Verksamhetsplan 2016 för äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 ÄN-2015/444 Verksamhetsplan 2016 för äldreomsorgsnämnden Vårpromenad på Strandgårdens äldreboende. Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten NOVEMBER 2015

2

3 Innehåll Huddinges vision och mål... 4 Ansvarsområde... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 5 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat... 7 Bra att leva och bo... 8 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Källförteckning... 33

4 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Ansvarsområde Äldreomsorgsnämnden erbjuder olika former av stöd, vård och omsorg så att de äldre invånarna i Huddinge ska kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Det görs i form av hemtjänst, äldreboenden, dagverksamhet, korttidsoch växelvårdsplatser, trygghetslarm och öppen verksamhet för seniorer. Äldreomsorgsnämnden ansvarar för hela äldreomsorgsprocessen från utredningar av behov till beslut, utförande, uppföljning och utveckling av insatser. En del insatser utförs i egen regi och en del insatser utförs i såväl egen som extern regi. De lagar som styr verksamheten är framförallt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 4 VERKSAMHETSPLAN 2016

5 Äldreomsorgsnämnden har också ansvar för utredningar av färdtjänst och beslut om riksfärdtjänst, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer samt förvaltningen av Stiftelsen Lars Larssons fond, Stiftelsen Klara Hults fond och Stiftelsen Elin Maria Rataplangs fond. Alla beslut och insatser inom äldreomsorgen ska så långt som möjligt anpassas efter den enskildes individuella förutsättningar och behov, och ska ta hänsyn till individens rätt till självbestämmande. Äldreomsorgen i Huddinge utgår från individens egna resurser och möjligheter, och från en tro på människans förmåga, vilja och ansvar att styra sitt eget liv. Tjänsterna ska bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Alla verksamheter inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde ska följa den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Under 2016 genomförs en kommunikationsinsats för att ytterligare stärka kännedomen om Huddinge kommuns vision hos både medarbetare och chefer. Huvuddelen av insatsen sker inom ramen för arbetet som sker i samband med utrullningen av chefs- och medarbetarpolicyn som är under framtagande. Varje förvaltning tar också fram ledande indikatorer för visionen vilket möjliggör en bedömning av nuläget. Äldreomsorgsnämndens arbete för att nå visionen Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Äldreomsorgsnämnden bidrar till kommunens vision och varumärke genom att erbjuda olika former av stöd, vård och omsorg så att de äldre invånarna ska kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Vi har ett kund- och brukarorienterat synsätt, som baseras på omtanke om alla som kommer i kontakt med äldreomsorgen. Det betyder att alla beslut och insatser så långt som möjligt anpassas efter den enskildes individuella förutsättningar och behov, att vi tar hänsyn till individens rätt till självbestämmande och att vi alltid bemöter kunderna och brukarna på ett respektfullt sätt. Äldreomsorgsnämndens verksamheter ska välkomna den mångfald som finns i Huddinge. Vi ser till individens egna resurser och möjligheter, och utgår från en tro på människans förmåga, vilja och ansvar att styra sitt eget liv. Våra tjänster ska bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Vi ska erbjuda hög tillgänglighet, ett gott bemötande, hög delaktighet och individuella tjänster av god kvalitet. Alla verksamheter inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde ska följa den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Vi medverkar aktivt i, och följer olika forsknings- och utvecklingssamarbeten, för att ständigt kunna utveckla och förbättra våra tjänster. Vi identifierar risker och brister i verksamheten på alla enheter och diskuterar dem öppet för att lära för framtiden. Äldreomsorgsnämndens måluppfyllelse mäts på flera olika sätt, bland annat genom enkäter och statistik av olika slag. Så långt möjligt redovisas och analyseras resultat utifrån kön, ålder, geografiskt område och jämförelser görs med främst andra kommuner i Stockholms län. Utöver detta följer vi också resultaten för socialtjänsten i kommunens medborgar- och befolkningsundersökningar. Förtroende för äldreomsorgen Mycket stort/ganska stort förtroende (%) Resultatet i befolkningsundersökningen är inte jämförbart med andra kommuner i länet. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 5

6 Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen? (medelbetyg på en 10-gradig skala, där 10 är högst) Totalt Ranking i länet ,6 5,7 5,8 10/20 - Kvinnor 5,7 5,6 - Män 5,4 5,8 - I den senaste medborgarundersökningen hamnade Huddinge på tionde plats bland de 20 deltagande kommunerna i länet. - inom ramen för visionsarbetet fortsätta lyfta goda exempel från verksamheterna - särskilt fokusera på målgrupper vi tidigare har haft svårt att nå, framför allt anhöriga 6 VERKSAMHETSPLAN 2016

7 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål och delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om invånarnas förutsättningar och möjligheter viktigt. Resultaten analyseras och relevanta åtgärder beskrivs utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys görs vad gäller eventuella omotiverade skillnader mellan geografiska områden, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Jämlika levnadsvillkor mellan geografiska områden ska eftersträvas och insatser ska genomföras för att stärka Vårby och Flemingsberg. Resultat redovisas, där så är möjligt och relevant, för områden med högst respektive lägst värden och alltid med värden för Vårby och Flemingsberg. Kommunens geografiska områden som resultat redovisas och analyseras utifrån är: Flemingsberg, Segeltorp, Sjödalen-Fullersta, Skogås, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Vårby. relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Bra att leva och bo: delmålen om bostadsbyggande, trivsel och trygghet i Huddinges områden, delaktighet, jämlikhet, bemötande samt valfrihet. Fler i jobb: delmålen om fler arbetstillfällen och färre försörjningsstödstagare. God omsorg för individen: delmålen om god hälsa och god vård och omsorg. Ekosystem i balans: delmålen om minskad klimatpåverkan och miljöanpassade inköp. Attraktiv arbetsgivare: delmålen engagerade och professionella chefer och medarbetare samt goda förutsättningar. Sund ekonomi: delmålen budgethållning och långsiktig balans. Systematisk kvalitetsutveckling: delmålen om planering och uppföljning, processorientering, projektmognad, digitalisering samt vikten av att samarbeta och lära av andra. Äldreomsorgsnämnden bedömer att övriga mål och delmål som kommunfullmäktige har beslutat om ligger utanför nämndens ansvarsområde, och återfinns därför inte i verksamhetsplanen. På flertalet mål finns mått framtagna. Varje mått har granskats om det är relevant och möjligt att redovisa resultat utifrån kön, ålder samt geografiskt område. Vid redovisning av resultat läggs stor vikt vid integritetsaspekten. Nämndens tolkning av målen Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och kommit fram till att följande har ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 7

8 Bra att leva och bo Ökat bostadsbyggande Under 2016 sker en kommungemensam satsning som syftar till att förbättra samordning och planering av kommunens samhällsbyggnadsprocess. Kommunens alla förvaltningar förväntas att delta i arbetet att utveckla en systematik som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Förvaltningen kommer att aktivt medverka i förbättringsarbetet och bland annat verka för att i ett tidigt skede bli involverad i planeringsprocessen. Det handlar dels om att bidra med socialtjänstens perspektiv i stort, dels bevaka och framföra behov utifrån äldreomsorgsnämndens ansvarsområde. Samhällsplanering är nära sammankopplat med lokalförsörjningsprocessen som för nämndens del handlar om att med framförhållning planera för behovet av bostäder i form av äldreboenden både i egen och i extern regi. - i ett tidigt skede delta i kommunens samhällsplaneringsprocess utifrån socialtjänstens perspektiv Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Samverkan för ökad trivsel i bostadsområden Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer för att Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo och verka i. Arbetet för att förebygga och hantera dessa frågor återfinns i ett samverkansavtal som finns mellan kommun och polis där samtliga förvaltningar är involverade och ska genomföra olika insatser med fokus på trafik, ungdomsproblem, organiserad brottslighet samt öka tryggheten i två av kommunens bostadsområden; Vårby och Flemingsberg. I Vårby kommer arbetet med framtagen handlingsplan att fortsätta. I Flemingsberg har kommunen planer på medborgarinflytande på olika sätt i den starka tillväxt som sker i området. Nämndens förvaltning kommer att bistå med sin kompetens när formerna för detta närmare har preciserats. Motverka klotter i offentlig miljö En trygg miljö är viktig och genom mer samordnade aktiviteter förbättras den offentliga fysiska miljön. Ett gemensamt styrdokument med fokus på klotter ska tas fram där samtliga nämnder deltar och samarbetar med civilsamhälle, föräldrar, fastighetsbolag och övrigt näringsliv. Genom arbetet säkerställs att ett förebyggande arbete kommer till stånd, att felanmälan utvecklas, att en tunnelstrategi påbörjas samt att statistik kan tas fram inom området och även ligga till grund för prioriteringar och uppföljning. Ökad delaktighet De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete. Förvaltningen arrangerar nämnddagar där verksamheterna berättar om sitt arbete, och vid behov erbjuds utbildningar och studiebesök för hela eller delar av nämnden. Under förutsättning att sekretessfrågan kan lösas ska alla handlingar inför beredande möten och sammanträden distribueras till ledamöterna digitalt. Många av nämndens verksamheter vill använda sig av sociala medier för att möta sina målgrupper där de finns och öka möjligheterna till delaktighet och dialog. Förutom att löpande erbjuda utbildningar och rådgivning till verksamheter som vill använda sociala medier kommer förvaltningen att ta fram en strategi för hur de olika digitala kanalerna ska samverka och hur verksamheterna ska bli mer synliga i sociala medier. Demokratidagarna är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog mellan olika grupper i kommunen. Förvaltningen kommer att medverka med aktiviteter under demokratidagarna under demokratidagarna 2016 bjuda in till samtal och workshop om den information som vänder sig till anhöriga Ökad jämlikhet Nämndens mål är att all verksamhet ska verka för mångfald och vara jämställdhetsintegrerad. Förvaltningen utarbetar årligen en arbetsplan för mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Enheter som gjort minst en aktivitet för ökad jämlikhet Andel enheter (%) Kommunens jämlikhetssatsning Det kommungemensamma projektet Jämlikhetsutbildning avslutas i mars Inom ramen för projektet tas en lång- 8 VERKSAMHETSPLAN 2016

