2B1116 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2006 Omtentamen Måndagen den 15:e jan, 2007, kl. 15:00-20:00

Relevanta dokument
2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Thomas Macks beräkning av standardfelet för reservavsättningar

Biomekanik, 5 poäng Masscentrum

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Lösningsförslag, v0.4

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Matematisk statistik

Mätfelsbehandling. Medelvärde och standardavvikelse

Tentamen i mekanik TFYA kl

Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Stela kroppars rörelse i ett plan Ulf Torkelsson

Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

Faradays lag. ger. Låt oss nu bestämma den magnetiska energin för N st kopplade kretsar. Arbetet som kretsarnas batterier utför är

Tentamen i mekanik TFYA16

Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Massflödet genom en turbin följer approximativt det tidigare härledda sambandet: Med hjälp av allmänna gaslagen kan sambandet ovan omformas enligt:

Tentamen i mekanik TFYA16

Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

Veckoblad 2. Kapitel 2 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

Centrala Gränsvärdessatsen:

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

6.2 Transitionselement

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

Blixtkurs i komplex integration

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. n. Om O betecknar origo och T masscentrum då gäller ===========================================================

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Karlstads Universitet Maskinteknik /HJo

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Exempel: En boll med massa m studsar mot ett golv. Alldeles innan studsen vet man att hastigheten är riktad

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007

x(t) =A cos(!t) sin(!t)

Upphandlingsbarometern

b) När den brutna strålen fortsätter och nästa gång når en gränsyta mot luft kommer den att ha infallsvinkeln

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Del A Begrepp och grundläggande förståelse.

Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:

Tentamen i 2B1111 Termodynamik och Vågrörelselära för Mikroelektronik

Tentamen (TEN2) Maskininlärning (ML) 5hp 21IS1C Systemarkitekturutbildningen. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna

LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP302 MEKANIK B

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Variansanalys ANOVA. Idé. Experiment med flera populationer. Beteckningar. Beteckningar. ANOVA - ANalysis

KONTROLLSKRIVNING 2 Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: 14 apr 2014 Skrivtid: 13:15-15:00

Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Tentamen (TEN1) TMEL53 Digitalteknik

Denna vattenmängd passerar också de 18 hålen med hastigheten v

6 Vägledning till övningar

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

-rörböj med utloppsmunstycke,

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal

Förklaring:

SAMMANFATTNING OM GRADIENT, DIVERGENS, ROTATION, NABLAOPERATOR

TNK049 Optimeringslära

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

FK2002,FK2004. Föreläsning 5

Spänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C är lika med q ( t)

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Vinst (k) Sannolikhet ( )

PPU207 HT15. Skruvförband. Lars Bark MdH/IDT

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN

Prov i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

Medelvärde. Repetition. Median. Standardavvikelse. Frekvens. Normerat värde. z = x x

Inversa matriser och determinanter.

Deltentamen. TMA044 Flervariabelanalys E2

KINESISKA RESTSATSEN OCH STRUKTURSATSER

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

Finansiell Riskhantering: Derivatinstrument och portföljvalsteori

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

26 medlemmar, representerande 25 röstberättigade fastigheter, deltog i föreningsstämman.

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Utbildningsavkastning i Sverige

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Transkript:

