Södertörns högskol Pär Mlmsorg C-uppsts 10 poäng 840316-0073 Religionsvetenskp Vårterminen 2006 Hndledre: Björn Skogr Biel 2000 Om prästen själv får välj?
Innehållsförtekning Innehållsförtekning 2 1. Förord 3 2. Inledning 3 2.2 Frågeställning 3 2.3 Syfte 4 2.4 Mteril 4 2.4.1 Urvl 4 3. Bkgrund 5 3.1 Teori 8 3.2 Ämnet 10 3.3 Metod 11 3.3.1 Enkäten 12 4. Resultt & Anlys 16 4.1 Biel 2000, en hjälpnde hnd eller ett hinder på vägen 16 4.2 Gml uvr oh ung spjuvrr 19 4.3 Jäsüs eller Jesoûs? 22 4.3.1 Jäsüs eller förvrängningr v viktig teologisk utsgor 23 4.3.2 Jesoûs eller förtydlignden v viktig teologisk utsgor 26 4.4 Frmtiden i Svensk kyrkn för Biel 2000 27 4.5 Att påstå sker om Biel 2000 29 4.5.1 Underminer kyrkns undervisning? 29 4.5.2 Historisk smmnhng 29 4.5.3 Androentrism? 30 4.5.4 Förvnskt kulturrv? 31 4.5.5 Överkörd teologer? 32 4.5.6 Text eller intention? 33 4.5.7 Apokryfern till GT 34 4.5.8 Apokryfern till NT? 35 4.5.9 Det primär krvet 36 4.6 Övrig kommentrer i enkäten 37 5. Smmnfttning oh slutstser 39 6. Källor 42 6.1 Littertur 42 6.2 Elektronisk källor 43 6.3 Rpporter, protokoll, direktiv oh erättelser 43 ilg 1: Enkäten som e-postutskik 45 ilg 2: Cirkeldigrm 47 Figur 1-10, fråg 1 oh 2 47 Figur 11-20, fråg 3 oh 4 48 Figur 21-30, fråg 5 oh 6 49 Figur 31-40, påstående oh 50 Figur 41-50, påstående oh d 51 Figur 51-60, påstående e oh f 52 Figur 61-70, påstående g oh h 53 Figur 71-75, påstående i 54 2
1. Förord Under retet denn uppsts hr ett flertl olik personer vrit mig till stor hjälp. Först oh främst vill jg tk min hndledre Björn Skogr som hjälpt mig i stort oh smått, lugnt mig vrje gång jg hr fått pnik oh lltid kommit konstruktiv kritik så fort jg ett om det. Vidre vill jg tk Amnd Iderg, Ann Mlmsorg oh Christin Eriksson för värdefull feedk oh uppmuntrn. Dess fntstisk kvinnor hr i vriernde omfttning vrit ett stöd för mig i mitt rete. Ett stort tk sk även Thoms Mlmsorg h för tt hn lltid ställer upp för mig när jg mest ehöver det. Utn honom oh hns teknisk kunnnde hde jg ldrig livit klr uppstsen i tid. Sist men inte minst vill jg okså sänd ut ett stort tk till ll de präster som tog sig tid tt svr på oh kommenter i min enkät, smt till ll hjälpsmm reeptionister, informnter oh retre i Stokholms stifts olik försmlingr utn vrs hjälp, enkäten ldrig hde fått sådn spridning som den fktiskt fik. 2. Inledning Bielkommissionen gv i slutet v 1999 ut Biel 2000, som ett resultt v en sttlig utredning. Uppgiften vr tt översätt ieln till modern oh tydlig svensk som gör den tillgänglig för så mång som möjligt i vår tid 1. Kommissionen skriver tt Tolkningen v ieln från religiös utgångspunkt hr inte vrit Bielkommissionens uppgift. [ ] Tolkningen oh nvändningen överlåts åt oss ll. 2 Översättningen vr tänkt tt svr mot ett intresse från ett stort ntl grupper i smhället vrv konfessionellt kristn r vr en v dess grupper. Idg hr ändå Svensk kyrkn övergått till tt nvänd sig v denn ny översättning i sin gudstjänster. 2.2 Frågeställning Den primär överordnde frågn jg i min undersökning hr velt få svr på är hur yrkesverksmm svenskkyrklig präster i Stokholms stift ser på ielöversättningen Biel 2000. Underordnt denn fråg ville jg h svr på om det förelåg någr skillnder i ttityder melln kvinnlig oh mnlig präster oh melln präster yrkeserfrenhet v den fullständig översättningen från 1917 oh dem som sknr sådn erfrenhet. 1 http://www.ieln.se/om_ieln/om_kommissionen.html, 10 mj. 2 Iid. 3
2.3 Syfte Syftet min undersökning är tt ge en överskådlig ild v Stokholms stifts prästers ttityder, åsikter oh funderingr kring Biel 2000. Dessutom vill jg utifrån de svr oh kommentrer jg fått för en diskussion kring spekter, pssger oh impliktioner hos Biel 2000-översättningen. 