9 siktig plan för utbildningsinsatser fram. Förvaltningen kommer att delta i ett nytt projekt, Jämlikhet 2.0, som har sin utgångspunkt i utvärdering och resultat av projekt Jämlikhetsutbildning. Jämlikhet 2.0 sker genom den redan upparbetade projektorganisationen och i projektet implementeras den framtagna långsiktiga planen för utbildningsinsatser och en struktur för tydligt stöd för ett långsiktigt integrerat jämlikhetsarbete i förvaltningarnas ordinarie verksamheter. Förvaltningen deltar både i styrgrupp och projektgrupp för projektet Jämlikhetsutbildning och kommande Jämlikhet 2.0. Arbetet att analysera resultat utifrån kön och geografiskt område fortsätter med stöd av en analysmetod som finns i handbok för jämställdhetsanalys 1. Arbetet med att följa upp tidigare jämställdhetsprojekt i förvaltningen fortsätter. Tillgänglighet till offentliga platser och lokaler Utifrån regeringens funktionshinderpolitik och diskrimineringslagstiftningen behöver samtliga förvaltningar arbeta med att öka tillgängligheten till offentliga lokaler och platser, samt att bevaka tillgängligheten i byggprocessen och driften. Vid alla ny- och ombyggnationer bevakas tillgängligheten genom att anlita en tillgänglighetskonsult och hålla frågan levande vid all planering av lokalerna. Förvaltningen använder den tillgänglighetsmanual som Huddinge kommun har tagit fram. Äldreomsorgen i egen regi gjorde under 2015 en inventering av kunskap hos nyckelpersoner kring deras kunskap om funktionshinderpolitiken. Under 2016 kommer en handlingsplan upprättas för att säkerställa att utbildning ges till medarbetarna så att de får en god kunskap i denna fråga. - utarbeta struktur för att samla och sprida kunskaper och verktyg som framkommit i jämlikhetsutbildningen samt stötta verksamheterna i deras fortsatta mångfaldsarbete - alla enheter genomför minst en aktivitet med jämlikhetsperspektiv Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Äldreomsorgsnämndens planering för detta delmål fokuserar på alla som bor, verkar eller besöker Huddinge kommun. När det gäller nämndens ambitioner för kontakten på individnivå med dem som är i behov av socialtjänstens 1 Framtagen av kommunstyrelsens förvaltning stöd och insatser, så återfinns det under det övergripande målet God omsorg för individen. Planering, etappmål och utvecklingsåtaganden för detta delmål avser enbart förvaltningen. E-postundersökning E-postsvar inom två dygn Totalt (medelvärde) Kvalitet på e-postsvar Totalt (Index 1-100) Varje år genomförs en mätning av servicenivån genom att ett undersökningsföretag anonymt skickar frågor till nämndens officiella e-postadress. Svarstider, avsändare och olika kvalitetsaspekter i svaren följs upp och bedöms i undersökningen. Resultatet 2015 visar att samtliga av de frågor som riktades till äldreomsorgsnämndens verksamheter besvarades inom två dygn. Den genomsnittliga svarstiden var en timme. Kvaliteten på svaren är fortsatt ett utvecklingsområde, där andelen svar som bedömdes innehålla bra information och hänvisningar på äldreomsorgsnämndens område var 29 procent. Under 2015 har enheterna arbetat med förvaltningens handbok i e-posthantering och när resultatet av mätningen 2016 kommer i början av året planeras ytterligare åtgärder utifrån resultatet. Telefonservice Besvarade telefonsamtal Totalt (%) - 51 VB 70 Resultat för 2015 kommer att redovisas i verksamhetsberättelse Mätmetoden har justerats under hösten 2015 för att ge en mer rättvisande bild. Biståndskansliet har telefontider som tidigare mätningar inte tagit hänsyn till. Det finns fler brister i mätningen av inkommande telefonsamtal, varför förvaltningen avser att under 2016 utarbeta förslag på ett bättre mått på telefonservicen. - utveckla mått och metod för att mäta telefonservice Förbättrad information på huddinge.se Information på kommunens webbplats Totalt (%) Ranking i länet /26 2/26 2/ Kommunens webbplats, huddinge.se, är nämndens främsta digitala kanal och innehållet utvecklas kontinuerligt för att ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 9

10 möta nya behov. Under 2016 kommer en ny version av huddinge.se att lanseras och förvaltningen deltar i det utvecklingsarbetet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför årligen en granskning av samtliga kommuners webbplatser. Granskningen omfattar ett antal frågor där svaret ska gå att finna på kommunens webbplats. Resultatet för Huddinge kommun inom området äldreomsorg var 96 procent, vilket är samma som föregående år. I jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län befinner sig Huddinge på en delad andraplats. Det som saknas för att nå 100 procent är information om uppsökande verksamhet, vilket förvaltningen räknar med att uppnå under Under 2016 genomförs ytterligare insatser för att stärka kommunens närvaro i digitala kanaler och sociala medier. Fler verksamheter kommer att uppmuntras att själva och öka sin digitala närvaro. Kommunen kommer även att förbättra det digitala mötet med kommunens invånare, besökare och näringsidkare genom aktivt arbete med att skapa användarvänlig och tillgänglig information på nätet. En webbplats med information som riktar sig till anhöriga kommer att lanseras under året, där information till målgruppen kan samlas för att bättre möta deras behov. E-tjänster Ansökningar via e-tjänst, antal Underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service och omvårdnad Augusti >146 I verksamhetsberättelse 2015 kommer helårsresultat för 2015 att redovisas. I tabellen ovan syns ökningen gällande användning av e-tjänsten underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service och omvårdnad. E-tjänsten riktar sig till invånare både över och under 65 år. Resultatet som redovisas går inte att specificera per nämnd. Ökningen mellan 2013 och augusti 2015 är stor, vilket är ett tecken på att tjänsten uppskattas av alltfler. Bedömningen är att ännu fler kommer använda tjänsten under Under 2016 kommer förvaltningen att inleda ett arbete med att identifiera fler tänkbara e-tjänster, för att kunna erbjuda invånarna ytterligare kanaler i kontakten med förvaltningen. Detta beskrivs mer under målet god användning av digitaliseringens möjligheter. Kund- och brukarorienterat synsätt En av hörnstenenarna i förvaltningens strategiska arbete är att alla ska arbeta utifrån ett kund- och brukarorienterat synsätt. Framgångsfaktorer i det arbetet är att fokusera på kundernas och brukarnas behov, utgå från verksamheternas värdegrunder, stärka delaktigheten och dialogen, samt arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet. För 2016 har inga gemensamma aktiviteter formulerats för hörnstenen om kund- och brukarorienterat synsätt, utan varje verksamhet väljer själv vad man ska arbeta med. Ökad valfrihet Inkomna ansökningar kundval enligt LOV hemtjänst Totalt (antal) VB Godkända hemtjänstutförare Totalt (antal) VB Utförda hemtjänsttimmar Egen regi (%) VB Externa utförare VB Resultat för 2015 kommer att redovisas i verksamhetsberättelse Sedan 2009 har nämnden kundval när det gäller hemtjänst. Kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att kunderna har rätt att välja den utförare de önskar bland de utförare som är godkända i Huddinge kommun. Ett arbete pågår att se över och revidera förfrågningsunderlaget. Ambitionen är att nytt förfrågningsunderlag ska börja gälla den 1 juli Det pågår även ett arbete att kvalitetssäkra processen för ansökan om att bli utförare. Det handlar bland annat om att utarbeta rutiner och checklistor för förvaltningen att följa i handläggningen av ansökningar. När det nya förfrågningsunderlaget är klart kommer ansökningar enbart kunna lämnas digitalt via ett webbaserat system för upphandling, en ny e-tjänst. Nämnden kommer att fortsätta följa hur många hemtjänstutförare som ansöker om att bli godkända och hur många som är godkända utförare i Huddinge kommun. Hur stor andel av hemtjänsttimmarna som utförs av externa utförare respektive egen regi kommer också följas upp under året. Åtgärder vid brister hos utförare Avtalsuppföljning är en viktig del för att säkra kvaliteten i utförandet av hemtjänst. Att säga upp avtal med utförare som inte lever upp till kraven ställer krav på tydlighet i kommunikationen med externa utförare samtidigt som uppföljningsprocessen måste utvecklas. Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en tydlig process kring uppföljning och vilka åtgärder som behöver vidtas när utförare brister vad gäller utlovad och avtalad kvalitet. 10 VERKSAMHETSPLAN 2016

11 - se över och utveckla ansökningsprocessen i LOV Översyn av tjänsten jämför service I samband med att huddinge.se ska förnyas görs också en översyn av tjänsten Jämför service, där jämförbara data om de olika utförarna i nämndens kundval presenteras för att underlätta valet. Förvaltningen deltar i det utvecklingsarbetet. Nytt kundval Förberedelser inför att konkurrensutsätta biståndsbedömd dagverksamhet för äldre har påbörjats, och beslut i frågan kommer att fattas av nämnd och kommunfullmäktige. Under 2016 kommer förfrågningsunderlag med mera att utarbetas för att sedan starta kundval av dagverksamhet enligt LOV. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 11

12 Fler i jobb Det övergripande målet Fler i jobb riktas endast till förvaltningen. Fler arbetstillfällen Samverkan med akademierna I Huddinge finns en stor koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som universitet, högskolor, forskning och näringsliv. Detta är en styrka som bör tillvaratas genom att samverkan mellan kommunen och de högre utbildningarna fördjupas. En övergripande strategi ska tas fram i kommunen för samverkan med akademierna, med utgångspunkt i den nytta ett samarbete kan generera för den kommunala verksamheten och kommunens attraktivitet. Varje nämnd ansvarar för att utifrån den övergripande strategin förverkliga sin del och följa upp metoderna i denna strategi med åtgärder och aktiviteter. Förvaltningen har utsett en kontaktperson gentemot kommunstyrelsens förvaltning vad gäller kontakter och samverkan med akademierna. Bidra till stärkt näringslivsklimat Under 2016 kommer kommunen att intensifiera arbetet med att stärka Huddinge kommuns näringslivsklimat genom att inkludera alla förvaltningar i den handlingsplan som kommunstyrelsens förvaltning genom näringslivssektionen ansvarar för. Förvaltningen kommer att vara representerad i kommunens kommande arbete att stärka näringslivsklimatet. Färre försörjningsstödstagare Huddingejobb inom äldreomsorg egen regi Totalt (antal) VB 15 Kvinnor VB - Män VB - Resultat för helåret 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Äldreomsorgen i egen regi kommer under 2016 erbjuda personer möjlighet till anställning via Huddingejobb, praktikplats i samband med studier på gymnasial- eller högskolenivå samt feriepraktik för ungdomar. Andelen huddingejobbare i äldreomsorgens egen regi har under åren minskat beroende på dels antalet sökande till verksamheten, dels att kraven på anställda i verksamheten har ökat. För att kunna arbeta i äldreomsorgen idag ställs höga krav på kompetens inom många olika områden. Kravet på personlig mognad och lämplighet måste alltid väga tyngst vid anställning i verksamheten, för att trygga de äldres omsorg och välmående. Verksamheten ser ett behov av att personal som tar emot praktikanter, huddingejobbare och feriepraktikanter, har utbildning i handledning. - säkerställa att handledare i äldreomsorgens egen regi har handledarutbildning God omsorg för individen Kommunfullmäktiges övergripande mål God omsorg för individen har två delmål: Fler upplever god hälsa, samt Fler upplever god vård och omsorg. Delmålet om att fler upplever god hälsa riktas till förvaltningen och nämndens utförare i egen regi. Delmålet om att fler ska uppleva vården och omsorgen som god, riktas till hela förvaltningen och samtliga utförare av nämndens tjänster. Fler upplever god hälsa Anhörigkonsulenterna och frivilligsamordnaren utgör en viktig resurs i strävan mot delmålet att fler ska uppleva god hälsa. Stöd till anhöriga och närstående Anhöriga och närstående nöjda med bemötandet från anhörigkonsulent Totalt (%) - - VB 94 Resultatet för helåret 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Resultatet kommer att baseras på en ny 12 VERKSAMHETSPLAN 2016