(5) B6 Ingenjörsetod för IT och ME, HT 006 Otentaen Måndagen den 5:e jan, 007, l. 5:00-0:00 Nan: Personnuer: Srv tdlgt! Srv nan och ersonnuer å alla nlänade aer! Ma ett tal er aer. Ansvarg lärare: Gunnar Mal, 08-790 4 Följande hjäledel är tllåtna: Koendu (KP), lnjal och nränare, sat engelst-svenst leon. Tentaen består av 8 ugfter so är udelade å följande sätt: st 8 -ugfter (, ), 4 st 0 -ugfter (-6), sat st -ugfter (7, 8), vlet ger totalt 80. Ungefär 40 oäng behövs för godänt. Läs geno alla tal nnan n börjar räna. Talen är nte nödvändgtvs ordnade efter svårghetsgrad. Inforaton från er än ett atel an behövas för att lösa ett tal. Studenter so nte larat tentan och so bedönngsässgt lgger nära gränsen för godänt erbjuds en öjlghet tll oletterng. Möjlgheten tll oletterng nnebär att studenten geno denna an få godänt å atuell tentaen (betg ) en ej högre betg. Ugft (8 ) Ett stort vattenraftver eller en stor ärnraftsreator avger en eletrs effet å c:a GW. Gör en usattnng av storlesordnngen hos energängden so genosntt går från ett sådant raftver tll varje nvånare Sverge under ett år. Uttrc svaret dels lowattar (Wh), dels rätt SI-enhet. Ugft (8 ) Laddade artlar an accelereras ett eletrst fält och få en secf rörelseenerg. Hur snabbt jonerna rör sg vauu beror bland annat å det accelererande eletrsa fältet och assan hos jonerna. Tden det tar för joner att färdas en bestäd sträca vauu beror å jonernas hastghet. Detta ger oss öjlghet att searera jonerna efter vt geno att äta tden från att jonerna accelererades tlls de når fra tll en detetor ( te-of-flght, TOF). I nedanstående tabell anges jonassa,, so funton av td, t. Bestä ed hjäl av dvderade dfferenser vlen grad n so behövs hos ett olno n f n(t) a 0 + a t + a t + a t +... + a n t för att besrva sabandet ellan och t.

B6 OMTEN 00705 (5) Te-of-flght, t (µs) Massa, (u).8 6.0 7. 6 9.5 8.5 56 5.6 75 9. Ugft (0 ) V har bggateral so an räca tll att bgga en 0 eter lång vägg tll ett etra ru anslutet tll ett bggt hus. Ruet sa ha en vanlg retangelfor, vlet nnebär att v bara behöver bgga väggar och den ssta väggen oer att delas ed det redan bggda huset. Detta vsas scheatst nedanstående fgur. Med ateralet vll v bgga ett ru ed den största arean. a) Uttrc arean so funton av och, d.v.s. A(,). ( ) b) Beräna hur sdorna och sa väljas för att tan A sall bl aal? (6 ) c) Beräna A a! ( ) A

B6 OMTEN 00705 (5) Ugft 4 (0 ) Den eletrsa ondutvteten σ anger hur väl ett ateral leder eletrs strö. Den äts A - s g -. I en vanlg aroaton an σ uttrcas ed hjäl av eleentarladdnngen e.60 0-9 C, eletrontätheten n (antalet rörlga eletroner er ubeter), den s.. relaatonstden τ och den effetva assan *. (I en rstall rör sg en eletron nästan so vauu en so o den hade en effetv assa * stället för den vanlga eletronassan). Bestä ett densonsenlgt uttrc för σ uttrct e, n, τ och *! Ugft 5 (0 ) Ett selrov bobarderas ed cesujoner ett vauusste. Joner ed högre energ oer att tränga djuare n selrovet nnan de stannar. Det sannolaste djuet so cesujonen stannar å, R, selrovet so funton av jonens energn, E, an aroeras ed följande saband ( energ ntervallet tabellen): R E b E (ev).0 5.0 0.0 0.0 R (Å) 0 56 89 4 I tabellen ovan fnns data för R so funton av E. a) Gör en lälg foreltransforerng för att vsa att ovanstående saband an besrvas ed en rät lnje. (4 ) b) Bestä och b grafst (glö nte enheten för ). Marera tdlgt grafen hur och b bestäts. (6 ) Ugft 6 (0 ) En satellt, so rör sg en bana rng jorden, hålls var sn olosbana av gravtatonen. Ett uttrc för raftens storle ges av sabandet: v F r För den nternatonella rdstatonen ISS, so nlgen fått besö av en änd f.d. KTH-student, an v anta v 7685± 50 /h och r 67± 50 a) Bestä raften F och det saansatta felet F, betrata so en onstant. (8 ) b) Jäför resultatet ugft a) ed det ända värdet å tngdacceleratonen g - är dtt svar rlgt? ()

