänsterna. Kvalitetsområdena överensstämmer med ambitionen i lagar och föreskrifter som styr socialtjänsten. Under målet Bra att leva och bo återfinns nämndens uppföljning av den övergripande planeringen riktad till alla invånare i kommunen. Under delmålet Fler upplever god vård och omsorg är målgruppen kunder inom äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden, och resultatredovisningen avser alla utförare. ANDT-arbetet Äldreomsorgens egenregi startade hösten 2015 ett samarbete med kommunens alkoholhandläggare. Nyckelpersoner 1 1=lägst antal fallskador, 26 högst antal fallskador 2 Resultat uppdelat per kön saknas för 2012 och 2014. 3 Gemensam FoU-enhet för Södertörnskommunerna 12 DELÅRSRAPPORT 2016
Tillgänglighet Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 73 75-74 Kvinnor 73 74-74 Män 73 76-74 Genomsnitt för Stockholms län 70 70 - - Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med tillgängligheten Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 71 71-73 Kvinnor 69 72-73 Män 75 68-73 Genomsnitt för Stockholms län 71 71 - - Kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 62 61-62 Kvinnor 59 62-62 Män 62 60-62 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Delaktighet Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 76 78-78 Kvinnor 75 78-78 Män 79 78-78 Genomsnitt för Stockholms län 74 75 - - Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med delaktigheten Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 61 61-63 Kvinnor 56 62-63 Män 75 58-63 Genomsnitt för Stockholms län 61 61 - - Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 79 75-81 Kvinnor 80 74-81 Män 78 76-81 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Bemötande Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötandet Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 92 94-94 Kvinnor 92 94-94 Män 93 93-94 Genomsnitt för Stockholms län 93 93 - - Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med bemötandet Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 87 87-89 Kvinnor 84 86-89 Män 96 90-89 Genomsnitt för Stockholms län 90 89 - - Kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 81 78-83 Kvinnor 82 77-83 Män 81 78-83 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 13
Kvalitet på tjänsterna Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 83 84-85 Kvinnor 83 84-85 Män 84 85-85 Genomsnitt för Stockholms län 83 83 - - Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med kvaliteten på tjänsterna Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 68 70-70 Kvinnor 67 71-70 Män 70 68-70 Genomsnitt för Stockholms län 69 70 - - Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (%) 75 74-77 Kvinnor 76 73-77 Män 73 75-77 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Nöjdheten på hela verksamheten Hemtjänst Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Totalt och per kön Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 86 86-88 Kvinnor 87 86-88 Män 84 85-88 Genomsnitt för Stockholms län 86 86 - - Ranking i länet 17/26 17/26 -/- - Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Per åldersgrupp Etappmål 2014 2015 2016 2016 65 79 år 80 81-88 80 år och äldre 89 88-88 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Vård- och omsorgsboende Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med verksamheten Totalt och per kön Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (%) 80 81-82 Kvinnor 77 81-82 Män 86 83-82 Genomsnitt för Stockholms län 82 81 - - Ranking i länet 12/25 11/25 -/- - Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med verksamheten Per åldersgrupp Etappmål 2014 2015 2016 2016 65 79 år 74 71-82 80 år och äldre 81 84-82 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsåtaganden för kvalitetsområdena - analysera resultatet utifrån kön och ålder samt vidta åtgärder där omotiverade skillnader kan säkerställas - analysera hur bemötandet i kontakten med kunder kan stärkas och vidta åtgärder för fler nöjda kunder Den årliga brukarundersökningen inom äldreomsorgen genomfördes under våren. Resultatet kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för 2016. Resultatet från Socialstyrelsens brukarundersökning samt den egna undersökningen som rör myndighetsutövningen 2015 har sammanställts och lämnats vidare till enheterna för analys. De som inte uppnår de satta målen ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare med de kvalitetsområden där resultatet brister. 14 DELÅRSRAPPORT 2016
Ekosystem i balans Detta övergripande mål riktas enbart till förvaltningen. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Nyanskaffade fordon som är miljöbilar 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (%) 100 100-100 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. I början av 2015 startade ett nytt transportsystem av varor i kommunen, kallat samordnad varudistribution. Systemet innebär att varor som ska till kommunens olika verksamheter levereras till en särskild distributionscentral. Därefter körs varorna ut till rätt adress enligt ett samordnat schema. Genom detta minskas yrkestrafiken och utsläppen i kommunen, och trafiksäkerheten vid förvaltningens verksamheter förbättras avsevärt. Ytterligare fyra leverantörer, utöver de sju som nu ingår, ska fasas in i transportsystemet. Utvecklingsåtaganden - öka sopsorteringen i förvaltningen utifrån respektive verksamhets förutsättningar Verksamheterna har påbörjat arbetet med att inventera på vilket sätt som sopsorteringen kan utökas. Avtal finns gällande kärl för sopsortering. Ökad andel miljöanpassade inköp Andelen ekologiska livsmedel vid kommunala vård- och omsorgsboenden 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (%) 26,3 34,1-30 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsåtaganden - öka inköp av ekologiska livsmedel i verksamheten där mat tillagas i förvaltningens regi Inköp av ekologiska livsmedel prioriteras så långt det är möjligt och kostenheten har överträffat etappmålet för 2016. Per augusti månad uppgår andelen ekologiska livsmedel vid kommunala vård- och omsorgsboenden till 37,1 procent. - i första hand välja ekologiska produkter när det finns Ekologiska produkter och livsmedel prioriteras i så stor utsträckning som möjligt. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 15
Attraktiv arbetsgivare Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Antal anställda 2014-08 2015-08 2016-08 Totalt 1 051 1 114 1 136 Kvinnor 878 951 967 Män 153 163 167 Varav chefer 35 36 37 Kvinnor 32 34 35 Män 3 1 2 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt % 6,1 7,7 7,9 Antalet anställda har ökat med 22 personer jämfört med föregående år. Särskilt boende har ökat med 26 anställda och hemtjänst i ordinärt boende har minskat med 4 anställda. Personalomsättningen har under perioden ökat något och är ojämnt fördelad inom verksamhetsdelarna. Personalomsättningen är generellt högre inom särskilt boende än inom hemtjänsten. Införande av arbetsgivarvarumärke Utvecklingsåtaganden - medverka vid införande av arbetsgivarvarumärke Social- och äldreomsorgsförvaltningen har medverkat i det kommungemensamma projektet med representanter från personalenheten och kommunikationsenheten. Förvaltningen har under våren och sommaren börjat arbeta utifrån kommunens strategiska plattform för arbetsgivarvarumärket, som beslutades hösten 2015. Ett arbete har inletts med att ta fram nytt rekryteringsmaterial för äldreomsorgen, med filmer, annonsmallar och en ny broschyr. Samtliga verksamheter inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde använder nu de nya mallarna för rekryteringsannonser i sociala medier och tryckta tidningar. - ta fram strategier för bristyrkesgrupper Förvaltningens ledningsgrupp har fattat beslut om strategier för att behålla personal inom bristyrkesgrupper, särskilt socionomer med myndighetsutövning. En annan bristyrkesgrupp utgörs av sjuksköterskor inom särskilda boenden. Det bör påpekas att personalförsörjningsläget är fortsatt problematiskt inom dessa grupper trots ett flertal åtgärder som satts in under året. Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Etappmål: det validerade riktvärdet; 75 2014 2015 2016 Riktvärde Totalt 71,3 74,0 74,4 75 Kvinnor 70,8 73,8 74,6 Män 74,6 74,0 73,1 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Etappmål: länsgenomsnittet 2014; 80 Totalt - 73 72 80 Kvinnor - 73 72 Män - 73 69 Att ha engagerade och professionella medarbetare är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Medarbetarprofilen består av områdena delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet och medarbetarskap. Den ger en bild av hur medarbetaren uppfattar sitt eget ansvar, inflytande och lärande. Medarbetarprofilen utvecklas i positiv riktning med värden strax under riktvärdet. HME motivation mäter graden av medarbetarengagemang och här hamnar värdet för i år liksom förra året under länsgenomsnittet. Utvecklingsåtaganden - fortsätta arbetet med gemensamma värden Under året har en ny personalpolicy antagits. Ett arbetsmaterial har tagits fram som underlag till det fortsatta arbetet med kommunens kärnvärden och värdegrund i verksamheterna. Engagerade och professionella chefer Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Etappmål: det validerade riktvärdet; 68 2014 2015 2016 Riktvärde Totalt 71,2 75,4 74,2 68 Kvinnor 71,0 75,4 74,6 Män 72,0 74,9 72,3 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Etappmål: länsgenomsnittet 2014; 78 Totalt - 74 74 78 Kvinnor - 74 73 Män - 76 69 Engagerade och professionella chefer är en förutsättning för att verksamheterna ska uppnå sina mål med god kvalitet och ett bra verksamhetsresultat. Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap ger vi våra chefer rätt förutsättningar att utvecklas i sin roll som ledare. Målet för 16 DELÅRSRAPPORT 2016
arbetet är att ge cheferna förutsättningar för ett hållbart och utvecklande ledarskap. Medarbetarenkätens ledarskapsprofil består av områdena ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet. Resultatet ligger på en fortsatt hög nivå i förhållande till riktvärdet, trots en minskning från förra året. Resultatet ligger även högt över genomsnittet för hela Huddinge kommun (72). Etappmålet är uppnått vilket bedöms som ett mycket gott resultat. Utvecklingsåtaganden - se över arbetsförhållande när det gäller ansvarsområden, resurser och uppdrag - utveckla målkvaliteten ut till varje enhet Arbetet med att skapa rimliga ansvarsområden för chefer inom äldreomsorgen har fortsatt prioritet. Inom verksamhetsområdet särskilt boende har två nya chefsområden skapats och flera administrativa assistenter tillkommit. Ett chefsområde inom hemtjänsten har tillkommit och bemannats under året. Goda förutsättningar Prestationsnivå Etappmål: det validerade riktvärdet; 70 2014 2015 2016 Etappmål Totalt 70,5 73,9 73,4 70 Kvinnor 70,2 73,6 73,6 Män 71,6 74,1 72,4 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Etappmål: länsgenomsnittet 2014; 79 Totalt - 76 74 79 Kvinnor - 76 75 Män - 76 71 Goda förutsättningar mäts i medarbetarenkäten genom det samlade värdet kallad prestationsnivå som är ett viktat mått på organisationens hälso- och prestationskapacitet och motsvarar Nöjd-Medarbetar-Index, NMI. Prestationsnivån på 73,4 innebär att organisationen har goda förutsättningar att hantera förändringar och utmaningar. Prestationsnivån ligger något lägre än föregående år men fortsatt över såväl riktvärdet som kommunens genomsnitt. Sjukfrånvaron (total), r12 4 per 31 augusti Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 7,2 % 2014 2015 2016 Etappmål Totalt (%) 9,4 9,2 9,8 7,2 Kvinnor (%) 9,9 9,8 10,9 Män (%) 6,1 5,4 4,8 Korttidssjukfrånvaron 0 14 dagar, r12 per 31 augusti Totalt (%) 2,9 2,9 2,8 2,0 Kvinnor (%) 3,0 3,0 2,9 Män (%) 2,3 2,2 2,4 Den totala sjukfrånvaron har ökat. Jämfört med föregående år har sjukfrånvaron ökat i intervallet 15 180 dagar, däremot ligger den långa sjukfrånvaron, över 180 dagar, på samma nivå som föregående år. Korttidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvarotillfällen 1-14 dagar, ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Implementering av det utvecklade systematiska arbetsmiljöarbetet Utvecklingsåtaganden - medverka vid implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet Implementering av nytt systematiskt arbetsmiljöarbete med stöd av e-utbildning och seminarier för chefer och skyddsombud har genomförts under året såväl verksamhetsspecifikt som övergripande tillsammans med kommunstyrelsens personalavdelning. Utveckla och följa upp rehabiliteringsprocessen Utvecklingsåtaganden - utveckla och följa upp rehabiliteringsprocessen Implementering av den nya rehabiliteringshandboken med förtydligad processbeskrivning samt tydligare anvisningar och roller pågår enligt plan. Tillsammans med Personalhälsan genomförs riktade insatser gentemot enheter som har hög sjukfrånvaro. Under året görs prioriterade insatser gentemot de medarbetare som har en lång sjukfrånvaro. Främja mångfald och jämlikhet Utvecklingsåtaganden - kompetens- och kravprofiler samt presentationstexter som främjar mångfald och jämlikhet ska tas fram Arbetet sker inom ramen för varumärkesarbetet och samordnas med kommunikationsenheten. 4 R12, rullande 12, innebär att redovisa resultat som ett årsresultat till och med den senaste månaden, i detta fall 31 augusti 2016. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 17
Sund ekonomi Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Budgethållning De kommunala verksamheterna ska ha en ekonomi i balans, vilket har stor betydelse för hur nämndens ekonomi ser ut. Utfall i förhållande till budget 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (mnkr) 9,3-9,3 - ±0 Avtalstrohet 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (%) 85,7 76,1-85 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Under sommaren har brister i budgetprocessen upptäckts som har fått konsekvenser på avvikelsen i prognosen till delår 2. Ny planering inför budgetprocessen 2017 har därför gjorts för att komma tillrätta med problemen. Utvecklingsåtaganden - införa månadsuppföljningar och prognoser på ett strukturerat sätt för att höja kvaliteten i enheternas ekonomiredovisning Arbetet med att införa månadsuppföljningar och prognoser pågår. Under hösten kommer utbildningsinsatser att sättas in för att stärka chefernas förutsättningar att arbeta med ekonomiuppföljning och långsiktigt planering. - så långt möjligt välja leverantör som kommunen har avtal med För att samtliga chefer och medarbetare ska ha samma kännedom om kommunens regelverk har utbildningen för attestanter och granskare fortsatt under våren. Under hösten kommer ytterligare utbildningspass att hållas. Säkerställa balans i ekonomin Förvaltningsdirektören har regelbundna resultatdialoger med verksamhetscheferna både avseende årets resultat och åtgärder men även för förutsättningar inför kommande år. Långsiktig balans Balanserat resultat 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Nämndens resultat 18,7 9,4-9,4 (mnkr) Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Utvecklingsåtagande - utarbeta en rutin för planering, jämförelser med andra kommuner, uppföljning och analys av framtagna kostnadsmått En rutin kommer att tas fram under året. Budgetåret 2016 Resultaträkning, mkr Utfall per augusti Utfall per augusti Prognos helår 2016 2016 2015 Taxor och avgifter 28,9 43,0 26,7 Försäljning av verksamhet 6,7 9,2 8,7 Bidrag 29,2 41,2 19,0 Övriga intäkter 31,9 47,8 30,4 Intern resursfördelning 356,0 534,4 322,2 Verksamhetens intäkter 452,7 675,6 407,0 Personal 322,6 474,0 298,0 Lokal 65,7 97,2 62,3 Bidrag kostnader 4,5 6,6 3,8 Köp av verksamhet 124,7 186,8 116,6 Konsulter och inhyrd personal 6,6 8,1 3,4 Varor och tjänster 33,6 50,2 35,9 18 DELÅRSRAPPORT 2016
Kapitalkostnad 4,3 6,5 3,9 Övriga kostnader 0,1 0,1 0,0 Intern resursfördelning 356,0 533,3 322,2 Verksamhetens kostnader 918,1 1 362,8 846,1 Nettokostnad 465,4 687,2 439,1 Budget, netto 451,8 679,9 434,0 Årets resultat -13,6-7,2-5,0 Under perioden redovisar nämnden en negativ avvikelse om 13,6 miljoner kronor. I prognosen för hela året bedöms äldreomsorgsnämnden ha ett underskott om 7,2 miljoner kronor. De största avvikelserna finns inom personal, köp av konsulter samt köp av verksamhet. Avvikelsen för personal har under sommaren ökat markant till följd av vikariekostnader och uppvisar ett underskott på 13,6 miljoner kronor. Under hösten är kostnaderna lägre varför nuvarande underskott förväntas minska och den prognostiserade avvikelsen uppgår till -12,8 miljoner kronor. Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor har inneburit ökade kostnader för köp av konsulter. Under hösten förväntas dessa kostnader avta och avvikelsen prognostiseras därför till -4,8 miljoner kronor. För köp av verksamhet är det i första hand kostnaderna för korttidsboende som är högre än budget. En orsak är att personer i kö till äldreboende bor på korttidsboende i väntan på permanent boendeplats. Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr Utfall per augusti 2016 augusti Avvikelse per 2016 Avvikelse prognos helår 2016 Utfall per augusti 2015 Förändring 2016-2016, % Administration äldreomsorg 14,6 8,5 12,8 26,0-43,8% Färdtjänst/riksfärdtjänst 0,2 0,1 0,1 0,3-22,5% Ordinärt boende äldre 148,3-16,6-21,7 135,3 9,6% Särskilt boende äldre 278,8-7,6-4,6 255,4 9,1% Förebyggande verksamhet 6,0 0,8 1,1 6,1-1,9% äldre Politisk verksamhet 0,8 0,2 0,1 0,9-11,1% Administration 16,7 0,9 0,6 15,1 10,9% Ofördelade medel 0,0 0,0 4,5 0,0 0,0% Summa netto 465,4-13,6-7,2 439,1 6,0% Administration äldreomsorg Avvikelsen inom äldreomsorgens administration uppgår under perioden till 8,5 miljoner kronor och förväntas vid årets slut uppgå till 12,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror i första hand på statsbidragen för ökad bemanning inom äldreomsorgen där intäkterna redovias under administrationen medan kostnaderna ligger under respektive verksamhet. Till årsbokslutet kommer dessa medel att fördelas ut till respektive verksamhet. Ordinärt boende äldre Inom ordinärt boende är avvikelsen -16,6 miljoner kronor per den sista augusti. I prognosen för hela året väntas avvikelsen bli -21,7 miljoner kronor. Det är framför allt kostnaderna för köpta korttidsplatser som är högre än planerat. Den nuvarande kösituationen till särskilt boende har medfört att behovet av korttidsplatser har ökat då många personer bor på korttidsboende i väntan på permanent plats. Även inom hemtjänsten är kostnaderna högre än budgeterat men här är det i första hand personalkostnaderna inom utföraren som uppvisar en negativ avvikelse. I syfte att förbättra prognosen för helåret vidtas åtgärder för strukturella problem. Systemstödet ses över och befintliga system uppgraderas utifrån verksamhetens behov, hemtjänstområdenas indelning ses över för att minska kringtiden och inköp- och anställningsstopp införs i möjligaste mån. Särskilt boende äldre För perioden är avvikelsen inom särskilt boende -7,6 miljoner kronor och prognosen uppgår till -4,6 miljoner kronor. Prognosen består av två delar där utföraren prognostiserar en negativ avvikelse medan biståndskansliet prognostiserar en positiv avvikelse. Biståndskansliet har i sin budget utrymme för att hantera de som i dag befinner sig på korttidsboende eller inom ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 19
hemtjänsten i väntan på plats på särskilt boende och prognostiserar en positiv avvikelse på 11,6 miljoner kronor. Inom utföraren beror avvikelsen dels på ökade kostnader för köp av konsulter till följd av bristen på sjuksköterskor och dels på höga personalkostnader i förhållande till budget. Detta i kombination med att statsbidragen för ökad bemanning inom äldreomsorgen bokförts på administration äldreomsorg gör att utförarens prognostiserade avvikelse uppgår till -16,3 miljoner för hela året. Översyn av bemanningen pågår men effekterna av detta kommer tidigast 2017. Inköp- och anställningstopp införs även här i möjligaste mån. Förebyggande verksamhet äldre Den förebyggande verksamheten uppvisar en positiv avvikelse för perioden om 0,8 miljoner kronor. I prognosen för hela året väntas avvikelsen bli 1,1 miljoner kronor. Avvikelsen beror på lägre personalkostnader och mindre inköp av varor och tjänster än vad som budgeterats. Administration För perioden redovisar administrationen en avvikelse om 0,9 miljoner kronor och prognosen är 0,6 miljoner kronor. En utredning pågår kring kostnaderna för tillkommande brandskydd för kommunens servicehus samt konsekvenser med anledning av arbetsmiljöverkets tillsyn på Stuvstagården. Arbetsmiljöverket har konstaterat att föreskrifterna inte uppfylls och att berörda badrum behöver byggas om. Oavsett åtgärd kommer det att behövas fler platser inom äldreomsorgen. Investeringar, mnkr Budget 2016 Utfall per augusti 2016 Prognos helår 2016 Inventarier 2,8 0,5 1,0 Arbetsmiljöförbättrande 1,5 0,2 0,5 åtgärder Datasystem för 8,1 0,0 0,0 verksamheten Datorer 0,2 0,2 0,2 Matvagnar 0,5 0,0 0,5 Larm och passersystem 0,2 0,0 0,0 Oförutsedda 12,2 0,0 0,0 investeringar Summa netto 25,5 0,9 2,2 Inventarier har köpts in till Nygården, Västergården och ekonomienheten. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder har skett vid Stortorp och Västergården avseende inköp av accesspunkter 5. Inköp av datorer följer den plan som finns för utbyte av befintlig utrustning. Lokaler Bygget av ett vård- och omsorgsboende i kvarteret Bildhuggaren beräknas komma igång våren 2017 och inflyttning beräknas kunna ske senast 2020-03-01. 5 En accesspunkt är en länk mellan ett kabelbundet och ett trådlöst nätverk och används för att datorer, larm, mobila enheter med mera ska kunna ansluta till befintligt nätverk utan att koppla in sig via en kabel i väggen. 20 DELÅRSRAPPORT 2016