13 enkät varför det inte finns resultat från tidigare år att jämföra med. et är i nivå med etappmålet för kvalitetsområdet bemötande som mäts i Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Stödet till anhöriga inom äldreomsorgen är i en utvecklingsfas. Under våren 2016 kommer en utbildning för anhörigstödjare att slutföras. Därefter kommer stödet till anhöriga kunna erbjudas på en bredare front. Det innebär att anhörigstödjare kommer finnas på alla enheter inom äldreomsorg egen regi. Deras främsta uppdrag blir att utveckla anhörigstödet på den egna enheten. Det kan vara information, vägledning, trygghetsskapande relationer och anhörigmöten. Syfte är att anhöriga till kunder, boende, gäster ska känna och veta att just deras kunskap om den enskilde tas till vara på bästa sätt för att skapa en individanpassad omsorg av god kvalitet. Anhörigstödets andra uppdrag som anhörigkonsulenterna har huvudansvaret för, handlar om samtalsstöd, studiecirklar, caféverksamhet, anhöriggrupper med mera. Detta kommer att fortgå som tidigare under 2016 och utvecklas utifrån de anhörigas önskemål och behov. Våld i nära relationer Arbetet med att förebygga våld kan ge positiva effekter på en rad olika områden kring jämställdhet, våld i nära relationer och trygghet. Utövandet av våld är ett stort samhällsproblem, både ekonomiskt och ur ett hälsoperspektiv. Kommunen ska bli bättre på att samordna de aktiviter som idag sker och identifiera var det behövs ytterligare åtgärder. Under har medarbetare i äldreomsorgens egen regi fått utbildning om våld i nära relationer. Den satsningen kommer fortsätta våren 2016, då ytterligare medarbetare utbildas. För att sedan kunna utveckla arbetet i den här frågan i hela verksamheten kommer ett nätverk bildas för dessa medarbetare. Nätverkets uppdrag kommer vara både rådande, stödjande, coachande och bidra till att de medarbetare som gått utbildningen ges verktyg att förmedla sina kunskaper vidare till kollegor på respektive enhet, vilket skapar möjlighet till ett lärande i hela organisationen. Nämndens biståndskansli har under 2015 tagit fram rutiner för att upptäcka personer med funktionsnedsättningar som blir eller har blivit utsatta för våld av någon närstående. Syftet är att kunna förmedla information om vart utsatta personer kan vända sig för att få stöd och hjälp. I samband med detta arbete har biståndskansliet uppmärksammat att det inom kommunens verksamheter saknas stöd för våldsutsatta personer när det inte handlar om en parrelation. Inom äldreomsorgen kan det handla om våld mellan vuxna barn och förälder. - kartlägga omfattning och behov av stöd och hjälp vid våld i nära relationer hos personer som har kontakt med biståndskansliet - starta nätverk för medarbetare med spetskompetens om våld i nära relationer Seniorträffar för kommunens seniorer Seniorträffarnas besökare nöjda med bemötandet Totalt (%) - - VB 94 Resultatet för helåret 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Resultatet kommer att baseras på en ny enkät varför det inte finns resultat från tidigare år att jämföra med. et är i nivå med etappmålet för kvalitetsområdet bemötande som mäts i Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Äldreomsorgen i egen regi har sammanlagt nio seniorträffar, varav fem håller öppet måndag till fredag och de övriga fyra är öppna en dag i veckan. Utbudet av aktiviteter planeras och genomförs i samarbete med besökare, medarbetare och frivilligsamordnare. Fokus kommer under 2016 att ligga på att bevara det friska friskt, känna livsglädje och ge seniorer en möjlighet till social samvaro. I Huddinge kommun bor personer med många olika etniska bakgrunder. Att inte kunna språket eller ha naturliga kontaktvägar i det svenska samhället bidrar till utanförskap och otrygghet. För att nå seniorer med annan etnisk bakgrund behöver arbetet på öppna seniorträffar utvecklas i att möta seniorer med skiftande kulturella och etniska bakgrunder. - inventera behovet av aktiviteter med olika etniska inriktningar på seniorträffar - om behov finns starta aktivitet på minst två seniorträffar som vänder sig till seniorer med annan etnisk tillhörighet - utöka samarbetet med frivilligorganisationer och andra aktörer för att bryta isolering för seniorer i Vårby och Flemingsberg Fallolyckor Fallolyckor bland personer 80 år och äldre Totalt (antal) VB Ranking i länet 2 17/26 17/26 16/26 VB Uppgift för 2015 redovisas i verksamhetsberättelse =lägst antal fallskador, 26 högst antal fallskador ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 13

14 Denna indikator visar utvecklingen av antalet personer med fallskador per invånare som är 80 år och äldre, och som har skrivits in på sjukhus. Måttet är ett genomsnittligt värde för de tre närmaste föregående åren. Huddinge kommun ligger på en stabil nivå, medan genomsnittet för Stockholms län uppvisar en marginell ökning. Antalet fallskador bland äldre varierar relativt kraftigt mellan landets kommuner, från 31 till 84 personer per 1000 invånare 80 år och äldre. Genomsnittet för riket uppgår till 61 personer medan motsvarande siffra för Stockholms län är 70 personer. Deltagande i hälsoprojekt Äldreomsorgen i egen regi kommer under 2016 delta i Older Person s Exercise and Nutrition Study, en forskningsstudie som drivs av forskare vid Karolinska institutet. Syftet med projektet är att studera effekter av daglig träning i kombination med proteinrikt kosttillägg. Måltidsverksamheten inom äldreomsorgen Kunder nöjda med måltidsverksamheten Totalt (Index 1-10) 7,7 7,7-7,8 Kvinnor Män Undersökning inom måltidsverksamheten görs vartannat år, och nästa resultat redovisas Kostenheten inom äldreomsorgen egen regi ser en möjlighet att utveckla den mat som lagas och serveras. Mer mat kommer att tillagas från grunden och andelen halvfabrikat minskas. Det ger en högre kvalitet på maten samt minskar klimatpåverkan i stort. En inventering kommer göras för att se över möjligheten att utöka produktionen av matlådor som säljs till hemtjänsten i egen regi. - öka andelen maträtter som lagas från grunden - undersöka möjligheten att från tillagningsköken leverera matlådor till egen regins hemtjänstkunder ANDT-arbetet Äldreomsorg egen regi startade hösten 2015 ett samarbete med kommunens alkoholhandläggare. Ett första steg under 2016 blir att ge nyckelpersoner i verksamheten kunskap om drogrelaterade problem och hur ett drogpreventivt arbete kan läggas upp på respektive enhet. Möjlighet till kontakt med djur vid äldreboenden 3 Resultat uppdelat per kön saknas för 2012 och Äldreomsorgen i egen regi ser positivt på djur i vården och anlitar på några enheter så kallade vårdhundar. De enheter som bedömer att det kan vara positivt för de boende, kommer se över möjligheten att anlita vårdhundar även i fortsättningen. Fler upplever god vård och omsorg För att bedriva äldreomsorg av god kvalitet samt nå goda resultat på målet om att fler upplever god vård och omsorg, har nämnden identifierat fyra kvalitetsområden. Dessa är tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt kvalitet på tjänsterna. Kvalitetsområdena överensstämmer med ambitionen i de lagar och föreskrifter som styr socialtjänsten. Målgruppen för detta delmål är äldreomsorgens alla kunder oavsett utförare inklusive myndighetsutövning. och utvecklingsåtaganden under målet är därför riktade till alla utförare samt myndighetsutövning. Att mäta och följa upp kundernas upplevelse Som underlag för mätning och uppföljning av kundernas upplevelse av äldreomsorgen används resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Den genomförs årligen bland kunder inom hemtjänst och äldreboende, oberoende av vem som är utförare. Undersökningen omfattar dock inte myndighetsutövning, varför nämnden årligen genomför en egen undersökning i form av telefonintervjuer. Förvaltningen och samtliga utförare får ta del av det egna resultatet för att kunna upprätta åtgärdsplaner i de fall resultaten inte når upp till de av nämnden uppsatta etappmålen. en för 2016 är satta utifrån ambitionen att Huddinge ska överträffa det genomsnittliga resultatet för Stockholms län. Samtidigt bör etappmålet för att vara styrande ligga på en realistisk nivå. I de fall Huddinges resultat ligger under länsgenomsnittet kan etappmålet ibland sättas på en lägre nivå än resultatet för Stockholms län. För de fyra kvalitetsområdena (tillgänglighet, bemötande, delaktighet och kvalitet på tjänsterna) finns inga resultat för 2015 redovisade i måttabellerna nedan. Resultat kommer att redovisas i verksamhetsberättelse (VB) Resultaten för 2013 och 2014 har tidigare redovisats och kommenterats i verksamhetsberättelse för respektive år. Resultaten från den nationella brukarundersökningen redovisas per kön, åldersgrupp och utförare. Däremot finns ingen uppdelning på geografiska områden. Tillgänglighet Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheten för den som vill ansöka om stöd, och för den som redan har 14 VERKSAMHETSPLAN 2016