2.4 Mteril Jg utgår i min undersökning från den enkät som jg hr skikt ut till smtlig 3 yrkesverksmm präster i Stokholms stift oh de svr jg fått från dess. Jg kommer även tt fördjup mig i Bielkommissionens rete, direktiv oh utlåtnden oh relter det till testpersonerns svr. 2.4.1 Urvl Då jg omöjligen kn sml in ett så stort mteril tt jg kn säg något om svenskkyrklig prästers ttityder till Biel 2000 i llmänhet hr jg vlt tt egräns mig till präster verksmm i Stokholms stift. Dett hr åde en prktisk oh en metodologisk nledning. Dels hr det vrit en säkerhet tt vet tt om ett elektroniskt utskik inte lykdes skulle det inte vr omöjligt tt inom tidsrmen för uppstsretet esök de erörd försmlingrn oh lämn över fysisk enkäter i egen person. Dels är Stokholms stift Sveriges störst stift efolkningsmässigt 4 oh orde sin skiftnde demogrfisk smmnsättning kunn rymm en mångfld olik åsikter oh ttityder. Stokholms stift innefttr åde försmlingr i stdsmiljö, på lndsygden oh i skärgården. Anledningen till tt jg hr vlt tt enrt vänd mig till yrkesverksmm präster i Stokholms stift är huvudskligen prktiskt etingd. Stokholms stifts stiftsknsli lät, när jg kontktde dem för rådgivning oh hjälp, intresserde v resultten från sådn undersökning som den jg ämnde utför, men vrken kunde eller ville hjälp till tt skik ut enkäten till prästern. Försmlingrn i Stokholms stift visde sig däremot vr myket smretsvillig. Det fåtl som inte hde nmn oh dressuppgifter till sin nställd vr mer än villig tt förse mig sådn uppgifter, när jg förklrt mitt ärende. 3 Med reservtion för en hndfull jg inte hr lykts komm i kontkt (se metod oh urvl) smt eventuellt tekniskt ortfll i form v prolem e-postprogrm hos mig eller hos testpersonern. 4 http://www.stokholmsstift.se/stiftet/stokholmsstift.4.95ef17103e1e0347680001533.html, 23 mj. 4
Däremot skndes sådn informtion så gott som genomgående när en präst vr tjänst-, föräldrledig eller långtidssjukskriven. Mång hde dessutom låtit försmlingen vet tt de, under tiden de vr ur tjänst, inte ville h någr retsrelterde utskik. Alltså lev det prktiskt ogenomförrt tt i studien inkluder ike yrkesverksmm präster. Dessutom ville jg helst tt testpersonern skulle h det yrkesmässig nvändndet v Biel 2000 i så färskt minne som möjligt. Av smm nledningr hr nturligtvis inte pensionerde präster deltgit i undersökningen. 3. Bkgrund Frågn om en svensk nyöversättning v Bieln ktuliserdes redn 1951 då kyrkomötet nhöll hos regeringen om åtgärder för tt få till stånd en provöversättning v Ny testmentet oh Psltren. År 1961 uttlde sig riksdgen i frågn om ehovet oh riktlinjern för en ny översättning. 1963 tillsttes en kommitté som ntog nmnet 1963 års ielkommitté. 5 Kommittén lämnde i örjn v år 1969 etänkndet Nyöversättning v Ny testmentet. Behov oh priniper 6. Kommittén föreslog tt retet tt översätt även Gml testmentet orde påörjs. 7 År 1971 tillsttes 1971 års ielkommitté för översättning v Gml testmentet. 1963 års ielkommitté nsåg även tt två nyöversättningr v Ny testmentet vr nödvändig för tt rådnde ehov på ett tillfredsställnde sätt skulle kunn tillgodoses 8. Den en versionen, kyrkoieln, vr främst tänkt nvänds i gudstjänst oh skulle h en konentrerd, pregnnt språkform som står ärvd ielstil oh smtidigt originlets form närmre 9. Den ndr, folkieln, vr tänkt för enskild läsning oh skulle vr språkligt mer lättillgänglig än kyrkoieln oh vr frire i förhållnde till originlets uttrykssätt utn tt ge vkll på troheten mot dess mening 10. Krvet på två olik översättningr vfärddes v remitterde instnser då dess nsåg tt två mer eller mindre offiiell texter skulle skp förvirring oh ndr prktisk olägenheter. 11 Det föreslogs tt översättningen till sin språkform orde komm närmre folkieln än kyrkoieln. 5 Utildningsdeprtementet, Sttsrådsprotokoll 1972-12-01, Dnr 978, 3588/72, 1972, s 1. 6 Utildningsdeprtementet, Nyöversättning v Ny Testmentet. Behov oh priniper, SOU 1968:85, 1968. 7 Utildningsdeprtementet, Sttsrådsprotokoll 1972-12-01, Dnr 978, 3588/72, 1972, s 1. 8 Iid, s 1. 9 Iid, s 1. 10 Iid, s 1. 11 Iid, s 2. 5
