FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Relevanta dokument
Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

PK (INR) och D-dimer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

1.5 Hemostasen en översikt

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Reproduktions- Immunologi

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Hemostasen. Hemostasen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Fakta om studier med Pradaxa

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

vad gäller vid hjärninfarkt?

Klassifikation av anemi och koagulation

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

APTT konstiga resultat och lupus

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Klinisk lägesrapport NOAK

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Ischemi/reperfusion T3

PK-INR PT-INR D-dimer

RMP section VI.2 Elements for Public Summary

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Stora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Motivet finns att beställa i följande storlekar

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

ANELÄK Massiv transfusion

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Antikoagulantia PÅL/2011

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Bilden visar erytrocyter med HbH-inklusioner samt retikulocyter(blåare)

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Utredning av preanalytiska faktorer vid hemostasundersökningar

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Koagulation och monitorering! Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Hemostasrubbningar inom

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

Stroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Betydelse av provtagningsrör för faktorer i fibrinolysen

Blödningar hos nyfödda

Expertgruppen för Koagulation

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Fördelning mellan indikationer för warfarin behandling

Perioperativ handläggning av den komplexa patienten

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Transkript:

FIBRIN Bildning och nedbrytning Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Fibrinogen

Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin, tromboplastin, kalcium 2+ 1. Protrombin + Ca + Tromboplastin Trombin 2. Trombin + Fibrinogen Fibrin

Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin, tromboplastin, kalcium 2+ 1. Protrombin + Ca + Tromboplastin Trombin 2. Trombin + Fibrinogen Fibrin 1940 1970-talen: The golden era Faktorerna V XIII (+ antikoagulanta faktorer)

PLASMAKOAGULATIONEN Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic pathway XII XIIa XI XIa TF VIIa TF VII IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

Fibrinogen: några milstenar Olof Hammarsten, Uppsala, 1880-talet Anrikade fibrinogen, visade att fibrin bildas av fibrinogen Edwin J Cohn, Harvard, 1946 Etanolfraktionering (Cohn s fraction I) Margareta och Birger Blombäck Fibrinogen struktur (dimer, N-terminal sekvensanalys, etc.) Omvandling fibrinogen -> fibrin Abnormalt fibrinogen Foto från Internet (110919): http://www.vonwillebrand.se/sv/von-willebrands-sjukdom/historik/the-failed-experiment-that-saved-lives/

Blombäck & Blombäck Structure of Fibrinogen Ann NY Acad Sci 1972 Molekylstorlek 340 ka Hexamer: Tre par polypeptidkedjor: 2 x Aa 2 x Bb 2 x g isulfidbundna i en central region

Visualisering av fibrinogen molekylen med 3 kristallografi/atomic Force Microscopy 3 modell (kristallografi) atasimulering av AFM Yermolenko et al. Biomarcomolecules 2011;12:370-379.

Schematisk modell över fibrinogen och fibrin protofibrill Yermolenko et al. Biomarcomolecules 2011;12:370-379.

Blombäck M et al., Br J Haematol 2011; 152: 758-765

Fibrinogen mer än en prekursor till fibrin Bidrar till blodviskositeten el i den extracellulära vävnadsstrukturen Adsorberas på främmande ytor medger adhesion av trombocyter och leuokocyter (biokompatibilitet) Viktig för trombocytaggregation - ligand till GPIIb-IIIa ( fibrinogenreceptorn ) Weisel JW 2005

Varför mäta fibrinogen? Förvärvad brist av fibrinogen. Viktig variabel vid flera olika patologiska tillstånd (t.ex. IC, leversjukdom, trombolys, blödning). Efterfrågas ofta som ett akuttest. Förvärvad ökning pga. akut-fas reaktion (infektion). Prediktor för transfusionsbehov i samband med kirurgi. Ärftliga bristtillstånd (afibrogenemi, hypofibrinogenemi, dysfibrinogenemi) utreds i samband med koagulationsutredningar. Forskning. Epidemiologiska studier visar att fibrinogen är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.

Fibrinogen enligt Clauss Clauss A. Acta Haematol. 1957; 17: 237-246 Används av de flesta kliniska laboratorierna. Ger information om både fibrinogenets koncentration och kvalitet. 65/66 svenska laboratorier inom EQUALIS koagulationsprogram Fibrinogen Trombin 37 C Fibrinkoagel FXIIIa Tvärbundet fibrin

Andra sätt att mäta fibrinogen/fibrin Viskoelastometri TEG (Functional Fib) ROTEM (FibTEM) Reorox (FibScreen) Elasticitet (Reorox) eller amplitud (TEG/ROTEM) ger ett mått på mängden koagulerbart fibrinogen. Används främst inom Anestesi/op/IVA

Reorox FibScreen 1 Helblod + thromboplastin Resultat beroende på trombocyter + fibrinogen Reorox FibScreen 2 Helblod + thromboplastin + Reopro Resultat beroende på fibrinogen