15 insatser samt för anhöriga till kunder. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev och e-post eller snabbt få tid för ett personligt möte. Information är en viktig kvalitetsfaktor för att verksamheten ska upplevas som tillgänglig. Det handlar om information som ges vid möten, informationen i trycksaker samt information på kommunens webbplats och i sociala medier. Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Totalt (%) VB 74 Kvinnor VB - Män VB - Kunder vid äldreboenden nöjda med tillgängligheten Totalt (%) VB 73 Kvinnor VB - Män VB - Kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Totalt (%) VB 62 Kvinnor VB - Män VB - Resultatet för hemtjänst på kvalitetsområdet tillgänglighet har försämrats något mellan 2013 och Männen har blivit mindre nöjda medan kvinnorna har blivit något nöjdare mellan mätningarna. En jämförelse med länets övriga kommuner visar att Huddinge ligger tre procentenheter över det genomsnittliga resultatet för Stockholms län, som är 70 procent. et ligger kvar på samma nivå som 2015, 74 procent. Vid äldreboendena har resultatet förbättrats med tre procentenheter mellan 2013 och Männen har blivit klart mer nöjda mellan 2013 och 2014 medan kvinnorna ligger på samma nivå i de båda mätningarna. Huddinges resultat ligger nu på samma nivå som genomsnittet för Stockholms län. et för 2016 sätts till 73 procent. Resultatet för myndighetsutövningen har minskat med sex procentenheter mellan 2013 och Ambitionen är att på sikt återhämta av den nedgången. et för 2016 sätts till 62 procent, som ett första steg. Bemötande Bemötandet är ytterligare en viktig kvalitetsfaktor för hur de äldre upplever kontakten med verksamheten. Det handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan kunder och personal. Ett gott bemötande innebär att alla i kontakten med äldreomsorgen ska bemötas på ett respektfullt, professionellt och likvärdigt, icke diskriminerande sätt. Likabehandling ska gälla, det vill säga att alla har likhet inför lagen och bemöts utifrån sina förutsättningar. Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötandet Totalt (%) VB 94 Kvinnor VB - Män VB - Kunder vid äldreboenden nöjda med bemötandet Totalt (%) VB 89 Kvinnor VB - Män VB - Kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Totalt (%) VB 83 Kvinnor VB - Män VB - Resultatet för hemtjänst på kvalitetsområdet bemötande är något lägre 2014 än 2013 och uppgår till 92 procent, vilket är en procentenhet lägre än det genomsnittliga värdet för Stockholms län. Både kvinnor och män har blivit mindre nöjda. et för 2016 sätts till att totalt 94 procent av kunderna ska vara nöjda med bemötandet. Resultat på bemötandet vid äldreboende i kommunen har sjunkit från 89 till 87 procent mellan 2013 och Kvinnorna har blivit mindre nöjda medan männen blivit mer nöjda mellan mätningarna. Totalt sett är resultat tre procentenheter lägre än genomsnittet för Stockholms län. Ambitionen är att på sikt överträffa länsgenomsnittet. Som ett första steg sätts etappmålet för 2016 till att 89 procent av kunderna vid kommunens äldreboende ska vara nöjda med bemötandet. Resultatet för myndighetsutövningen har sjunkit från 88 till 81 procent mellan 2013 och Både kvinnor och män har blivit mindre nöjda. Ambitionen är att på sikt återhämta den nedgången. et för 2016 sätts till 83 procent, som ett första steg. Av den senaste brukarundersökningen framkom att kundernas nöjdhet med bemötandet har sjunkit inom både hemtjänst, äldreboenden och myndighetsutövning. Dessutom ligger Huddinges resultat lägre än genomsnittet för Stockholms län inom såväl hemtjänst som äldreboenden. Därför ska förvaltningen och alla utförare under 2016 särskilt analysera hur bemötandet i kontakten med kunder kan stärkas, och utifrån varje verksamhets förutsättningar vidta åtgärder för att uppnå fler nöjda kunder. Delaktighet ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 15

16 Delaktighet är en viktig kvalitetsfaktor som i hög grad påverkar kundernas nöjdhet. Verksamheten ska ta hänsyn till kundernas önskemål och åsikter samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Det ska finnas möjlighet för brukaren att påverka hjälpen i vardagen. Detta säkras bland annat genom kundens delaktighet i att upprätta en genomförandeplan för beviljade insatser. Planen ska regelbundet revideras och hållas aktuell. Möjligheten till delaktighet ska utformas utifrån varje individs förutsättningar. Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Totalt (%) VB 78 Kvinnor VB - Män VB - Kunder vid äldreboenden nöjda med delaktigheten Totalt (%) VB 63 Kvinnor VB - Män VB - Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Totalt (%) VB 81 Kvinnor VB - Män VB - Resultatet för hemtjänst på kvalitetsområdet delaktighet är något sämre 2014 än Kvinnorna har blivit mindre nöjda mellan mätningarna medan männens resultat är oförändrat. Huddinges resultat ligger trots försämringen två procentenheter över det genomsnittliga värdet för Stockholms län som uppgår till 74 procent mot Huddinges 76 procent. et för 2016 sätts till 78 procent, det vill säga samma etappmål som för Äldreboenden i kommunen uppvisar ett bättre resultat 2014 än 2013 och ligger på samma nivå som länsgenomsnittet, 61 procent. Kvinnorna har blivit mindre nöjda medan resultatet för männen har ökat kraftigt. et för 2016 sätts till 63 procent. För myndighetsutövningen har resultatet försämrats mellan 2013 och 2014, från 83 procent till 79 procent. Försämringen gäller både kvinnor och män. Ambitionen är att på sikt återhämta den nedgången. et för 2016 sätts till 81 procent, som ett första steg. Kvalitet på tjänsterna Innehållet i och utformningen av tjänsterna är grundläggande för verksamhetens kvalitet. Tjänsterna ska utgå från varje kunds individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Beslut om insatser ska givetvis följa gällande lagar. I den mån evidensbaserade metoder finns, så ska dessa så långt möjligt användas i verksamheten. Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Totalt (%) VB 85 Kvinnor VB - Män VB - Kunder vid äldreboenden nöjda med kvaliteten på tjänsterna Totalt (%) VB 70 Kvinnor VB - Män VB - Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen Totalt (%) VB 77 Kvinnor VB - Män VB - Hemtjänstens resultat på kvalitetsområdet om individuella tjänster av god kvalitet har försämrats något mellan 2013 och Försämringen gäller både kvinnor och män. Huddinges resultat ligger i nivå med genomsnittet för Stockholms län, 83 procent. et för 2016 sätts till 85 procent. För äldreboende i kommunen är 2014 års resultat bättre än 2013 års resultat, 68 procent mot tidigare 66 procent. Männen har blivit nöjdare med kvaliteten på tjänsterna medan kvinnorna ligger kvar på samma nivå som Huddinge ligger en procentenhet under länsgenomsnittet. et 2016 sätts till 70 procent. Resultatet för myndighetsutövningen försämrades mellan de två senaste mätningarna, från 79 procent 2013 till 75 procent Försämringen gäller både kvinnor och män. Ambitionen är att på sikt återhämta den nedgången. et för 2016 sätts till 77 procent, som ett första steg. för samtliga kvalitetsområden - analysera resultatet utifrån kön och ålder samt vidta åtgärder där omotiverade skillnader kan säkerställas - analysera hur bemötandet i kontakten med kunder kan stärkas och vidta åtgärder för fler nöjda kunder Nöjdhet inom hemtjänst samt vid äldreboenden 16 VERKSAMHETSPLAN 2016

17 Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Totalt (%) VB 88 Kvinnor VB - Män VB - Ranking i länet 14/26 17/26 VB - Boende vid äldreboenden nöjda med verksamheten Totalt (%) VB 82 Kvinnor VB - Män VB - Ranking i länet 19/25 12/25 VB - Andelen kunder inom hemtjänst som har en positiv helhetsbild av verksamheten har minskat mellan 2013 och 2014, vilket gör att Huddinge tappar tre placeringar i rankingen i Stockholms län. Minskningen gäller både kvinnor och män. Huddinges resultat ligger nu på samma nivå som genomsnittsvärdet för Stockholms län. et för 2016 är att öka resultatet med två procentenheter, från 86 procent till 88 procent. Andelen boende vid äldreboenden i kommunen, som har en positiv helhetsbild av verksamheten har ökat med fyra procentenheter mellan 2013 och Kvinnorna har blivit något mindre nöjda, medan männen har blivit klart mer nöjda. Det förbättrade resultatet bidrar till att Huddinge stiger sju placeringar i rankingen i Stockholms län. Huddinges resultat är dock två procentenheter lägre än länsgenomsnittet som ligger på 82 procent. Ambitionen är att på sikt överträffa länsgenomsnittet. Som ett första steg sätts etappmålet för 2016 till 82 procent. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 17

18 Ekosystem i balans Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Ett nytt miljöprogram i Huddinge är under utarbetande. Miljöprogrammet är en övergripande miljöstyrning och ersätter Agenda 21 och klimat- och energiplanen. Förvaltningen fortsätter arbetet med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor och varor. Nyanskaffade fordon som är miljöbilar Totalt (%) 25 4 VB 100 Resultat för 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Kommunens transportsystem av varor, kallat samordnad varudistribution, fortsätter. Under 2016 kommer ytterligare varuleverantörer att fasas in i transportsystemet. När de nuvarande avtalen med leverantörerna löper ut skrivs nya avtal med krav om att leverantören accepterar att ingå i systemet för samordnad varudistribution. För närvarande är det sju leverantörer som ingår. Samordnad varudistribution leder till minskad yrkestrafik, mindre luftföroreningar och ökad trafiksäkerhet vid förvaltningens verksamheter. Förvaltningen fortsätter att byta ut äldre bilar mot miljöbilar. Sopsorteringen i förvaltningen ska öka utifrån respektive verksamhets förutsättningar. Detta kan ske genom att verksamheter som inte redan har, inrättar kärl för att sortera förpackningar i plast, papper, metall, glas samt tidningar. Därutöver kan även matavfall sorteras ut. Kommunstyrelsens förvaltning upphandlar leverantör av kärl och tömningstjänst. Livsmedelsavtalet från 2015 har ett större utbud av ekologiska livsmedel jämfört med tidigare avtal. Det nya avtalet möjliggör en större del inköp av ekologiska livsmedel. Äldreomsorgen i egen regi köper livsmedel utifrån gällande livsmedelsavtal och vid varje beställning väljs miljöanpassade varor i så hög utsträckning som är möjligt. - öka inköp av ekologiska livsmedel i verksamheter där mat tillagas i förvaltingens regi - i första hand välja ekologiska produkter när det finns - öka sopsortering i förvaltningen utifrån respektive verksamhets förutsättningar Ökad andel miljöanpassade inköp Andelen ekologiska livsmedel vid kommunala äldreboenden Totalt (%) 26,3 VB 35 Resultat för 2015 redovisas i verksamhetsberättelsen Avser enbart elbilar 18 VERKSAMHETSPLAN 2016