1971 uttlde sig sttsrådet i en premori till regeringen i frågn: Aretet en nyöversättning v Ny testmentet ör nu fortsätt. Det måste nts rimligt tt stten i dgens läge tr nsvr för tt vi på svensk äger en tillförlitlig, tidsenlig version v Bieln. Aretet ör inrikts på tt skp en översättning, en nyöversättning som täker de väsentligste ehoven oh som där om möjligt kn få ställning som huvudtext inom svenskt språkområde. Den svensk texten ör h en sådn språkform, tt texten i regel effektivt förlr originlets innehåll, även innehållslig detljer oh nynser, till den vuxne genomsnittsläsren, oh äg en stilkrktär som svrr mot denn huvuduppgift, originlets stil oh ieltextens funktioner idg. All resurser hos svensk språket som kn tjän dett ändmål ör nvänds. Smndet den nu gällnde texten ör evrs i den mån det inte kommer i strid dess riktlinjer. 12 1972 lämnde ielkommittén förslg till riktlinjer för översättningen 13. Här föreslog mn tt översättning till stil oh innehåll skulle ge den modern läsren smm sk som grundtexten gv sin läsre. Innehållet skulle dessutom återges korrekt oh så tt textens innehåll lir tillgängligt för dgens oh morgondgens normlskolde vuxn mottgre som nått sin språklig mognd 14. Dett skulle enligt de skkunnig vr det primär krvet för översättningsretet. Utöver dett etondes tt i de fll där fler tolkningr v en utsg vr möjlig skulle översättrn sträv efter tt inte välj en översättning som inder läsren vid en end v dess tolkningr. Översättningen skulle dessutom så långt som möjligt återspegl stilistisk egenskper, till vilk hör de stilskillnder som etings v olik genrer oh förfttrtyper. 15 Ytterliggre en intressnt spekt v förretet till översättningen finner vi i 1968 års eredning om stt oh kyrks etänknde Smhälle oh trossmfund. Beredningen tr lnd nnt upp frågn om ielöversättningen i händelse v ändrde reltioner melln smhället oh svensk kyrkn 16. Beredningen nsåg tt ielöversättningr inte enrt vr en inomkyrklig ngelägenhet. De mende tt stten hr från llmänkulturell utgångspunkter ett intresse v tt tillse tt en nvändr ielöversättning finns tillgänglig 17. 12 Iid, s 2. 13 Utildningsdeprtementet, Inför en ny ielöversättning. Riktlinjer oh förslg, Ds U 1972:10, 1972. 14 Utildningsdeprtementet, Sttsrådsprotokoll 1972-12-01, Dnr 978, 3588/72, 1972, s 3. 15 Iid, s 3. 16 Iid, s 6. 17 Iid, s 6. 6
1974 vlämnde kommittén etänkndet Att översätt Gml testmentet. Texter, kommentrer, riktlinjer 18, där llt ifrån grundtexter, orgnistion v retet oh riktlinjer ehndldes. 1975 eslutde regeringen tt i huvudsk följ kommitténs förslg för priniper för översättningen, orgnistion oh tidspln. En invändning mot de skkunnigs förslg som inkom från de flest smfunden oh teologisk fkultetern vr tt den ny översättningen måste h en sådn form tt den ger läsren möjlighet tt tolk viss textställen som profetior om Kristus 19. Dessutom nsåg företrädre för ll lägren tt trditionell uttryk oh herismer 20 orde evrs i större utsträkning än vd de skkunnig hde föreslgit. De nsåg tt viss herismer är viktig delr v svenskn då de fyller en känslomässig funktion hos språket. 21 Denn invändning ts upp oh iflles v Sttsrådet. 1977 eslutdes vid ett regeringssmmnträde tt ielkommissionen även skulle få i uppdrg tt översätt Apokryfern till Gml testmentets. Det fstslogs även tt översättningen v pokryfern inte skulle örj förens översättningen v Ny testmentet vr klr. Dett för tt kommissionens resurser skulle räk till. Smtidigt fstslogs det tt översättningen v pokryfern inte kunde stå klr senre än översättningen v Gml testmentet för tt pokryferns ställning inte skulle försvgs. 22 År 1981 pulierde ielkommissionen nyöversättningen v Ny testmentet. Det utkom så kllde lndversioner v Bieln där översättningen v Gml testmentet vr från 1917 men Ny testmentet vr från 1981. Redn fem år senre utkom pokryfern till Gml testmentet. Det skulle vis sig tt kommissionen råge hde hållit tidsplnen för pokryfern. Först ytterligre nio år senre, 1995, kom direktiven för när ett slutförnde v retet nyöversättningen v Gml testmentet, senst måste vr vklrt. I ett tilläggsdirektiv till ielkommissionen uppmndes denn tt plner sitt rete så tt en smld utgåv v Bieln skulle vr tillgänglig först söndgen i dvent år 1999 23. Aretet hde tidigre eräknts kunn slutförs tidigst i örjn v år 2002 men 18 Utildningsdeprtementet, Att översätt Gml testmentet. Texter, kommentrer, riktlinjer, SOU 1974:33, 1974. 19 Utildningsdeprtementet, Protokoll vid regeringssmmnträde, Dnr 2091/74, 1975, s 3. 20 En herism uppkommer när mn översätter ett hereiskt uttryk ord för ord till svensk så tt det inte följer norml svensk grmmtik. 21 Utildningsdeprtementet, Protokoll vid regeringssmmnträde, Dnr 2091/74, 1975, s 3. 22 Utildningsdeprtementet, Tilläggsdirektiv för ielkommissionen, Dir 1977:105, 1977. 23 Först söndgen i dvent örjr det ny kyrkoåret. Följktligen vr först söndgen i dvent 1999 först dgen på kyrkoåret 2000. 7
