RAPPORT 1(21) Datum: kartor rev 2009-04-24 Internremiss Åtgärdsförslag i korthet Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
2(21) Innehåll Detta är planen i korthet...3 1. Drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet...3 Strategier...3 Leveranskvalitet för vägar och järnvägar...6 2. Sektorsverksamheten för väg och järnväg...8 Samhällsplanering...8 Personresor Samverkan med aktörer...8 Godstransporter Samverkan med aktörer...9 3. Åtgärdsområden...10 Miljöinvesteringar...10 Trimning av transportsystemet för tillväxt och klimat...11 4. Investeringar...14 Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringar i Dalarna och Gävleborg...Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland...Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland...Fel! Bokmärket är inte definierat. Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och ÖstergötlandFel! Bokmärket är inte definierat. Investeringar i Skåne...Fel! Bokmärket är inte definierat.
3(21) Detta är planen i korthet 1 Trafikverken eftersträvar effektiva långväga godstransporter, i första hand på utpekat nät av stråk och noder fungerande arbetspendling, främst kring storstäderna att flaskhalsar åtgärdas och problemen för dagens trafik löses Bärighetshöjande åtgärder (väg) prioriteras med utgångspunkt i näringslivets regionala behov. För att klara hänsynsmålet - säkerhet, miljö och hälsa satsar vi på åtgärder inom effektiva åtgärdsområden med stor måluppfyllelse. Detta har varit vägledande i planeringen: Hög prioritet till mindre åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse Drift och underhåll mycket högt prioriterat Stor del av ramen till närtidssatsningen och pågående/beslutade objekt Begränsade möjligheter till nya objekt Medel avsatta i marknadsanpassningspott för att möta förändrad efterfrågan i framtiden Enligt regeringens direktiv har planen anpassats till de givna ekonomiska ramarna: Drift och underhåll av statliga vägar inkl bärighet, tjälsäkring, rekonstruktion och medfinansiering enskilda vägar 136 mdkr Drift och underhåll av statliga järnvägar 64 mdkr Åtgärder för utveckling av transportsystemet - Sektorsverksamhet - Åtgärdsområden (mindre investeringar för trimning och miljö) - Investeringar - Räntor, amorteringar mm - Länsplaner (33,1 mdkr) 217 mdkr 1. Drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet STRATEGIER De drift- och underhållsstrategier som föreslås i planen ska säkerställa så långt som möjligt att vägar och järnvägar har en funktionalitet och leveranskvalitet som motsvarar trafikanterna och företagens behov av och krav på resor och transporter. Det kapital som finns nedlagt i vägar och järnvägar ska vårdas genom ett långsiktigt underhåll. 1 Den här översikten är en kort beskrivning av de åtgärder som återfinns i huvudrapportens kapitel 7 Satsningar under planperioden Åtgärdsplan.
4(21) Medborgare och företag ställer krav på att komma fram vid en förutsägbar tidpunkt. Det förutsätter framkomlighet på vägar och järnvägar, att vägarna har god kvalitet, att hinder och störningar kan undvikas och att den beräknade res- eller transporttiden kan hållas. Punktlighet är viktigt, särskilt vid byten av transportslag eller färdsätt. Det handlar om tillit och förtroende för transportsystemet, som gör att företag vågar satsa på företagsutveckling, affärsidéer och kundåtaganden och att människor vågar ta steget att bosätta sig, ta ett arbete eller studera på en ort. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att: Kraftsamla för ökad punktlighet i järnvägstrafiken i storstadsområden och inom de större stråken Stödja trafikanterna i deras resa genom att ge aktuell och relevant trafikantinformation. Genomföra bärighetssatsningar för att stödja näringslivets tranportmöjligheter. Minska störningar i vägtrafiken året runt. Minska de tågförseningstimmar som järnvägsinfrastrukturen orsakar genom att arbeta för färre fel, effektivisera driftledning och övervakning. Underhåll gör väg- och järnvägsnäten robustare och ökar dessas förmåga att stå emot och klara av störningar. Detta är skärskilt angeläget inför kommande klimatförändringar som väntas ökar påfrestningarna på vägkroppar och banvallar. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att: Utöka underhåll av avvattningsanläggningar som trummor, diken, dräneringar Förstärka bärigheten hos vägar och broar för att minska risken för skred och ras Genomföra riskreducerande åtgärder Upprustning, utbyten av trummor, diken och dräneringar för att klara ökade vattenflöden Ha en gemensam beredskap för större störningar som stormen Gudrun Säkerställa omledningsmöjligheter i väg- och järnvägsnät i samband med större störningar För att planera sin resa eller transport så att den blir tidseffektiv och ger bästa nytta behöver trafikanter och företag aktuell och tillförlitlig information om trafikförhållanden, störningar och förseningar. Olika former av intelligenta transportsystem (ITS-lösningar) ska kunna erbjudas som stöd för planering och genomförande av resan eller transporten. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att: Säkerställa funktionaliteten i trafikinformationsutrustningen Förbättra aktualitet och kvalitet i trafikinformationen Ge resenärer och godstransportörer bättre stöd för att egen planering och egna val kring resan och transporten Säkerheten är grundläggande för medborgarnas resor och företagens transporter. Vägarna och järnvägen ska hållas i ett skick så att människor och varor kommer fram utan att utsättas för risker
5(21) eller skador. Ingen ska behöva dö i trafiken eller skadas allvarligt. Detta ställer krav på järnvägens drift- och säkerhetssystem, skötseln av vägarna och förebyggande underhåll. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom: Åtgärda brister i järnvägsnätet innan de har påverkat säkerheten i syfte att hålla en hög och jämn nivå på hela järnvägsnätet Åtgärda brister i vägnätet med intervall som är anpassade till trafikvolymen Väggrepp året runt Bekvämlighet i och kring resan och transporten är ett viktigt mervärde för framför allt långväga resenärer men också för alla pendlare, fritidsresenärer som använder transportsystemet dygnets alla timmar. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom: Ställa höga krav på spårens och vägarnas jämnhet, i synnerhet för stråk som används för längre resor och transporter Förbättrad skötsel av utrustning för optisk ledning för att underlätta för vägtrafikanter att köra i mörker och dåligt ljus. Förbättrad skötsel och belysning på plattformar och i stationsmiljöer Säkerställa de service åtagande som finns för rastplatser längs vägnätet Säkerställa skötseln av natur- och kulturvärden i vägens och järnvägens omgivning Skötsel av planteringar i anslutning till väg- och bannätet, skötsel av markområden för att bland annat bevara utsikt Underhåll av beläggningar och slipning av räls för att minska buller för resenärer och trafikanter Transportsystemet är till för alla. Även barn, äldre och funktionshindrade behöver utnyttja bil, buss och tåg för att ta sig till skola, samhällsservice och arbete. Det ställer krav på den fysiska användbarheten hos fordon och på-, av-, och omstigningspunkter liksom trafikinformationen. Drift och underhållsstrategierna möter dessa krav genom att: Säkerställa att rastplatser, plattformar, hissar, rulltrappor, lyftanordningar för rörelsehindrade, ledstråk, ramper med mera uppfyller sin funktion I drift och underhåll ingår även bärighetsåtgärder. I planen föreslås 14,8 miljarder under planperioden. Bärighetssatsningar på cirka 1,25 miljarder årligen avlastar underhållet med 185 miljoner kronor årligen. Medfinansiering till enskilda vägar föreslås omfatta 11 miljarder (920 miljoner årligen).
6(21) LEVERANSKVALITET FÖR VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR Utifrån användarnas krav på leveranskvalitet beskrivs tre målnivåer (bas, +, ++). Dessa kopplas sedan till olika kategorier av vägar och järnvägar. Framkomlighet / Punktlighet Robusthet Trafik- och trafikantinformation Bekvämlighet Säkerhet Användbarhet Bas + ++ Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Restriktioner för tung trafik kan förekomma vissa perioder(ex tjällossning, lövhalka) Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska finnas Det ska finnas tillräcklig information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Resan ska vara genomförbar Transporten/resan ska kunna genomföras säkert. Alla som vill resa ska kunna göra det. Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Mindre avvikelser i den förväntade transporttiden kan förekomma Återställningsförmågan och omledningsmöjligheterna ska vara goda Det ska finnas god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Resan ska upplevas som behaglig Transporten/resan ska kunna genomföras med hög säkerhet och människor kan med tillförsikt vistas vid och kring vägnätet. Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Avvikelser i den förväntade transporttiden ska vara ringa Återställningsförmågan och omlednings- möjligheterna ska vara utmärkta Det ska finnas mycket god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Resan ska upplevas som behaglig och mervärden finns(ex rastplatser, stationsservice) Transporten/resan ska kunna genomföras med högsta säkerhet och människor kan med mycket stor tillförsikt vistas vid och kring väg- och järnvägsnätet.