19 Attraktiv arbetsgivare Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Antal anställda Totalt Kvinnor Män Varav chefer Kvinnor Män Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack. Totalt (%) 6,0 5,3 7,6 Antalet anställda har inom äldreomsorgsnämndens verksamheter ökat med 53 personer jämfört med samma period föregående år. Den största ökningen finns inom äldreboenden med 48 fler anställda. Personalomsättningen har ökat något och är ojämnt fördelat inom verksamheten. Äldreboenden har haft generellt något högre personalomsättning än ordinärt boende. Införande av arbetsgivarvarumärke För att stärka attraktiviteten som arbetsgivare behöver kommunen ha ett kommunicerat och tydligt arbetsgivarvarumärke. Att skapa goda ambassadörer bland medarbetare och chefer underlättar framtida kompetensförsörjning startades ett arbete för att implementera det nya arbetsgivarvarumärket internt i organisationen samt externt gentemot potentiella medarbetare. Arbetet fortsätter 2016 med att kommunicera arbetsgivarvarumärket utifrån framtagen plattform med bland annat anpassning av platsannonser, framtagande av bilder och filmer, ökad aktivitet i och breddning av kommunikationskanaler till exempel sociala medier samt översyn av information på huddinge.se. tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ledarskap är ett av fyra prioriterade områden, benämnda hörnstenar, som förvaltningsledningen har beslutat att arbeta strategiskt med. a under 2016 är formulerade utifrån fyra identifierade framgångsfaktorer: att belysa chefsrollen, ge cheferna verktyg, fokusera på målen och stärka motivationen. Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) : det validerade riktvärdet; Totalt 75,4 71,2 75,4 68 Kvinnor 75,0 71,0 75,4 Män 76,7 72,0 74,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap : länsgenomsnittet 2014; 78 Totalt Kvinnor Män se över arbetsförhållande när det gäller ansvarsområden, resurser och uppdrag - utveckla målkvaliteten ut till varje enhet - medverka vid införande av arbetsgivarvarumärke - ta fram strategier för bristyrkesgrupper Engagerade och professionella chefer Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt bidra till välfungerande processer. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 19

20 Engagerade och professionella medarbetare Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta för att uppnå de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) : det validerade riktvärdet; Totalt 75,3 71,3 74,0 75 Kvinnor 75,0 70,8 73,8 Män 76,6 74,6 74,0 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation : länsgenomsnittet 2014; 80 Totalt Kvinnor Män Fortsatt arbete med gemensamma värden Arbetet fortsätter med kommunens gemensamma värden som innefattar tre delar: kommunens kärnvärden, förvaltningsspecifik värdegrund samt en etisk kod som utgör grundläggande värderingar. - fortsätta arbetet med gemensamma värden Goda förutsättningar Kommunen ska vara en bra arbetsplats med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling, förmåner såväl som arbete för jämställdhet och mångfald och en aktiv lönebildning. Prestationsnivå : det validerade riktvärdet; Totalt 74,3 70,5 73,9 70 Kvinnor 73,8 70,2 73,6 Män 76,3 71,6 74,1 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt : länsgenomsnittet 2014; 79 Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaron (total), 12 månader, 31 augusti augusti 2015) : länsgenomsnittet 2014; 7,0 % Totalt (%) 8,5 9,4 9,2 7,0 Kvinnor (%) 9,3 9,9 9,8 Män (%) 3,8 6,1 5,4 Korttidssjukfrånvaron 0-14 dagar, Totalt (%) 2,9 2,9 2,8 2,0 Kvinnor (%) 3,0 3,0 3,0 Män (%) 2,2 2,3 2,2 Implementering av det utvecklade systematiska arbetsmiljöarbetet Under hösten 2015 inleddes implementeringen av det utvecklade systematiska arbetsmiljöarbetet. En ny grundläggande arbetsmiljöutbildning inom ramen för e-utbildning har arbetats fram och nya rutiner, checklistor, uppföljningssystem och övriga dokument har tagits fram. Syftet är att ha ett lättillgängligt, tydligt och integrerat system som drar nytta av tillgängliga IT-stödsystem. Implementeringsarbetet av nytt systematiskt arbetsmiljöarbete fortgår under 2016 i form av e-utbildning och seminarier för chefer och skyddsombud och planerad efterföljande certifiering av chefer. Även riktade utbildningar kommer genomföras. För att säkerställa efterlevnad och återrapportering kommer en uppföljning att genomföras. Därutöver sker utveckling av systemstödet KIA 5. Utvecklingsåtagande - medverka vid implementering av det utvecklade systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Kommunens incidentrapporteringssystem för arbetsskador 20 VERKSAMHETSPLAN 2016

21 Utveckla och följa upp rehabiliteringsprocessen Sjukfrånvaron fortsätter att vara hög inom äldreomsorgsnämndens verksamheter även om vi kan notera en viss minskning i den senaste mätningen. Under 2015 har den nya rehabiliteringshandboken med förtydligad processbeskrivning samt förtydligade anvisningar och roller implementerats. Personalhälsan har fått i uppdrag att tillsammans med personalenheten genomföra riktade insatser gentemot enheter som har hög sjukfrånvaro samt prioritera lång sjukfrånvaro. Alla chefer har fått tillgång till rehabiliteringsverktyget Adato och en instruktionsfilm har publicerats på Insidan. - utveckla och följa upp rehabiliteringsprocessen Främja mångfald och jämlikhet Mångfald är en av hörnstenarna i förvaltningens strategiska arbete. Genom att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor skapas en attraktiv arbetsplats med en arbetsmiljö som uppmuntrar kreativitet och nytänkande. Med personal som är öppna för mångfald och som visar respekt för varandra får också brukarna ett bättre bemötande. Utvecklingsåtagande - kompetens- och kravprofiler samt presentationstexter som främjar mångfald och jämlikhet ska tas fram Sund ekonomi Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och budget De finansiella målen för god ekonomisk hushållning definieras i verksamhetsplanen under målet sund ekonomi. Det är två faktorer inom ekonomiområdet som bör dominera och det är att hålla budget samt att utveckla bra strategier för en ekonomi i balans. Viktiga grundförutsättningar för att uppnå detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen - En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning - Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där chefer och medarbetare motiveras att vidta åtgärder som syftar mot sund ekonomi. Ordning och reda - En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt stukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling - Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov för en organisation i ständig utveckling. Budgethållning De kommunala verksamheterna ska ha en ekonomi i balans, vilket har stor betydelse för hur nämndens ekonomi ser ut. Budgetförutsättningarna i ramen innehåller en prisoch löneuppräkning på en procent. Utfall i förhållande till budget Nämndens resultat (mnkr) Avtalstrohet ,7 5,9 VB 0, Köp från avtal (%) 84,6 83,9 VB 85 Resultat för 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Målsättningen är att alla enheter ska ha en ekonomi i balans på både kort och lång sikt. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 21

22 - införa månadsuppföljningar och prognoser på ett strukturerat sätt för att höja kvaliteten i enheternas ekonomiredovisning - så långt möjligt välja leverantör som kommunen har avtal med Långsiktig balans De finansiella målen är satta med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Kostnadsmåtten för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Investeringarna finansieras över lång tid och påverkar kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Kommunen växer med ökad efterfrågan på bostäder, infrastruktur och därmed även på verksamheter inom äldreomsorgen. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om förändringar i befolkningsutvecklingen i kommunen samt vara konkurrenskraftiga i verksamheter som bedrivs i egen regi. Balanserat resultat Nämndens resultat (mnkr) 16,1 18,7 VB 18,7 Resultat för 2015 redovisas i verksamhetsberättelse Äldreomsorgsnämnden strävar efter en långsiktig balans i ekonomin. Den ingående balansen 2015 var 18,7 miljoner kronor och nämndens bedömning är att resultatet för helåret 2015 blir i nivå med den budget som är lagd. De åtaganden som genomförs under delmålet budgethållning förväntas ge positiv effekt även på detta mål. Kostnadsmått Under 2015 har ett antal kostnadsmått för verksamheten tagits fram. Måtten kommer utgöra underlag i planering och uppföljning av verksamheterna. Samtliga mått återfinns i den nationella databasen Kolada, vilket också möjliggör jämförelser med andra kommuner. Under 2016 ska arbetssätt och rutiner utarbetas i förvaltningen, för hur kostnadsmåtten bäst ska kunna användas och analyseras. I det arbetet ingår också att identifiera med vilka kommuner jämförelser lämpligen kan ske. - utarbeta en rutin för planering, jämförelser med andra kommuner, uppföljning och analys av framtagna kostnadsmått Budgetåret 2016 Resultaträkning, mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter 118,6 114,1 - Personalkostnader 393,2 447,1 - Lokalkostnader 91,4 93,2 - Övriga kostnader 247,1 759,6 - Verksamhetens kostnader 731,7 759,6 - Nettokostnad 613,1 645,6 680,7 Budget, netto 622,4 645,6 680,7 Äldreomsorgsnämndens budget för kommande år har fått utökningar avseende volymer med 25,2 miljoner kronor, teknisk justering med 3,0 miljoner kronor avseende avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga samt en uppräkning av löner, hyror och priser med 6,5 miljoner kronor (1 procent). En riktad satsning har skett mot äldreomsorgens svårrekryterade grupper om 0,5 miljoner kronor. Volymökningarna grundar sig i en ökande befolkning och fördelar sig på både utökat behov av hemtjänst och särskilt boende. Årets resultat 9,3 0 0 varav uttag Eget kapital Balansresultat 9,3 - - Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr IB Eget kapital 16,1 18,7 - UB Eget kapital 18, VERKSAMHETSPLAN 2016