Svensk ielsällskpet såväl som ärkeiskopen frmförde önskemål om tt färdigställndet om möjligt skulle tidigreläggs. 24 Först söndgen i dvent 1999 kom så Biel 2000 som innehöll de ilisk ökern i sin slutgiltig utformning. Stndrdutgåvn not- oh prllellpprter utkom dok inte förens i slutet v år 2000. 3.1 Teori Det finns oerhört myket skrivet om Biel 2000, ielöversättningr, översättningspriniper, filologi oh exegetik. Då min undersökning inte syftr till tt åskådliggör detten kring dess frågor utn snrre till tt eskriv ttitydern till en speifik översättning kommer jg inte tt uppehåll mig särskilt länge vid dess frågor. En prinipiell svårighet är dok i vd mån så gml texter som Bielns kn förstås oh ehåll sin krktär genom okstvlig översättning. Om vi skulle låt en dtor översätt Bieln skulle förmodligen det llr mest li helt oegripligt. Att ll översättning innehåller ett mått tolkning må vr en klihé men det är inte mindre snt för det. Vår ord ändrr etydelse, lddning, ssoitioner oh fogr ny till sig. Exempelvis är offer inte längre främst något mn ränner till gudrn. Det ssoiers oft till rottsoffer eller självuppoffring. En metod för tt översätt gmml text är tt tolk smmnhnget ett ord står i, funder ut vilk etydelser det kn h hft för textens smtid läsre oh komm på ett ord eller en ordlydelse som förlr smm sk till den nutid läsren. Denn metod kräver väldigt myket v översättren. Utöver språklig kunskp krävs historisk kunskp om textens tillkomstkontext oh en förståelse för oh insikt i dåtidens människor oh ders livssitution. Det finns dok ndr förhållningssätt till översättningsrete som ifrågsätter denn metod som ktulisers när det är Bielns öker som sk översätts. En sådn metod är den okstvlig översättningen, som är gnsk oprolemtisk när vi exempelvis översätter nutid littertur. Vi är eknt ndr länders språk oh kultur oh kn i värst fll fråg någon därifrån om ett förtydlignde. När vi i en engelsk romn läser tt it s rining ts nd dogs vet vi tt det inte hndlr om ett poklyptiskt senrio där det fktiskt fller ktter oh hundr från himlen utn om ett riktigt usväder. Den fördelen hr vi inte när vi översätter Bieln. 24 Utildningsdeprtementet, Tilläggsdirektiv för ielkommissionen, Dir 1995:99, 1995, s 2. 8
En tredje metod som är särskilt vnlig när det gäller översättning v just Bieln, är tt mn tolkr den utifrån den kristn tron oh trditionen. Det är dok sällsynt tt någon v dess metoder existerr i sin renste form. De llr flest översättningr nvänder sig på ett eller nnt sätt v smtlig v dess metoder. Seth Erlndsson vr huvudöversättre v Svensk Folkielns Gml testmente oh en v de skrpste kritikern till Biel 2000. Hn hr skrivit oken Hur skll Bieln översätts? 25 där hn ger sin syn på just dett prolem. Boken är givetvis en prtsinlg oh Erlndsson är myket kritisk till ielkommissionens rete. Det sk dok sägs tt Erlndsson i sitt förord är öppen dett. 26 Erlndsson menr tt mn måste försök gör full rättvis åt det verk som översätts. Mn får ndr ord inte påverks v sin sujektiv uppfttningr om verket. Det är inte vetenskpsmäns rekonstruktioner v vd som är rimligt eller möjligt som skll översätts utn Bielns udskp, vd texten säger. 27 Hn menr även tt innehållet inte får npsss till vd mn själv kn epter även om översättren inte kn del viss uppfttningr som texten ger uttryk för. Hn kritiserr lnd nnt ielkommissionen för tt de inte hr räknt Gud i sitt rete utn förutstt, främst i noter men även i texten, tt textern är människors verk oh inte vrit öppn för möjligheten tt de kn h vrit gudomligt inspirerde. Bielkommissionen hr vlt tt i stor utsträkning nvänd sig v den först nämnd metoden. Själv utryker de det på följnde sätt: När heristen hr sökt den exkt etydelsen i ett ord hr förfttren sökt det ord som förlr dett på svensk. 