Systematisk kvalitetsutveckling Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Systemstöd för PUFF och ledningssystem Arbetet med att handla upp ett systemstöd för planering och uppföljning för hela kommunen, och ett systemstöd för ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 för social- och äldreomsorgsförvaltningen, drivs i två parallella projekt. Förvaltningen är representerad både i styrgrupp och arbetsgrupp i projektet för digital planering och uppföljning (DigiPuff). Det projektet ägs av kommunstyrelsens förvaltning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen äger och driver projektet för ett systemstöd för ledningssystemet. Under våren och sommaren har arbetet främst handlat om att ta fram kravspecifikationer inför höstens planerade anskaffning av systemstöden. Därefter följer ett arbete med att sätta upp systemstöden utifrån kommunens behov samt utbildning av nyckelpersoner i förvaltningens samtliga verksamheter och staber. Implementeringsarbetet bedöms fortgå under 2017. Utvecklingsåtaganden - identifiera nyckeltal som ska ingå i den kommungemensamma nyckeltalsdatabasen DigiPuff-projektet har beslutat att den blivande nyckeltalsdatabasen inledningsvis ska innehålla mått, verksamhetsstatistik, nyckeltal samt ekonomisk redovisning som ingår i nuvarande verksamhetsplan. Förvaltningen har identifierat och levererat dessa uppgifter till projektets ledning för fortsatt arbete med databasen. Arbetet löper enligt plan. Lag med ökat krav på uppföljning 6 Under kvalitetsenhetens utbildning för en mer likvärdig och kvalitetssäker uppföljning fortsätter arbetet med att ta fram rutiner och checklistor för de olika delprocesserna. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram uppdragsbeskrivningar för utförare i egen regi. Utvecklingsåtaganden - revidera förvaltningens uppföljningsplan så att den uppfyller kraven i kommunallagen Arbetet med att revidera uppföljningsplanen så att den överensstämmer med kraven i kommunallagen löper enligt plan och kommer att vara färdigställt vid årets slut. - se över och utveckla uppföljnings- och analysmetoder i syfte att säkerställa att dessa görs på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt En utbildning påbörjas i september för handläggare med uppföljningsansvar där syftet är att skapa samsyn kring uppföljning; vad den ska syfta till i förvaltningen och att öka kompetensen kring genomförande av uppföljning och uppföljningsmetoder. Representanter för verksamheterna kommer att delta vid några av utbildningstillfällena. Ökad processorientering Processindex Etappmål 2014 2015 2016 2016 Totalt (Index) 4,89 5,80-6,28 Huvudprocesser 4,62 6,00-7,30 Ledningsprocesser 7,00 8,00-8,00 Stödprocesser 3,05 3,40-3,56 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Processindex innebär att en skattning görs på en tiogradig skala för att utvärdera hur processen har utvecklats. Indexet är framtaget av Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ. Förvaltningen räknar sedan ut ett medeltal för de processer som grupperas som huvudprocesser, ledningsprocesser och stödprocesser. Ett flertal processer inventeras och kartläggs enligt plan, bland annat görs en kartläggning av processen för att hantera LOV-ansökningar. Med ett kommande systemstöd för planering och uppföljning samt för ledningssystemet kommer samtliga processer att inventeras och ett flertal processer vidareutvecklas. Hälso- och sjukvård Läkemedelsavvikelser per boendeplats 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (antal) 1,3 1,2-1,2 Enheter som registrerar i Senior Alert 2014 2015 2016 Etappmål 2016 Totalt (andel) 75 80-100 Resultatet för 2016 redovisas i verksamhetsberättelse 2016. Förslag på nya mått för att mäta kvaliteten inom hälso- och sjukvården är framtagna. Dessa mått är mätbara och har ett målvärde. Under året kommer dessa kommuniceras och 6 Förändring i Kommunallagen 3 kap 19b från och med 2015-01-01 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 21
implementeras för att tillförlitlig mätning ska vara möjlig inför 2017. Arbetet löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - ta fram arbetssätt och rutiner för att analysera och utveckla arbetet med inträffade avvikelser Arbetet med att systematiskt bearbeta avvikelser fortlöper. - ta fram arbetssätt och rutiner för att analysera och utveckla arbetet med statistik från Senior Alert Alla enhetschefer och all legitimrad personal har blivit erbjudna utbildning via Nestor FoU. Deltagandet var relativt lågt och Nestor har avslutat sitt projekt med Senior Alert. Fortsatt arbete kommer därför ske internt. Metodutveckling enligt IBIC På biståndskansliet fortlöper arbetet med införandet av IBIC (individens behov i centrum). En pilotgrupp bestående av biståndshandläggare inom äldreomsorgen har bildats. Pilotgruppen har under våren genomgått utbildning i IBIC. En ny utredningsmall i verksamhetssystemet har tagits fram och denna kommer under hösten att testas av pilotgruppen. Hemtjänstutförare inom både egen regi och privat regi har bjudits in till en referensgrupp för IBIC som kommer att starta under hösten. Syftet med referensgruppen är att underlätta samverkan samt ge hemtjänstutförarna möjlighet att komma med synpunkter på de delar av införandet av IBIC som påverkar dem. Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete Vissa utvecklingsuppdrag lämpar sig att bedriva i form av projekt. Projektformen ger ökad tydlighet vad gäller mål, tidsåtgång samt resurser, vilket är särskilt viktigt vid större och komplexa uppdrag. För att följa utvecklingen inom projektarbete mäter man projektmognad som handlar om förmågan att genomföra projekt. En mätning av projektmognaden genomfördes senast 2015 och kommer att mätas igen nästa år och redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Utvecklingsåtaganden - genomföra årlig inventering av pågående projekt i förvaltningen med särskilt fokus på nyttor och resurshantering Inventeringen är framflyttad i tid men kommer att genomföras före årets slut. God användning av digitaliseringens möjligheter Med kundens behov i fokus och kommunens e-strategi som utgångspunkt ska verksamheterna bedriva verksamhetsutveckling med stöd av IT. Detta innebär att interna processer fortlöpande identifieras för att effektiviseras och digitaliseras och därigenom skapa bättre och mer tillgängliga tjänster. 2014 2015 2016 Hälsa, vård & omsorg 2,0 2,27 2,27 Personer med behov av stöd och omsorg 1,8 2,00 2,5 Medelvärdet i kommunen 2,19 2,12 2,3 Förvaltningen arbetar löpande med digitalisering utifrån verksamhetens behov. Stor del sker inom och i anslutning till åtagandet gällande optimering av verksamhetssystemet Procapita. Nya och förändrade lösningar möjliggör nya arbetssätt internt men också e-tjänster och förenklad kommunikation med invånare. Arbetet löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - implementera projektet optimera Procapita Införandet av nya moduler och ny funktionalitet löper enligt plan. Chefer och medarbetare på utförarsidan inom särskilt boende har fått utbildning och gått över till att arbeta i den nya modulen Lifecare utförare. Hemtjänstenheterna har gått över till Lifecare Mobil hemtjänst. En fortsatt anpassning av system och rutiner behövs. Sjuksköterskorna har under våren testat en ny funktionalitet i verksamhetssystemet vilket samtliga enheter kommer att införa under hösten. Föreberedelser för en ny ersättningsmodell är prioriterat när det gäller digitaliserings- och automatiseringsmöjligheter. Detta kräver nya funktionaliteter i verksamhetssystemet. Införandet av modulen Lifecare Handläggare för biståndskansliet har försenats något då leverantören ej färdigutvecklat systemet utifrån verksamhetens behov. Förvaltningen avser att ha påbörjat en implementering under hösten/vintern. - implementera och utvärdera den nya strukturen för styrning av e-förvaltning Implementeringen fortsätter inom förvaltningen och utvärdering kommer att ske i ett senare skede. Arbetet är något 7 E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. Den består av en genomgång och självskattning av hur långt kommunen kommit inom 14 olika områden. Skalan är treskalig och baserar sig på om frågeställningen är utförd, påbörjad eller icke påbörjad. 22 DELÅRSRAPPORT 2016
försenat och bedömningen är att det kommer att fortsätta även under nästkommande år. - identifiera tänkbara e-tjänster En workshop för att identifiera tänkbara e-tjänster har genomförts inom ramen för utvecklingsledarforum 8. Forumets representanter har sedan diskuterat detta vidare inom sina respektive verksamheter. Under hösten kommer representanterna att fortsätta arbeta med resultatet på utvecklingsledarforum och därefter presentera förslagen för ledningen för prioritering. Bedömningen är att det kommer att bli klart under året. Viktigt att samarbeta med och lära av andra Genom det internationella arbetet ska Huddinge kommun öka sin attraktionskraft och skapa ett mervärde för alla som bor, verkar i och besöker kommunen. I kommunens internationella strategi finns mål som ska brytas ner och konkretiseras per nämnd. Kommunens strategi för internationellt arbete utarbetades senhösten 2015. Förvaltningen har utsett en kontaktperson som har blivit inbjuden till ett kommungemensamt nätverk för att arbeta med internationella frågor. Utvecklingsåtaganden - delta i regionalt EU-finansierat samarbete Projektet Stockholm Digital Care går under hösten in i sin genomförandefas. Projektet pågår till 2020 och syftet är att testa ny teknik för äldreomsorgen och samtidigt skapa tillväxt för företag i Stockholmsregionen. Under våren har en workshop anordnats tillsammans med verksamheten för att planera inför det kommande arbetet med testmiljö. I juni genomfördes ett studiebesök hos Oslo stad, där nordiska samarbeten diskuterades. 8 Forum för förvaltningens samtliga utvecklingsledare ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 23
Intern kontroll Sammanfattning Äldreomsorgsnämndens plan för intern kontroll 2016 innehåller 18 prioriterade risker kopplade till mål i Huddinge kommuns mål och budget 2016. Till riskerna har ett antal riskreducerande åtgärder planerats. Åtgärder pågår som planerat. Prioriterade risker Äldreomsorgsnämndens internkontrollplan för 2016 innehåller 18 prioriterade risker som ska följas upp i delår 2. Det är samtliga av de prioriterade riskerna för året. Av de 18 är tre stycken bedömda som klart, tolv stycken är bedömda som delvis klart och tre stycken risker är bedömda som ej klart till delår 2. Bedömningen grundar sig på de riskreducerande åtgärder som verksamheten har planerat för att minska risken. Fem av de totalt 18 riskerna bedöms som att de inte kommer att bli klara under året. Den första risken som inte bedöms bli klar handlar om kvaliteten på data på grund av felregisteringar i Procapita. Risken är identifierad av kvalitetsenheten men samtliga verksamhetsområden är involverade i de riskreducerande åtgärderna. Kvalitetsenheten bedömer det som ett långsiktigt arbete att minska risken av felregisteringar. Även ekonomienhetens uppföljningar för att följa avtalstroheten i verksamheterna bedöms fortsätta under 2017. Arbetet är påbörjat men kommer inte att hinna bli riktigt regelbundet innan årsskiftet. Den tredje risken handlar om att implementeringen av systemstöd för ledningssystemet kommer att påbörjas i stor skala i början av 2017 och därmed inte vara klart till årsskiftet. Vidare handlar det om nedbrytning av kvalitetsområden för hälso- och sjukvårdsarbetet som också är kopplat till implementeringen av systemstödet. Den risken bedöms även den som att den ej kommer att bli klar till årsskiftet. Slutligen bedöms de förändrade ersättningsnivåerna i äldreomsorgen inte bli klara under året. En arbetsgrupp på förvaltningen är tillsatt och kommer att fortsätta att arbeta med frågan in på 2017. Processer och rutiner Ett flertal processer har identifierats och kommer att kartläggas, en majoritet av dem är stödprocesser. Med implementering av ett nytt systemstöd för ledningssystemet kommer samtliga processer att gås igenom och uppdateras. Åtgärder utifrån rekommendationer från revisioner eller annan granskning Inga revisioner eller granskningar har gjorts av utomstående under delår 2 i äldreomsorgsnämndens verksamheter. Systematiska kontroller Förvaltningens verksamhetsuppföljning som görs av kvalitetsenheten och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan förlöper som planerat. Resultaten föredras äldreomsorgsnämnden och åtgärder följs upp. Den tillsyn som genomfördes på två enheter inom vård- och omsorgsboende i december har följts upp i april och föredragits äldreomsorgsnämnden. Kvalitetsenheten och verksamheternas utvecklingsledare arbetar med att förbättra egenkontrollen för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. 24 DELÅRSRAPPORT 2016
Verksamhetsstatistik nyckeltal Äldreomsorg Augusti 2016 Augusti 2015 Augusti 2014 Särskilt boende, helårsplatser egen utförare extern utförare Korttidsboende, helårsplatser egen utförare extern utförare Hemtjänst i ordinärt boende, antal timmar egen utförare extern utförare Hemtjänst i servicehus, antal timmar egen utförare extern utförare Skillnaden mellan 2015 och 2016 inom särskilt boende beror på att ett nytt boende öppnade under 2015. Antalet platser inom korttidsboende har ökat beroende på att personer placeras där i väntan på permanent plats. Inom hemtjänsten har antalet timmar minskat. Orsaken till detta är att personer som väntar på äldreboende har så stora omsorgsbehov att de inte kan vänta i ordinärt boende på ledig plats till äldreboende utan vistas på korttidsboende. 540 514 507 434 405 387 106 110 119 69 57 56 45 42 35 24 15 20 248 764 258 925 234 892 110 288 116 879 111 353 138 476 142 046 123 538 52 178 52 349 54 365 52 178 52 349 54 365 0 0 0 Det är även flera personer med omfattande hjälpbehov som inte kan återgå till ordinärt boende efter sjukhusvistels utan vistas på korttidsboende. Biståndskansliet arbetar även vidare med uppföljning av hemtjänstbeslut vilket leder till att den enskilde beviljas insatser utifrån sina individuella behov. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 25
Källförteckning Visionen Mått Källa - Förtroende för äldreomsorgen Kommunens befolkningsundersökning - Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen? SCB:s medborgarundersökning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökad jämlikhet Enheter som gjort minst en aktivitet för ökad jämlikhet Förvaltningens egna uppföljning Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen E-postsvar inom två dygn Kommunens e-postundersökning, externt undersökningsföretag Kvalitet på e-postsvar Kommunens e-postundersökning, externt undersökningsföretag Besvarade telefonsamtal Rapporter från kommunens servicecenter Information på kommunens webbplats SKL:s årliga granskning av alla kommuners webbinformation Ansökningar via e-tjänst Google Analytics Ökad valfrihet Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV - hemtjänst Ärendehanteringssystemet W3D3 Godkända utförare Ärendehanteringssystemet W3D3 Utförda hemtjänsttimmar Ersättningsfil Fler i jobb Delmål Mått Källa Färre försörjningsstödstagare Huddingejobb inom äldreomsorg egen regi Manuell hantering vid Arbete och försörjning God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Anhöriga och närstående nöjda med bemötandet från anhörigkonsulent Enkät i egen regi Seniorträffarnas besökare nöjda med bemötandet Enkät i egen regi Fallolyckor bland personer 80 år och äldre Socialstyrelsens öppna jämförelser Kunder nöjda med måltidsverksamheten Enkät i egen regi Fler upplever god vård och omsorg Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Socialstyrelsens brukarenknät Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med tillgängligheten Socialstyrelsens brukarenknät Kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötande Socialstyrelsens brukarenknät Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med bemötandet Socialstyrelsens brukarenknät Kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Socialstyrelsens brukarenknät Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med delaktigheten Socialstyrelsens brukarenknät Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Socialstyrelsens brukarenknät Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med kvaliteten Socialstyrelsens brukarenknät på tjänsterna Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Socialstyrelsens brukarenknät Kunder vid vård- och omsorgsboenden nöjda med verksamheten Socialstyrelsens brukarenknät Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Nyanskaffade fordon som är miljöbilar Förvaltningens egna uppföljning Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel vid kommunala vård- och omsorgsboenden Hantera livs (DKAB) 26 DELÅRSRAPPORT 2016
Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa - Antal anställda LIS - Personalomsättning LIS Engagerade och professionella chefer Engagerade och professionella medarbetare Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Sund ekonomi Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS chefernas beslutsstöd LIS chefernas beslutsstöd Delmål Mått Källa Budgethållning Utfall i förhållande till budget Agresso - förvaltningens affärssystem Avtalstrohet LIS chefernas beslutsstöd Långsiktig balans Balanserat resultat Agresso - förvaltningens affärssystem Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa Ökad processorientering Processindex Nämndens ledningssystem varav huvudprocesser, ledningsprocesser, stödprocesser Nämndens ledningssystem Läkemedelsavvikelser per boendeplats MAS-uppföljning Registrerade riskbedömningar i Senior Alert Senior Alert Registreringar i BPSD BPSD-registret Ökad projektmognad för ett Projektmognad, index Enkät från Baseline Management effektivare utvecklingsarbete God användning av digitaliseringens möjligheter E-blomlådan Sveriges Kommuner och Landsting ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 27
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-03 AN-2016/199.111 1 (5) HANDLÄGGARE Carin Nyh 08-535 312 76 carin.nyh@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Matilda Koistinen 08-535 378 69 matilda.koistinen@huddinge.se Nya riktlinjer inom äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att upphäva nuvarande Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun, HKF 7530, och ersätta den med de två förslagna riktlinjer som bifogas detta ärende: - Riktlinje för biståndshandläggning i äldreomsorgen, HKF 7530. - Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorg, HKF 7531. Sammanfattning Huddinge kommuns riktlinjer för äldreomsorg, HKF 7530 trädde i kraft år 2005 och har reviderats flera gånger fram till år 2016. Under den gångna tidsperioden har flera förändringar skett i lagstiftning, rättspraxis och i förvaltningens organisation. Förvaltningen utarbetat ett förslag till att revidera riktlinjen för äldreomsorg genom att dela upp den i två; en för biståndshandläggningen och en för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorgen. Förändringen innebär att texterna har uppdaterats med aktuell lagstiftning och rättspraxis och att flera nya delar har tillkommit. Uppdelningen i två riktlinjer speglar organisationen där myndighetsutövningen sker på biståndskansliet och stabsfunktionen kvalitetsenheten ansvarar för ledning av hälso- och sjukvårdsarbetet, ledningssystem för kvalitet och uppföljning. De två föreslagna riktlinjerna finns som bilagor till detta tjänsteutlåtande. Där framgår ändringarna enligt den spårbarhet som krävs från kommunens centrala bestämmelser för att revidera en HKF. Det innebär att den text som har tagits bort är överstruken. Hela dokumentet är också formaterat i tre spalter i enlighet med kommunens centrala anvisningar. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-03 AN-2016/199.111 2 (5) Beskrivning av ärendet Förvaltningen har utarbetat två förslag till riktlinjer, en för biståndshandläggning i äldreomsorgen och en för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorg. I ärendet beskrivs de två förslagen och förvaltningens synpunkter kring förslaget att ersätta ned nuvarande HKF 7530 med två nya. Föreslagna riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen Förvaltningen har uppmärksammat ett tydligt behov av revidering av riktlinjerna inom äldreomsorgen. Samtliga beslut som tas enligt socialtjänstlagen ska föregås av individuella bedömningar. De nuvarande riktlinjerna innehåller konkreta anvisningar som riskerar att påverka de individuella bedömningarna vid handläggningen. Förvaltningen har därför utarbetat ett förslag till en riktlinje för biståndshandläggningen. Det nya förslaget syftar till att riktlinjen för biståndshandläggning ska bli ett mer renodlat materiellt stöd vid myndighetsutövning inom äldreomsorgsnämnden. Det nya förslaget för riktlinje för biståndshandläggning har en delvis annorlunda struktur i förhållande till de nuvarande riktlinjerna. Förslaget är uppdelat i ett förord och fyra stycken kapitel. Samtliga kapitel i riktlinjerna är uppdaterade för att överensstämma med gällande rätt. Förordet beskriver biståndskansliets uppdrag och kapitel ett avhandlar riktlinjernas tillämpning och den aktuella lagstiftningen på området. Det andra kapitlet berör äldreomsorgsnämndens ansvarsområde och rapporteringsskyldigheter. Nedan listas de viktigaste förändringarna i den föreslagna riktlinjen för biståndshandläggning: Punkter som har lagts till: 1.2.5 Förenklad biståndshandläggning 2.3 Förhandsbesked 2.5 Gemensamt hushåll 3.2. Boendestöd 3.4. Kontaktperson 3.8.5 Hem för vård och boende (HVB) Punkter som väsentligen har förändrats: 1.2 Aktuell lagstiftning 2.1 Ansvarig kommun 2.5 Rapporteringsskyldighet 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-03 AN-2016/199.111 3 (5) I kapitel tre återfinns information kring de olika bistånden enligt socialtjänstlagen. Respektive bistånd berörs enbart under det avsnitt som behandlar det aktuella biståndet. Information kring en rad olika bistånd har uppdaterats enligt gällande lagstiftning och praxis. Bland annat har biståndet kontaktperson lags till och information om de olika boendeformerna uppdaterats. Biståndet hem för vård eller boende (HVB) har lagts till och biståndet servicehus har förtydligats vad gäller kriterierna för rätt till insats. Vidare ska de olika specifika anvisningar i kapitel 10 i de nu gällande riktlinjerna upphävas. Det fjärde kapitlet behandlar handläggning och dokumentation på ett övergripande sätt. I kapitlet behandlas de lagstadgade krav som ställs på handläggning och dokumentation inom socialtjänsten samt ges information om reglerna kring överklagan och sekretess. Föreslagen riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorg Förvaltningen har utarbetat ett förslag till riktlinje för ledning, utförande och uppföljning. Den innehåller de delar av de nu gällande riktlinjerna som behandlar hälso- och sjukvårdsansvaret, lag om betalningsansvar, färdtjänst och riksfärdtjänst samt yttrande om god man. Nytt i den föreslagna riktlinjen är värdegrund och kvalitetsdeklaration och en beskrivning av ledningssystem för kvalitet som motsvarar de krav som ställs på externa utförare av äldreomsorg. Vidare finns det nya kapitel om dokumentation och sekretess och tystnadsplikt samt två kapitel om uppföljning både av externa utförare och uppföljning av ledningssystem. Nedan listas de viktigaste förändringarna i den föreslagna riktlinjen för ledning, utförande och uppföljning i äldreomsorgen: Punkter som har lagts till: 1 Inledning 2 Syfte och mål 5 Kvalitetsdeklaration 6 Ledningssystem för kvalitet med underliggande punkter 8 Dokumentation 10 Kundval i hemtjänsten 11 Uppföljning av utförare 12 Uppföljning av ledningssystem Punkter som väsentligen har förändrats:
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-03 AN-2016/199.111 4 (5) 4 Värdegrund 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (endast sista stycket) 7.2 Lex Maria 9. Tystnadsplikt och sekretess 16. Yttrande om god man eller förvaltare Förvaltningens synpunkter De nuvarande riktlinjerna har varit ikraft i elva år och det finns flera skäl att ersätta riktlinjerna med nya. De nya förslagen till riktlinjerna har uppdaterats så att de är i linje med gällande lagstiftning och rättspraxis. Nya delar om ledningssystem för kvalitet och uppföljning har tillkommit. Uppdelningen i två riktlinjer speglar tydligare organiseringen av biståndshandläggning på biståndskansliet och ansvar för lednings av hälso- och sjukvård, ledningssystem för kvalitet och uppföljning. Förvaltningen har vidare haft en avsikt att samordna förslaget till riktlinjer för biståndshandläggningen med socialnämndens riktlinjer för biståndshandläggning. Även om myndighetsutövningen sker för två skilda nämnder handläggs ärenden enligt samma lagstiftning. Biståndskansliet har sedan år 2009 haft likvärdiga uppdrag till både äldreomsorgsnämnden och socialnämnden. Några handläggargrupper på biståndskansliet arbetar parallellt för de båda nämnderna motiverar ytterligare att båda nämndernas riktlinjer avseende biståndshandläggning samordnas med varandra. Det bedöms även finnas fördelar med att hålla handlingar som riktlinjer och anvisningar skilda från varandra genom att tillämpa en tydligare distinktion mellan de olika handlingarnas syften. Förvaltningens avsikt har därför varit att i möjligaste mån rensa riktlinjerna för biståndshandläggning från information av anvisningskaraktär. Dessa riktlinjer ska i stället uteslutande vara en materiell vägledning vid myndighetsutövning inom äldreomsorgsnämnden. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor 1. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun (förslag på nya riktlinjer HKF 7530) 2. Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning inom äldreomsorgen (förslag på ny riktlinje HKF 7531)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-03 AN-2016/199.111 5 (5) Beslutet delges Kommunstyrelsen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-03 AN-2016/199.111 1 (69) HANDLÄGGARE Koistinen, Matilda 08-535 37869 Matilda.Koistinen@huddinge.se Nuvarande skrivelse Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Syfte Förslag till ny skrivelse Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Innehållsförteckning FÖRORD 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning 1.2 Källförteckning 1.3. Aktuell lagstiftning Förvaltningens kommentarer Det nya förslaget har en annorlunda struktur i förhållande till de nuvarande riktlinjerna. Se tjänsteutlåtandet för en närmare beskrivning av detta. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
2016-10-03 AN-2016/199.111 2 (69) 2 Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde 2.1. Avgränsningar 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde 2.1 Ansvarig kommun 2.2 Förhandsbesked 3 Äldreomsorgsnämndens värdegrund 4 Allmänna principer för äldreomsorgens verksamhet 4.1 Socialtjänstlagen 4.1.1 Om socialtjänstlagen och äldreomsorgsnämndens verksamheter 4.1.2 Huddinge Kommun och äldreomsorgsnämndens ansvar 4.1.3 Vistelsebegreppet 4.1.4 Särskilda bestämmelser för äldre människor och stöd till närstående 2.3 Skälig levnadsnivå 2.4 Gemensamt hushåll 2.5 Rapporteringsskyldighet 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst 3.2 Boendestöd 3.3 Ledsagning 3.4 Kontaktperson 3.5 Avlösning i hemmet 3.6 Korttidsboende/växelboende 3.7 Dagverksamhet
2016-10-03 AN-2016/199.111 3 (69) 4.2 Rätten till bistånd - SoL 4 kapitlet 1 4.2.1 Att kunna tillgodose sina behov eller att få dem tillgodosedda på annat sätt 4.2.2 Bistånd för sin livsföring i övrigt 4.2.3 Skälig levnadsnivå 4.3 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 4.3.1 Hemtjänst 4.3.2 Hemtjänst i form av boendestöd 4.3.3 Trygghetslarm 4.3.4 Ledsagarservice 4.3.5 Avlösning i hemmet 4.3.6 Dagvård 4.3.7 Dagvård för personer med demensdiagnos 4.3.8 Växelvård 3.8 Olika boendeformer 3.9 Trygghetslarm 3.10 Hemvårdsbidrag 3.11 Turbunden resa 4. Handläggning och beslut 4.1 Utredning 4.2 Beslut 4.3 Dokumentation 4.4. Överklagan 4.5 Sekretess 4.6 Anmälan om god man eller förvaltare 4.3.9 Korttidsboende
2016-10-03 AN-2016/199.111 4 (69) 4.3.10 Särskilt boende 4.4 Bistånd enligt SoL 4 kapitlet 2 4.5 Insatser enligt SoL 4 kapitlet 2 4.5.1 Hemvårdsbidrag 4.5.2 Turbunden resa 4.5.3 Storstädning 4.5.4 Fönsterputs 4.5.5 Inflyttning parboende 4.6 Handläggning och dokumentation 4.6.1 Utredning 4.6.2 Beslut 4.6.3 Dokumentation 4.7 Sekretess och tystnadsplikt 4.8 Anmälan om Lex Sarah och Lex Maria 4.8.1 Rutin för rapportering, anmälan och
2016-10-03 AN-2016/199.111 5 (69) handläggning enligt Lex Sarah 4.8.2 Anvisningar för lokal avvikelsehantering Lex Maria 4.9 Överklagan 4.9.1 Förvaltningsbesvär 4.9.2 Kommunalbesvär 4.10 Äldreomsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar 4.10.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 4.10.2 Ansvar för personer som bor i särskild boendeform 4.10.3 Ansvar för personer som vistas på biståndsbedömd dagverksamhet, korttids- och/eller växelvårdsboende 5 Lag om betalningsansvar
2016-10-03 AN-2016/199.111 6 (69) 6 Riksfärdtjänst 7 Färdtjänst 8 Yttrande om god man eller förvaltare 9 Kundval inom hemtjänsten 9.1 Inledning 9.2 Sammanfattning av valfrihetssystem 9.3 Krav på utförare 10 Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun 10.1 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 10.1.1 Hemtjänst 10.1.1.1 Serviceinsatser 10.1.1.2 Personlig omvårdnad 10.1.1.3 Sociala insatser 10.1.1.4 Insatser för att skapa trygghet 10.1.2 Hemtjänst i form av boendestöd
2016-10-03 AN-2016/199.111 7 (69) 10.1.3 Trygghetslarm 10.1.4 Ledsagarservice 10.1.5 Avlösning i hemmet 10.1.6 Dagvård 10.1.7 Dagvård för personer med demensdiagnos 10.1.8 Växelvård 10.1.9 Korttidsboende 10.1.10 Särskilt boende 10.2 Insatser enligt 4 kapitlet 2 SoL 10.2.1 Hemvårdsbidrag 10.2.2 Turbunden resa 10.2.3 Storstädning 10.2.4 Fönsterputs 10.2.5 Inflyttning parboende 11 Referenser Förordet är ett nytt inslag som beskriver Biståndskansliets uppdrag och värdegrunder.
2016-10-03 AN-2016/199.111 8 (69) FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av våra kunder. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med kunder och anhöriga. En rättssäker handläggning innebär bland annat att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd. Vi ska alltid stå för en god service. Detta innebär att vi bemöter kunder och anhöriga på ett professionellt sätt och med respekt. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Förvaltningen anser att det
2016-10-03 AN-2016/199.111 9 (69) Biståndskansliets ansvarsområde rör kunders behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden (exempelvis våld i nära relationer eller beroendeproblematik). I dylika situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för kundens bästa. är av vikt att tydliggöra syftet med och tillämpningen av riktlinjerna. Riktlinjerna ska vara ett materiellt stöd till biståndshandläggarna. 1. Inledning 1.1 Syfte Dessa riktlinjer skall ses som ett komplement och ett förtydligande av aktuell lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Huddinge kommuns författningssamling innehållande regler, riktlinjer och reglementen som kommunfullmäktige beslutat om. Syftet med dessa riktlinjer är att säkerställa förutsättningarna för att enhetlighet i tillämpandet av de allmänna principer som gäller för äldreomsorgsnämndens verksamheter uppnås och innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få sin framställan individuellt prövad. 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning Behovsbedömning inom äldreomsorgen har ett flertal funktioner, bland annat att utreda behov, bedöma om det föreligger rätt till bistånd, besluta om vilka behov som kommunen ska tillgodose och planera för hur behoven ska tillgodoses. Dokumentets syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få till stånd en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Förordet till kapitel 2 i de nuvarande riktlinjerna ersätts med kapitel 2 i förslaget, se nedan. Innehållet förblir oförändrat.
2016-10-03 AN-2016/199.111 10 (69) 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde I reglemente för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300), antaget i kommunfullmäktige 2002-04-08, 46, anges att äldreomsorgsnämnden inom Huddinge kommun svarar för följande uppgifter rörande äldre människor samt för personer, som - utan att tillhöra gruppen äldre människor - har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga drabbats av en så kallad åldersrelaterad sjukdom: Omsorger enligt socialtjänstlagen med undantag för försörjningsstöd samt insatser för missbrukare. Ledningen av den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som åvilar kommunen. Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst. Äldreomsorgsnämnden ansvarar på beställning av socialnämnden för tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde. Äldreomsorgsnämnden ska också svara för kostoch dietfrågor, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer samt frågor enligt lagen om Riktlinjerna syftar också till att ge en beskrivning av de stödinsatser som ingår i äldreomsorgens ansvarsområde i Huddinge kommun. Även i detta avseende gäller att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är inte möjligt att avvisa eller avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. Beslutade insatser ska ges i former som överensstämmer med de mål som gäller för äldreomsorgen. 1.2. Källförteckning Riktlinjerna baseras på: Författningar: Socialtjänstlag (2001:453) Folkbokföringslag (1991:481) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) Socialtjänstförordning (2001:937) Kommunallag (1991:900) Källförteckningen är reviderad. Den är mer precis och anger samtliga källor som riktlinjerna är grundad på.
2016-10-03 AN-2016/199.111 11 (69) kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer tillhörande den krets som anges i äldreomsorgsförvaltningens ansvarsområde. 2.1 Avgränsningar andra huvudmäns ansvar Av 2 kapitlet 2 socialtjänstlagen (SoL) följer att kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Ytterligare undantag från äldreomsorgsnämndens ansvar regleras även 16 kapitlet 2 SoL. 3. Äldreomsorgsnämndens värdegrund Detta är de grundläggande värderingar som vi inom äldreomsorgen i Huddinge kommun enats om ska gälla inom vårt verksamhetsområde. Dessa värden utgör vår gemensamma värdegrund och är en viktig bas för all vår verksamhet. Med dessa värden beskriver vi inte bara vad vi står för utan också inriktningen i vår gemensamma strävan att utveckla våra tjänster och vår omsorg om de äldre i Huddinge. Följande grundläggande värderingar har vi inom äldreomsorgen: Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Förarbeten: Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Föreskrifter: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Boverkets byggregler (BFS 2014:3) Dokument som kompletterar riktlinjerna: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015). Artikelnummer 2015-1-10. Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015). Biståndshandläggare har egen delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, se Kapitel 3 i de nuvarande riktlinjerna ersätts med den nya riktlinjen för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorgen. Värdegrunden återfinns dock även i förordet till de nya riktlinjerna för biståndshandläggningen.
2016-10-03 AN-2016/199.111 12 (69) Mening - Vi vill medverka till ett meningsfullt sammanhang genom att erbjuda delaktighet och inflytande för att främja gemenskap och glädje. aktuell delegationsordning för äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun. Respekt - Vi vill möta varje människa som en unik individ oavsett bakgrund, religion, etnisk tillhörighet, ålder och kön. Vi vill värna om den enskilda människans integritet och självbestämmande. Trygghet - Vi vill ge god omvårdnad av kunnig personal i en trygg miljö. Vi strävar efter kontinuitet och delaktighet för alla. Kunskap - Vi vill ta tillvara varje individs kunskap och erfarenhet och vi lär av varandra. Gott bemötande - Vi strävar efter att ha ett öppet och respektfullt förhållningssätt som bekräftar den enskilda människans behov av att bli sedd och hörd. 4. Allmänna principer för äldreomsorgsnämndens verksamheter De allmänna principerna är en beskrivning av viktiga lagtexter, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och andra kommunala författningar av intresse för äldreomsorgsnämndens verksamheter. 4.1 Socialtjänstlagen 1.2 Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen utgör basen för all socialtjänst, så även inom äldreomsorgen. 1.2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgarna får sina behov av bistånd tillgodosedda, se prop. 2000/01:80 s.91. Socialtjänstens grundläggande principer och värderingar handlar om Denna del av riktlinjerna är reviderad i sin helhet. Den är uppdaterad för att överensstämma med gällande lagstiftning och rättspraxis. Vidare har språkbruket översetts.
2016-10-03 AN-2016/199.111 13 (69) Den nya socialtjänstlagen (SFS 2001:453) gäller från och med den 1 januari 2002. De grundläggande principerna lades fast genom 1980 års socialtjänstreform. De grundläggande principerna, värderingarna och målen för verksamheterna handlar om helhetssyn, närhet, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet och valfrihet. 4.1.1 Om socialtjänstlagen och äldreomsorgsnämndens verksamheter Huddinge kommun, äldreomsorgsnämndens verksamheter skall genom sina verksamheter arbeta för att äldre personer når en skälig levnadsnivå och jämlikhet i levnadsvillkor, bidra till att individen kan leva i sin invanda miljö och fortsätta vara aktiv i social samvaro med andra människor. Huddinge Kommun, äldreomsorgsnämndens verksamheter skall beakta den enskildes självbestämmande och integritet och inrikta sig på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser och inte ta över den enskildes förmågor och dennes eget ansvar för sin livsföring och sina förhållanden i övrigt. 4.1.2 Huddinge Kommun och äldreomsorgsnämndens ansvar Av 2 kapitlet 2 SoL följer att kommunen har det helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. 1.2.2. Kvalitet I 3 kap 3 SoL stadgas att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv, en entreprenör eller en annan utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. 1.2.3. Särskilda bestämmelser för äldre personer Av 5 kap 4 SoL framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare ska ansvarig nämnd verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. När det gäller utformningen av stödet till de äldre anges det i 5 kap 5 SoL att ansvarig nämnd ska verka för att äldre människor får goda bostäder, 4.1.2 ersätts av 2.1. Ansvarig kommun i det nya förslaget. 4.1.3 ersätts av 2.1. Ansvarig kommun i det
2016-10-03 AN-2016/199.111 14 (69) yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och att ansvaret inte innebär att andra huvudmän kan låta bli att ta sitt ansvar. Äldreomsorgsnämnden är därför utifrån sitt ansvarsområde, ansvarig för personer som också tillfälligt vistas i kommunen. 4.1.3 Vistelsebegreppet Äldreomsorgsnämnden är utifrån sitt ansvarsområde, ansvarig för personer som tillfälligt vistas i kommunen. Med hemkommun avses den kommun där person är bosatt större delen av året. Att man är folkbokförd i en kommun behöver inte göra den kommunen till hemkommun. De som vistas i kommunen har rätt att få sin sak prövad på samma sätt som en kommuninvånare. De insatser som avses är framförallt hjälp i hemmet. Finns behov av särskilt boende så övergår normalt ansvaret till hemkommunen. Vistelsekommunen har dock ansvaret tills överlämnandet är klart. 4.1.4 Särskilda bestämmelser för äldre människor och stöd till närstående Av 5 kapitlet 4 SoL framgår att äldre människor, även i de fall den enskilde har omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och vård, bör ges möjligheter att bo kvar i sitt nämnden ska också ge de, som behöver det, stöd och hjälp i hemmet samt annan lättåtkomlig service. Nämnden har dessutom uppsökande ansvar, planeringsansvar samt ett särskilt ansvar för vissa minoritetsgrupper. I 5 kap 6 SoL beskrivs att ansvarig nämnd ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska även verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska eller meänkieli, där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Slutligen anges det i 5 kap 10 SoL att ansvarig nämnd genom stöd och avlösning bör underlätta för de som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. nya förslaget. 4.1.4. ersätts av 1.2.3 Särskilda bestämmelse för äldre personer
2016-10-03 AN-2016/199.111 15 (69) eget hem under trygga förhållanden och ha kontakt med andra människor. I 5 kapitlet 5 SoL beskrivs att äldreomsorgsnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Äldreomsorgsnämnden skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. I 5 kapitlet 6 SoL framhålls värdet av att äldreomsorgsnämnden gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplyser om verksamheten på detta område. Kommunen skall planera insatser för äldre och i planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. I 5 kapitlet 10 SoL betonas hur äldreomsorgsnämnden bör ge stöd till den som vårdar närstående, eftersom stöd och avlösning underlättar för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 4.2 Rätten till bistånd - SoL 4 kapitlet 1
2016-10-03 AN-2016/199.111 16 (69) Den enskilde har rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt när behov föreligger och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bistånd ges för att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. 4.2.1 Att kunna tillgodose sina behov eller att få dem tillgodosedda på annat sätt Uttrycket att den som inte själv kan tillgodose eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt avser att markera den enskilde individens förstahandsansvar. I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. I en hushållsgemenskap är det normalt att man ger varandra praktiskt hjälp. Det förutsätts dock inte att man bistår varandra med mera omfattande vårdbehov. 4.2.2 Bistånd för sin livsföring i övrigt Begreppet livsföring i övrigt omfattar de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstöd. Begreppet sammanfattar en lång rad olika behov av stöd och hjälp, vård och omsorg. Behoven kan tillgodoses med olika insatser som i vissa fall varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. 1.2.4. Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av äldreomsorgsnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap 1 SoL). Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vilka specifika insatser den enskilde kan ha rätt till för sin livsföring i övrigt är inte preciserat, utan kan vara en rad olika insatser för stöd och hjälp, vård och omsorg. Den insats som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål sammanvägs i bedömningen. Biståndet ska säkra att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker hans eller
2016-10-03 AN-2016/199.111 17 (69) hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, enligt 4 kap. 1. Enligt 4 kap 2 SoL får nämnden ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL om det finns skäl för det. Denna paragraf innebär för kommunerna en möjlighet, men ingen skyldighet, att tillhandahålla insatser utöver vad som sägs i 4 kap. 1. 1.2.5. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd när för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt när: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Denna punkt införs i riktlinjerna enligt det nya förslaget Rätten till bistånd gäller alla insatser, som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. 1.2.6. Förenklad biståndsbedömning För personer över 75 år finns en möjlighet att ansöka om vissa insatser som alltid beviljas, detta kallas för förenklad biståndsbedömning. Man kan ansöka om och
2016-10-03 AN-2016/199.111 18 (69) få beviljat vissa bestämda serviceinsatser, se aktuell rutin för de insatserna. Tanken är att personer som är 75 år eller äldre, i en särskilt upprättad ansökningsblankett, ska beskriva sitt hjälpbehov. Ansökningsblanketten avser insatser som ges via en förenklad biståndshandläggning. En biståndshandläggare ska sedan ta kontakt med sökanden och få ansökan bekräftad, varefter sökt insats beviljas. För personer som lever i hushållsgemenskap och är över 75 år beviljas serviceinsatserna med varsin del. Eftersom insatserna meddelas enligt 4 kap. 1 SoL, ska samma taxa tillämpas som gäller för övriga insatser enligt SoL. För det fall den enskilde vill ansöka om mer tid än vad som kan beviljas inom ramen för förenklad biståndsbedömning får en vanlig ansökan upprättas. Denna punkt överensstämmer med de nuvarande riktlinjerna. 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde I reglementet för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300, beslutat av kommunfullmäktige 2002-04-08) anges att äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun ansvarar för målgruppen personer över 65 år och personer under 65 år som har behov av stöd och hjälp grundat i att personen har drabbats av en åldersrelaterad
2016-10-03 AN-2016/199.111 19 (69) sjukdom. Äldreomsorgsnämnden svarar för följande uppgifter: - Omsorger enligt socialtjänstlagen (hädanefter SoL) med undantag av försörjningsstöd och insatser för missbrukare - Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen - Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst - Tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde på beställning av socialnämnden - Ansvarar för kost- och dietfrågor samt bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer - Ansvarar för frågor enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer som tillhör den målgrupp som ingår äldreomsorgsnämndens ansvarsområde Ersätter punkterna 4.1.3. och 4.1.4. i de nuvarande riktlinjerna. Reviderad och uppdaterad för att överensstämma med gällande rätt. 2.1. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL
2016-10-03 AN-2016/199.111 20 (69) används företrädesvis tre olika begrepp: Bosättningskommun den kommun där den enskilde anses vara bosatt Vistelsekommun kommun där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder Folkbokföringskommun den kommun där den enskilde är folkbokförd. Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enl. 2a kap. 3 1 st. SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är eller borde vara folkbokförd, se 12 folkbokföringslagen. Skulle den enskilde ha en starkare anknytning till en annan kommun än bosättningskommunen är det dock den andra kommunen som har ansvaret, inte bosättningskommunen. Vid bedömningen av anknytning till kommunen bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala närverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning.