23 Administration äldreomsorg Bokslut 2014 Budget 2015 Budget ,4 51,3 34,8 Färdtjänst/riksfärdtjänst 0,3 0,4 0,4 Ordinärt boende äldre 172,3 180,0 197,4 Särskilt boende äldre 373,8 376,2 405,2 Förebyggande verksamhet äldre 5,3 10,1 10,2 Politisk verksamhet 1,3 1,6 1,6 Administration 24,8 26,0 26,6 Ofördelade medel - - 4,5 Summa netto 613,1 645,6 680,7 Administration äldreomsorg Inför 2016 har den administrativa budgeten justerats ned med 16,5 miljoner kronor. Förändringen hänförs till omföringar av verksamhetsmedel som har lagts in i pengsystemet för hemtjänst och särskilt boende. Administrationen har tilldelats en volymökning på 0,7 miljoner kronor som avser arbete med införandet av ÄBIC 6 inom biståndskansliet samt riktade medel om 0,2 miljoner kronor beroende på att det är svårt att rekrytera biståndshandläggare. Kontor/förvaltning Inom staberna är volymökningen del av en tjänst inom kvalitetsenheten för att kunna fortsätta arbetet med att göra goda uppföljningar hos samtliga utförare inom nämndens ansvarsområde. Resterande skillnad mellan 2015 och 2016 avser pris- och lönekompensation. Ofördelade medel För att nämnden ska ha viss beredskap för ökade volymer inom verksamheterna har 4,5 miljoner kronor av volymökningen avsatts som ofördelade medel. Övriga verksamheter Övriga verksamheter har enbart en procent i pris- och lönekompensation mellan 2015 och Ordinärt boende äldre Inom ordinärt boende är ökningen av verksamhetsmedel inklusive uppräkning 17,0 miljoner kronor. Antalet timmar för hemtjänst beräknas öka med Även antalet besök på dagverksamheterna beräknas öka under Timersättningen för hemtjänsten räknas om beroende på de omfördelningar av medel som skett, vilket innebär att priset justeras upp mer än den uppräkningsfaktor som kommunen har inför år Riktade medel beroende på att det är svårt att rekrytera sjuksköterskor är 0,1 miljoner kronor. Särskilt boende Under 2015 startade ett nytt äldreboende i kommunen i egen regi och inför år 2016 uppstår helårseffekt av detta, vilket innebär att kostnaderna beräknas öka med 29,3 miljoner kronor. Antalet helårsplatser beräknas vara 534 stycken för Kostnaderna för de övriga verksamheterna (korttidsvård, servicehus och utskrivningsklara) beräknas ligga kvar på samma nivå som föregående år. Inför 2016 räknas samtliga ersättningar för särskilt boende i egen regi om för att anpassa nivåerna och strukturen enligt den rapport som kommunen beställt av extern granskare. Riktade medel beroende på att det är svårt att rekrytera sjuksköterskor är 0,2 miljoner kronor. 6 Äldres behov i centrum ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 23

24 Investeringar, mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Inventarier 0,9 1,6 2,0 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Datasystem för verksamheten Elektroniskt passersystem inom särskilt boende 0 1,0 0,3 0 8,0 0,8 0 5,0 0 Nyckelskåp hemtjänsten 0,5 0 0 Inventarier Tallgårdens äldrecentrum 0,8 0 0 Inventarier B-huset Stortorp 3,6 6,0 0 Larm Stortorp hus B 3,1 0 0 Larm Stortorp hus A 1,6 0 0 Datorer 0,8 0,3 0,2 Matvagnar 0 0,4 0,5 Vikingagårdens ventilation 0 0,3 0 Ombyggnad Gymnasietorget 0 1,0 0 Öppna dörrar, demens 0 1,0 0 Nya golv för att minska frakturer 0 1,2 0 Oförutsedda investeringar 0 1,3 1,0 Summa netto 11,1 27,1 4,8 Inventarier Årligen beräknas ett behov av att byta ut befintliga inventarier till nya. En successiv förnyelse sker i takt med att funktionaliteten avtar. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Enheterna har behov av förbättringar i arbetsmiljön, både avseende smärre ombyggnationer och inköp av diverse hjälpmedel. Datasystem för verksamheten I förvaltningen pågår ett projekt för att optimera befintligt verksamhetssystem så att detta bättre möter verksamhetens behov. Systemet har för närvarande användare. Inför 2016 fortsätter systemet att anpassas efter nya behov. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en ekonomisk livslängd på tre år. Matvagnar Utbyte av matvagnar i befintliga äldreboenden. En förnyelse behövs i takt med att funktionaliteten avtar. Oförutsedda investeringar Om det under året uppstår oförutsedda investeringsbehov kommer dessa att hanteras enligt kommunens regler gällande varor som har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Lokaler Lokalförsörjningsplanen revideras årligen av äldreomsorgsnämnden, och är ett planeringsunderlag som sträcker sig tio år framåt. I lokalförsörjningsplanen för beskrivs de uppdrag som är genomförda samt kommande behov av lokaler. Behovet presenteras i bilaga 2, ett utdrag ur lokalförsörjningsplanen som visar nämndens planerade och pågående projekt. Lokalförsörjningsplanen visar på ett behov av fler äldreboenden, vilket främst baseras på den prognostiserade befolkningsutvecklingen. En annan viktig faktor är att det fortfarande finns cirka 40 lägenheter belägna på Stortorps A-hus, vilka måste byggas om till fullvärdiga lägenheter. Dessutom finns det sammantaget 20 insprängda lägenheter vid Stuvstagården och Sjödalens servicehus. Dessa är klassade som äldreboende, men klarar inte de nya brandskyddsreglerna, inte heller kravet på fullvärdiga lägenheter. Lägenheterna bör därför antingen byggas om eller avvecklas. Osäkerheten är stor när det gäller det framtida behovet av äldreboende. Det är många faktorer som påverkar. Framsteg inom medicinsk forskning och ökad medvetenhet vad gäller levnadsvanor bidrar till att alltfler uppnår en hög ålder. Med hög ålder kommer åldersrelaterade åkommor och sjukdomar som kan medföra behov av anpassade boendeformer. Forskning visar också att andelen personer med demensdiagnos ökar. Samtidigt utvecklas bromsmediciner och på sikt kan botemedel komma. Detta är några faktorer som kan påverka behovet av äldreboende. Här följer pågående och planerade projekt för 2016: - Projektering pågår av äldreboendet på Häradsvägen i Segeltorp. Planeringen är att det ska bli 90 lägenheter. Beslut om beställning är ännu inte taget. Ärendet kommer upp i äldreomsorgsnämnden under februari eller mars Om beslut fattas beräknas äldreboendet bli klart i början av Planering och process vad gäller ombyggnad och avveckling av lägenheter enligt lokalförsörjningsplanen bör påbörjas under 2016 och genomföras Förstudie av ombyggnad av Stuvsta Torg 2 (hemtjänstens lokaler) är beslutat av nämnden. Under 2016 bör ombyggnaden beslutas och åt- 24 VERKSAMHETSPLAN 2016

25 gärdas. I de ombyggda lokalerna planeras tre dagverksamheter för dementa personer. Den verksamheten finns idag vid Solhöjden i Stuvsta, där det saknas bygglov för den typen av verksamhet. Lokalerna är dessutom inte ändamålsenliga enligt Arbetsmiljöverket. - Efter en inventering av Huge Fastigheter AB gällande brandskydd i bostadsbeståndet, kommer åtgärder att genomföras löpande med början Fördelningen av kostnaderna för dessa åtgärder är en förhandlingsfråga mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB. Systematisk kvalitetsutveckling Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Under 2016 ska nytto- och kostnadsanalyser genomföras för påbörjade utvecklingsinitiativ till exempel i enlighet med framtagen process och verktyg. Verktyget används vid satsningar som överstiger kronor och/eller 500 timmar. Vid övriga utvecklingsinitiativ används en enklare variant. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. Äldreomsorgsnämndens förvaltning deltar i ett pilotprojekt där verktyget för nytto- och kostnadsanalys testas. Under 2016 kommer förvaltningen implementera verktyget och den förenklade varianten i ordinarie utvecklingsarbete. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Huddinge kommun har en gemensam process för planering och uppföljning som kallas PUFF planera, utföra, följa upp och förbättra. Syftet är att förbättra kvaliteten i planering och uppföljning och att kommunen har en god ekonomisk hushållning. I processen bryts målen ner i varje verksamhet till mått och åtaganden. Uppföljningen ger en bild av hur väl målen uppnåtts och bidrar till att tydliggöra verksamheternas behov av utveckling. Under 2016 genomförs ett kommungemensamt projekt för att ytterligare effektivisera processen. Projektet ska skapa en nyckeltalsdatabas och kravställa ett systemstöd för planering och uppföljning. PUFF-en och nämndens ledningssystem Planering och uppföljning av mål hänger ihop med nämndens ledningssystem för kvalitet. Med ett gemensamt systemstöd kan både planerings- och uppföljningsprocessen och ledningssystem för kvalitet tydliggöras och effektiviseras. Förvaltningen deltar i det kommungemensamma projektet för att ytterligare effektivera PUFF-processen. Ett första steg som förvaltningen redan påbörjat är att identifiera och kvalitetssäkra den verksamhetsstatistik och de nyckeltal som behövs i styrdokumenten. Dessa ska sedan ingå i den gemensamma nyckeltalsdatabasen som kommunen bygger upp. Eftersom planering och uppföljning av mål hänger ihop med ledningssystemet kommer förvaltningen att undersöka om det är möjligt att ett systemstöd för PUFFprocessen också kan fungera som ett systemstöd för nämndens ledningssystem för kvalitet. Lag med ökat krav på uppföljning Den nya kommunallagen som trädde i kraft 2015 har förtydligat och stärkt kommunernas ansvar att kontrollera och uppfölja upp tjänster som utförs i annan regi. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Varje nämnd ska med kommunfullmäktiges program som grund under 2016 utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Planen ska omfatta samtliga utförare oavsett driftsform, det vill säga även verksamhet i kommunal regi. Kommunstyrelsen ska tillsammans med nämnderna ta fram en modell och rutiner för att underlätta nämndernas arbete med den årliga uppföljningsplanen och göra utformningen av den enhetlig. Förvaltningen kommer att delta i det arbetet. Det pågår ett arbete att mellan förvaltningens olika kompetensområden samordna det systematiska arbetet med verksamhetsuppföljningar. Arbetet innebär bland annat att kartlägga uppföljningsprocesserna, förtydliga roller och ansvar. För att säkerställa likvärdiga verksamhetsuppföljningar ska rutiner och checklistor utarbetas. Därutöver pågår ett arbete med att ta fram uppdragsbeskrivningar för utförare i egen regi. Arbetet planeras att vara klart under identifiera nyckeltal som ska ingå i den kommungemensamma nyckeltalsdatabasen ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 25