28 Det står även inskrivet i direktiven till kommissionen tt riktpunkten för översättningsretet [ ] ör vr tt översättningen så långt som möjligt till åde innehåll oh stil ger sin mottgre detsmm som originlet gv sin läsre. 29 Vrken Erlndsson eller ielkommissionen håller sig riktigt till de metodologisk priniper de ställt upp, i sin respektive översättningr. Erlndsson npssr nämligen översättningen till vd hn själv kn epter då hn utgår från tt Bieln är gudomligt inspirerd oh tt den hr ett udskp, eller ndr ord utifrån sin kristn övertygelse. Bielkommissionen å sin sid står inte heller opåverkde v den kristn tron oh trditionen. Nednstående exempel kn på olik pln ses som ett exempel på hur åde 25 Erlndsson, Seth, Hur skll Bieln översätts?, 1999, XP Medi. 26 Iid, s 8. 27 Iid, s 11. 28 http://www.ieln.se/om_ieln/om_oversttningsretet.html, 23 mj. 29 Utildningsdeprtementet, Sttsrådsprotokoll 1972-12-01, Dnr 978, 3588/72, 1972, s 3. Min kursivering. 9
Erlndsson oh Bielkommissionen frångår sin direktiv oh förestser, men okså hur svårt det kn vr tt helt ignorer kristen trdition oh prxis när mn översätter Bieln. Eliseth Shüssler Fiorenz pekr på möjligheten kvinnlig försmlingsledre oh dikoner i den tidig kristn trditionen. Hon tr upp frmställningen v Foie som i Romrrevet klls för dikonos oh prosttis i försmlingen i Kenhrei. Exegetern hr en tendens tt ton ner etydelsen v de åd titlrn här, eftersom de nvänds hänvisning till en kvinn. Närhelst Pulus kllr sig eller Apollos, Timotheos eller Tyhikos för dikonos översätter forskre ordet dikon, men eftersom uttryket här nvänds om en kvinn, översätter exegetern det tjänrinn, hjälpre eller dikoniss. 30 I Biel 2000 heter det: JAG VILL LÄGGA [si] ett gott ord för vår syster Foie, som tjänr försmlingen i Kenhrei. 31 Dett är, Fiorenzs resonemng, inte lls tt ge dgens läsre smm sk som originlet gv sin, utn en omskrivning som ger en helt ny etydelse. I Folkieln lyder smm ställe: Vår syster Fee som tjänr försmlingen i Kenkre vill jg lägg ett gott ord för. 32 På smm sätt är denn tolkning, om vi litr till Fiorenz, npssd till vd översättren kn epter. Nu hr dok inte Erlndsson personligen överstt denn vers då hn ju som nämnts vr översättre v Gml testmentet. Däremot är det rimligt tt nt tt hn skulle nse tt smm priniper orde gäll även för Ny testmentet. 3.2 Ämnet Bielkommissionen hr läst, tolkt oh överstt Bieln utn någr uttlde teologisk förestser oh som de själv uttryker det förestsen tt gör den tillgänglig för så mång som möjligt genom modern oh tydlig svensk. Jg nser tt det därför är oerhört intressnt oh relevnt forskning tt undersök vd prästerskpet, i den kyrk som eslutt sig för tt nvänd sig v översättningen, tyker om den. 30 Shüssler Fiorenz, Eliseth, Hon får inte glömms, 1992, Verum, s 69. 31 Bielkommissionen (övers.), Biel 2000, 1999, Verum, s 1389 (Rom 16:1). 32 Stiftelsen Svensk Folkieln (övers.) Bieln, 1998, XP Medi, s 257 (Rom 16:1). 10
3.3 Metod För tt kunn esvr min frågeställning om hur yrkesverksmm svenskkyrklig präster i Stokholms stift ser på Biel 2000, hr jg vlt tt nvänd mig v en kvntittiv metod. Jg utformde en prototyp för den enkät jg ämnde skik ut till Stokholms stifts präster för tt kunn utför en pilotstudie. För tt undvik tt smm personer svrde på enkäten som på prototypen vlde jg tt vänd mig till svenskkyrklig teologistudenter som ämnde ikläd sig prästämetet. Dels på grund v tt det skulle li svårt tt få testpersonern tt svr inte r en utn två gånger på en enkät, de knske inte vr det minst intresserde v. Dels skulle inte förutsättningrn för de präster som inte verkt i pilotstudien oh de som hde det vr densmm, när de skulle svr. De fyr åldersktegoriern upplevdes v de verknde som lltför grovhuggn oh önskemål om tt få mrker fler än ett lterntiv frmfördes. Jg vlde dok, i smråd min hndledre, tt ignorer dess invändningr då vi åd nsåg tt fyr åldersktegorier 33 vr fullt tillräklig oh tt fler endst skulle rör till det för testpersonern. Jg hr dok vlt tt redovis även de fll där testpersonern hr mrkert fler än ett v dess svrslterntiv istället för tt helt underkänn sådn svr. Efter