Normal erytrocyt
Erytrocytmorfologi Storlek Form Färgbarhet Inklusioner
Normal ca 7-9 μm Mikrocyter <7 μm Makrocyter >9 μm MCV erytrocytens genomsnittliga volym ~90 fl kan beräknas som kvoten mellan EVF och EPK, t ex 0,40/(4,5x10-12 ) L=89 fl Mikrocytos MCV <78 fl Normocytos MCV 82-98 fl Makrocytär >100 fl Anisocytos = storleksvariation Erytrocytstorlek
Anisocytos, mikrocytos
Orsaker till mikrocytos: ärftliga β-talassemi heterozygot β-talassemi major γβ-talassemi och δγβ-talassemi heterozygoter och homozygoter Heterozygoter och homozygoter för hemoglobin Lepore Homozygoter och vissa heterozygoter för hereditär persistens av fetalt hemoglobin α-talassemitrait (särskilt α 0 -talassemi trait och hemoglobin Constant Spring trait) Hemoglobin H-sjukdom Sicklecelltrait Hemoglobin C heterozygoter och homozygoter Sicklecell/hemoglobin C-sjukdom Hemoglobin E heterozygoter och homozygoter Hemoglobin D-Los Angeles (D-Punjab) trait Andra sällsynta abnorma hemoglobiner som ger talassemiliknande tillstånd Kongenital sideroblastanemi Atransferrinemi Ferrokelatasbrist Associerat med järnöverskott men med tomma järndepåer i benmärg Associerat med elliptocytos Ärftlig järnmalabsorbtion samt defekt i järninlagring Aceruloplasminemi
Orsaker till mikrocytos: förvärvade Järnbrist Anemi vid kronisk sjukdom Myelodysplastiska syndrom, särskilt men inte enbart associerat med förvärvad hemoglobin H- sjukdom Sekundär förvärvad sideroblastanemi (t.ex. orsakad av olika läkemedel; vissa fall av blyförgiftning och några med kopparbrist eller zinköverskott med funktionell kopparbrist) Hypertyreoidism Askorbinsyrabrist (sällsynt) Blyförgiftning Kadmiumförgiftning Aluminiumförgiftning Antikroppar mot erytroblasternas transferrinreceptorer
Anisocytos, makrocytos
Dimorf bild
Erytrocytens form Bikonkav Poikilocytos Formvariation Sfärocyter Sfärocytisk utan central uppklarning Hereditär sfärocytos Hemolytiska anemier Efter blodtransfusion Elliptocyter (Ovalocyter) Oval form Hereditär elliptocytos Megaloblastanemi Järnbristanemi Sickelceller Likt en skära med bisarra långsträckta ofta böjliga former med trådformiga utdragningar i ändarna och tilltar vid hypoxi Sickelcellsanemi Ovanliga hemoglobinopatier Targetceller Makrocytisk cell där hemoglobinet ansamlats dels i mitten och dels i periferin med en mellanliggande ljus zon Järnbrist Talassemi Leversjukdom Splenektomi Akantocyter Betyder tagg, cell med oregelbunden taggig ytprofil Abetalipoproteinemi Splenektomi Leversjukdom Ekinocyter Betyder igelkott, burrcell, flera jämt distribuerade spikar i ytprofilen Uremi Ofta artefakt Schistocyter Betyder kluven, är mekaniskt fragmenterade ofta kantiga erytrocyter (fragmentocyter, helmet cells) Hjärtvitier, mekaniska hjärtklaffar Grav arterioskleros Uremi Hemolytiska anemier mikroangiopatisk hemolytisk anemi, TTP Stomatocyter Unikonkav, muncell Hereditär stomatocytos Alkoholism med ev leversjukdom Tear drop celler Erytrocyt med tår- eller päronform
Poikilocytos
Ekinocyter ekino: sjöborre (grekiska) Kännetecken Små, korta, trubbiga utskott jämnt fördelade över cellen I tidig fas är cellen diskformad och kallas ekinocyt I men kan ev. progrediera och bli sfärisk och kallas då ekinocyt IV eller sfäroekinocyt Orsakas av expansion av det yttre bladet av cellmembranet. Förändringen är reversibel Förekommer vid Artefakt p.g.a. för gammalt blod. För lång tid i EDTA före utstryk. Åldrade transfusionserytrocyter Njurinsufficiens Traumatisk hemolys Leversjukdom Hypofosfatemi och -magnesemi Pyruvatkinasbrist Vid svåra brännskador
Akantocyt akantha: tagg (grekiska) Kännetecken Taggliknande oliklånga utskott ojämnt fördelade över cellen Beror på förändrad sammansättning av kolesterol:lecitin i det yttre cellmembranbladet Vanligen irreversibelt Förekommer vid Asplenism, hyposplenism Leversjukdom Abetalipoproteinemi Neuroakantocytos McLeod och In blodgruppsfenotyper Malnutrition MDS med dyserytropoes
Ovalocyter
Elliptocyter/Pencil cells
Schistocyter/Fragmentocyter schistos: klyfta (grekiska)
Keratocyter keras: horn (grekiska) Kännetecken Oregelbundet sammandragen cell som har ett eller flera runda utskott och saknar central uppklarning De vanligaste har två utskott och kallas helmetceller Ofta också blisterceller eller biteceller Beror på pseudovakuoler eller inklusionkroppar nära cellmembranet som avlägsnas i mjälten Förekommer vid Traumatisk hemolys Hemolytisk anemi med Heinzkroppar Dyserytropoes
