Qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer Trygghetsplan tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Knut Lundmarskolan uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui 2014/15 Älvsbyns Kommun opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw
Innehåll Knut Lundmarkskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling... 2 Vår vision... 2 Elevernas delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Personalens delaktighet... 2 Förankring av planen... 2 Utvärdering... 3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan... 3 Hur årets plan ska utvärderas... 3 Främjande insatser... 4 Bokprat i alla klasser... 4 Flickors och pojkars lika rätt och möjligheter... 4 Vi är alla olika... 4 Arbetskamrater... 5 Skolans trivselregler... 5 Att våga säga nej... 5 Fasta platser... 5 Allas möjlighet att delta... 6 Stormöte, gemensamma aktivitetsdagar... 6 Rast- och bussvärdar... 6 Kartläggning... 7 Kartläggningsmetoder... 7 Husmodellen... 7 Hur eleverna har involverats i kartläggningen... 7 Hur personalen har involverats i kartläggningen... 7 Resultat och analys... 7 Förebyggande åtgärder... 8 Ett trevligt språk... 8 Rutiner för akuta situationer... 9 Policy... 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.... 9 Rutiner för dokumentation... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 9 1
Knut Lundmarkskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem Vår vision På Knut Lundmarkskolan förekommer inga kränkningar och alla trivs och är trygga. Elevernas delaktighet Eleverna har via klassråd och skolråd upprättat skolans trivselregler, bandyregler och fotbollsregler samt elevernas del i den gemensamma spelplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns på skolans hemsida så att föräldrar kan ta del av den. Vid första föräldramötet på höstterminen fick samtliga föräldrar ta del av den befintliga planen samt information om att Trygghetsplanen revideras varje år och finns att läsa på skolans hemsida. Synpunkter lämnas till föräldrarådsrepresentanter. Personalens delaktighet Personalen vid Knut Lundmarkskolan har tillsammans utvärderat planen och skapat nya främjande- och åtgärdande insatser. Under en arbetsdag har planen och dess innehåll gemensamt diskuterats och reviderats. Förankring av planen Planen görs känd via skolans hemsida, dessutom har vårdnadshavare genom veckobrev fått information om detta. Föräldrar kan även be klasslärare om att få planen hemskickad via mejl eller i pappersexemplar. En kort sammanfattning av skolans åtgärdande rutiner i A4-format skickas hem till samtliga föräldrar. Planen har även förenklats till ett A3-format som finns uppsatt i varje elevhall. Planen har förankrats hos eleverna genom klassråd och skolråd. I planen innefattar begreppet skolan all den tid eleverna vistas på Knut Lundmarkskolan. 2
Utvärdering Utvärderingen av förra årets plan gjordes av trygghetsteamet på ett lärarmöte. Det togs sedan upp på APT och föräldramöte i samtliga klasser. Fokus för utvärderingen har legat på lärargruppen detta år. Det har gemensamt utvärderat samtliga mål i planen och reviderat alla främjande mål. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under läsåret 13/14 arbetade skolan med fyra förebyggande mål. Utvärderingarna under vårterminen visar att tre av våra fyra mål har förebyggts och visar nu inget förebyggande behov. Den förebyggande åtgärden som kvarstår för läsår 14/15 handlar om språkbruket. Mål 1: Samtliga elever ska känna trygghet vid busshållplatsen Vi ser i husmodellen att bussituation har förbättrats och att det är en stor skillnad i eleverna svar. Busselever upplever situationen som god. na upplever att ombyggnationen av busshållplatsen har skapat en större trygghet för eleverna bl. a genom att de två pedagoger som är bussvärdar står närmare varandra samt att eleverna inte behöver vänta i ett led. Mål 2: Vi använder ett trevligt språk med varandra Enkäten visar att det är 62 % av eleverna som hör fula ord ofta eller ibland. 