2016-10-03 AN-2016/199.111 21 (69) (Prop. 2010/11:49 s. 39-40) Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet uppstår är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser. Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Vid behov är vistelsekommunen skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut, enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis semester. Bosättningskommunens ansvar att tillgodose den enskildes behov tar inte bort det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän, till exempel hälso- och sjukvården. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose Denna punkt om förhandsbesked införs i riktlinjerna enligt det nya förslaget.
2016-10-03 AN-2016/199.111 22 (69) den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus. 2.2. Förhandsbesked Om den enskilde önskar flytta till en annan kommun får han eller hon, enligt 2 a kap. 8 SoL, ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1.till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att den enskilde ska kunna bosätta sig i den andra kommunen, eller 2.på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. Av förarbetena framgår att de två insatser personer, som omfattas av punkt ett, kan ansöka förhandsbesked om är hemtjänst och särskilt boende. Vid utredning om förhandsbesked ska först en bedömning göras om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna (punkt ett eller punkt två). Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna görs därefter en sedvanlig behovsbedömning om rätt till sökt bistånd föreligger.
2016-10-03 AN-2016/199.111 23 (69) 4.2.3 Skälig levnadsnivå Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. En skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd som kan vara aktuell. Om den enskilde ej omfattas av någon av personkretsarna görs ett avslag enligt 2 a kap 8 SoL. 2.3 Skälig levnadsnivå Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell. Begreppet ger även uttryck för att det finns vissa minimikrav på insatser vad gäller kvaliteten för att dessa ska tillgodose den enskildes behov. I propositionen 2000/01:80 (s. 91) framhålls det att det enligt regeringens mening inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. 2.4 Gemensamt hushåll Vid ansökan om serviceinsatser bör det kunna beaktas att vuxna personer, som lever i hushållsgemenskap, normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en Denna punkt införs i riktlinjerna enligt det nya förslaget.
2016-10-03 AN-2016/199.111 24 (69) familj. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis tvätt, städning och inköp. (prop. 2008/09:82 s.12) Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas normalt inte. Beträffande makar, finns det gemensamma ansvaret beskrivet i 1 kap. 2 och 6 kap. 1 äktenskapsbalken. (I korthet: makar har ett gemensamt ansvar för att vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa ). Ovanstående torde även gälla för sammanboende par. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska bedömning av omvårdnadsbehov göras som om personen med funktionsnedsättning var ensamstående. Reviderad för att överensstämma med gällande rätt och gällande riktlinjer i Huddinge kommun. 2.5 Rapporteringsskyldighet Missförhållanden lex Sarah 14 kap. 3 SoL De som beviljas insatser enligt SoL ska kunna känna sig trygga med att den omsorg de får håller god
2016-10-03 AN-2016/199.111 25 (69) kvalitet och att det inte finns hot mot deras liv och hälsa. Den som i sitt arbete uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande brister i tillsyn Enligt bestämmelserna om lex Sarah i SoL ska:
2016-10-03 AN-2016/199.111 26 (69) personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Missförhållanden eller risker för missförhållanden inom biståndskansliet verksamhet ska uppmärksammas och rapporteras enligt lex Sarah. Se aktuell riktlinje för lex Sarah i Huddinge kommun. För ett barns skydd Myndigheter vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta gäller även anställda hos sådana myndigheter. Från biståndskansliet görs i dessa Information kring samtliga biståndsformer har uppdaterats enligt gällande
2016-10-03 AN-2016/199.111 27 (69) 4.3 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL För närmare beskrivning och förtydligande av hur Huddinge Kommun, äldreomsorgen, avser att tillgodose de äldres rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 SoL, behov, se även kapitel 11, anvisningar för äldreomsorg i Huddinge Kommun. 4.3.1 Hemtjänst De insatser som ryms inom begreppet hemtjänst syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden/servicehusboendet och därigenom underlätta kvarboende. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänst eller av annan utförare och ges i form av serviceinsatser, personlig omvårdnad, sociala insatser samt insatser för att främja trygghet. 4.3.2 Hemtjänst i form av boendestöd Hemtjänst riktad till personer med psykiska funktionshinder. Avser stöd i form av sociala insatser, insatser för att skapa trygghet, för att bryta isolering samt för att tillgodose psykiska och sociala behov. 4.3.3 Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas personer i ordinärt boende som inte kan påkalla hjälp och för att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i ordinärt boende. fall en orosanmälan till individ- och familjeomsorgen (IFO). 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt De insatser som ryms inom begreppet hemtjänst syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hemtjänst kan ges i form av serviceinsatser och personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även punkt 3.10 Hemvårdsbidrag). Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: äta och dricka klä sig sköta personlig hygien förflytta sig rätt. Grunden är oförändrad men nya beskrivningar har tillagts.
2016-10-03 AN-2016/199.111 28 (69) 4.3.4 Ledsagarservice Ledsagarservice kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att själva klara sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Insatsen skall vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Insatsen beviljas endast till personer som bor i ordinärt boende. 4.3.5 Avlösning i hemmet Syftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få viss regelbunden avlösning/vila. 4.3.6 Dagvård Dagvård beviljas till personer som bor i ordinärt boende. Syftet med insatsen är att den enskilde genom aktivering och/eller social samvaro bibehåller och förbättrar olika funktioner och/eller att närstående ges avlösning. 4.3.7 Dagvård för personer med demensdiagnos Dagvård för personer med demenssjukdom har samma syfte som dagvård enligt kapitel 4.3.6 men är speciellt riktad till personer som har en fastställd demensdiagnos. 4.3.8 Växelvård Med växelvård avses tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som trygghet (tillsyn, uppringning etc.). Serviceinsatser Praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: tvätt städ inköp/ärenden måltid promenad måltidsdistribution Hemtjänst kan ges alla tider på dygnet. Beslut Beslut om hemtjänst fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.2 Boendestöd Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För den som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa grupper av människor är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär (företrädesvis psykiska funktionsnedsättningar) hemtjänstens insatser inte
2016-10-03 AN-2016/199.111 29 (69) innebär återkommande perioder växelvis i det ordinära boendet och i det särskilda boendet. 4.3.9 Korttidsboende Korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement för att möjliggöra kvarboende och därmed också undvika/fördröja behov av särskilt boende. Med korttidsboende avses tillfälligt boende i särskild boendeform och som är förenat med behov av omvårdnad som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. 4.3.10 Särskilt boende Äldre som tycker att behovet av omsorg och vård blir så stort att det inte längre känns tryggt att bo kvar hemma kan ansöka om att få flytta till ett särskilt boende med stöd av 4 kap 1 SoL. Äldre makar, par eller registrerade partners ska om de så önskar kunna leva tillsammans ocvh erbjudas en bra och värdig omsorg på kommunens vård- och omsorgsboenden. Den som beviljas särskilt boende kan önska vilket vårdoch omsorgsboende han eller hon vill flytta till. Den som flyttar till ett vård- och omsorgsboende ska kunna bo kvar så länge den önskar. Avgift för mat, hyra tillräckliga. Stödformerna ska underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att bibehålla den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att "putta på", ge stöd och social träning. Beslut Beslut om boendestöd fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.3 Ledsagning Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Ledsagning kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel kulturaktiviteter. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. För att en person med grav synskada skall kunna
2016-10-03 AN-2016/199.111 30 (69) och omsorg tas ut enligt gällande taxor. Äldreomsorgsnämndens kvalitetsdeklaration beskriver vad kunden har rätt till att förvänta sig i form av bemötande, delaktighet, stöd och omsorg när man bor på ett vård- och omsorgsboende i Huddinge kommun. 4.4 Bistånd enligt SoL 4 kapitlet 2 Paragrafen ger kommunen möjlighet men inte skyldighet att ge bistånd även i andra fall än vad som omfattas av bistånd för sin livsföring i övrigt. Stödet ska ses som ett komplement och kunna ges i andra former än vad som är möjligt inom ramen för bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Om äldreomsorgsnämnden, beslutfattare enligt delegation, finner att den enskilde inte har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1 kan den enskilde ges bistånd enligt 4 kapitlet 2. Beslut om bistånd enligt denna paragraf kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär utan endast genom s.k. laglighetsprövning. Om den enskilde inte är nöjd med beslutet enligt denna paragraf, har han eller hon alltid rätt att få sin framställan prövad enligt 4 kapitlet 1. 4.5 Insatser enligt SoL 4 kapitlet 2 För närmare beskrivning och förtydligande av vad tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror o dylikt i närmiljön. Insatsen ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses det genom den service, som färdtjänsten och aktuell sjukvårdsinrättning tillhandahåller. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter inom närområdet. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Ledsagning beviljas främst till personer som bor i eget
2016-10-03 AN-2016/199.111 31 (69) Huddinge Kommun, äldreomsorgen, ger för bistånd utöver vad som följer av 4 kapitlet 1 SoL. Se även kapitel 11, anvisningar för äldreomsorg i Huddinge Kommun. 4.5.1 Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag infördes som ersättningsform enligt beslut i kommunstyrelsen den 9 februari 1998 och kan efter beslut enligt 4 kapitlet 2 SoL ges till personer som vistas i Huddinge kommun och som får vård av sina närstående/anhöriga. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, såsom personlig hygien, hjälp med påklädning och födointag och annat som inte kan betraktas som vanlig hjälp i en familj. Hemvårdsbidraget är inte tänkt som någon generell ersättningsform för arbetsuppgifter som utförs av anhöriga. 4.5.2 Turbunden resa Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden och biståndsbeslutad dagverksamhet och/eller växelvård/korttidsboende. 4.5.3 Storstädning Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Beviljad storstädning utförs av en boende. Beslut Beslut om insatsen ledsagarservice fattas enligt 4 kap1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I beslutet bör anges till vilka aktiviteter ledsagning kan bli aktuellt. 3.4 Kontaktperson Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Syftet med insatsen kontaktperson är att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och lust att göra en insats. Genom insatsen kontaktperson ska den enskilde få en helt vanlig medmänsklig kontakt. Insatsen ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Inom äldreomsorgen beviljas kontaktperson utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Enbart det faktumet att en Punkt 3.4. om kontaktperson införs i riktlinjerna enligt det nya förslaget. Specifika anvisningar gällande bistånd, såsom punkt 4.5.3 och 4.5.4 ska tas bort från riktlinjerna.
2016-10-03 AN-2016/199.111 32 (69) städfirma med vilken kommunen har tecknat avtal. Syftet är att bereda möjlighet för hemtjänstpersonal att därefter utföra beviljat bistånd. 4.5.4 Fönsterputs Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Fönsterputs beviljas en gång per år och utförs av en städfirma med vilken kommunen har tecknat avtal. 4.5.6 Parboendegaranti För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform för äldre personer ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om den medföljande maken eller sambon har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. person är socialt isolerad medför inte rätt till biståndet. Insatsen vänder sig främst till personer som tidigare har haft kontaktperson beslutat av socialnämnden. Beslut Beslut om insatsen kontaktperson fattas enligt. 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Enligt 5 kap 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Huvudsyftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få avlastning. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan under dag- och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende eller växelboende beviljas.
2016-10-03 AN-2016/199.111 33 (69) Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.6 Korttidsboende/växelboende Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Med korttidsboende/växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttidsboende/växelboende beviljas endast till den som bor i eget boende. Korttidsboende beviljas när det finns ett behov av avlastning och/eller när framtida vård- och boendebehov måste utredas samtidigt som den enskilde inte kan bo kvar i sitt ordinära boende. Insatsen korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska
2016-10-03 AN-2016/199.111 34 (69) medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i boendet. En förutsättning för växelvård är att det föreligger ett avlösningsbehov hos närstående. Om behovet av växelvård överskrider 50% (exempelvis mer än två veckors växelvård per fyraveckorsperiod) ska andra insatser, såsom särskilt boende, övervägas istället. I korttidsboende/växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Korttidsboendets/växelboendets omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Beslut Beslut om korttidsboende/växelboende fattas enligt SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt.
2016-10-03 AN-2016/199.111 35 (69) 3.7 Dagverksamhet Lagrum: 3 kap 6 SoL, och 4 kap 1 SoL Allmänt Dagverksamhet beviljas med stöd av 4 kap 1 SoL till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Insatsen kan också ges som en form av avlösning för närstående. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag till fredag, insatsen ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom För personer med demenssjukdom finns dagverksamhet i särskild form. En förutsättning för att beviljas denna form av insats är att den enskilde har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. Beslut Beslut om dagverksamhet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.8 Olika boendeformer Lagrum: 5 kap 5 SoL, 4 kap 1 SoL
2016-10-03 AN-2016/199.111 36 (69) Allmänt Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. När behovet av omsorg och vård blir så omfattande att det inte längre är tryggt att bo kvar hemma så finns möjligheten att ansöka om att få flytta till ett särskilt boende. Med omfattande avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälsooch sjukvård. Avgörande för den äldres rätt till särskilt boende är behovet av omsorg och service. Om den äldre har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. Beslut om särskilt boende ska inte vara tidsbegränsat. I utredning till beslut för särskilt boende ska behoven precisiseras där det tydligt framgår vad den enskilde behöver hjälp och stöd med samt att hjälpen eller stödet behöver ges kontinuerligt under alla tider på dygnet. Punkten om servicehus är reviderad för att överensstämma med rådande bestämmelser.
2016-10-03 AN-2016/199.111 37 (69) Servicehus En lägenhet i servicehus är en fullvärdig bostad med god tillgänglighet och närhet till service. Insatser ges i punktform av personal inom servicehuset. Servicehus i Huddinge kommun omfattas av Boverkets byggregler (BFS 2014:3) verksamhetsklass 3B. Detta innebär bland annat att personer som bor på servicehus förväntas ha god lokalkännedom och ha förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet vid händelse av exempelvis brand. För det fall att en person (som erhållit beslut på och flyttat in till ett servicehus) försämras i sina funktionsförmågor så till den grad att personen ej längre uppfyller kraven på lokalkännedom och att sätta sig i säkerhet, måste beslutet på servicehus omprövas och en mer omfattande insats övervägas. Beslut Beslut om särskilt boende i form av servicehus fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Vård- och omsorgsboende Ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för äldre människor som behöver
2016-10-03 AN-2016/199.111 38 (69) särskilt stöd och hjälp. Beslut Beslut om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att har rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. Beslut Beslut om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende med demensinriktning fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Parboende För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform för äldre personer ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om den medflyttande maken eller sambon har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret
2016-10-03 AN-2016/199.111 39 (69) dessförinnan varaktigt har sammanbott. I sammanhanget är det också viktigt att säkerställa den medföljande partens avsikt att sammanbo med den biståndsberättigade på det särskilda boendet. Den medflyttande har rätt att provbo i tre månader och kan därefter slutgiltigt bestämma om parboendet. Beslut om parboende fattas enligt 4 kap. 1 c SoL. Denna punkt om HVB-hem införs i riktlinjerna enligt det nya förslaget. Hem för vård eller boende (HVB) Efter lagändring 1 januari 1998 är HVB-hem inte längre avsett endast för personer med missbruksproblem utan också för människor med problem av social eller psykisk karaktär. Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till missbruksproblematik) i förening med ett boende. HVB-hem är dock ej likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 SoL. En placering i ett HVB-hem är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet med en sådan placering är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent
2016-10-03 AN-2016/199.111 40 (69) boende. Mot bakgrund av detta kan den enskilde brukaren inte bosätta sig på ett HVB-hem, eftersom man enligt folkbokföringslagen inte kan folkbokförs där. Hyreslagens regler blir därmed inte tillämpliga. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem ligger på landstinget. Föreskrifter och allmänna råd gällande HVB-hem finns i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2003:20 (S). Beslut Beslut om hem för vård eller boende (HVB) fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.9 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För att den äldre ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att den äldre har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till
2016-10-03 AN-2016/199.111 41 (69) larmhanteringen. Detta bistånd går även, för personer över 75 år, att få som förenklad biståndsbedömning. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster utan endast ska användas vid mer akuta situationer. Beslut Beslut om trygghetslarm fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.10 Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av
2016-10-03 AN-2016/199.111 42 (69) omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser. Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt kommunens taxa för äldreomsorgen. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för.