26 - revidera förvaltningens uppföljningsplan så att den uppfyller kraven i kommunallagen - se över och utveckla uppföljnings- och analysmetoder i syfte att säkerställa att dessa görs på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt Ökad processorientering Processindex Totalt (index) 4,89 VB 6,28 Varav Huvudprocesser 4,62 VB 7,30 Ledningsprocesser 7,00 VB 8,0 Stödprocesser 3,05 VB 3,56 I Huddinge kommun kartläggs, dokumenteras och utveckas processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. Varje nämnd ansvarar för att förverkliga detta inom sina verksamheter så att kommunen når målet ökad processorientering. För att få överblick samt underlag för mätning av processorienteringen måste alla nämnder utveckla processregister som följer en gemensam struktur. Äldreomsorgsnämnden har ett processregister som en del i nämndens ledningssystem. Med processregistret som grund redovisar nämnden ett processindex som ger ett värde på granden av processorientering i förvaltningen. Processutvecklingen 2016 i äldreomsorgsnämndens verksamheter kommer att koncentreras på att fortsätta utveckla och förbättra verksamheternas huvudprocesser och stödprocesser. Ledningssystemet för systematisk kvalitetsutveckling kommer att förankras och utvecklas vidare med fokus på enhetsnivå. Förvaltningen kommer att delta i det kommungemensamma arbetet att ta fram processregister i kommunen. Hälso- och sjukvård Läkemedelsavvikelser per boendeplats Totalt (antal) 0,83 1,33 VB 1,2 Enheter som registrerar i Senior Alert Totalt (andel) VB 100 Resultat för 2015 redovisar i verksamhetsberättelse Avvikelser är ett viktigt instrument för att arbeta med förbättringsarbeten inom verksamheten. Detta arbete behöver vara systematiskt och strukturerat för att för att leda till förbättringar. Måttet om läkemedelsavvikelser kan dels handla om att det inträffar avvikelser, dels att dessa uppmärksammas och rapporteras, varför resultat kan vara svårtolkat. Under 2016 ska verksamheten utarbeta mått där resultat är lättare att tolka. För 2016 läggs etappmålet på 1,2 läkemedelsavvikelser per boendeplats utifrån en bedömning vad som kan vara rimligt att nå med tanke på tidigare års resultat. Enheterna registrerar i det nationella kvalitetsregistret Senior alert och den information som finns tillgänglig via detta register är också en källa till att hitta och analysera förbättringsområden. Under 2015 har alla enheter inom äldreboenden förutom korttidsboenden börjat använda Senior Alert och göra registreringar. et för 2016 sätts till att 100 procent av enheterna ska registrera i registret, det vill säga alla äldreboenden inklusive korttidsboenden. Biståndskansliet kommer under 2016 att implementera arbetssättet ÄBIC (äldres behov i centrum). ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vård och omsorg av äldre. Arbetssättet är framtaget av Socialstyrelsen och innebär bland annat användandet av en gemensam struktur och ett gemensamt språk (ICF 7 ) i dokumentationen. ÄBIC bidrar exempelvis till bättre möjlighet till delaktighet för individen, ökad rättssäkerhet och bättre möjlighet att beskriva individens behov. Införandet av ÄBIC kommer att påverka både beställare och utförare. En metodutvecklare på biståndskansliet kommer att ansvara för implementeringen både hos biståndskansliet och hos utförarna. - arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet med stöd av ledningssystemet för kvalitet - ta fram arbetssätt och rutiner för att analysera och utveckla arbetet med inträffade avvikelser - ta fram arbetssätt och rutiner för att analysera och utveckla arbetet med statistik från Senior Alert Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete Vissa utvecklingsuppdrag lämpar sig att bedriva i form av projekt. Projektformen ger ökad tydlighet vad gäller mål, tidsåtgång samt resurser, vilket är särskilt viktigt vid större och komplexa uppdrag. Projektmognad handlar om för- 7 International Classification of Functioning, Disability and Health (en internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem). 26 VERKSAMHETSPLAN 2016

27 mågan att genomföra projekt. Tabellen nedan visar resultatet för social- och äldreomsorgsförvaltningen från en enkät som kommunen har genomfört vid två tillfällen 2013 och Projektmognad 8 femgradig skala, index Intern styrning - 2,72 Nyttorealisering - 2,63 Ekonomisk styrning - 3,23 Intressenthantering - 2,71 Riskhantering - 2,31 Strategisk styrning - 2,64 Resurshantering - 2,57 Under 2016 kommer inriktningen för projektarbetet att fokusera på nyttorealisering och resurshantering. Genom att höja kompetensen inom dessa områden förväntas projektmognaden att öka. Under 2016 kommer ett projektstyrningsverktyg att implementeras i kommunen. Inför införandet testas projektstyrningsverktyget på några befintligt projekt, bland annat ett projekt från förvaltningen. - genomföra årlig inventering av pågående projekt i förvaltningen med särskilt fokus på nyttor och resurshantering God användning av digitaliseringens möjligheter Med kundens behov i fokus och kommunens e-strategi som utgångspunkt ska verksamheterna bedriva verksamhetsutveckling med stöd av IT. Detta innebär att interna processer ska identifieras för att effektiviseras och digitaliseras och därigenom skapa bättre och mer tillgängliga tjänster. Digitalisering och e-förvaltning är ett prioriterat område inom nämndens verksamheter. Förvaltningen har en strategisk hörnsten inom området. Förutom hörnstenen finns en nationell strategi inom e-hälsa som driver utvecklingen. E-blomlådan Hälsa, vård & omsorg 2,4 2,0 2,27 Personer med behov av 1,7 1,8 2,00 stöd och omsorg Medelvärdet i kommunen 2,04 2,19 2,12 I tabellen ovan redovisas det senaste årens värden i E- blomlådan. E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram. Den består av en genomgång och självskattning av hur långt kommunen kommit inom 14 olika områden. I tabellen redovisas de områden som berör äldreomsorgsnämnden och socialnämndens verksamheter 9 samt medelvärdet för hela kommunen. Skalan är treskalig och baseras på om verksamhetsutveckling med stöd av IT är utförd, påbörjad eller icke påbörjad, där 3 betyder utförd, 2 betyder påbörjad och 1 icke påbörjad. Frågeställningarna i E-blomlådan har förändrats mellan åren varför det är svårt att göra jämförelser över tid. Ingen mätning gjordes Under 2016 fortsätter förvaltningen arbetet utifrån den strategiska hörnstenen e-förvaltning. De prioriterade områdena är att implementera ny funktionalitet i verksamhetssystemet inom ramen för Projekt optimera Procapita. Under året kommer projektet att avslutas och det fortsatta utvecklingsarbetet och implementeringen kommer att ingå i ordinarie verksamhet. Förvaltningen kommer också att fortsätta implementera och utvärdera den nya strukturen för styrning av e- förvaltning. Arbetet med e-tjänster kommer att fortsätta med att identifiera tänkbara e-tjänster, dels utifrån E-blomlådans områden men också inom det fortsatta utvecklingsarbetet gällande verksamhetssystem. - implementera Projekt optimera Procapita - implementera och utvärdera den nya strukturen för styrning av e-förvaltning - identifiera tänkbara e-tjänster 8 Måttet baseras på Svenskt projektindex, en självskattning inom sju områden. 9 Finns ingen redovisning per nämnd. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 27

28 Viktigt att samarbeta med och lära av andra I en globaliserad värld suddas gamla gränser ut och det sker en ökad rörlighet av människor, varor och tjänster. Informationsflödet och kommunikationsmöjligheterna ökar ständigt och länders ekonomier blir mer och mer integrerade. I takt med den snabba utvecklingen blir omvärldsbevakning alltmer betydelsefull och det blir viktigare för kommuner att bygga internationella relationer som ett redskap för verksamhetsutvecklingen. Genom det internationella arbetet ska Huddinge kommun öka sin attraktionskraft och skapa ett mervärde för alla som bor, verkar i och besöker kommunen. I kommunens internationella strategi finns mål som ska brytas ner och konkretiseras per nämnd och aktiviteter redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Kommunens strategi för internationellt arbete utarbetades senhösten Förvaltningen kommer under 2016 identifiera mål och aktiviteter utifrån nämndens verksamheter. Det internationella arbetet ska utgå från EU:s tillväxtstrategi, EU Förvaltningen ska delta i internationella nätverk och EU-finansierade projekt, för att öka kompetensen och kunskapen om hur EU:s styrsignaler påverkar kommunens och förvaltningens arbete. Genom liknande samarbeten ska man också öka den externa finansieringen. Förvaltningen kommer under 2016 verka för att delta i ett EU-finansierat samarbete tillsammans med andra kommuner och aktörer. - delta i regionalt EU-finansierat samarbete Intern kontroll I Huddinge kommun ska styrelse och nämnder upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll och årligen ta fram en plan för intern kontroll. Det finns ett reglemente för intern kontroll (Huddinge kommuns författningssamling, HKF 9410) som ska följas. Plan för intern kontroll ska beskriva hur nämnden planerar att bedriva internkontrollprocessen under året och vilka åtgärder som ska genomföras under perioden. Social- och äldreomsorgsförvaltningen genomför årligen en analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll. Internkontroll är en del av styrningen och uppföljningen och syftar till att säkerställa att kommunens och nämndens mål samt krav i lagstiftning uppfylls. Intern kontroll sker på olika nivåer inom nämndens ansvars område. Enheternas egenkontroll Samtliga enheter ansvarar för att genomföra egenkontroll av den egna verksamheten. Egenkontrollen kan beskrivas som en intern granskning av att den egna verksamheten uppnår ställda krav och mål. Utifrån inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser, resultat av intern och extern granskning samt uppföljning av processer och rutiner gör samtliga enheter riskanalyser. Analyser görs för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till mål och de krav som ställs i lagar och föreskrifter. Riskanalyserna innehåller en uppskattning om att sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Utifrån riskanalyserna upprättar enheterna bruttorisklistor. Verksamhetens egenkontroll Verksamhetsledningen sammanställer enheternas bruttorisklistor till en gemensam bruttorisklista för hela verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att enheternas åtgärdar och följer upp de risker de har identifierat. Förvaltningsledningens kontroll Ledningsgruppen gör en prioritering utifrån verksamheternas och stabsenheternas bruttorisklistor. Det sammanställs till ett underlag till arbetsutskottet. Nämndens interna kontroll Nämndens arbetsutskott prioriterar och lägger till eller tar bort risker utifrån förvaltningsledningens underlag. Efter arbetsutskottets genomgång skrivs riskerna in i plan för intern kontroll som beslutas av nämnden. Övrig kontroll Utöver den reglementsenliga årliga internkontrollen genomför förvaltningen ett stort antal löpande kontroller för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett effektivt, säkert och korrekt sätt. Hit hör till exempel säkerhetsgenomgångar, ekonomiska granskningar av fakturor, representation, avtalstrohet och momsredovisning. Förvaltningen gör även verksamhetsuppföljningar av 28 VERKSAMHETSPLAN 2016