15 % av eleverna upplever att de får orden riktade mot sig. Vi har under förra läsåret arbetat med elevernas språkbruk. Vid det första föräldramötet hade samtliga år 1-3-klasser språkbruket som en punkt att diskutera. Språkbruket har regelbundet funnits med som diskussionspunkt på skolrådet med återkoppling till klasserna. En klass har även initierat en tävling där den klass som hörde minst svordomar skulle bli vinnare. Vidare har samtliga klasser arbetat med skolans 5 regler där en av dem handlar om språkbruket. Utifrån våra enkätsvar ser vi att skolan behöver fortsätta att arbeta med språkbruket. Mål 3: Samtliga elever ska känna sig trygga på sina utevistelser 96 % av eleverna känner att det är bra eller mycket bra på rasterna. Av de elever som trivs mindre bra på rasterna finns bara flickor representerade. Vi har god vuxentillsyn på rasterna vilket antas påverka positivt i våra resultat. Det innebär att det alltid finns en vuxen ute som är kopplad till en klass. Samtlig personal som är ute använder även en reflexväst som gör att eleverna vet var de vuxna befinner sig. Mål 4: Samtliga elever ska kunna gå på fräscha toaletter Utvärderingen visar att det fortfarande är problem i några klasser. Vi ser en liten skillnad mellan pojkar och flickor där fler pojkar upplever att det känns mindre bra på toaletterna. Hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas senast 2016-08-30 Elevernas delaktighet sker i enkätform både på höstterminen, vårterminen samt kvalitativa intervjuer med några elever från skolan i slutet av vårterminen. Personalen gör utvärderingar i respektive arbetslag kring samtliga mål. Trygghetsteamet ansvarar för att göra en sammaställning av utvärderingarna. Rektor ansvarar för att planen utvärderas. 3
Främjande insatser Bokprat i alla klasser Vi vill belysa olika familjetyper och minska stereotypa föreställningar. Alla klasser arbetar "aktivt" med exempelvis en bok. Med aktivt menas att dramatisera händelser, rita, skriva egna texter, göra om förutsättningarna i berättelser. Använda läsfixarna, arbeta mer kring bokens bilder framförallt för de yngre eleverna. Flickors och pojkars lika rätt och möjligheter Vi vill aktivt arbeta för att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Vi ska medvetet erbjuda olika slags aktiviteter som ger vidgade erfarenheter hos både pojkar och flickor. Klasser arbetar med "kompisvälj" som en metod att öka förståelsen för olikheter och stärka samspelet i gruppen. Talrundor är något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Samtliga pedagoger blir uppmärksamma och ger flickor och pojkar lika stort utrymme genom att använda talrundor. IPads appen No hands up kan användas. Det är ett sätt att göra alla elever aktiva då namn slumpas. Öppna frågor är också gynnsamt då det inte ställer kvar på ett rätt eller fel svar samt diskussioner i par. Ansvarig Vi är alla olika Öka förståelse för varandras olikheter och att olikheter berikar. Alla elever, föräldrar och personal ska bemötas med respekt. Vi vill öka förståelsen hos föräldrar om barns olikheter/funktionsskillnader. Vi för dialog med elever och hemmet för att förebygga missuppfattningar/konflikter. Vi arbetar med att möta alla elever med respekt. 4
Arbetskamrater På skolan är alla elever "arbetskamrater". Elever ska respektera varandra och kunna arbeta med olika klasskamrater. na tränar elevernas samarbete genom gruppstärkande övningar, lekar, olika arbetssätt i par/grupper, kompissamtal/välj. planerar och utvärderar kontinuerligt arbetsgrupper och arbetspar. Datum när det ska vara klart: 2015-06-30 Skolans trivselregler Eleverna ska känna sig trygga och delaktiga i skolans regler. På skolrådet görs regelbunden uppföljning över hur skolans regler fungerar. Skolans trivselregler arbetas fram i klasserna och fastställs av skolrådet. Skolans personal och elever arbetar med trivselreglerna under läsåret. Eleverna går kontinuerligt igenom skolans trivselregler tillsammans i klassrådet och skolrådet. Specifika uteregler för lek och spel finns uppsatta i hallen. Att våga säga nej Elever ska våga säga nej och ta avstånd mot sådant som känns fel. na handleder elever genom samtal, rollspel och värderingsövningar både i direkta situationer men även i förebyggande syfte. Fasta platser Eleverna ska känna trygghet i alla situationer och lokaler. Eleverna har fasta platser i klassrummet, matsalen, vid klädhylla, samlingar på fritids samt promenadkompisar. I omklädningsrummen (badhus, ishall, idrott) är det svårt att ha fasta platser, en vuxen finns dock alltid med eleverna i dessa situationer. 5