2016-10-03 AN-2016/199.111 43 (69) Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2 Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet
2016-10-03 AN-2016/199.111 44 (69) Grupp 3 Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4 Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet Beslut Beslut om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna Beslut om hemvårdsbidrag ska vara tidsbegränsat. 3.11 Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i dagverksamhet eller har korttidsboende/växelvård per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. Beslut om turbunden resa
2016-10-03 AN-2016/199.111 45 (69) 4.6 Handläggning och dokumentation Alla människor, oavsett ålder, kön eller social och kulturell tillhörighet, har rätt till en handläggning som präglas av saklighet, opartiskhet och lika behandling. 4.6.1 Utredning En utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL skall utan dröjsmål inledas när någon genom ansökan, anmälan eller på annat sätt inkommit med uppgifter som kan förutsätter vidare att det också finns ett biståndsbeslut. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Övriga bestämmelser För fritidsresor gäller att egen färdtjänst ska användas. Egen färdtjänst ska även användas för resor till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Turbunden resa genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. Beslut Beslut om turbunden resa ska beslutas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL. 4. Handläggning och beslut Alla människor, oavsett ålder, kön eller social och kulturell tillhörighet, har rätt till en rättssäker handläggning som präglas av saklighet, opartiskhet Detta kapitel är i oförändrat och har genomgått enbart vissa språkliga revideringar.
2016-10-03 AN-2016/199.111 46 (69) föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen skall normalt inledas inom en vecka från det nämnden/delegat fått kännedom om uppgifterna. Socialtjänstens insatser bygger på frivillighet. Den enskildes självbestämmande och integritet skall beaktas. En utredning ska genomföras med den enskildes samtycke. Den ska ge underlag för en helhetsbedömning av den enskildes situation. Den enskildes ekonomi påverkar inte rätten till bistånd. 4.6.2 Beslut När äldreomsorgsnämnden, beslutfattare enligt delegation, erhåller en ansökan om bistånd skall denna i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1. Detta för att den enskilde, om beslutet efter en sådan prövning går den enskilde helt eller delvis emot, ska kunna överklaga beslutet i sak. Beslut ska tas när utredningen är klar, oavsett om beslutet kan verkställas vid den tidpunkten. Beslutet ska skriftligen meddelas den enskilde. Beslutet ska vara tydligt och ska liksom utredningen utformas så att den enskilde har möjlighet att förstå innehållet. och lika behandling. 4.1 Utredning En utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL ska utan dröjsmål inledas när någon genom ansökan, anmälan eller på annat sätt inkommit med uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ska normalt inledas inom en vecka från det nämnden/delegat fått kännedom om uppgifterna. Socialtjänstens insatser bygger på frivillighet. Den enskildes självbestämmande och integritet ska beaktas. En utredning ska genomföras med den enskildes samtycke. Utredningen ska ge underlag för en helhetsbedömning av den enskildes situation. Den enskildes ekonomi påverkar inte rätten till bistånd. 4.2. Beslut När äldreomsorgsnämnden - beslutfattaren enligt delegation - erhåller en ansökan om bistånd skall denna i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1 SoL. Beslut ska tas när utredningen är klar, oavsett om beslutet kan verkställas vid den tidpunkten. Beslutet ska skriftligen meddelas den enskilde enligt 21 förvaltningslagen.
2016-10-03 AN-2016/199.111 47 (69) Av beslutet ska det klart framgå: Vad den enskilde ansökt om. Vilka insatser som beviljats respektive avslagits och enligt vilken paragraf. Mål med insatserna För hur lång tid beslutet gäller (beslut om särskilt boende tidsbegränsas inte.) När beslutet fattades Vem som fattade beslutet Motivering till ett avslagsbeslut. Beslutsmotiveringen skall vara sådan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgår Beslutet ska vara tydligt och ska liksom utredningen utformas så att den enskilde har möjlighet att förstå innehållet. Av beslutet ska det klart framgå: Vad den enskilde ansökt om. Vilka insatser som beviljats respektive avslagits och enligt vilket lagrum. Mål med insatserna För hur lång tid beslutet gäller När beslutet fattades Vem som fattade beslutet Motivering till ett avslagsbeslut. Beslutsmotiveringen skall vara sådan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgår Hur den enskilde kan överklaga beslutet Hur den enskilde kan överklaga beslutet 4.6.3 Dokumentation Hur handläggning av ärenden och genomförande av beslut skall dokumenteras beskrivs i 11 kapitlet 5 och 6 SoL. Handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt 4.3. Dokumentation
2016-10-03 AN-2016/199.111 48 (69) genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras och handlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet och den enskilde skall hållas underrättad om vad som står i anteckningarna. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ge underlag både för kommunens och för andra myndigheters uppföljning av verksamheten. Hur ärendehandläggningen samt verkställigheten av beslut ska dokumenteras stadgas i 11 kapitlet 5 och 6 SoL. Handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras och handlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och den enskilde skall hållas underrättad om vad som står i anteckningarna. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ge underlag både för kommunens och för andra myndigheters uppföljning av verksamheten. 4.4 Överklagan Socialtjänstlagen Möjligheten att överklaga ett beslut om insats fattat med stöd av 4 kap. 1 SoL regleras i 16 kap 3. Där stadgas att nämndens beslut om bland annat bistånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, genom så kallat förvaltningsbesvär.
2016-10-03 AN-2016/199.111 49 (69) Insatser som beslutas enligt 4 kap 2 SoL kan ej överklagas med förvaltningsbesvär. Om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att istället få sin ansökan prövad enligt 4 kap 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 ges enligt 4 kap 1. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Endast den som berörs av beslutet kan överklaga. Domstolen kan ändra det beslut som äldreomsorgsnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnd eller delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 förvaltningslagen (FL). Därefter ska nämnden se om det finns skäl att ompröva beslutet enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning.
2016-10-03 AN-2016/199.111 50 (69) 4.7 Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom äldreomsorgen har enligt 7 kap. 4 och 5 sekretesslagen tystnadsplikt. Detta innebär att förtroendevalda/personal inte får tala om för någon vad någon har berättat i förtroende eller annat som förtroendevalda/personal fått reda på när de arbetar tillsammans med den äldre. Tystnadsplikt gäller också mellan myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal. 4.8 Anmälan om missförhållande, lokal avvikelse 4.8.1 Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt Lex Sarah Den som får insatser enligt SoL eller LSS ska kunna Det förutsätts vidare att: ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt ändringen är inte till nackdel för den enskilde Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till förvaltningsrätten för prövning. 4.5 Sekretess och tystnadsplikt Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kapitlet 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Sekretessen medför en tystnadsplikt för all personal inom socialtjänsten. Detta innebär att förtroendevalda och personal inte får tala om för någon vad någon har berättat eller annat som förtroendevalda och personal fått reda på när de arbetar med den enskilde. Sekretessen gäller också mellan myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den Reviderad för att överensstämma med gällande rätt. Punkt 4.8. i de nuvarande riktlinjerna ersätts av 2.5 Rapporteringsskyldighet i det nya förslaget. Punkt 4.6. är reviderad för att överensstämma med gällande rätt
2016-10-03 AN-2016/199.111 51 (69) känna sig trygga med att den omsorg de får håller god kvalitet och att det inte finns hot mot deras liv och hälsa. Var och en som fullgör uppgifter inom Huddinge kommuns verksamhet för personer med funktionsnedsättning har ett personligt ansvar för att: Rutin för rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i Huddinge kommun har ett personligt ansvar för att: Medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal. 4.6. Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kapitlet 3 socialtjänstförordningen ska äldreomsorgsnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att 1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Ta del av aktuella instruktioner och använda de riktlinjer och rutiner som finns. Missförhållanden omfattar både aktiva handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för
2016-10-03 AN-2016/199.111 52 (69) missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Det räcker att en person som arbetar inom socialtjänsten misstänker att det föreligger missförhållanden eller risker för sådana för att en rapport ska göras. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden förekommer inte bara när det gäller människor som får olika insatser inom socialtjänsten. Även i uppsökande verksamhet eller under handläggning av ett ärende kan missförhållanden eller risker för missförhållanden uppstå. Punkterna 4.8.2. 9.3 i de nuvarande riktlinjerna införs i den nya riktlinjen om ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorgen förutom punkterna 4.8 och 4.9. Rapportering, anmälan och handläggning enligt lex Sarah ska ske enligt fastställda riktlinjer och rutiner. Punkt 4.9. ersätts av punkt 4.4. Överklagan i de nya riktlinjerna. 4.9 Överklagan Beslut som fattas av äldreomsorgsnämnd/delegat kan
2016-10-03 AN-2016/199.111 53 (69) som regel överklagas genom kommunalbesvär och/eller förvaltningsbesvär. Hur beslut överklagas regleras i 16 kapitel 3 SoL och 23-28 Förvaltningslagen (SFS 1986:223). När det gäller beslut som fått helt eller delvis avslag eller där beslutet innebär att biståndet ges i annan form än det sökta ska den enskilde underrättas om hur han kan överklaga. Det är den beslutet gäller som får överklaga och det ska ske inom tre veckor från den dag han fick besked om beslutet (22-23 Förvaltningslagen). Punkt 4.9.1. ersätts av punkt 4.4. Överklagan i de nya riktlinjerna. 4.9.1 Förvaltningsbesvär Beslut i fråga om ansökan enligt 2 kapitlet 3 SoL, bistånd enligt 4 kapitlet 1 SoL samt beslut om avgift enligt 8 kapitlet 4-9 SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Kännetecknande för denna överklagningsform är att länsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Endast den som beslutet berör kan överklaga. Domstol kan ändra beslut och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till Huddinge Kommun, äldreomsorgsnämnden. När överklagan har inkommit skall nämnd eller delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (tre veckor). Skäl för omprövning är att nya
2016-10-03 AN-2016/199.111 54 (69) uppgifter i ärendet inkommit för att omprövning med stöd av 27 Förvaltningslagen skall göras är att följande förutsättningar finns: beslutet är uppenbart oriktigt ändring kan ske snabbt och enkelt Punkt 4.9.2 tas bort från riktlinjerna, eftersom denna överklagningsform inte rör biståndshandläggning. ändringen är inte till nackdel för den enskilde 4.9.2 Kommunalbesvär Förutsättningarna för kommunalbesvär regleras i Kommunallagen (SFS 1991:900). Grunderna mot vilka länsrätten i första instans har att pröva det överklagande beslutet återfinns i 10 kapitlet 8 Kommunallagen och är följande: beslutet har inte inkommit i laga ordning beslutet handlar om något som inte är en angelägenhet för kommunen det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter beslutet strider mot lag eller annan författning Ersätts av punkt 4.6 Anmälan om god man eller förvaltare Alla kommuninnevånare har rätt att anföra
2016-10-03 AN-2016/199.111 55 (69) kommunalbesvär. 8. Yttrande om god man eller förvaltare Yttrande om att person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) är förhindrad att själv bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande så kan denna person behöva en god man eller förvaltare, lämnas till överförmyndare i kommunen. 10. Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun 10.1 Insatser enligt 4 kapitlet 1 SoL 10.1.1 Hemtjänst De kunder som behöver hjälp från hemtjänsten ska få god service och omvårdnad. Kapitel 10 Anvisningar för äldreomsorg i Huddinge kommun ska upphävas. Kapitlet innehåller anvisningar, som inte ska finnas med i riktlinjer för biståndshandläggning. Hjälp från hemtjänsten ska underlätta den dagliga livsföringen och möjliggöra kvarboende i den egna bostaden. Målet är att kunden ska känna sig trygg med hemtjänstens insatser, att stöd och hjälp inte ska ges för sådant man själv klarar av.
2016-10-03 AN-2016/199.111 56 (69) För att stärka kundens möjligheter att påverka utformningen av insatsen ska hemtjänstens utförare tillsammans med kunden inom sju arbetsdagar efter det att beslutet om bistånd börjat gälla, upprätta en individuell genomförandeplan och bestämma när och hur hjälpen ska ges. Utförare av hemtjänst ska alltid informera kunden om att det är möjligt att ändra tidigare bestämd genomförandeplan. Denna möjlighet ska inte begränsas av vilka insatser som äldreomsorgen traditionellt tillhandahållit, eller av hur hemtjänstens utförare har organiserat sitt arbete. Efter varje månad ska hemtjänstens utförare skicka en kvittens till kunden. Kunden kan själv se att det som överenskommits i dennes genomförandeplan har utförts av hemtjänstens personal under månaden och om detta kommer att påverka kundens omsorgsavgift. Kunden har inte möjlighet att byta beviljad insats mot en icke biståndsbedömd insats, eller spara insats/-er till annan månad. Har kunden behov av fler insatser än de som beviljats ska hemtjänstens utförare vara kunden behjälplig och meddela biståndshandläggare detta så att en ny ansökan och biståndsprövning kan ske.
2016-10-03 AN-2016/199.111 57 (69) 10.1.1.1 Serviceinsatser Serviceinsatser beviljas inte då kunden lever i hushållsgemenskap med andra som kan utföra dessa. Det är alltid kundens behov som är avgörande för vilken hjälp som skall beviljas. Beslut om serviceinsatser per tillfälle används till exempel när kundens behov av service inte tillgodoses av den tidsram som i allmänhet beviljas. Nedanstående beskriver vilka kvalitetsnivåer insatserna i allmänhet innehåller och de tidsramar som i allmänhet beviljas per serviceinsats. Inom var och en av dessa serviceinsatser kan den enskilde välja vilka insatser som ska utföras. Städning 2 timmar och 45 minuter per månad, eller 15 minuter per tillfälle. Avser hjälp för att hemmet ska vara städat. Till exempel: Dammsugning och våttorkning av golv, damma, rengöring i badrum och kök, skafferi och kyl/frys, spis. Se till att sängen är bäddad, att disken är diskad, att sopor blir källsorterade och utburna, med mera. Tvätt
2016-10-03 AN-2016/199.111 58 (69) 2 timmar och 45 minuter per månad. Denna hjälp avser maskintvätt av gångkläder samt sänglinne och handdukar. För- och efterarbete, till exempel klädvård, byte/renbäddning av sänglinne, samt att lägga in tvätten i skåp/motsvarande. Inköp/Ärende 2 timmar och 30 minuter per månad. Avser hjälp med inköp till hushållet eller att få ärenden uträttade. De kunder som vill kan få hjälp med att planera inköpen, och kunna följa med och göra inköpen/uträtta ärendena. Måltid 30 minuter per tillfälle. Kund som inte har möjlighet att laga mat själv och som inte kan ta sig till någon av servicehusens restauranger för att äta sitt huvudmål, eller kan få sina behov tillgodosedda genom att färdiglagad mat skickas hem till kunden, (matdistribution), får sina måltider tillagade av hemtjänstens personal i hemmet. Hjälpen avser stöd och hjälp före, under och efter alla måltider under dygnet. Matdistribution Avser abonnemang av leverans av färdiglagad mat till bostaden. Insatsen har därför ingen uppskattad tidsram.
2016-10-03 AN-2016/199.111 59 (69) 10.1.1.2 Personlig omvårdnad På och/eller avklädning Innebär hjälp med att klä på eller klä av sig. Äta/dricka Innebär samvaro vid måltiden och i förekommande fall hjälp med matning. Personlig hygien Med personlig hygien avses hjälp med daglig hygien såsom övre och nedre toalett, hårvård och rakning. Bad/dusch När assistans vid bad/dusch behövs. Tvätta håret etc. Toalettbesök Hjälp med toalettbesök och byte av skydd. Hjälp med vändning i säng Innebär hjälp med vändning. 10.1.1.3 Sociala insatser Promenader Avser promenader för social stimulans, bryta isolering och för att den enskilde skall känna trygghet vid promenaden.
2016-10-03 AN-2016/199.111 60 (69) 10.1.1.4 Insatser för att skapa trygghet Tillsyn Avser regelbunden fristående insats som behövs av särskilda skäl för hjälptagarens trygghet. Trygghetsringning Avser regelbunden fristående insats som behövs av särskilda skäl för hjälptagarens trygghet. 10.1.2 Hemtjänst i form av boendestöd Hemtjänst riktad till personer med psykiska funktionshinder. Avser stöd i form av sociala insatser, insatser för att skapa trygghet, för att bryta isolering, för att tillgodose psykiska och sociala behov. Stödformerna ska underlätta den dagliga livsföringen i det ordinära boendet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att på sikt öka den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö. Insatsen är avgiftsfri. Vad gäller den närmare utformningen av en insats prövas hur kommunen arbetar med aktuella typen av frågor och vilka åtgärder kommunen normalt erbjuder för att
2016-10-03 AN-2016/199.111 61 (69) tillgodose behov. Om den av kommunen erbjudna insatsen tillgodoser biståndsbehovet har den enskilde ingen rätt att få insatsen utformad på ett visst annat sätt. Som regel är den som ansöker om bistånd hänvisad till den insats som kommunen normalt tillhandahåller. Behov av serviceinsatser och hjälp med personlig omvårdad tillgodoses därför inte med hemtjänst i form av boendestöd. 10.1.3 Trygghetslarm Trygghetslarm kan beviljas personer i ordinärt boende som inte kan påkalla hjälp och för att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden. 10.1.4 Ledsagarservice Ledsagarservice kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att själva klara sig till och från aktiviteter utanför bostaden. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet. Insatsen skall vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagning. Ledsagarservice beviljas inte för sådant som man normalt bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärende.
2016-10-03 AN-2016/199.111 62 (69) Ledsagarservice ska möjliggöra ett ökat oberoende. Insatsen beviljas endast till personer som bor i ordinärt boende. 10.1.5 Avlösning i hemmet Syftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få viss regelbunden avlösning/vila. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Omfattningen varierar efter behov. Överstiger mer än tre (3) timmar/dygn, ska information om äldreomsorgens verksamheter lämnas och annan insats övervägas. 10.1.6 Dagvård Dagvård beviljas till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde genom aktivering och/eller social samvaro bibehåller och förbättrar olika funktioner och/eller att närstående ges avlösning. I beslutet skall antalet beviljade dagar per vecka framgå, enligt upprättad arbetsplan. Omfattning varierar efter den enskildes behov. 10.1.7 Dagvård för personer med demensdiagnos Dagvård för personer med demenssjukdom har samma syfte som dagvård enligt punkten 10.1.6, men är speciellt riktad till personer som har en fastställd demensdiagnos. I beslutet skall antalet beviljade dagar per vecka framgå,
2016-10-03 AN-2016/199.111 63 (69) enligt upprättad arbetsplan. Omfattning varierar efter den enskildes behov. 10.1.8 Växelvård Med växelvård avses tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär återkommande perioder växelvis i det ordinära boendet och i det särskilda boendet. En förutsättning för växelvård är ett regelbundet avlösningsbehov. Regelbunden växelvård beviljas som regel en (1) av fyra (4) veckor. Utökad växelvård kan beviljas om det finns särskilda skäl. Överstiger behov av växelvård mer än två (2) av fyra (4) veckor, ska information om äldreomsorgens verksamheter lämnas och annan insats övervägas. 10.1.9 Korttidsboende Korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement för att möjliggöra kvarboende och därmed också undvika/fördröja behov av särskilt boende. Med korttidsboende avses tillfälligt boende i särskild boendeform och som är förenat med omvårdnadsbehov
2016-10-03 AN-2016/199.111 64 (69) som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. Korttidsboende beviljas när det finns ett behov av avlastning (person sammanlever med annan), och/eller framtida vård-, och boendebehov måste utredas. Korttidsboende beviljas endast till den som bor i ordinärt boende. 10.1.10 Särskilt boende Vilken boendeform som är aktuell avgörs av kundens biståndsbeslut och de behov som finns hos kunden. Kund ska med denna insats tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Hänsyn tas till önskemål om specifikt vård- och omsorgsboende. Äldre par ska kunna leva tillsammans på kommunens särskilda boenden. Biståndshandläggaren ska därför alltid a hänsyn till äldre makars, pars, partners reaktion inför att skiljas åt vid bedömning av en ansökan om särskilt boende enligt 4 kap. 1 SoL. Hög ålder kan till exempel medföra en ökad risk för att behov av särskilt boende kan uppkomma snabbt. Den som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende ska kunna bo kvar så länge den önskar. Avgift för mat, hyra och omsorg tas ut enligt gällande äldreomsorgstaxa.