ROTEM (TEG)

Fibrinolys

Koagulationsprocessen Protein C systemet Protrombin upa Fibrinogen Trombin Fibrin FXIII FXIIIa Thrombomodulin TAFI PAI-1 tpa Fibrin (tvärbundet) Plasminogen Plasmin TAFIa Antiplasmin Fibrinfragment (-dimer m.fl)

Fibrinbildning och nedbrytning: et fibrinolytiska systemet aktiveras av fibrin Fibrinogen ENOTEL Trombin Lösligt fibrin (fibrin monomerer) Trombin FXIIIa FXIII antiplasmin TAFI Tvärbundet fibrin (olösligt) _ Spjälkat fibrin Plasmin _ tpa _ Plasminogen PAI-1

* Både plasminogen och tpa har affinitet till fibrin. * Fibrinbundet plasmin är skyddat mot inaktivering Collen Circulation 1996;93:857-865 Copyright American Heart Association

PRIMÄRSTRUKTUR AV PLASMINOGEN Schaller and Gerber, Cell Mol Life Sci 2011;68:785-801

TROMBOLYSBEHANLING Exempel: akut ischemisk stroke +22 mg rtpa Kirmani et al., Neurology 2012;79 (Suppl 1):S119-S125

Flemmig and Melzig 2012 Plasminogenaktivatorer

Koagulationsprocessen Protein C systemet Protrombin upa Fibrinogen Trombin Fibrin FXIII FXIIIa Thrombomodulin TAFI PAI-1 tpa Fibrin (tvärbundet) Plasminogen Plasmin TAFIa Antiplasmin Fibrinfragment (-dimer m.fl) TAFIa skyddar fibrinet från plasmin genom att klyva bort bindningsställen

Lysinanaloger viktiga antifibrinolytiska läkemedel unn et al., rugs 1999; 57: 1005-1032

Lysinanaloger viktiga antifibrinolytiska läkemedel unn et al., rugs 1999; 57: 1005-1032

-dimer och andra markörer

FIBRINOGEN- OCH FIBRINNEBRYTNINGSPROUKTER (FP) Fibrinogen E E E Plasmin Fibrin monomer Ej stabiliserat fibrin Fraktion X Fraktion Y Fraktion E E Fraktion E E E E E E E E -dimer Fraktion /E FXIIIa Ca2+ Fraktion Y/Y E E E E E E E Plasmin Fraktion YY/X Stabiliserat (tvärbundet) fibrin

Laboratorieanalys av -imer Kombination klinisk bedömning och -dimer: Säker strategi för att utesluta VT Sparar resurser då ca. 30% av vårdsökande med misstanke om VT inte behöver ytterligare undersökningar

Koagulationsprocessen Protein C systemet Protrombin upa Fibrinogen Trombin Fibrin FXIII FXIIIa Thrombomodulin TAFI PAI-1 tpa Fibrin (tvärbundet) Plasminogen Plasmin TAFIa Antiplasmin Fibrinfragment (-dimer m.fl)

Vad hände med fibrinolystesterna? Globala och specifika tester fanns/finns Fibrinolyskomponenterna kan bidra till trombos- eller blödningsproblematik men det anses inte vara kostnadseffektivt att ta med dessa i rutinmässiga utredningar

Fibrinolysutredning 1964 (enl. I M Nilsson) 1968 tillkom det sk. oklusionstestet som mätte fibrinolysrespons efter venös stas

Fibrinplattemetoden (Astrup & Mullertz 1952) Fibrinogen koagulerat i en petriskål. Plasma (0,03 ml) tillsätts och lyszoner mäts efter 18 timmar (±Värmeinaktivering av plasminogen) Thomson JM, 1970

Fibrinolystest med helblod (Fearnley1965) Thomson JM, 1970

Specifika fibrinolysmarkörer -dimer Lösligt fibrin/monomer Plasminogen Antiplasmin Plasmin-antiplasmin komplex tpa PAI-1 TAFI Halveringstid (t 1/2 ) 15-30 tim 4-6 tim ~3 dygn ~3 dygn ~12 tim 5 min 2 tim 15 min

Summering Fibrinogen prekursor till fibrin och koagelbildning. Trombin, fibrinogen, FXIIIa -> tvärbundet fibrin Fibrinolys viktigt för att lösa upp fibrinkoagel. tpa/upa aktiverar plasminogen till plasmin Plasmin klyver fibrin (-dimer m.fl. fragment) Hämmare av fibrinolys: PAI-1, antiplasmin, TAFIa Ökad fibrinolys (trombolys) plasminogenaktivatorer eller minskad fibrinolys med lysinanaloger Globala och specifika tester för att mäta fibrinogen, fibrin och fibrinolyskomponenter.

Concentration