ytterligre någr modifiktioner oh omformuleringr stod den slutgiltig versionen v enkäten klr. Då jg sknde ekonomisk el för ett fysiskt utskik till 408 präster oh inte heller lykdes få sponsring vre sig från Stiftsknsliet eller från högskoln slöt jg mig till tt ett elektroniskt utskik vr mitt end prktiskt genomförr lterntiv. Med hjälp v försmlingrns hemsidor smt personl på försmlingsexpeditionern lykdes jg sml ihop e-postdresser till de llr flest prästern i Stokholms stift, smt hemdresser till övrig. Lördgen den 15 pril 2006 skikde jg ut enkäten vi e-post 34. Ett fåtl präster som sknde e-postdresser fik en utskriven version skikd per post smm dg. En vek senre, lördgen den 22 pril, skikde jg en påminnelse till ll dem som inte svrt på ett sådnt sätt tt jg kunde prik v dem på min list över e-postdresser. Ett fåtl testpersoner som hde svrt per post svrde nämligen helt nonymt. Vd gäller eretning v mterilet hr jg utöver tt smmnställ resultten från smtlig testpersoner även vlt tt gör två uppdelningr, två olik ktegorier v testpersoner i vrje. Dett för tt se om det eventuellt föreligger någon skillnd i ttityder 33 0-18, 19-40, 41-65 oh 65+. 34 Se ilg 1. 11
melln könen oh melln präster yrkeserfrenhet v åde Biel 2000 oh 1917 års översättning oh de som inte hr det. Då jg inte lykdes få hel popultionen tt svr på min enkät måste jg när jg oserverr sådn skillnder eräkn snnolikheten för tt det föreligger en skillnd i hel popultionen. Med ndr ord; för tt kunn uttl mig om ttitydskillnder som eror på kön eller eventuell erfrenhet v 1917 års ielöversättning lnd ll yrkesverksmm präster i Stokholms stift. För tt t red på dett hr jg nvänt mig v så kllde ²-test. ²-test går ut på tt eräkn snnolikheten för tt den oserverde skillnden eror på slumpen eller på en fktisk skillnd i popultionen. Jg hr vlt tt nvänd mig v de inom sttistiken oftst 35 förekommnde signifiknsnivåern, 1% oh 5%. 5% signifiknsnivå inneär tt jg i fem fll v 100 kommer tt komm frm till tt en eventuell skillnd är signifiknt även om den inte är det. En signifiknsnivå på 1% för tt den risken minskr, men smtidigt ökr risken för tt jg vfärdr skillnden som ej signifiknt när den fktiskt är det. 36 Jg kommer därför tt nge vid vilken signifiknsnivå en eventuell skillnd är signifiknt förutstt tt jg finner tt så är fllet. 3.3.1 Enkäten Jg ämnr här så kortfttt som möjligt motiver vrför enkäten jg nvände mig v i undersökningen ser ut som den gör. Jg strävde efter tt h en kortfttd, men smtidigt informtiv oh tydlig instruktion där jg smtidigt presenterde vem jg vr oh vd jg sysslde. Jg undvek vsiktligen tt preiser exkt hur jg ville h svren oh hur testpersonern skulle mrker i enkäten. Dett för tt testpersonern själv skulle svr på det sätt som vr smidigst för dem. Ett pr testpersoner hde viss teknisk svårigheter tt svr. I de fll där testpersonern som hde prolem hörde v sig, löste det sig på ett eller nnt sätt. Det är dok tänkrt tt en del v ortfllet kn h hft teknisk orsker. Jg ville tt enkätens först fråg skulle vr så tydlig oh lätt tt esvr som möjligt för tt på så vis få upp testpersonerns intresse för enkäten. Jg nser okså tt jg lykdes i min intention tt gör frågn lätt tt esvr då endst 2,3% 37 vstod. Frågn ehndlde huruvid den ny översättningen upplevts h underlättt testpersonerns rete tt förl Bielns udskp. Mn skulle kunn rgumenter för tt jg en 35 Stukát, Stffn, Sttistikens grunder, 1993, Studentlittertur, s 73. 36 Iid, s 74. 37 Proentvärdet åsyftr deltgrn i undersökningen oh inte hel popultionen. 12