29 kommunala och privata utförare inom nämndens ansvarsområden. Förvaltningen kommer under året att identifiera områden lämpliga för stickprovskontroller i verksamheten. Uppföljning I samband med delårsrapport 1 och 2 samt verksamhetsberättelsen följer samtliga nivåer i förvaltningen upp om riskerna i internkontrollplanen är åtgärdade och gör en bedömning om de kommer att åtgärdas innan årets slut. Prioriterade risker och åtgärder Här följer de 20 risker som nämnden prioriterar för Till varje risk finns en eller flera riskreducerande åtgärder presenterade, samt vem som är ansvarig. Riskområde Bra att leva och bo Gemensamt för alla verksamheter 1. Allt fler medarbetare använder sociala medier i tjänsten vilket kan innebära gränsdragningsproblem mellan privat och professionell användning och en osäkerhet om vad som ska besvaras och diarieföras. Det finns också en risk för att det blir svårare att få en överblick över vad som skrivs om våra verksamheter. Ansvarig: Kommunikationsenheten Riskreducerande åtgärder: Ge stöd till chefer så att de kan informera sina medarbetare. Ta fram vägledningar med råd och tips, erbjuda utbildningar och bevaka vad som sker i sociala medier. Riskområde God omsorg för individen Biståndskansliet 2. Risk att inte kunna upprätthålla en god kvalitet i handläggningen av myndighetsbeslut på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare med adekvat erfarenhet. Riskreducerande åtgärder: En gemensam arbetsgrupp där berörda verksamhetsområden inom SÄF med stöd av kommunikationsenheten och personalenheten är representerade följer utvecklingen av rekryteringsläget bland myndighetsansvariga socionomer lokalt, regionalt och nationellt. Arbetsgruppen ansvarar för att sammanställa och belysa åtgärder som görs inom förvaltningens olika verksamheter. Detta i syfte att skapa ett lärande i organisationen och hitta strategier avseende löneutveckling, rekrytering, annonsering, internutbildning, sjukfrånvaro, avslutsorsaker med mera. 3. Risk att inte kunna leva upp till den nya lagstiftningen gällande samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård om denna träder i kraft den 1 juli Riskreducerande åtgärder: Bevaka och invänta proposition. Äldreomsorgen egen regi 4. Risk att boende på särskilt boende kan uppleva brister i bemötande Riskreducerande åtgärder: Handledning, reflektion och värdegrundsarbete, fortsatt aktivt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och synpunkter och klagomål. Stärka omsorgsledarna genom att skapa nätverk. 5. Risk att anhöriga upplever osäkerhet i mötet med äldreomsorgens verksamheter och därmed känner sig otrygga med den omsorg som deras närstående får. Riskreducerande åtgärder: Anhörigperspektivet ska genomsyra hela verksamheten genom utbildning för medarbetare i anhörigstöd och användande av den nya webbportalen för anhörigstöd. 6. Risk för undermålig dokumentation enligt SoL och HSL då både hemtjänst och särskilt boende inte når godkänt vid verksamhetsuppföljningar. Riskreducerande åtgärder: Utse dokumentationsombud inom både SoL och HSL och stärka deras kunskaper så de kan handleda sina kollegor. Tydligare uppdrag till enheterna om egenkontroll av dokumentationen. 7. Risk att alla medarbetare på äldreboende inte är uppdaterade på brandskyddsrutiner och det systematiska brandskyddsarbetet. Riskreducerande åtgärder: utarbeta en utbildningsplan som säkerställer att samtliga medarbetare på äldreboende genomgår en grundläggande brandskyddsutbildning vart fjärde år i enlighet med kommunens riktlinjer. (Varje ny medarbetare får redan nu en genomgång av SBA 10 i samband med nyanställning inklusive utrymningsplaner och lokala brandskyddsrutiner). Riskområde Systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorgen egen regi 8. Risk för brister i det systematiska kvalitetsarbetet då ledningssystem inte är fullt tillgängligt och implementerat. Riskreducerande åtgärder: Fortsatt implementeringsarbete av ledningssystemet och workshop om egenkontrollen ska göras på enheterna. 10 Systematiskt brandsskyddsarbete ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 29

30 Gemensamt för alla verksamheterna 9. Risk för bristande hantering av LOV-ansökningar vid frånvaro av specialister Ansvarig: Kvalitetsenheten Riskreducerande åtgärder: Se över och förbättra process, rutiner och checklistor samt förbättringar i förfrågningsunderlaget. 10. Risk för att verksamhetssystemet inte fungerar fullt ut på grund av felregisteringar. Ansvarig: Kvalitetsenheten Riskreducerande åtgärder: Uppföljning på chefsnivå med regelbundna rapporter över felregisteringar. Utveckla Procapita med automatiseringar och loggkontroller. 11. Risk för otillräcklig uppföljning på HSL-styrd verksamhet då det saknas nedbrytning av kvalitetsområden i styrningen. Ansvarig: Kvalitetsenheten Riskreducerande åtgärder: Förbättrad anvisning om nedbrytning och konkretisering av HSL-styrd verksamhet 12. Risk att det inte görs analyser av registeringar i de nationella kvalitetsregistren och de därmed inte används fullt ut. Ansvarig: Kvalitetsenheten Riskreducerande åtgärder: Efterfråga och synliggöra rapporter från nationella kvalitetsregister som följs upp i verksamheten. 13. Medarbetarna använder inte intranätet Insidan i tillräckligt stor utsträckning och riskerar därmed att gå miste om viktig information. Ansvarig: Kommunikationsenheten Riskreducerande åtgärder: Stöd till chefer för att visa funktionerna på Insidan, information i Det susar i SÄF:en samt att kommunikationsenheten erbjuder visningar på arbetsplatsträffar och andra möten. Riskområde Sund ekonomi Äldreomsorgen - egen regi 14. Risk för kvalitetsbrister vid svårigheter att få ersättningsnivåerna inom särskilt boende och hemtjänst att ge förutsättningar för att nå kvalitetskraven fullt ut. Riskreducerande åtgärder: Anpassa bemanningsnivåer och göra konsekvensanalyser när balans inte nås mellan ersättningsnivå och kvalitetskrav. 15. Osäker prognosläggning kan leda till att balanserande åtgärder sätts in för sent på budgetåret. Riskreducerande åtgärder: Budgetläggning och ekonomisk uppföljning ska ske med enhetschef och ekonom varje månad. Gemensamt för alla verksamheterna 16. Risk för att avtalstrohet inte följs upp tillräckligt regelbundet. Ansvarig: Ekonomienheten Riskreducerande åtgärder: Tätare uppföljning på avtalstrohet. 17. Risk att otillräcklig kompetens i direktupphandling leder till ofördelaktiga avtal. Ansvarig: Ekonomienheten Riskreducerande åtgärder: Öka kompetensen hos alla medarbetare och supporten om direktupphandlingsregler. Fortsatt utbildning i inköpsstöd. Fortsatt utveckling av sökverktyget för avtal. 18. Risk för brister i leverantörshanteringen på grund av otillräcklig utbildning i verksamheterna. Ansvarig: Ekonomienheten Riskreducerande åtgärder: Fortsatt uppföljning av utbildningsbehovet. Uppdatera och förankra stödet ekonomiguiden. Processer och rutiner Verksamheterna inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde har arbetat med att kartlägga sina arbetsprocesser inom ramen för arbetet med att ta fram ett ledningssystem för kvalitet. Utifrån de kartlagda processerna har beskrivningar, riktlinjer och rutiner och andra stöddokument tagits fram för att stödja processerna. Processer och rutiner vidareutvecklas på enhetsnivå i äldreomsorgen. Processutvecklingen mäts med hjälp av SIQ:s 11 processindex. Det följs upp i egenkontrollen som samtliga verksamheter genomför inför delårsuppföljningar och verksamhetsberättelsen. Systematiska kontroller Äldreomsorgsnämnden har beslutat om en uppföljningsplan för att skapa enhetlig uppföljning av verksamheten. Av uppföljningsplanen framgår vad som ska följas upp, hur, av vem och med vilken regelbundenhet. Hur uppföljningarna genomförs och vad som granskas i detalj framgår av checklistor och mallar för respektive område. Uppföljning görs för att kontrollera att krav som ställs uppfylls. Därutöver följs även kvaliteteten i verksamheterna upp. 11 Institutet för kvalitetsutveckling 30 VERKSAMHETSPLAN 2016

31 Planen avser regelbunden uppföljning av följande områden: Särskilda boenden Kundvalssystem Krav i ramavtal Nämndens uppföljningsplan revideras och kommer att bli klar under Verksamhetsstatistik nyckeltal Äldreomsorg Budget 2016 Budget 2015 Budget 2014 Särskilt boende, helårsplatser egen utförare extern utförare Korttidsboende, helårsplatser egen utförare extern utförare Hemtjänst i ordinärt boende, antal timmar egen utförare extern utförare Hemtjänst i servicehus, antal timmar egen utförare extern utförare Antalet budgeterade platser på särskilt boende ökar med fyra platser jämfört med föregående år. Utökningen på Nygården fanns redan med i antalet budgeterade platser inför år 2015, varför ökningen inte blir så stor till Antalet korttidsplatser beräknas vara på samma nivå som år Antalet hemtjänsttimmar i ordinärt boende beräknas öka från totalt timmar till timmar Ökningen baserar sig på ett antagande att antalet hemtjänsttimmar kommer att fortsätta öka i samma takt som i delårsbokslutet augusti Antalet hemtjänsttimmar i servicehus beräknas ligga kvar på samma nivå som i verksamhetsberättelsen ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 31

32 Organisation 32 VERKSAMHETSPLAN 2016