2016-10-03 AN-2016/199.111 65 (69) 10.2 Insatser enligt 4 kapitlet 2 SoL 10.2.1 Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag infördes som ersättningsform enligt beslut av kommunstyrelsen den 9 februari 1998 och kan efter beslut enligt 4 kap. 2 SoL ges till personer som vistas i Huddinge kommun och som får vård av sina närstående/anhöriga. Hemvårdsbidraget utgår från biståndsbeslut om behov av hjälp i hemmet och ersätter arbete som annars skulle utföras av ordinarie hemhjälp. Hemvårdsbidragets storlek ska baseras på vårdbehovets omfattning och beräknas på andel av basbeloppet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, såsom personlig hygien, hjälp med påklädning och födointag och annat som inte kan betraktas som vanlig hjälp i en familj. Hemvårdsbidraget är inte tänkt som någon generell ersättningsform för arbetsuppgifter som utförs av anhöriga. Hemvårdsbidrag kan kombineras med ordinarie hemtjänst, till exempel kan hemtjänsten utföra arbetsuppgifterna under veckan och en anhörig ersätter hemtjänsten under helgerna. I sådana fall tas hemtjänstavgift ut för hemtjänsttimmar.
2016-10-03 AN-2016/199.111 66 (69) Enligt 8 kapitlet, 18 inkomstskattelagen gäller att hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria Förutsättningen är att det betalas till den som erhåller hjälpen. Hemvårdsbidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning osv. Bidraget ska upphöra vid månadsskiftet efter det att omsorgsbehovet upphört. All utbetalning av hemvårdbidrag sker därför i efterhand, senast sista vardagen i månaden. Hemvårdsbidragets storlek baseras på vårdbehovets omfattning och beräknas på andel av basbeloppet: Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Hjälp regelbundet vardagar Hjälp alla dagar och eller kvällar Hjälp alla tider på dygnet Kontinuerlig hjälp hela dygnet 42 800 60 % av prisbasbeloppet 42 800 kronor 90 % av prisbasbeloppet 42 800 kronor 120% av prisbasbeloppet 42 800 kronor
2016-10-03 AN-2016/199.111 67 (69) När den person som har hemvårdsbidrag inte får den vård som hemvårdsbidraget avser, till exempel vid frånvarande från hemmet mer än ett dygn, ska bidraget minska med motsvarande antal påbörjade dygn under innevarande månad. 10.2.2 Turbunden resa Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden och biståndsbeslutad dagverksamhet, och/eller växelvård/korttidsboende. Undantag görs för egen fritidsresa i besökssyfte under växelvård/korttidsboende för vilken landstinget ansvarar. 10.2.3 Storstädning Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Beviljad annan städning utförs av en städfirma med vilken kommunen har tecknat avtal. Syftet är att bereda möjlighet för hemtjänstpersonal att därefter utföra beviljat bistånd. 10.2.4 Fönsterputs Ingår inte i ordinarie arbetsuppgifter för hemtjänstpersonal. Fönsterputs beviljas en gång per år och utförs av en städfirma med vilken kommunen har Ersätts av 1.2 Källförteckning
2016-10-03 AN-2016/199.111 68 (69) tecknat avtal. Beställning av fönsterputs görs av biståndshandläggare. 11. Referenser Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område; SFS 1998:1513 Förvaltningslag (1986:223); SFS 1986:223 Föräldrabalk (1995:974); SFS 1949:381 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763); SFS 1982:763 Kommunallag (1991:900); SFS 1991:900 Lag (1997:736) om färdtjänst; SFS 1997:736 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård; SFS 1990:1404 (Förarbeten: Prop. 1990/91:14) Lag (1997:735) om riksfärdtjänst; SFS 1997:735 Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; SFS 1998:531 Patientjournallag (1985:562); SFS 1985:562 Sekretesslag (1980:100); SFS 1980:100
2016-10-03 AN-2016/199.111 69 (69) Socialstyrelsens allmänna råd. Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård; SOSFS 1997:10 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering; SOSFS 2002:4 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården; SOSFS 1996:24 (M) Socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2001:453
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-12 AN-2016/199.111 1 (19) HANDLÄGGARE Nyh, Carin Carin.Nyh@huddinge.se ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Nya riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Nuvarande skrivelse Förslag till ny skrivelse Förvaltningens kommentarer 1. Inledning Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530. Den här riktlinjen tillsammans med Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun ersätter HKF 7530 Riktlinjer inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. 2. Syfte och mål Dessa två riktlinjer är ett förtydligande av lagstiftning och föreskrifter för äldreomsorg samt policyer och reglementen beslutade av kommunfullmäktige. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för äldreomsorgens verksamheter att arbeta för en äldreomsorg Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
2016-09-12 AN-2016/199.111 2 (19) med god kvalitet.
2016-09-12 AN-2016/199.111 3 (19) 3. Äldreomsorgsnämndens värdegrund Detta är de grundläggande värderingar som vi inom äldreomsorgen i Huddinge kommun enats om ska gälla inom vårt verksamhetsområde. Dessa värden utgör vår gemensamma värdegrund och är en viktig bas för all vår verksamhet. Med dessa värden beskriver vi inte bara vad vi står för utan också inriktningen i vår gemensamma strävan att utveckla våra tjänster och vår omsorg om de äldre i Huddinge. Följande grundläggande värderingar har vi inom äldreomsorgen: Mening - Vi vill medverka till ett meningsfullt sammanhang genom att erbjuda delaktighet och inflytande för att främja gemenskap och glädje. Respekt - Vi vill möta varje människa som en unik individ oavsett bakgrund, religion, etnisk tillhörighet, ålder och kön. Vi vill värna om den enskilda människans integritet och självbestämmande. Trygghet - Vi vill ge god omvårdnad av 4. Värdegrund Verksamheten ska utformas med utgångspunkt i den nationella värdegrunden som uttrycks i socialtjänstlagen kap 5 4. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ändrats för att vara likadan som lydelsen i Riktlinjer för biståndshandläggning.
2016-09-12 AN-2016/199.111 4 (19) kunnig personal i en trygg miljö. Vi strävar efter kontinuitet och delaktighet för alla. Kunskap - Vi vill ta tillvara varje individs kunskap och erfarenhet och vi lär av varandra. Gott bemötande - Vi strävar efter att ha ett öppet och respektfullt förhållningssätt som bekräftar den enskilda människans behov av att bli sedd och hörd. 5. Kvalitetsdeklaration Huddinge kommun har formulerat en kvalitetsdeklaration som anger vad den enskilde har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen i form av bemötande, stöd och omsorg. 6. Ledningssystem för kvalitet: I enlighet med Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet som omfattar verksamhetens alla delar. Syftet med ett ledningssystem är att upprätthålla och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Med stöd av Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530. Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530. Stämmer överens med den lydelsen om ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:9 som finns i avtal med externa utförare.
2016-09-12 AN-2016/199.111 5 (19) ledningssystemet ska ledningen planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nedan följer elva punkter som ledningssystemet ska innehålla för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrift. Beskrivningen av punkterna återfinns också i äldreomsorgsnämndens förfrågningsunderlag på upphandlad verksamhet som omfattas av krav på ledningssystem för kvalitet. 6.1 Laglista Äldreomsorgen i Huddinge kommun utgår från Socialstyrelsens definition av god kvalitet som innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. I ledningssystem ska det därför framgå vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det kan lämpligen göras med en tydlig lista, eller på annat sätt tydligt framgå av ledningssystemets utformning. 6.2 Processer och rutiner Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. Det ska
2016-09-12 AN-2016/199.111 6 (19) anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Processerna ska vara identifierade, beskrivna och fastställda. Utifrån processerna, aktiviteterna och rutinerna ska verksamhetens inriktning framgå. Av rutiner ska det framgå följande; vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras 6.3 Samverkan I ledningssystemet ska det finnas processer för samverkan där det ska framgå när samverkan behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Processerna och eventuella rutiner ska beskriva med vilka samverkan ska ske, hur och när. Processerna ska beskriva samverkan både internt i den egna organisationen och med externa parter. 6.4 Riskanalyser En viktig del i ledningssystem för kvalitet
2016-09-12 AN-2016/199.111 7 (19) är att arbeta med riskanalyser. De ska omfatta samtliga av verksamhetens delar. I ledningssystemet ska det finnas beskrivet hur verksamheten arbetar för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt hur de riskerna hanteras. Det ska också tydligt framgå när och i vilken omfattning riskanalyser behöver genomföras för att säkra god kvalitet i verksamheten. 6.5 Egenkontroll Egenkontrollen är en bärande del i ett systematiskt arbete i ett ledningssystem för kvalitet. Egenkontrollen består av systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten som ska minst omfatta mål, processer och rutiner, synpunkter och klagomål, avvikelser och fel och brister samt granskningar. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med egenkontroll, med vilken frekvens och i vilken omfattning det krävs för att säkra verksamhetens kvalitet.
2016-09-12 AN-2016/199.111 8 (19) 6.6 Utredning av synpunkter och klagomål Verksamheten ska ta emot och utreda synpunkter och klagomål som kommer från de som tar del av verksamheten och andra intressenter. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att ta emot och utreda synpunkter och klagomål. Utredningen av synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet ska leda till ett ställningstagande om det förekommit avvikelser i verksamheten. En avvikelse innebär att verksamheten inte når upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter. Om utredningen visar att det förekommit en avvikelse ska det finnas en plan för hur verksamheten kan förbättra sina processer och rutiner för att avvikelsen inte ska uppkomma igen. Synpunkter och klagomål ska också sammanställas och analyseras på en övergripande nivå för att upptäcka eventuella mönster och större avvikelser. I ledningssystemet ska det framgå hur och när verksamheten sammanställer och analyserar inkomna synpunkter och
2016-09-12 AN-2016/199.111 9 (19) klagomål. 6.7 Utredning av lex Sarah I ledningssystemet ska det framgå hur verksamhete arbetar med rapporteringsskyldigheten av missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt lex Sarah. Det ska finnas rutiner och beskrivningar för hur verksamheten ska agera vis missförhållanden eller risk för missförhållanden. Det ska framgå hur personalen informeras om sin rapporteringsskyldighet. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller risk för missförhållanden samt hur verksamheten arbetar med att sammanställa och analysera de inkomna rapporterna. Det ska framgå hur äldreomsorgsnämnden får kännedom om inkomna lex Sarahrapporter. 6.8 Utredning av avvikelser och fel och
2016-09-12 AN-2016/199.111 10 (19) brister. I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. Inom socialtjänsten benämns det vanligen fel och brist och i hälso-och sjukvården används termen avvikelse. När en verksamhet inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och förordningar är det också en avvikelse. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera, utreda och åtgärda uppkomna avvikelser samt hur de sammanställs och analyseras. 6.9 Personalens medverkan Ledningen för verksamheten ska säkerställa att personalen arbetar i enlighet med de fastställda processerna och rutinerna. Personalen ska också vara involverad i verksamhetens kvalitetsarbete för att det ska bli levande och förankrat i verksamheten. I ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten säkerställer personalens medverkan och att de arbetar i
2016-09-12 AN-2016/199.111 11 (19) 4.10.1 Enligt socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1996:24) 3 skall vårdgivaren ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem med organisation, resurser, enlighet med verksamhetens processer och rutiner. 6.10 Dokumentationsskyldighet. Dokumentationsskyldigheten omfattar både ledningssystemets utformning och det systematiska förbättringsarbetet. Av ledningssystemet ska det framgå hur verksamheten arbetar med att dokumentera kvalitetsarbetet. Det innebär inte någon inskränkning i skyldigheten att dokumentera hälso- och sjukvårdsarbetet eller dokumentationsskyldigheten enligt SoL. 6.11 Kvalitetsberättelse Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet rekommenderar att verksamheten årligen upprättar en kvalitetsberättelse med utgångspunkt från dokumentationen av kvalitetsarbetet Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) ska vårdgivaren säkerställa ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det Uppdaterad hänvisning och innehåll till Socialstyrelsens senaste föreskrift.
2016-09-12 AN-2016/199.111 12 (19) rutiner och metoder som säkerställer kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det lämpligt att MAS biträder verksamhetschefen i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitetssystem. lämpligt att MAS biträder verksamhetschef i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens ledningssystem för kvalitet
2016-09-12 AN-2016/199.111 13 (19) 4.8.2 Anvisningar för lokal avvikelsehantering - Lex Maria Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område Lex Maria, samt lokal avvikelsehantering är att garantera vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal verksam inom äldre- och handikappomsorgen med hälso- och sjukvårdande uppgifter skall rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska/arbetsledare. Sjuksköterskan/arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). MAS har skyldighet att till Socialstyrelsen anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtliga personal som är inblandad i ett anmälningsärende skall dokumentera händelseförloppet. 7.2 Lex Maria Syftet med anmälningsskyldighet enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område lex Maria (SFS 1998:531) samt lokal avvikelsehantering är att garantera vårdtagare säkerhet, god kvalitet och trygghet i den vård och omsorg de får. Fullgörandet av denna anmälningsskyldighet beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2002:4) och innebär att all personal verksam inom äldreomsorgen med hälso- och sjukvårdande uppgifter ska rapportera sådana händelser till närmaste sjuksköterska eller arbetsledare. Sjuksköterskan eller arbetsledaren är i sin tur skyldig att rapportera till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. MAS har på delegation av äldreomsorgsnämnden skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som utgör allvarlig skada eller risk för allvarlig skada som drabbar den boende. Samtlig personal som är inblandad i ett anmälningsärende ska dokumentera händelseförloppet. Uppdaterad text där IVO:s nya roll framgår istället för Socialstyrelsens tidigare roll.
2016-09-12 AN-2016/199.111 14 (19) Exempel på händelser som skall rapporteras om det medfört allvarlig skada eller sjukdom: Förväxling, överförskrivning eller feldosering av läkemedel Utebliven undersökning vilken borde vara gjord enligt vedertagen praxis Otillräcklig information till boende eller anhörig Otillräcklig information/instruktion till personal eller mottagande vårdgivare Felaktig funktion eller felaktig användning av medicinska instrument eller apparatur (t.ex. tekniska hjälpmedel) Iakttagna skador eller risker vid tillämpning av metoder eller rutiner som användes Brister i arbetsrutiner, vårdens organisation eller i samarbete mellan olika vårdgivare Även andra händelser än ovan nämnda kan anmälas till MAS för att sedan kunna tillföras Socialstyrelsens riskdatabas.
2016-09-12 AN-2016/199.111 15 (19) 8. Dokumentation Dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och andra dokument som förs om henne eller honom. Utförarverksamhet ska upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare. Verksamhet som bedriver kommunal hälso-och sjukvård ska om behov föreligger upprätta en hälsoplan. Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530.
2016-09-12 AN-2016/199.111 16 (19) 4.7 Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom äldreomsorgen har enligt 7 kap. 4 och 5 sekretesslagen tystnadsplikt. Detta innebär att förtroendevalda/personal inte får tala om för någon vad någon har berättat i förtroende eller annat som förtroendevalda/personal fått reda på när de arbetar tillsammans med den äldre. Tystnadsplikt gäller också mellan myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal. 9. Kundval inom hemtjänsten 9.1 Inledning Kommunfullmäktige beslöt den 10 december 2007, 219, att den gällande auktorisationsmodellen inom hemtjänsten ska upphävas och ersättas av ett kundvalssystem där avtal träffas med respektive utförare efter upphandling. Den 15 oktober 2008, 107, beslutade äldreomsorgsnämnden att denna upphandling ska ske genom tillämpning av 9. Sekretess och tystnadsplikt All personal som arbetar inom äldreomsorgen har tystnadsplikt enligt 26 kapitlet 1 i offentlighets- sekretesslagen (OSL). Det innebär att uppgifter om någon äldres personliga förhållanden inte får lämnas ut till någon om det inte är klart att personen inte kommer att lida av att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller också mellan myndigheter. Det innebär exempelvis att personal som arbetar i äldreomsorgen inte får lämna ut uppgifter om den äldre till exempelvis sjukhuspersonal utan att den äldre har gett sitt medgivande till det. 10. Kundval i hemtjänsten Sedan 2009 sker upphandling av hemtjänst i Huddinge kommun genom tillämpning av lagen om valfrihetssystem (2008:962) efter beslut av äldreomsorgsnämnden. Invånare i Huddinge kommun som är 65 år eller äldre och som har beviljats hemtjänst av äldreomsorgsnämnden har rätt att välja vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Kundvalet omfattar hemtjänst i ordinärt boende. Valet Ändras för att stämma överens med lydelsen i Riktlinje för biståndshandläggning. Uppdaterad och beskrivande text.
2016-09-12 AN-2016/199.111 17 (19) lagen (2008:962) om valfrithetssystem. 9.2 Sammanfattning av valfrihetssystemet Invånare i Huddinge kommun som är 65 år eller äldre, och som har beviljats hemtjänst av äldreomsorgsnämnden, har rätt att välja vem som ska utföra hemtjänstinsatserna. Kundvalet omfattar hemtjänst i ordinärt boende. Syftet med valfrihetssystemet är att öka hemtjänstkundernas valfrihet, delaktighet och inflytande. Valet kan göras bland de hemtjänstutförare som äldreomsorgsnämnden har godkänt och tecknat kontrakt med. För de kunder som avstår från att aktivt välja utförare finns de ett ickevalsalternativ. kan göras bland de hemtjänstutförare som äldreomsorgsnämnden har godkänt och tecknat kontrakt med. För de personer som avstår från att aktivt välja utförare finns ett icke-valsalternativ. De utförare som ansöker om att bedriva hemtjänst i Huddinge kommun ska uppfylla de krav som äldreomsorgsnämnden ställer på verksamheten. Kraven specificeras i ett förfrågningsunderlag. Äldreomsorgsnämnden fastställer varje år ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. Äldreomsorgsnämnden fast ställer årligen ersättningen till utförarna i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Alla utförare får ersättning enligt samma principer. 9.3 Krav på utförare De utförare som ansöker om att få bedriva hemtjänst i Huddinge kommun ska uppfylla de
2016-09-12 AN-2016/199.111 18 (19) krav som äldreomsorgsnämnden ställer på hemtjänstverksamheten. De utförare som uppfyller samtliga krav får efter beslut i äldreomsorgsnämnden teckna kontrakt med Huddinge kommun. 11. Uppföljning av utförare Kvalitetsenheten genomför uppföljning av samtliga utförare av hemtjänst och verksamhet i särskilda boendeformer samt dagverksamhet och korttids- och växelvård. Uppföljningen utgår från de krav som äldreomsorgsnämnden ställer på verksamheten och från lagstiftning. Uppföljning görs med ett flertal metoder bland annat intervjuer, verksamhetsbesök och stickprover. Resultaten redovisas för äldreomsorgsnämnden. 12. Uppföljning av ledningssystem Ledningssystemet följs upp varje år i egenkontrollen där verksamheten skattar och utvärderar hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Resultatet sammanställs i en kvalitetsberättelse som redovisas för Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530. Helt nytt, fanns ej med i HKF 7530.