sådn formulering skulle ehöv en korrespondernde fråg som fråg ett kunde ild ett motstspr i likhet frågorn två oh tre, för tt undvik tt li polemisk. Jg vlde dok tt låt li nledning v tt jg som sgt ville h enkätens först fråg så okomplierd oh lätt tt esvr som möjligt. Istället vlde jg tt h svrslterntivet Nej, tvärtom smt även sätt det som först lterntiv i ordningen för tt i störst möjlig mån eliminer eventuell polemisk lddning i frågn. Mn skulle nu kunn rgumenter för tt jg ändå hr en olns i svrslterntiven då jg hr två j-lterntiv. J, lite oh J, den hr inneurit en stor skillnd orde korresponder mot Nej, tvärtom myket oh Nej, tvärtom lite om mn ser svrslterntivet inte märkrt som ett neutrlt lterntiv, ett Jg vet inte -lterntiv. Jg nser dok tt det snrre är ett neknde lterntiv. Jg hr genomgående undvikit tt h Jg vet inte som svrslterntiv i enkäten. Istället hr jg ett testpersonern tt hopp över frågor de inte kn eller vill esvr, men tt i sådn fll kommenter dett. Att språket oh stilen i Biel 2000, skiljer sig mrknt från 1917 års översättning är en självklrhet oh etingdes v tt 1917 års översättning nsågs ålderdomlig redn när den utkom. Smtidigt är språket i 1917 års översättning eknt oh i viss fll även känslomässigt förknippt ieltextern för mång människor som hr vuxit upp den. Mot kgrund v dett ville jg utrön om prästern i sitt rete hde märkt någon skillnd i hur r eller dåligt Biel 2000 fungerde i olik åldersgrupper. Fråg två oh tre ehndlr därför i vilk åldersgrupper förlingen v Bielns udskp hr fungert äst respektive sämst. Här ville jg h så tydligt urskiljr åldersktegorier som möjligt vrför jg vlde tt egräns dem till fyr styken. En rn- oh ungdomsktegori, två vuxenktegorier oh en ktegori för människor i pensionsåldern. Kritik riktdes mot dess åldersktegorier åde i pilotstudien oh i undersökningen. Den llmänn tendensen vr tt gruppern vr lltför grovt tillyxde, tt det ehövdes fler oh tt det orde finns möjlighet tt mrker fler än ett lterntiv. Att åldersktegoriern är grovt tillyxde tror jg är en nödvändighet för tt de flest testpersoner klrt oh tydligt sk kunn urskilj skillnder melln lterntiven. Jg tror dok inte tt jg hde fått ens hälften så mång svr som jg fik om jg hde hft duelt så mång eller fler svrslterntiv. Frmförllt skulle rn- oh ungdomsktegorin om den deldes upp resulter i ett svrslterntiv myket små rn, vilket skulle h till följd tt långt fler testpersoner skulle nge tt förlingen fungert sämst gentemot dess små rn. Sådn svr skulle enligt mig vr rätt 13
ointressnt. I de fll då testpersonern hr ignorert instruktionern oh krysst för fler än ett svrslterntiv på dess åd frågor hr jg dok tillåtit dett. I fråg fyr oh fem ville jg t red på om prästern nsåg tt Biel 2000 hr förvrängt respektive förtydligt viktig teologisk utsgor i ieln. I svrslterntiven finns möjlighet tt nge om dett skett i stor eller liten utsträkning, eller inte lls. Jg uppmnr även testpersonern tt ge exempel på sådn utsgor om de svrr jknde. Anledningen till tt denn fråg är uppdeld i två i enkäten är fler. Den viktigste är tt det är fullt möjligt tt en oh smm präst nser tt Biel 2000 åde hr förvrängt oh förtydligt viktig teologisk utsgor. Jg ville även undvik polemisk lddning vrför två korrespondernde frågor verkde lämpligt. Fråg sex utformdes till tt li något v en kontrollfråg för resten v enkäten. Jg ville h red på om prästern nsåg tt Svensk kyrkn även fortsättningsvis skulle nvänd sig v Biel 2000. Jg tänkte mig även tt den här frågn skulle spegl resten v enkäten såtillvid tt om testpersonern i stor utsträkning hde svrt väldigt positivt på de ndr frågorn men esvrt fråg sex neknde, oh vie vers skulle det kunn vr så tt jg hde misst tt fråg efter något viktigt. Alterntivt tt personern ifråg hde fyllt i fel eller på nnt sätt förvillts v enkäten, vilket okså hde vrit llvrligt. Det är dok myket möjligt tt det kommer tt komm en ny översättning, knske en ättre, någon gång i frmtiden. Jg ville inte h ortfll hänvisning till tt testpersonern inser dett. Därför vr jg nog tt i frågn eton tt jg vr ute efter ders åsikt idg. Jg insåg även tt endst ett jknde oh ett neknde svrslterntiv tyvärr vr ohållrt. Det skulle gör frågn lltför ktegorisk oh ge ett större ortfll. Under fråg 7 ställde jg upp ett ntl påståenden om Biel 2000 som jg lät min testpersoner t ställning till. Testpersonern omds mrker det eller de påståenden som de höll om. Dess påståenden är färgde på ett eller nnt sätt för tt inte sk frmstå som självklr oh llmängiltig. Någr är kritisk till Biel 2000 oh någr är positiv. Tnken de kritisk påståenden är tt de sk ge testpersonern möjlighet tt t ställning även till själv översättningsretet, dess omständigheter, urvl oh nnt som inte ryms under fråg 4. Tnken de åd positiv påståenden, utöver tt minsk en eventuell polemisk lddning på fråg 7, är tt låt testpersonern t ställning till om översättrn på ett r sätt lykts sin egn förestser. Jg edömer tt dess nio påståenden väl kompletterde min undersökning. Givetvis är det möjligt tt ställ upp ännu fler intressnt oh knske representtiv påståenden om Bielkommissionens rete, liksom det kunde vr fruktrt tt gör egn seprt frågor 14