7(21) Leveranskvalitet på vägnätet 2021 Vägtyper Leveranskvalitet 2021 Övriga nationella stamvägar+ anslutningsvägar med årsdygnsmedeltrafik högre än 8000 ++ ++ + ++ ++ Bas Utpekade pendlings- och servicestråk ++ + + + ++ Bas Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar + + Bas + + Bas Landsbygdsvägar och enskilda vägar Bas Bas Bas Bas Bas Bas Leveranskvalitet på järnvägsnätet 2021 Bantyper Leveranskvalitet 2021 Framkomlighet / Punktlighet Robusthet Trafik- och trafikantinformation Bekvämlighet Säkerhet Användbarhet Storstadsområden + ++ ++ + ++ Bas Framkomlighet / Punktlighet Robusthet Trafik- och trafikantinformation Bekvämlighet Säkerhet Användbarhet Storstadsområden ++ ++ ++ + ++ Bas Större sammanhängande stråk ++ ++ ++ ++ ++ Bas Övrig viktig gods- och resandetrafik + + + + ++ Bas Mindre trafik + + Bas Bas ++ Bas Ringa eller ingen trafik Bas Bas Bas Bas ++ Bas
8(21) 2. Sektorsverksamheten för väg och järnväg SAMHÄLLSPLANERING Samhällsplanering och samhällsutveckling tidiga skeden Att stödja andra samhällsaktörer så att fortsatt expansion av bostäder, service, arbetsplatser och industri i ökad utsträckning sker vid kollektivtrafikknutpunkter eller i noder längs stråk där personoch godstransporter kan ske på ett klimatsmart sätt. Rådslag, charretter, strategiska forum och gemensamma projekt är nya metoder för att tillsammans med berörda aktörer skapa ett ökat deltagande, ökad flexibilitet samt åstadkomma kreativa lösningar i planeringen. Deltagandet i den fysiska planeringsprocessen Vägverket och Banverket deltar i enlighet med plan- och bygglagen aktivt i den kommunala fysiska planeringsprocessen genom yttranden över detaljplaner, översiktsplaner och bygglov. Deltagandet i planprocessen sker också via medverkan i samråds- och planeringsmöten samt genom samråd med Länsstyrelsen. Expertstöd och kunskapsförsörjning Forskning, utveckling och demonstration inom områdena: samhällsstruktur så att stora resflöden kan försörjas med kollektivtrafik planeringsmetoder och -verktyg för strategiska miljöbedömningar (SMB) direkta och indirekta klimateffekter barriäreffekter PERSONRESOR SAMVERKAN MED AKTÖRER Ökat resande med kollektivtrafik, cykel och gång Samarbetet med aktörerna kommer att inriktas på: attraktiv kollektivtrafik (ökad andel resande med kollektivtrafik, bättre utformade anläggningar och tjänster(bland annat ur säkerhetsperspektiv), samordnat kollektivtrafik-, taxe- och biljettsystem och möjligheter till byte mellan trafikslag) ökad säker gång- och cykeltrafik förbättra användning av bilen, bilpool, sparsamkörning, samåkning, regelefterlevnad, säkerhetssystem i bilen och inköp av energieffektivare bil resfria möten d v s synliggöra andra kommunikationsmedel (telefonmöten, videokonferenser, netmeetings m m) bytespunkternas lokalisering, utformning och servicenivå resans kvalitet, till exempel turtäthet, restid, komfort, trygghet och tillgänglighet fordonsutformning och underhåll
9(21) lokala ITS-åtgärder (till exempelhastighetspåminnare, GC-varnare och variabla hastigheter vid skolor) Utveckling och användning av fordon Prioriterade områden: Lämna sakunderlag till riksdag och regering för att möjliggöra styrmedel som främjar en utveckling för energieffektivare trafiksäkra bilar. Sådana styrmedel kan till exempel vara koldioxidbaserade förmånsvärden, fordonsskatter, lagkrav på alkolås etc. I samråd med köpare av fordonsflottor (förmånsbilar, firmabilar, hyrbilar etc) hjälpa dessa att göra bra bilval utifrån energieffektivitet och säkerhetssystem. Stötta bilförsäljare med kunskap. Forskning inom området kommer att ske dels inom ramen för fortsatta fordonsforskningsprogram liknande EMFO och IVSS och dels för enskilda projekt för utveckling av fordon och användning av fordon. GODSTRANSPORTER SAMVERKAN MED AKTÖRER Expertstöd och kunskapsförsörjning Effektivare framtagande av kunskap och utnyttjande av kunskap behövs inom intermodalitet och logistik för att kunna höja kapaciteten: Intermodalitet/kombitrafik är ett område som inte är färdigutvecklat. System för är att enkelt kunna växla lastbärare mellan bil, tåg och sjö behöver utvecklas. Metoder för ökad fyllnadsgrad både på längre och kortare transportsträckor behöver utvecklas. Smartare citylogistik behöver utvecklas. Här