2016-09-12 AN-2016/199.111 19 (19) äldreomsorgsnämnden. MAS genomför en årlig uppföljning på viktiga delar av det systematiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den sammanställs i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. 8. Yttrande om god man eller förvaltare Yttrande om att person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) är förhindrad att själv bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande så kan denna person behöva en god man eller förvaltare, lämnas till överförmyndare i kommunen. 16. Yttrande om god man eller förvaltare I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Huddinge kommun har i samverkan med Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. Till den skickas yttrande om att en person i enlighet med Föräldrabalken (SFS 1995:974) kan vara i behov av Uppdaterad med förtydligande information för den gemensamma överförmyndarnämnden.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-07 AN-2016/421.111 1 (2) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 Lars.Axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till sammanträdesordning för äldreomsorgsnämnden 2017 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förslag till sammanträdesordning för 2017. Sammanfattning Arbetsutskottet tisdag klockan 17.00 1 Äldreomsorgsnämnden tisdag klockan 17.00 17 januari 24 januari 14 februari 21 februari 28 mars 4 april 2 maj 9 maj 8 juni (torsdag) 14 juni (onsdag) 22 augusti 29 augusti 12 september 19 september (heldag) 3 oktober 2 10 oktober 7 november 14 november 5 december 12 december 1 Om inte annat ange i ovanstående tabell. 2 Arbetsutskottet har även möte angående intern kontrollplan kl. 14:00 16:00 denna dag. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-07 AN-2016/421.111 2 (2) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Lars Axelsson Nämndsekreterare Beslutet delges Kommunstyrelsen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-08 AN-2016/313.103 1 (4) HANDLÄGGARE Werge, Cecilia Cecilia.Werge@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2016-09-08, som svar på remiss om samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå och lämnar den som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 16 juni 2016 att rekommendera kommunerna i länet att anta en modell för samverkan mellan kommunerna i länet och lärosäten med vårdutbildning på högskolenivå. Äldreomsorgsnämnden har fått rekommendationen som remiss för yttrande till Kommunstyrelsen senast den 1 november 2016. Samverkansmodellen, som tagits fram av KSL och centrum för klinisk utbildning (CKU) vid Karolinska institutet, beskrivs ha sin grund i kommunernas och lärosätenas gemensamma behov av samverkan för att kunna utveckla sina respektive verksamheter. Modellen består av avsiktsförklaring, mallar för lokala samverkansavtal, forum för dialog och erfarenhetsutbyte samt gemensam uppföljning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ställer sig positiv till en regional samordning av samverkan enligt rekommendationen. Beskrivning av ärendet KSLs styrelse beslutade på sammanträde den 16 juni 2016 att rekommendera kommunerna i länet att anta en samverkansmodell för samverkan mellan kommunerna i länet och lärosäten med vårdutbildning på högskolenivå. Äldreomsorgsnämnden har fått rekommendationen som remiss för yttrande till Kommunstyrelsen senast den 1 november 2016. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-08 AN-2016/313.103 2 (4) Samverkansmodellens innehåll Samverkansmodellen, som tagits fram av KSL och centrum för klinisk utbildning (CKU) vid Karolinska institutet, består av följande delar: 1. Avsiktsförklaring som beskriver en gemensam vision och former för samverkan mellan parterna. Avsiktsförklaringen gäller tillsvidare, önskemål att frånträda ska meddelas sex månader i förväg. 2. Mallar för lokala samverkansavtal mellan en kommun och ett lärosäte. Huvudmännens ansvar samt ersättning vid mottagande av studenter är gemensam för samtliga kommuner. Det är dock respektive kommun som själv tecknar avtal med lärosäten och där anger vilka verksamheter som ska omfattas samt antal studenter. Kommunerna kan också välja att i samverkansavtalet inkludera samverkan kring kompetensförsörjning och erfarenhetsutbyte. Avtalen är tänkta att löpa tillsvidare, med sex månaders uppsägningstid för båda parter, men en gemensam plan för antal och fördelning av studenter görs årligen. Enligt mallen för avtalsförslag har kommunen även möjlighet att terminsvis meddela hur många studenter man kan ta emot under nästkommande termin. 3. Forum för dialog och erfarenhetsutbyte. KSL och CKU planerar att gemensamt bjuda in lärosäten och kommuner till träff en gång per år för att lyfta gemensamma frågor. En gemensam styrgrupp med representanter från lärosäten och kommuner ska bildas. 4. Gemensam uppföljning av samverkan med syfte att skapa gemensam regional kunskap. Uppföljningen kommer att genomföras bland annat genom enkätutskick från KSL och CKU. Utöver dessa fyra delar innehåller avsiktsförklaringen även aktiviteter för samverkan om fördjupnings- och specialistsjuksköterskeutbildningar så att läroplaner och utbildningarnas form i möjligaste mån anpassas till kommunala behov och förutsättningar, former för samverkan mellan forskning och verksamhetsutveckling, fortbildning av kommunens medarbetare samt inriktning och volym av lärosätenas utbildningar. Bakgrund och syfte Samverkansmodellens avsiktsförklaring beskrivs ha sin grund i kommunernas och lärosätenas gemensamma behov av samverkan för att kunna utveckla sina respektive verksamheter. Kommunerna behöver säkra en långsiktig kompetensförsörjning och rekrytera kompetenta medarbetare samt även, i större utsträckning än idag, en kunskapsöverföring mellan forskning och praktik och mer klinisk forskning med inriktning mot kommunal hälso- och sjukvård.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-08 AN-2016/313.103 3 (4) Lärosätena behöver å sin sida tillgång till välfungerande kliniska miljöer för verksamhetsintegrerat lärande och möjlighet till klinisk forskning där vård och omsorg bedrivs. Hög kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen är en förutsättning för att nyutbildade ska komma väl rustade till anställningar i kommunal vård och omsorg. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till en regional samordning av samverkan enligt rekommendationen och delar dess beskrivning av att mottagande och handledning av studenter är en viktig del i verksamheten utifrån flera aspekter. Kommunens verksamheter tar redan idag emot studenter från flera lärosäten vilket överlag fungerar bra. Ett regionalt likvärdigt förtydligande av respektive huvudmans ansvar vid och ersättning för placering av studenter bedöms dock kunna underlätta samverkan med lärosätena. För att mottagande av varje student ska kunna ske med god kvalitet anser förvaltningen att det är viktigt att kommunen kan styra antal studenter fortlöpande under avtalstiden och ställer sig därför positiv till det förslag på gemensam årlig planering och möjlighet till att varje termin reglera antal studenter som beskrivs i mallen för avtalsförslag. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Vikander Verksamhetschef Cecilia Werge Utvecklingsledare Bilagor 1. Rekommendation Samverkan mellan länets kommuner och lärocenter med vårdutbildningar på högskolenivå 2. Avsiktsförklaring om samverkan mellan lärosäten som bedriver vårdutbildningar och kommunerna i Stockholm 3. Kompetensmodell VIL (Verksamhetsintegrerat lärande) 4. Mall för samverkansvtal
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-08 AN-2016/313.103 4 (4) Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg
1 Avsiktsförklaring 2016-06-16 Avsiktsförklaring om samverkan mellan lärosäten som bedriver vårdutbildningar och kommunerna i Storstockholm Kommunerna i Stockholms län och länets lärosäten med högskoleutbildningar inom vård och omsorg har för avsikt att etablera en långsiktig samverkan, byggd på en gemensam vision och med stöd i välorganiserade former för samverkan. Denna avsiktsförklaring har sin grund i kommunernas och lärosätenas gemensamma behov av samverkan för att kunna utveckla verksamheterna inom respektive ansvarsområde. Framtidens kommunala hälso- och sjukvård och omsorg ställer ökade krav på hög kompetens hos medarbetarna. Det är avgörande för kommunerna att kunna säkra en långsiktig kompetensförsörjning och att rekrytera kompetenta medarbetare. Att erbjuda en kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetare är också ett prioriterat område. Kommunerna behöver vidare i större utsträckning än idag få tillgång till kunskapsöverföring mellan forskning och praktik. Mer klinisk forskning behövs med inriktning mot de problemställningar kommunerna möter inom sina ansvarsområden. Högskolor med utbildningar inom vård och omsorg behöver tillgång till välfungerande kliniska miljöer för verksamhetsintegrerat lärande och möjligheter till klinisk forskning där vård och omsorg bedrivs. Hög kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen är en förutsättning för att studenterna ska komma väl rustade till sina anställningar i kommunal vård och omsorg. Avsiktsförklaringen ska lägga grunden för en långsiktig och förtroendefull relation som bygger på förståelse och respekt för parternas utgångspunkter och behov. Genom avsiktsförklaringen enas parterna om en gemensam vision och former för samverkan mellan kommuner och lärosäten i regionen och förbinder sig att verka för fortsatt utveckling. Parter Berörda samverkansparter är kommunerna i Stockholms län, Karolinska Institutet, Ersta- Sköndal högskola, Röda korsets högskola och Sofiahemmets högskola. Samverkan enligt denna avsiktsförklaring regleras närmre genom bilaterala avtal mellan berörd kommun och berört lärosäte. 1 (3)
Vision för samverkan Den gemensamma visionen är att kommunerna i samverkan med lärosätena i framtiden kan erbjuda studenttäta och multidisciplinära lärandemiljöer av hög kvalitet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska inspirera studenter till ett yrkesliv inom kommunal hälso- och sjukvård och bidra till att de blir väl rustade för uppgiften. Mottagande och handledning av studenter är en motor för kvalitetsutveckling i verksamheten och professionell utveckling hos medarbetare. Samverkan med lärosätena bidrar till kvalitetsutveckling i verksamheten genom att etablera en kontaktväg mellan forskning och praktik. Det ger en lärande miljö för kontinuerligt förbättringsarbete. Medarbetare i kommunerna kan erbjudas vidareutbildning och möjlighet till forskning genom samverkan mellan kommuner och lärosäten och samarbete om adjungerade kliniska adjunkter som utgör en länk mellan akademien och praktiken. Samverkan grundas på ömsesidig förståelse för att parterna utifrån skilda ansvarsområden har olika syften med samarbetet. Samverkan ska vara lokalt anpassat till de varierande förutsättningar som råder i länets kommuner. Det lokala engagemanget är avgörande för kvaliteten på samarbetet. 2 Syfte och mål Målet är att samverkan ska bidra till långsiktig kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling i den kommunala hälso- och sjukvården, hög kvalitet i utbildningen och kunskapsöverföring mellan praktik och forskning. Parterna är överens om att utveckla en modell för samverkan mellan lärosäten och kommunal hälso- och sjukvård. Alla kommunalt finansierade verksamheter oavsett driftsform ska kunna ingå i samverkan och kunna dra nytta av dess resultat. Samverkan omfattar tre huvudsakliga områden som gemensamt ska utvecklas inom ramen för avsiktsförklaringen: verksamhetsförlagd utbildning kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare kunskapsöverföring mellan praktik och forskning t.ex. genom examensarbetet eller forskningsprojekt Struktur för samverkan För att etablera samverkan åtar sig parterna att skapa: 1. Ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte där kommuner och lärosäten kan mötas för att utveckla lokalt anpassad samverkan samt diskutera gemensamma frågor. Under 2016 och 2017 kommer totalt 4 workshops anordnas där kommuner och lärosäten möts och erbjuds stöd för att konkretisera lokal samverkan. Syftet är att stödja kommuner genom att skapa en mötesplats där konkret utvecklingsarbete kan bedrivas. Parterna arrangerar dessa workshops gemensamt genom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och Centrum för Klinisk Utbildning (CKU). En samverkansgrupp skapas där kommunföreträdare och representanter för lärosäten träffas regelbundet. Från 2017 ska KSL och CKU inbjuda till en årlig konferens för erfarenhetsutbyte och dialog. 2. Mallar för lokala samverkansavtal mellan kommuner och lärosäten. 2 (3)
3 Syftet är att säkra att samtliga kommuner i länet, som så önskar, får tillgång till samverkan med lärosätet på lika villkor oavsett organisation av den kommunala äldreomsorgen. Mallarna beskriver innehåll och villkor för samverkan, åtaganden samt ersättning för studentmottagande. I de lokala samverkansavtalen förtydligas sedan omfattning av samverkan, volymerna avseende studenter mm för en enskild kommun. 3. Gemensam uppföljning av samverkan med syfte att skapa gemensam regional kunskap Uppföljningen ska utgå från de enkäter om verksamhetsförlagd utbildning som CKU tagit fram och genomför i länet. Uppföljningen kompletteras genom att KSL tar fram och administrerar en enkät om kommunernas uppfattning av hur samverkan fungerar. En gemensam styrgrupp för samverkan mellan kommunerna och lärososätena ska bildas. Styrgruppen ska bestå av fyra representanter från lärosäten och fyra representanter från kommunerna. Uppdraget är att följa samverkan och initiera nya utvecklingsområden. CKU och KSL ingår och är sammankallande i styrgruppen och planerar möten. Styrgruppen ska träffas minst 1 gång per år. Aktiviteter för fortsatt utveckling av samverkan Genom denna avsiktsförklaring ska parterna var för sig och gemensamt verka för att samverkan stärks och utvecklas inom följande områden. Parterna ska samverka om fördjupningsutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar så att läroplaner och utbildningarnas form i möjligaste mån är anpassade till kommunala behov och förutsättningar former för samverkan mellan forskning och verksamhetsutveckling fortbildning av kommunernas medarbetare inriktning och volym av lärosätenas utbildningar Kommunerna ska verka för att kommunalt finansierad verksamhet oavsett drift- eller upphandlingsform tar emot studenter och skapar goda lärandemiljöer Lärosätena ska verka för att utveckla och bedriva utbildningar som förbereder studenter väl för att arbeta inom kommunal vård och omsorg Uppföljning och utvärdering Parternas uppfattning om hur samverkan fungerar och effekterna av avsiktsförklaringen ska följas upp och sammanställas årligen. Giltighetstid och frånträde Avsiktsförklaringen gäller tillsvidare. Part som önskar frånträda avsiktsförklaringen ska meddela avtalsparten det sex månader före tidpunkt för frånträdet. 3 (3)
Kompetensmodellen VIL Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) Hög kompetens för dagens krav och handlingsberedskap för morgondagens utmaningar hälso- och sjukvård i samverkan med universitet och högskolor ki.se/cku
Mall samverkansavtal 2016-06-16 Mall för samverkansavtal mellan xx högskola 1 och xx kommun/stadsdelsförvaltning/annan part 1 Bakgrund Kommunerna i Storstockholm och lärosäten med vårdutbildning är överrens om att utveckla samverkan. Syfte, inriktning och organisation för samverkan beskrivs i den avsiktsförklaring som antagits av samtliga kommuner i länet och högskolor/lärosäten. Genom detta samverkansavtal etableras en arena för långsiktigt samarbete mellan kommun och lärosäte Här regleras: verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ( 4) kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare ( 5) kunskapsöverföring mellan praktik och forskning ( 6) Samarbetsavtalet bygger på den mall som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), i samråd med kommunerna i länet, tagit fram tillsammans med Centrum för Klinisk utbildning (CKU). Kommunförbundets styrelse rekommenderade kommunerna i länet att teckna avsiktsförklaringen och vid behov använda mallen för att teckna samverkansavtal den 16 juni 2016. 2 Parter Avtalet är tecknat mellan xx kommun/stadsdelsförvaltning/annan part organisationsnummer och xx lärosäte organisationsnummer. Presentation av Lärosätet Här läggs en beskrivning av lärosätet in. Beskrivning kan t.ex. innehålla Vilka relevanta utbildningar som erbjuds Hur många studenter per år 1 Kursivtext byts ut mot det som parterna önskar ska stå med 1 (6)
Presentation av Kommun/sdf/annan part Här läggs en beskrivning av kommunen/sdf/annan part in. Beskrivningen kan t.ex. innehålla: antal invånare Antal personer över 65 år Antal SÄBO och antal SSK 3 Syfte och mål Syftet med detta samverkansavtal är att reglera samverkan avseende: verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ( 4) kompetensutveckling och vidareutbildning för medarbetare ( 5) kunskapsöverföring mellan praktik och forskning ( 6) Det långsiktiga målet är att samverkansavtalet ska bidra till fördjupad samverkan mellan parterna avseende verksamhetsintegrerat lärande (sk. VIL) och forskning, utveckling och utbildning som bidrar till både utveckling av verksamheten och hög kvalitet i utbildningen. Genom detta samverkansavtal kan kommunen/stadsdelsförvaltningen och lärosätet/lärosätena utforma samarbetet så att det anpassas till lokala förutsättningar, önskemål och behov. För kommunen ska samverkansavtalet bidra till långsiktig kompetensförsörjning och kunskapsutveckling. 4 Verksamhetsförlagd utbildning Samverkan syftar till att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, tillgodose lärosätets behov av VFU platser samt skapa förutsättningar för att studentmottagandet bidrar till verksamhetsutveckling inom kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. 4.1 Omfattning och inriktning Nedan specificeras de utbildningar som omfattas av samverkansavtalet, antalet studenter per utbildning som kommunen åtar sig att ta emot per år samt vilka verksamheter som ingår i samverkan. Detta samverkansavtal omfattar verksamhetsförlagd utbildning för studenter inom följande utbildningar: 2 (6)
Grundutbildning till sjuksköterska Specialistutbildning för sjuksköterskor inom arbetsterapeut Fysioterapeut Annan I tabellen nedan specificeras vilka verksamheter som omfattas av samverkansavtalet, vilka utbildningar det gäller samt hur många studenter som kommunen/sdf avser ta emot per år. Verksamhet Utbildningar Antal studenter per år 4.2 Organisation och placering av studenter VFU- placeringar ska ske på ett sådant sätt att det säkerställer att varje student får en plats inom rätt verksamhetsområde samt får tillgång till kompetent handledning. Parterna ska organisera samverkan så att det finns namngivna kontaktpersoner med ansvar för kontakter kring placering av studenterna. Parternas VFU-kontaktpersoner (anges i 7 nedan) ansvarar gemensamt för placering av studenter. Senast den 15 mars, för höstterminen, samt 15 september, för vårterminen, ska Lärosätet meddela om förläggning av VFU- perioderna. Senast den 15 maj, för höstterminen, samt 15 november, ska Kommunen/sdf, genom verksamheternas kontaktpersoner (se 7 nedan) meddela hur många studenter man kan ta emot under nästkommande terminen. Förändringar i antal eller inriktning på de platser som står till förfogande, eller att platser dras tillbaks, ska meddelas från Kommunen/sdf till Lärosätets kontaktperson senast 4 veckor före placeringens första dag. Parterna ansvara då gemensamt för att en ny placering hittas. Parterna ska årligen ta fram en plan för antal och fördelning av studenter för året. 4.3 Lärosätenas åtagande Lärosätet har det övergripande ansvaret för den kliniska undervisningen och ansvarar för examination samt att tillhandahålla nödvändig information om inriktning och lärandemål för den verksamhetsförlagda utbildningen Lärosätet ska: Fortlöpande informera verksamheter som ingår i detta avtal om utbildningsprogrammen och ge aktuell information om innehållet i utbildnings- och kursplaner till handledare Planera den verksamhetsförlagda utbildningen i samarbete med företrädare för verksamheten Tillse att kliniska lärare vid universitetet är tillgängliga för kontakt med både studenter och handledare under VFU-placeringen 3 (6)
Regelbundet erbjuda medarbetare från verksamheter som ingår i detta samverkansavtal tillgång till kostadsfri handledarutbildning enligt 4.3 nedan Erbjuda stöd till handledare och genomföra regelbundna handledarträffar 4.4 Handledarutbildning Ambitionen är att alla medarbetare som handleder studenter ska ha genomgått handledarutbildning i enlighet med den pedagogiska kompetenstrappa som CKU rekommenderar (se bilaga 1). Med detta avses att samtliga handledare ska erbjudas komptensutveckling inom pedagogik genom att delta i: Webbaserad introduktion i pedagogik och handleding (www.cku-handledning.com) Möjlighet ska också finnas för handlare som så önskar att delta i en poängsatt utbildningsaktivitet (t.ex. motsvarande en veckas kurs). Kommunen/stadsdelsförvaltningen, eller verksamheten, kan om man önskar välja att utse en eller flera huvudansvariga handledare. Detta är inte obligatoriskt. Om huvudansvarig handlare utses ansvarar denne för planering, handledning och utvärdering av VFU, vara kontaktperson mellan verksamheten och lärosätet samt få och sprida underlag till verksamheten om utveckling av utbildningen. Huvudansvariga handledare ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng eller motsvarande kurs. Dessa kurser ska erbjudas på deltid och med inslag av distansutbildning. Utbildningarna är kostnadsfria. 4.5 Kommunernas åtagande Kommunen ansvarar för att VFU-placeringen genomförs med god kvalitet. Kommunen åtar sig att sträva efter att samtliga medarbetare som handleder studenter har adekvat handledarutbildning som specificeras enligt ovan ( 4.4) samt att handledare ges möjlighet att utveckla sina ämnesmässiga yrkeskunskaper. Kommunen ska sträva efter att ta emot vårdstudenter enligt den planeringsram som specificeras i 4.1 i detta samverkansavtal. Kommunen ska: I samarbete med lärosätet och utifrån utbildningarnas styrdokument (utbildningsplan och kursplan) ansvara för planering och genomförandet av VFUplaceringens genomförande. Säkerställa att studenter har tillgång till en god lärandemiljö under sin praktik och att adekvat handledning tillhandahålls. Tillhandahålla handledare med examen och erfarenhet i den för den vårdstuderandes examen rätt inriktning och ämne. Erbjuda handledare möjlighet att delta i handledarutbildning och andra aktiviter för att stödja handledare som lärosätet tillhandahåller (enligt 4.4 ovan) Handledning kan ske i grupp eller enskild. Handledaruppdraget kan delas mellan Hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal om detta är lämpligt. 4 (6)