Teardrops (dacrocyt)
Sfärocyter
Kännetecken Hemoglobin ansamlat i ena ändan av cellen Uppklarning i ena delen av cellen där cellmembranen smält samman Orsakas av oregelbunden sammandragning av cellen efter membranskada eller efter avlägsnande av inklusionskroppar i mjälten Blister: blåsa. Kallas också pyknocyt eller hemighost-cell Slutstadium är keratocyt Förekommer vid Traumatisk hemolys, t.ex. TTP, DIC Oxidativ skada, t.ex. G-6-PD-brist Hemoglobin C-sjukdom SC-sjukdom Talassemier Instabila hemoglobiner Dyserytropoeser Blisterceller
Targetceller
Sickelceller/Båtformer
Kännetecken Normocytär, unikonkav, normokrom Central uppklarning smal slits Förekommer vid Hereditär stomatocytos Sydostasiatisk ovalocytos Hereditär hydrocytos Rh null-sjukdom Tangiers sjukdom Alkoholcirros Akut alkoholintoxikation Obstruktiv leversjukdom Fenotiaziner Artifakt pga för långsam torkning Stomatocyter
Myntrullebildning
Agglutination
Erytrocytens färgbarhet Hemoglobininnehållet i erytrocyten Normokromasi Hypokromasi, lågt hemoglobininnehåll Polykromasi, variation i färgbarhet Motsvarar retikulocyter med vitalfärgning MCHC = mean corpuscular haemoglobin concentration Kvoten mellan Hb och EVF Normalt 317-357 g/l MCH = den enskilda erytrocytens genomsnittliga hemoglobinmängd Kvoten mellan Hb och EPK Normalt 27-33 pg
Hypokromasi
Polykromasi
Inklusioner Erytroblaster Livlig erytropoes Livlig hemolys Extramedullär blodbildning Splenektomi Retikulocyter Kvarvarande rester av RNA ses som polykromatiska erytrocyter Mått på erytropoesens aktivitet t ex vid hemolys Basofil punktering Aggregat av ribosomer Hemolys Järnbrist Blyförgiftning Talassemi Cabots ringar Möjligen rest av kärnmembran Vid livlig erytropoetisk aktivitet Heinz kroppar Denaturerat instabilt hemoglobin i vitalfärgning G6PD-brist Talassemi Howell-Jolly-kroppar Utgörs av kärnrester Hemolytiska anemier Megaloblastisk mognadsstörning Splenektomi Pappenheimer-kroppar Erytrocyter innehållande järn i form av ferritinaggregat = siderocyter vid järnfärgning Mikroorganismer T ex Malaria
Erytroblaster
Retikulocyter
Kännetecken Varierande storlek <0,5 μm Mörkblå eller blågrå Många och jämnt fördelade i cellen Består av Aggregat av ribosomer Förekommer vid Blyförgiftning Talassemi Refraktär anemi Sideroblastanemi Megaloblastanemi Sicklecellanemi Basofil punktering
Howell-Jollykroppar Kännetecken 1 μm, ibland så små som 0,5 μm Runda eller lätt ovala Blåvioletta eller blåsvarta En eller flera Består av DNA-fragment Fragment av kärnan efter karyorrhexis Kvarbliven kromosom Förekommer vid Hyposplenism Asplenism Uttalad hemolytisk anemi Megaloblastanemier Leukemier, vissa Kongenital dyserytropoetisk anemi
Kännetecken 1-3 μm eller större. Storleken beror på oxideringshastigheten av hemoglobin. Om den är snabb, som vid G-6-PDbrist är kropparna små och talrika. Om den är långsam, som då oxidativa läkemedel verkar på normala erytrocyter, bildas Heinzkroppar långsamt och är inte så talrika 1 eller flera Ofta i kontakt med cellmembranet Blåviolett Syns inte i MGG-färgning utan bara i supravitalfärgning Korrelerar med förekomst av biteceller Består av Denaturerat hemoglobin Förekommer vid Instabila hemoglobiner Kemisk förgiftning Oxidativa läkemedel G-6-PD-brist och andra enzymopatier innebär ökad risk för bildning av Heinzkroppar Hemolytisk anemi associerad med svår alkoholorsakad leversjukdom Heinzkroppar
Pappenheimerkroppar Kännetecken Små, <1 μm, oregelbundna, basofila partiklar Ligger perifert i cellen Ofta enstaka eller dubletter, ibland fler Ses i erytrocyter (siderocyt) och erytroblaster (sideroblast) och ofta i retikulocyter Färgas av både MGG och järnfärgning Består av Autofagosomer innehållande nedbrutna järninnehållande mitokondrier eller ferritinaggregat Proteiner/ribosomer som färgas av MGG Järn som färgas vid järnfärgning Förekommer vid Sideroblastanemier Talassemier Megaloblastanemier Hemolytiska anemier Kongenitala dyserytropoetiska anemier Aspleni Hos i övrigt frisk person i litet antal och utgörs av ferritinaggregat Blyförgiftning
Malariaplasmodier