kommer frågan om terminaltätheten in och om det lämpliga i att terminalerna tenderar att hamna allt mer perifert i sina upptagningsområden. Utveckling av logistikåtgärder kan vara samlastning och öppna terminaler som servar flera aktörer. Under perioden 2010-2021 kommer verken att öka kunskapen och expertstödet genom en aktiv omvärldsbevakning, analyser och utvärderingar tillsammans med företag och organisationer och ett fortsatt finansierande av forskningsprojekt för att utveckla kunskap inom: Logistik Intermodalitet Fordonsutveckling (miljö, trafiksäkerhet, funktionalitet) ITS Alternativa kraftkällor, drivmedel och hybridteknik (både väg- och järnvägsfordon) Trafiksystem Beteenden i systemet och hur de kan förbättras Logistik och trafikslagsval Tillsammans med företag, kommuner, landsting, myndigheter och organisationer underlättas och förbättras transporter genom att:
10(21) Aktivt arbeta för att restiden och restidsvariationen för gods på utpekade järnvägsstråk kan minska. Aktivt arbeta för att skapa goda förutsättningar för kombinerade transporter, här ska alla fyra trafikslagen samarbeta. Aktivt arbeta med att ta fram bättre information om terminaler och last- och lossningsplatser Öka tillgängligheten till infrastrukturen och terminaler etc. Reducera administrativa hinder. Med olika åtgärder bidra till en sund konkurrens inom godstransportsektorn. Underlätta för och driva på utvecklingen av e-transport och intelligenta transportsystem (ITS) Stödja aktörerna att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar Stödja aktörerna till att genomföra säkrare och mera miljöanpassade transporter Utveckling och användning av fordon Fordons utformning och användning har stor betydelse för utvecklingen i transportssystemet. Ambitionen hos verken är att stödja olika aktörers arbete inom huvudsakligen: Energieffektiva och/eller fossilfria fordon. Lågbullrande fordon. Säkrare fordon. Säkrare och miljöanpassad användning av fordon. 3. Åtgärdsområden MILJÖINVESTERINGAR Buller Fönsterbyten, bullerplank/bullervallar, spårnära bullerskärmar och skärmar vid bostäders uteplatser samt vid lokaler för vård, skolor och barnomsorg är åtgärder som ingår i planen. Dessa kommer att vidtas längs hela väg- och järnvägsnätet nätet. Merparten av åtgärderna på väg görs för personer som bor nära vägen längs det lågtrafikerade vägnätet. För utomhusmiljöer längs vägnätet handlar det främst om andra åtgärder som beläggningar och hastighetssänkningar. I planen föreslås åtgärder för 1400 mkr. Landskap Infrastrukturen har en stark påverkan på biologisk mångfald, kulturmiljövärden och landskapsupplevelser. Buller påverka fåglars häckningsplatser och föroreningar av dagvatten påverkar groddjurs lekdammar. Vidare dödas miljontals djur i trafikolyckor. Vägar innehåller även skyddsvärda kulturmiljöer som till exempel värdefulla alléer, milstenar och kulturbroar. I planen satsas 1300 mkr för att åtgärda sådana brister. Vatten Befintliga grund- och ytvattenförekomster som används för dricksvatten ska skyddas från risken att utsläpp av farliga ämnen leder till oreparabla skador. Dagvatten ska inte förorena. Yt- och
11(21) grundvattenförekomster som är av nationell betydelse för att försörja många människor ska ha en långsiktigt tryggad vattenkvalitet. Fysiska åtgärder som kommer att genomföras är skyddszoner med tätskikt avledning av tillrinning av dagvatten partikelavskiljare i from av sedimentations- och fördröjningsdammar anläggning av våtmark Dessutom görs sidoområdesåtgärder som minskar risken för att olycka ska ske i form av avåkning, vältning eller läckage från transporttankar. I planen föreslås åtgärder för 1000 mkr. Förorenad mark Den totala kostnaden för att genomföra de riktade åtgärderna inom järnväg bedöms uppgå till cirka 2 400 Miljoner kronor. I planen föreslås att 600 miljoner kronor avsätts för: Riktade åtgärder (inventering, undersökning och efterbehandling av områden som innebär risk att människors hälsa eller miljön skadas) Händelsestyrda åtgärder (inventering, undersökning och efterbehandling vid schaktning, fastighetsöverlåtelser och nedläggning av spår) Cirka 400 punktkällor kommer att åtgärdas under planperioden. Merparten av åtgärderna planeras under planperiodens första halva. Tätorter