B6 OMTEN 00705 4(5) Ugft 7 ( ) För en vanlg MOSFET transstor an an äta u ett saband ellan strö I DS och anallängd L å foren: W I DS µ eff COX ( VG VT ) VDS L där µ är den effetva oblteten, är gateodens tjocle, W är analvdden, eff C OX VG är gatesännng, V T tröselsännng och V DS atnngssännng. För att bestäa oblteten µ srver an evatonen å foren: I DS L eff och beränar sedan lutnngsoeffcenten ed nsta vadratetoden. Kanallängd L Strö I DS (µa) (µ) 0.6 64.5 0.8 08..0 68.0 0.0. a) Använd nsta vadratetoden för att beräna. Anta att den anassade lnjen nte går geno orgo. Redovsa dna utränngar noga, för n delresultat en tabell. Svara ed orreta enheter. (6 ) b) Rta grafen ed era beränade värden för. Plotta även ätdata från tabellen saa fgur. ( ) c) Urea ugft a) en anta att lnjen går eat geno orgo, (använd saa värden från tabellen). ( ) Ugft 8A ( ), Studenter so följde ursen under höstternen 005 eller tdgare (B5) löser denna ugft. En student sarar 000 r ånaden för att unna öa en bl. Blen ostar 60.000 r och ånadsräntan å sarandet är 0.5 %. Efter hur ånga ånader an studenten öa blen? (6) Hur cet tdgare an studenten öa blen geno att få ränta å engarna jäfört ed o engarna saras utan ränta? (6)

B6 OMTEN 00705 5(5) Ugft 8B ( ), Studenter so följt nnevarande läsårets urs (B6) löser denna ugft. Enlgt deala gaslagen blr trc P, vol V och teeratur T relaterade. Sssa scheatst: a) soterer (.e. P-V urvor vd onstant T) för ola teeraturer T; b) soorer (.e. P-T urvor vd onstant V) för ola voler V; c) sobarer (.e. V-T urvor vd onstant P) för ola trc P. (6 ) ( ) ( ) Ange ocså lutnngen och eventuella särnngsunter ed oordnatalarna för satlga fall.

(7) B6 Ingenjörsetod för IT och ME, HT 006 Otentaen Måndagen den 5:e jan, 007, l. 5:00-0:00 Lösnngsförslag Ugft GW 0 9 W. Antalet tar er år 4 65 5 400 0000 0 4 h. Det bor c:a 9 ljoner 0 7 nvånare Sverge. Energn er nvånare och år blr däred c:a 0 9 0 4 /0 7 0 6 Wh 0 Wh. Efterso Wh 600 Ws 600 J får v SIenheter svaret 0 6 600.6 0 9 J, d.v.s. storleordnngen blr 0 9 J. Ugft Konstruera en tabell ed :a, :a och :e ordnngens dfferensvoter för den gvna ätseren Td, t µs Massa, u t t t.8.8 6.0 0.07 4.67-0.0040 7. 6 0.000 5.7-0.00 9.5 8 0.80 7.000 0.006.5 56 0.57 9.048-0.00 5.6 75 0.0 0.857 9. Jfr sd 59 :a dvderade dfferensen: osv. :a dvderade dfferensen: osv.

B6 OMTEN 00705 (7) :e dvderade dfferensen: 4 4 4 4 osv. Efterso negatva och ostva tecen föreoer :e dvderade dfferensen, bestäer v oss för en vadrats odell: f (B) a + a B + a B n 0 An. Rörelseenergn E v E L t v E, sträcan L v t, där E och L är onstanter onst t Ugft a) A; b) Enlgt besrvnngen har v +0 so ger 0- och A(0-)0-. da/d0 ger 0-40 och slutlgen 7.5 och 5. c) A a 7.5 5.5. Ugft 4 Densonen för σ blr I L - T M -. Laddnng uttrcs C As, eletrontäthet -, td s och assa g. V ansätter att förhållandet ellan ondutvteten och de ngående storheterna är å foren σ e a n b τ c (*) d där är en densonslös onstant och eonenterna a, b, c och d sa bestäas. Däred blr högerledets denson (IT) a L -b T c M d I a L -b T a+c M d Jäförelse ed densonen för σ ger evatonsssteet a - b - a + c d - Detta ger a, b, c och d -. En öjlg relaton är däred σ e n τ /*