Allas möjlighet att delta Alla elever ska ges möjlighet att delta i alla aktiviteter på skolan. na ansvarar för att alla elever kan delta vid samtliga aktiviteter. Vid speciella aktiviteter som skridskoåkning, skidor etc. tillhandahåller skolan låneutrustning för att alla elever skall kunna delta. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar. Stormöte, gemensamma aktivitetsdagar Alla barn och vuxna lär känna varandra och bygger relationer. Vi vill synliggöra varandras likheter och olikheter vilket leder till trygghet och en större respekt för varandra. Stormöte en gång i månaden 2:ans aktivitetsdag Friluftsdagar Äldre läser för yngre Fadder/samverkan mellan Förskoleklass/Raketen och åk2, åk1/raketen och åk 3 2:ans aktivitetsdag är lärarna i åk2. Friluftsdagar är utegruppen. Fadderverksamhet/samverkan är berörda lärare. Stormöten är pedagoger i skolrådet. Rast- och bussvärdar Eleverna ska känna sig trygga ute på rast och vid busshållsplatsen. Det finns alltid vuxna ute varje rast. De har gula västar på sig för att eleverna lätt ska kunna se var närmaste vuxen finns. Bussvärdar finns vid varje bussavgång. De har också gula västar på sig. I början av höstterminen och så länge behov finns möter personal upp när bussarna kommer på morgonen. Personal hämtar upp de yngsta eleverna och följer dem till bussen tills de blir säkra på vilken buss de ska ta. Bussmöte på höst- respektive vårterminen med elever som åker buss. Buss- och rastmöte med personal från Knut Lundmark och Parkskolan. 6
Kartläggning Kartläggningsmetoder Med hjälp av trivselenkäten ser vi exempelvis hur eleverna trivs i skola, fritid och på rasterna. Trivselenkät görs med samtliga elever på höstterminen och vårterminen. De yngre eleverna 6-7-åringarna gör den muntligt med klasslärare eller fritidspedagog. Husmodellen Med hjälp av husmodellen kartlägger vi hur trygga elever känner sig på skolans olika platser och där de kan befinna sig under skoldagen exempelvis omklädningsrum, busshållplats etc. Vid genomförandet används temaboarden med foton på platserna. Detta för att hjälpa eleverna när de ska svara på frågorna. Denna kartläggning görs även på höstterminen och vårterminen. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar trivselsenkäten samt husmodellen. Varje klass för diskussioner kring klassens resultat och hur de ska gå vidare. På skolrådet tas gemensamma delar upp och förslag på åtgärder Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal genomför enkäterna med eleverna och därefter sammanställs klassens resultat. Samtlig personal informeras på arbetslagsplanering och jobbar vidare med de utvecklingsområden som framkommit i kartläggningen. Resultat och analys Resultat av kartläggning hösterminen -14 visar att eleverna som helhet trivs på skolan. Frågan som rör respekt i enkäten är svår att förstå för våra yngre elever. Respekt är ett abstrakt ord. Vi behöver arbeta med ordet och dess innebörd innan vi använder den i en enkät. Vi ser även att fler elever upplever att de får vara med och bestämma i olika situationer i förhållande till tidigare. Vi analyserar och ser att två klasser har ett tuffare klimat och fler elever som inte trivs jämfört med övriga klasser. Dessa två klasser behöver göra insatser för att förändra dess situation. Många elever hör fula ord men det är få elever som upplever att de används mot dem själva. Pojkar hör generellt oftare fula ord. 7
Förebyggande åtgärder Ett trevligt språk Vi använder ett trevligt språk med varandra visar på goda exempel på hur man kan säga istället. Det är viktigt med föräldrakontakt vid olämpligt språkbruk som upprepas. klasslärare, fritidspedagoger 8
Rutiner för akuta situationer Policy All personal på skolan har samma ansvar och skyldighet att ingripa när någon kränker, bär sig illa åt, tilltalar någon otrevligt eller på annat sätt bryter mot våra trivselregler. På vår skola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för dokumentation Vid personalarbetsplatserna finns dokumentationsblanketterna lättillgängliga för personalen. Samtliga incidenter ska dokumenteras. Blanketten lämnas till specialpedagog som sitter med i trygghetsteamet. Trygghetsteamet går igenom blanketterna på gruppens möten och skapar en överblick hur situationen ser ut på skolan. Trygghetsteamet träffas varje vecka. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Läraren utreder vad som hänt. Har enskilda samtal med de inblandade. 2. Samtalen dokumenteras. Original på dokumentationen läggs i arkivskåpet. 3. Föräldrar kontaktas. 4. Läraren följer upp händelsen. 5. Trygghetsteamet träffas varje vecka och går igenom dokumentationsblanketterna. 6. Vid behov görs extra insatser från Trygghetsteamet. Vid akut situation sammankallar rektor eller någon ur trygghetsteamet för bedömning av ärendet. Samtliga pedagoger ansvarar för att utreda och/eller dokumentera situationer som uppstår. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon på skolan får kännedom att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon av personalen ska denne skyndsamt meddela rektor som i sin tur vidtar åtgärder. 9