För att möjliggöra upprustning av fula och slitna trafikmiljöer i tätort avsätts 800 miljoner kronor i planen. Tillsammans lokala, regionala och nationella aktörer utvecklar vi tätortsmiljöer som är attraktivare, säkrare och mindre störande. TRIMNING AV TRANSPORTSYSTEMET FÖR TILLVÄXT OCH KLIMAT Åtgärder för att öka andelen cykelresor Cirka 50 mil ny cykelväg anläggs längs det nationella vägnätet under planperioden. Dessutom byggs ett antal gång- och cykelportar. Satsningar kommer också att göras på cykelturistleder. Förbättrade parkeringsmöjligheter bedöms behövas vid cirka 500 busshållplatser. Den totala kostnaden för åtgärderna har beräknats till 950 miljoner kronor. Åtgärder för ett ökat kollektivtrafikresande Investeringar för ett ökat kollektivtrafikresande handlar dels om ombyggnationer, förbättringar och mindre investeringar, dels om statsbidrag till trafikhuvudmän för att åstadkomma bättre fungerande bytespunkter: Minst 150 stationsmiljöer kommer vid planperiodens slut att vara anpassade exempelvis vad gäller plattformar, plattformsförbindelser, väderskydd och informationssystem m.m. Det ger
12(21) bättre förbättringar för alla resenärer och gör stationerna användbara för personer med funktionsnedsättning. Kostnaden är beräknad till 1000 miljoner kronor Åtgärder kommer att vidtas på drygt 2000 hållplatser och då innefattas även anläggande av helt nya exempelvis ett antal motorvägshållplatser längs E 6. Merparten avser åtgärder för att göra hållplatserna användbara för personer med funktionsnedsättning vilket kommer alla resenärer till gagn. Kostnaden är schablonmässigt beräknad och bedöms uppgå till cirka 380 miljoner kronor. Insatser planeras för ett 80-tal nya och befintliga pendlingsparkeringar. Kostnaden för detta bedöms totalt uppgå till 200 miljoner kronor. Kollektivtrafikkörfält, signalåtgärder m.m. till en kostnad beräknad till 390 miljoner kronor vilket även innefattar vissa åtgärder i Göteborg inom ramen för K2020 projektet Medfinansiering till trafikhuvudmän för mindre åtgärder för regional kollektivtrafik enligt förordning beräknad kostnad 1000 miljoner kronor. Åtgärder för ett transportsystem som det är säkert att färdas och vistas i Ökad säkerhet får vi genom åtgärderna: Elskyddsåtgärder vidtas till en kostnad av 20 miljoner kronor för att förhindra att personer (ungdomar) klättrar på uppställda järnvägsvagnar och kommer för nära kontaktledning bör. Stängsel sättas upp till en kostnad av 50 miljoner kronor för att försvåra för obehöriga att beträda spårområdet. Kameraövervakning installeras på ett antal platser till en total kostnad av 100 miljoner kronor för att motverka självmord. Ett antal bangårdar utrustas med ATC till en kostnad av 50 miljoner kronor för att motverka järnvägsolyckor på bangårdar. Den tekniska säkerheten på banor med tåganmälan (manuellt meddela tillstånd att köra ut på spår) förbättras för att ytterligare reducera risken för järnvägsolyckor, vilket kostar cirka 80 miljoner kronor. En höjning av skyddsnivån på ett antal plankorsningar kommer att genomföras till en kostnad av 400 miljoner kronor. Dessutom kommer medfinansiering med 200 miljoner kronor att bidra till ett antal planskilda förbindelser. Mittseparering, räffling av mitt- och sidolinjer samt sidoräcken genomförs för att minska riskerna att dö eller skadas svårt i vägtrafiken. Kostnaden för åtgärder i form av cirka 60 mil sidområden och cirka 75 mil mittseparering samt räffling har beräknats till 2435 miljoner kronor. Andra åtgärder är uppsättande av viltstängsel där det finns behov på cirka 25 mil till en beräknad kostnad av cirka 75 miljoner kronor. Fortsatt utbyggnad av automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK har i nuvarande förslag tagits med till en kostnad av 100 miljoner kronor under perioden. Säkra, trygga, attraktiva och funktionella rastplatser, uppställningsplatser och parkeringsfickor är viktiga i den goda resan inte minst för att skapa goda möjligheter för lagstadgad rast och vila för yrkestrafiken. Satsningar på ett hundratal såväl förbättringar av befintliga som anläggande av nya föreslås längs det nationella vägnätet företrädesvis längs stråk för långväga gods och turism. Kostnaden för detta beräknas till cirka 300 miljoner kronor.