B6 OMTEN 00705 (7) En orret härlednng ger att, d.v.s. σ e n τ /* Ugft 5 Använd den naturlga logarten (alt. tologarten) vd foreltransforerng: ln( R ) ln() + b ln(e) (Jäför a + b där otsvarar ln(r ), a otsvarar ln() och otsvarar ln(e)) R (Å) 0 56 89 4 ln( R ).40 4.054 4.4886 4.9488 E (ev).0 5.0 0.0 0.0 ln(e) 0.69.6094.06.9957 Plotta ln(r ) so funton av ln(e) 6 5 4 ln(r ) ln() (ln(e)) 0 0 0.5.5.5.5 4 ln(e) Kurvans lutnng: b (ln(r )) ( ln(e) ) 4.95.94 0.67.0 Särnng ed ln(r ) aeln (när ln(e) går ot noll) ger ln().94, e.94 8.9 R b E dvs enheten för 0. 67 R är Å/(eV) 0.67 E R 0.67 8.9 E där E ges ev och R fås Å

B6 OMTEN 00705 4(7) Ugft 6 (0) Lösnngsförslag: Uttrcet för raften an srvas so: v F v r r V har alltså enlgt oendu det enla fallet: a b F A Det blr då lälgt att räna ut det relatva saansatta felet enlgt forel 4.4B KP: F v F v 0.00859 r + r ( enhetslöst) 50 7685 + 50 67 7685 5 Med F.87 0 [/h ] 67 5.87 0 000 Ovandlng tll SI enheter ger F 8. 79 [/s ] 600 600 Här har v använt att 600 s otsvarar en te och fatorn 000 för att ovandla från tll. Tll slut får v då F 8.79 0.00859 0. 07 Svar: a) F 8.79 ± 0.07 [/s ] b) Värdet är rlgt efterso gravtatonen avtar ed avståndet från jordtan, där v ju har g 9.8 [/s ]. Ugft 7 För att göra en nsta vadratanassnng tll den t av uttrc är det lälgt ed en varabeltransforaton. Sätt /L dvs I DS Med evatoner från oendet ( ) a) f a + b a +, lnjen går nte geno orgo så a 0.

B6 OMTEN 00705 5(7) a ev. 6.A ev. 6.B Kanallängd L (µ) Strö I DS (µa) /L 0.6 64.5.666667.777778 440.8 0.8 08..5.565 60.75 68 68 4 0. 0. 0.0. Σ 66. 4.06667 5.5078 87.8 Ger 8.0 4.07 4 *5.5 87.* 4.07 66.* 5.5 a [µa] 56.8 4.07 4 *5.5 66.* 4.07 4 *87. [µaµ] b) Se fguren 0 0.5.5 0 50 00 50 00 50 00 /L (/µ) Strö (µa) anassad lnje ätvärden c) Med foreln för en otensfunton får v en lnje so sär går geno orgo n n ev. 6.6

B6 OMTEN 00705 6(7) n dvs o v allar lutnngen ed denna etod för 87. 5.5 6.9 [µaµ] Ugft 8A (), Studenter so följde ursen under höstternen 005 eller tdgare (B5) löser denna ugft. Lösnng: Den sarade suan efter n+ ånader är a n+ r a n +b a) Månadsränta 0.6 % r.006 a 0 0 r b 000 r Sats och å KP s. 5-6 b a r c + r 0 b 000r c a0 0 5 0 r (.006) Efter ånader har studenten sarat ho 60000 r, d.v.s. a 6 0 4 r 5 r Ugft 8B ( ), Studenter so följt årets urs (B6) löser denna ugft. PVnRT a) P nrt / V P/ V - nrt / V Lutnngen -nrt / V. Kurvan sär nte alarna en närar sg de då P eller V. b) P (nr / V) T Lutnngen (nr / V). Kurvan går geno orgo, d.v.s. den sär oordnatalarna då P 0 och T 0. c) V (nr / P) T Lutnngen (nr / P). Kurvan går geno orgo, d.v.s. den sär oordnatalarna då V 0 och T 0.