4.6 Ersättning och fakturering Lärosätet ersätter kommunen för åtagande om VFU enligt detta samverkansavtal med 1530 kr per student och vecka, beräknat i 2016 års priser. En vecka omfattar 5 dagar och kortare tid ersätts per dag och beräknas enligt följande en dag 1/5 vecka. Ersättningen betalas ut till respektive verksamhet. Ersättningsbeloppen för VFU-placeringar ska, på samma sätt som görs för anslagen till universitet och högskolor avseende grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning, räknas upp enligt riksdagens beslut. Prisjustering för VFU-placering sker årligen per den 1 januari, med start den 1 januari 2017. Faktureringsrutiner Utbetalning sker i efterskott mot faktura till lärosätet från respektive verksamhet. Fakturering sker terminsvis senast den 15 juni för vårterminen och 15 december för höstterminen. Betalningsvillkor är 30 dagar. Följande uppgifter ska finnas på fakturan: Postgiro-/bankgiro som pengarna ska betalas till Summan som ska betalas (momsbefriat) Studenternas namn, placering och praktikperiod, Organisationsnummer, kontaktperson samt kontaktuppgifter Mall för faktureringsunderlag finns i bilaga 2 till detta avtal 5 Kompetensutveckling för medarbetare Lärosätet/Lärosätena ska genom detta samverkansavtal erbjuda Kommunen möjlighet till fortbildning. Det ska bidra till att medarbetare verksamma i kommunal hälso- och sjukvård eller verksamheter som drivs på uppdrag av kommunen får tillgång till och utvecklar sin yrkeskompetens utifrån innehållet i detta samverkansavtal. Insatserna riktar sig främst till medarbetare med högskoleexamen eller motsvarande. Fortbildningen som avtalas i detta samverkansavtal ska vara kostadsfri och rymmas inom Lärosätets eller CKUs ordinarie utbildningsuppdrag, t.ex. genom fristående kurser. Samarbete ska ske mellan parterna kring former som tillgängliggör fortbildningsinsatser för medarbetare. 5.1 Fortbildningsinsatser Följande kurser är öppna för medarbetare inom kommunen och verksamheter som har avtal med kommunen/stadsdelsförvaltningen: Kurs/föreläsning Omfattning Verksamheternas kontaktperson ansvarar för att anmälan till kurser sker samordnat per verksamhet. Parterna ska årligen ta fram en plan för vilka utbildningar som ska genomföras under året. 5 (6)
6 Kunskapsöverföring mellan praktik och forskning Samarbetsavtalet ska stimulera kunskapsöverföring och gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Samverkan kring studentuppsatser på både grund och masternivå är lämpligt. Ingen ersättning från någon part utgår för samverkan kring dessa. Kring följande områden avser kommunen/stadsdelsförvaltningen och lärosätet att samverka om studentuppsatser: Projekt Verksamhet Tidpunkt Lärosätet ansvarar för: handledning och examination ansökan om etisk prövning i de fall detta krävs. Verksamheten ansvarar för: att skapa förutsättningar för genomförande av studien 7 Samråd under avtalstiden och kontaktperson Lärosätet och kommunen är överens om att upprätthålla en dialog under samverkansavtalets giltighetstid. Dialog sker genom den kontaktperson som respektive part utser. Kontaktpersoner ska finnas för samtliga verksamheter som ingår i detta samverkansavtal. Kontaktpersonerna deltar i det regionala erfarenhetsutbytet som beskriv i avsiktsförklaringen. KSL och CKU ansvarar för den regionala arenan för erfarenhetsutbyte och dialog t.ex. genom att bjuda in till gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och uppföljning, se den regionala avsiktsförklaringen. Kontaktperson för lärosätet: Namn Titel Kontaktuppgifter Kontaktperson för kommunens/sdf verksamheter: Namn Titel Verksamhet Kontaktuppgifter 8 Uppföljning Uppföljning av samverkansavtalet ska ske årligen. Underlag för uppföljningen tillhandahålls genom den regionala enkät till studenter, handledare och verksamheter som CKU har utvecklat och administrerar. Lärosätet ansvarar för att initiera den årliga uppföljningen. 9 Giltighetstid och uppsägning Samverkansavtalet gäller från och med den och tillsvidare. Part som önskar säga upp samverkansavtalet ska meddela övrig part/parter det 6 månader före tidpunkt för avslut. 6 (6)
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-28 AN-2016/435.739 1 (2) HANDLÄGGARE Ifflander, Henrik Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilt boende - Attendo Skutan Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av resultatet av den genomförda avtalsuppföljningen av särskilt boende Attendo Skutan i Flemingsberg. Sammanfattning Representanter från kvalitetsenheten har genomfört en avtalsuppföljning på förekommen anledning av det särskilda boendet Attendo Skutan i Flemingsberg. Uppföljning har gjorts på plats, genom granskande av begärda underlag från Attendo och i samarbete med Biståndskansliet. Förvaltningens bedömning är att Attendo uppfyller kraven på god kvalitet i avtalet. Dock har det framkommit brister avseende social dokumentation, inställelsetid på larm och bemötande av personal. Samtliga brister har bemötts av leverantören och åtgärdats. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har ett ramavtal med Attendo om enskilda platser på särskilt boende på Skutan. För närvarande bor där cirka tjugofem personer permanent från Huddinge Kommun. Skutan har somatisk korttidsavdelning, somatiska avdelningar för permanent boende samt demensavdelningar. I början av juni mottog förvaltningen ett klagomål från anhöriga vilket bedömdes som allvarligt. Det handlade främst om att larm inte besvarats och att personalens bemötande upplevts som bristande. Då detta var det tredje inkomna klagomålet under våren, samt att det ungefär samtidigt registrerades två hälso- och sjukvårdsavvikelser inleddes en uppföljning av Skutans somatiska avdelningar på förekommen anledning. Uppföljningen har dels gjorts av kvalitetsenheten och dels av biståndskansliet genom biståndshandläggares individuppföljningar av de boende på Skutan. Därtill har underlag för uppföljningen begärts in till förvaltningen rörande bemanning, larmloggar och hantering av klagomål. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-28 AN-2016/435.739 2 (2) Under uppföljningen framkom tre brister i verksamheten: Delaktighet i social dokumentering - genomförandeplaner Inställningstid på larm Bemötande av personal Under uppföljningen har de påtalade bristerna utretts och åtgärdats på ett tillräckligt sätt av leverantören. Detta har bland annat gjorts genom att nya arbetssätt kring larmhantering införts. En rad rutiner och utbildningsinnehåll har därtill uppdaterats avseende såväl larm som social dokumentering. I verksamheten kommer också larmloggar och dokumentering rörande bristerna att löpande granskas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Attendos särskilda boende Skutan möter kraven på god kvalitet enligt avtal. Attendo har också bemött förvaltningens krav på uppföljning och därpå begärda åtgärder på ett tillfredsställande vis. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Henrik Ifflander Utvecklingsledare Bilagor Uppföljning Attendo Skutan 2016 Beslutet delges Attendo Skutan i Flemingsberg
Datum 2016-09-13 Sida 1(11) Uppföljning Attendo Skutan 2016 1. Sammanfattning Huddinge kommun har under sommaren 2016 följt upp särskilt boende Attendo Skutan med anledning av klagomål. Förvaltningens bedömning efter uppföljningen är att verksamheten bedrivs enligt kraven på god kvalitet i avtal. Såväl brukarna som personal uppger exempelvis att de trivs med att bo respektive arbeta på Skutan. Tre verksamhetsbrister har dock uppmärksammats under uppföljningen, vilka har bemötts och åtgärdats av leverantören avseende: Delaktighet i social dokumentering - genomförandeplaner Inställelsetid på larm Bemötande av personal Samtliga brister har åtgärdats efter överenskommelse. Utöver detta har förvaltningen vid uppföljningsmöte med leverantören även påtalat vikten av att skyndsamt bemöta kommunens krav på underlag och besvarande av frågor vid uppföljningar. Förvaltningens synpunkter på leverantörens medverkan till uppföljningsprocessen har också besvarats på ett tillfredsställande vis. 2. Bakgrund I juni mottog Huddinge kommun ett skriftligt klagomål angående somatisk korttidsavdelning på Skutan särskilt boende i Flemingsberg. Innehållet i klagomålet bedömdes som allvarligt och rörde främst bemötande och tillgänglighet av personal samt besvarande av trygghetslarm. Huddinge kommun har därtill sedan tidigare tagit mot fler klagomål och vid ungefär samma tid även två hälso- och sjukvårdsavvikelser. Med tanke på att antalet klagomål och avvikelser under våren varit fler än det normala samt att Huddinge kommun har många permanent boende brukare på Skutan inleddes därför en uppföljning av de somatiska avdelningarna på förekommen anledning. Tidigare uppföljningar Det särskilda boendet Attendo Skutan har tidigare bland annat följts upp hösten 2014 och våren 2015. Under 2014 gjordes en ordinarie planerad Postadress Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Besöksadress Gymnasietorget 1 Telefon (vx) och fax 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 E-post och webb saf@huddinge.se www.huddinge.se
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 2(11) avtalsuppföljning av verksamheten. Bedömningen av den uppföljningen var att verksamheten uppfyllde kraven på god kvalitet i avtalet och att inga nödvändiga åtgärder identifierades. Våren 2015 gjordes en extra uppföljning på demensavdelning på grund av ett klagomål. Inget anmärkningsvärt noterades under granskningen av demensavdelningen. 3. Uppföljningsprocessen Nedan följer en översikt av de huvudsakliga insatser som genomförts under uppföljningen. Händelser Datum Uppföljningsmöte på Skutan med anledning av klagomål 2016-06-14 Uppföljningsbesök på Skutans somatiska avdelningar av 2016-06-30 Kvalitetsenheten Individuppföljningar på Skutan av Biståndskansliet 2016-06 Möte på Kvalitetsenheten med enhetschefer och avtalsansvarig 2016-09-20 regionchef för Attendo Kompletterande handlingsplan med åtgärder från Attendo 2016-09-27 Uppföljningen avslutad 2016-4. Uppföljningsområden, resultat och åtgärder Nedan presenteras först i tabell de huvudsakliga uppföljningsområdena och resultaten. Därefter följer en genomgång av respektive uppföljningsområde. Resultat Åtgärder De boendes och personals perspektiv De boendes upplevelse Utan anmärkning Inga Delaktighet i upprättande av genomförandeplaner Ej underskrivna eller uppföljningsbara bakåt i tid. Personalens upplevelse Utan anmärkning Inga Rutiner har förtydligats och nya kontinuerliga granskningar införts. Mått på verksamheten Personal och Utan anmärkning Inga bemanning Besvarande av larm Långa inställelsetider Nya rutiner kring larmhantering har införts Rutiner Utan anmärkning Inga Klagomål Klagomål inkomna till Skutan Bemötande, kommunikation och Klagomålen är bemötta och utredda
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 3(11) Klagomål inkomna till Huddinge kommun besvarande av larm Bemötande, kommunikation och besvarande av larm Klagomålen är bemötta och utredda De boendes upplevelse av Skutan? I juni följde biståndsbedömare upp de totalt tjugofem personer från Huddinge kommun som då permanent bodde på Skutan. Intrycket var sammanfattningsvis att de boende säger sig trivas på Skutan. Nedan följer en övergripande bild från samtalen med de boende: Jag [biståndsbedömare] har träffat alla boende jag har gjort uppföljningar kring. Några har jag kunnat kommunicera bättre med än andra. De som har varit svårt att kommunicera med är dels personer med demens och dels personer som har annat modersmål än svenska. Jag har inte använt utomstående tolkar utan fått hjälp av personal vid dessa samtal. De boende säger till mig att de har det bra på Skutan och trivs. En person har haft mycket synpunkter på saker som inte fungerat bra, klagomål finns inlämnat från den personen. En annan person har framfört att den vill få hjälp att byta inkontinensskydd oftare. En boende berättar om en incident där hen känt sig mycket utsatt av en personal vid ett tillfälle nattetid. Åtgärder har vidtagits kring detta från Skutan. Det finns dock inte noterat i den sociala dokumentationen för personen. En person säger att den trivs men att den inte vill vara där utan att den måste det eftersom den inte kan bo själv längre. Min uppfattning är att de boende trivs, de ger utöver ovanstående inte uttryck för annat. Delaktighet och genomförandeplaner Under individuppföljningarna som biståndskansliet genomfört under juni månad granskades samtliga genomförandeplaner. Dessa var genomgående aktuella och upprättade eller uppdaterade inom avtalsenlig tid. Däremot fanns för de allra flesta genomförandeplanerna två olika brister: Delaktighet - genomförandeplanerna är inte underskrivna av de boende. Är de enbart upprättade av kontaktpersonerna utan den boendes medverkan? Uppföljningsbarhet - den sociala dokumentationen i form av genomförandeplaner går inte att följa bakåt då endast de senaste ändringarna finns att läsa. Dessa brister har diskuterats vid uppföljningsmöte på Kvalitetsenheten med Attendo Skutans enhetschef och Attendos regionchef. Enligt handlingsplan har även rutinerna kring social dokumentering förtydligats. Vikten av delaktighet och underskrift har diskuterats på morgonmöten och vid kommande utbildningar i dokumentering ska ovanstående punkter särskilt stärkas. Den interna granskningen ska framöver speciellt följa upp
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 4(11) delaktigheten i genomförandeplanerna. Avseende svårigheten att följa genomförandeplanerna bakåt i tid är detta en teknikalitet som Attendo ska hjälpa till med vid fortsatta individuppföljningar. Förvaltningen bedömer vidtagna åtgärder som tillräckliga. Personalens upplevelse av Skutan? Den trettionde juni gjordes ett uppföljningsbesök på Skutan av två av Huddinge kommuns utvecklingsledare. Enhetschef var i förväg informerad om besöket. Uppföljningen gjordes på somatiska avdelningarna på våning två och våning fem. Fem omsorgspersonal intervjuades. Därtill gjordes kortare möten med ytterligare omsorgspersonal och även med paramedicinsk personal. Nedan följer kort sammanställning av de olika frågor som diskuterades samt personalens uppfattning. Sammanfattningsvis ger personal en god bild av miljön och förutsättningarna för att arbeta på Skutan. - Trivsel med ledning, organisation, förutsättningar, om en arbetat länge, på flera avdelningar etc? Samtlig personal säger sig, och förefaller även, trivas på Skutan. Flera har arbetat minst fyra år på Skutan och menar att de trivs. Ingen framhåller självmant några klagomål eller brister. Tvärt om menar de att verksamheten fungerar väl och att de har förutsättningarna för att ge god omsorg. Rörande bemanningen har de i stort inga klagomål och endast en personal nämnde att det skulle vara bra med extra löpare mellan avdelningarna. De uppger att bemanningen överlag är stabil på avdelningarna och att de bara då och då hoppar in och täcker upp på andra avdelningar. Vad gäller vikarier och semestervikarier har flertalet studenter först praktiserat så att de är insatta i verksamheten vid anställningen. Respondenterna menar också att vikarierna hinner sätta sig in i de rutiner som arbetet utgår från. Ett par av personalen påpekade flera gånger att attityden är viktig och att verksamheten arbetat mycket med vikten av att uppträda positivt. Sammanfattningsvis är personalen vid besökstillfället själva nöjda med verksamheten och förutsättningarna och ger inga uttryck för brister. - Ledning, närvarande fungerande, kommunikation? Bilden personal ger av ledningen är att den är mycket närvarande. Enhetschef är dagligen ute på avdelningarna. En personal menade också att enhetschef styr och leder bestämt och hårt i positiv mening. De respondenter som samtalet fördes med vid besöket menade vidare att det fungerar väl med morgonmöten då verksamhetschef och övriga professioner är närvarande. Sammanfattningsvis ger personal uttryck för att ledningen är aktiv, närvarande och kommunikativ. Sjuksköterskan upplever att kommunikationen med andra professioner kunde fungera bättre.
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 5(11) - Samarbete med sjuksköterskor och övriga professioner? Vid besöket hälsades det på arbetsterapeuter och sjukgymnaster, vilka gav ett positivt intryck. Omsorgspersonalen uppgav att samarbetet med den paramedicinska personalen och sjuksköterskorna fungerar väldigt bra. - Delaktighet och påverkan? Angående om respondenterna upplever att de kan påverka verksamheten och ledningen, menar de att det är lätt att prata med enhetschef och påpeka brister och problem. Sjuksköterskan upplever att ledningen är seriös, tar emot synpunkter och agerar för att förbättra. - Egenkontroll, apt, dokumentering, förbättringsarbete, möten, feedback, effekter etc. Arbetsplatsträffar hålls en gång per månad och morgonmöte alla vardagar. Överrapportering görs mellan alla arbetspass. Två personal känner till Lex Sarah men menar att de under de fyra fem år de arbetat inte varit med om någon situation som varit ett sådant missförhållande. En personal har ett speciellt ansvar för att se till att dokumentationen är av god kvalitet. - Genomförandeplaner användning i vardagen, hur arbeta med den, egen tid med varje boende etc.? Vad gäller genomförandeplaner och social dokumentation känner personalen väl till att de ska upprättas inom tre dagar för korttidsvistelse och inom en vecka för permanent nyinflyttade. En personal uppger att verksamhetschef poängterar vikten av dokumentering. Ibland dokumenterar personal varannan dag och om det inte gjorts under veckan skrivs en veckoberättelse under helgen. Två personal uppgav att de dokumenterade dagligen. Sammanfattningsvis verkar personal vara väl införstådda med betydelsen av social dokumentation. - Kontaktmannaskap och egen tid? Kontaktmannaskapet är bundet till lägenheterna. Arbetssättet förefaller vara en självklar del av arbetet. Framförallt på helgerna har personal egen tid med de boende. Om helgerna säger personal även att de oftast sköter kontakt med anhöriga eller goda män. - Introduktion och vidareutbildning? En intervjuperson säger att personalen erbjuds många utbildningstillfällen och radar upp flera exempel. Nya vikarier går bredvid ordinarie personal. - Aktiviteter?
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 6(11) Personal säger att det är aktiviteter vid två till tre tillfällen varje dag. Runt klockan 10 och 13:30 samt individuella aktiviteter runt klockan 15:00. På den orientaliska avdelningen handlar och lagar personal egen mat med jämna mellanrum. De enskilda aktiviteterna kan vara att man gör utflykter, tar en promenad till centrum, får nagelvård etc. Mått på verksamheten Personal och bemanning Om de underlag enhetschef bistått Huddinge kommun med avseende bemanning av omsorgspersonal, medicinsk personal, sjukskrivningar, utbildningsnivå etc. finns inget att kommentera då informationen förefaller möta avtal. Samtliga avdelningar är bemannade med två personal mellan 07:30 och 20:30. Somatisk korttidsavdelning är bemannad med en personal nattetid, medan de övriga avdelningar samsas om personal under natten. Sjuksköterskebemanningen är 3.25 heltider plus mobila teamet. Besvarande av larm Underlagen till uppföljningen som Huddinge kommun bett leverantören bistå med innefattar larmloggar för samtliga somatiska avdelningar under en femveckorsperiod. Det är cirka 8500 larm registrerade. Ur dessa loggar har Huddinge kommun sammanställt data som visar på den tidsmässiga differensen från det att en boende larmar till dess att personal besvarar larmet. Ur denna data har några frågetecken kring inställelsetid framträtt. Frågor som följts upp kring inställelsetid på larm är: Vad beror det stora antalet larmningar på där inställelsetiden är över tio minuter? Vad beror det på att det larmas nästan dubbelt så ofta på korttidsavdelningen som på de permanenta avdelningarna? Varför sker nästan alla omedelbara avstängningar av larm på korttidsavdelningen om kvälls/nattpassen, jämfört med dagpassen på samma avdelning? Hinner inte personal hjälpa de boende på förmiddagen/morgonen då nära hälften av larmen under de passen har en inställelsetid på över 10 minuter? Hanteringen av larm och inställelsetiden har diskuterats vid uppföljningsmöte med Attendos enhetschefer och regionchef. Attendo har därefter enligt handlingsplan vidtagit åtgärder. Tekniskt har Attendos larmleverantör Telenta rättat till vissa mindre brister efter felsökning i systemet och nya rutiner för underhållet av mjukvaran har implementerats. Nytt sätt att handha larmet på har också införts så att personal numer ska kvittera larm inne i lägenheterna och inte från de bärbara larmtelefonerna. Dessutom ska larmloggarna granskas veckovis för att vidare följa upp inställelsetid och hantering av trygghetslarmen. Rutinerna för dels larmhantering och dels för installation av larm har uppdaterats. Förvaltningen bedömer vidtagna åtgärder som tillräckliga.
Huddinge kommun Datum 2016-09-13 Sida 7(11)