13(21) Stängsling och kameraövervakning är ett effektivt sätt att förhindra självmord. I planen har medtagits en kostnad för 50 miljoner kronor. Åtgärder för förstärkt kraftförsörjning till järnvägssystemet En förstärkning av kraftförsörjningssystemet är en absolut förutsättning för att kunna hantera den ökade trafik som förutses under planperioden. De anläggningar som främst berörs av utökad trafik är omformarstationer och överföringssystemet, det vill säga. kontaktlednings- och matarledningssystemet. Åtgärder i omformarstationer omfattar utbyggnad med nya omriktare eller omformare. Införande av ett effektivare överföringssystem (AT-system), förstärkning av befintlig kontaktledning, nya inmatningspunkter, större transformatorer etcetera är andra nödvändiga åtgärder. Om åtgärder på banor av anläggningsklass 1 och 2 ska prioriteras krävs insatser till en kostnad av 6 200 miljoner kronor. I detta förslag till plan föreslås 4500 miljoner kronor. Åtgärder för en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan trafikslag Åtgärder i form av anslutningsspår för järnvägstrafiken, rundgångsspår, uppställningsspår, elektrifiering av spår etcetera till en total kostnad av 1000 miljoner kronor. I vissa fall kan det bli aktuellt med förbättrade eller nya anslutningar till vägnätet. Åtgärder för att öka kapaciteten och höja kvaliteten i transportsystemet Planen innehåller åtgärder på det nationella vägnätet i form av trafikplatser, ramper, ytterligare körfält, stigningsfält, breddning, korsningsåtgärder, cirkulationsplatser och ITS-lösningar som variabla meddelandeskyltar m.m. till en kostnad av totalt 3050 miljoner kronor. Ett trettiotal cirkulationsplatser till en kostnad av cirka 400 miljoner kronor och ett trettiotal trafikplatser till en kostnad av cirka 800 miljoner kronor ingår i förslaget. Vidare ingår stigningsfält, breddning, variabla meddelandeskyltar, signalåtgärder, s.k. HIN-åtgärder för personer med funktionsnedsättning med mera för 1000 miljoner kronor. Medel avsätt för årliga trimningsåtgärder i vägnäten i Stockholm och Göteborg för sammantaget cirka 550 miljoner kronor det vill säga per år cirka 30 miljoner kronor i Stockholm respektive 20 miljoner kronor i Göteborg. I pågående Kraftsamlingspaket för järnväg i storstadsområdena ingår ett antal åtgärder som hör hemma i denna kategori. Ytterligare åtgärder kan förväntas under planperioden för att förbättra punktligheten och öka återställningsförmågan i samband med störningar. Planen innehåller mindre kapacitets- och kvalitetsförbättrande åtgärder i spårsystemet till en kostnad på totalt 2500 miljoner kronor. Det är bangårdsåtgärder, signaler, hastighetshöjningar, växlar, mötesspår, lokala bärighetsförstärkningar, eliminera hinder för utvidgad lastprofil. Behovet av förbättring och utveckling av systemen för driftledning och övervakning av järnvägssystemet är stort. I planen ingår investeringar för totalt cirka 1500 miljoner kronor.
4. Investeringar 14(21)
15(21)
16(21)
17(21)
18(21)
19(21)
20(21)
21(21)