v påståenden. Jg hr dok frmför de eventuell fördelr dett skulle ge, vlt tt prioriter möjligheten tt snt oh enkelt esvr min enkät. Påstående formulerde jg på följnde sätt: Notern åskådliggör på ett utmärkt sätt ielordens historisk smnhng. Anledningen till denn formulering är tt jg nsåg tt ett utelämnnde v ordet utmärkt skulle gör påståendet lltför llmängiltigt för tt vr intressnt. Smm sk om jg hde ytt ut utmärkt mot r. På smm sätt resonerde jg när jg formulerde det ndr positiv påståendet under fråg 7; påstående i. Det löd: Översättrn hr på ett föredömligt sätt lykts förl ielns poetisk kvlitéer oh olik stilnivåer på en lättegriplig svensk. Om påstående i hde sknt det förstärknde ordet föredömligt hde det livit lltför llmängiltigt oh där gnsk ointressnt tt h i en undersökning som denn. 15
4. Resultt & Anlys 4.1 Biel 2000, en hjälpnde hnd eller ett hinder på vägen Den här delen v nlysen kommer tt ehndl resultten från enkätundersökningen på fråg 1. Frågn löd ordgrnt: Anser du tt den ny översättningen hr underlättt ditt rete tt förl Bielns udskp? Av 408 yrkesverksmm präster i Stokholms stift, svrde 172 v dem på enkäten. Endst fyr styken underlät tt svr på fråg 1. Svrslterntiven J, lite oh d J, den hr inneurit en stor skillnd är 40 respektive 32 proent de lnd testpersonern i särklss populärste lterntiven. 20 proent v testpersonern nser sig inte h upplevt någon förättring oh hr krysst för ; Inte märkrt. Endst sex proent eller drygt en tjugondel v de tillfrågde nsåg tt Biel 2000 tvärtom hde försvårt ders rete; svrslterntiv : Nej, tvärtom. 38 Om mn delr upp testpersonern efter kön ser vi en del skillnder i svren. Blnd de 76 kvinnlig deltgrn i undersökningen nser endst fyr proent tt lterntiv, stämmer äst in på ders åsikter, n lnd de 96 männen är motsvrnde proentsts sju. Likså de som inte märkt någon förättring är färre lnd de kvinnlig deltgrn; 16 proent jämfört männens 23 proent, hr vlt lterntiv. Dok är ingen v dess åd oserverde skillnder sttistiskt signifiknt. 32 proent v kvinnorn är försiktigt positiv oh hr mrkert lterntiv, jämfört 47 proent v männen. Vi ser även tt 43 proent v kvinnorn nser tt Biel 2000 hr underlättt ders rete i stor utsträkning n endst 23 proent v männen hr Figur 1: Fråg 1 d 32% 2% 6% 20% 40% 38 Se fig. 1. 16
mrkert dett svrslterntiv; lterntiv d. 39 Skillnden melln män oh kvinnors enägenhet tt mrker lterntiv är signifiknt på 5% signifiknsnivå oh på lterntiv d på 1% signifiknsnivå. Vi kn lltså slut oss till tt det föreligger en fktisk skillnd i ttityder melln män oh kvinnor okså i den totl popultionen. Att kvinnlig präster i Stokholms stift i större utsträkning än mnlig hr upplevt en större positiv skillnd i hur Biel 2000 hr påverkt ders rete är lltså myket snnolikt. Om vi delr upp svrslterntiven i två lok lterntiv oh som neknde oh lterntiv oh d som jknde är dok inte skillnden melln könen särskilt stor. 75 proent v kvinnorn oh 70 proent v männen svrr jknde. Motsvrnde proentsts för de neknde lterntiven är 20 för kvinnorn oh 30 för männen. Skillnden är inte sttistiskt signifiknt. Däremot kn vi utn vidre konstter tt kvinnlig präster i Stokholms stift oftre nser tt Biel 2000, hr underlättt ders rete i stor utsträkning, n männen nser tt förättringen är mindre. Ännu en intressnt uppdelning v testpersonern är möjlig. Då nyöversättningen v Ny testmentet, som ingår i Biel 2000, utkom redn 1981 kn det vr intressnt tt se om det finns en skillnd i svr melln de präster som på fråg 8 i enkäten, ngivit tt de hr vrit i prästyrket i 25 år eller mer oh de som hr vrit präster kortre tid än så oh därför ldrig rett, som präst, enrt 1917 års översättning. Mång v dem hr vrit i tjänst så länge tt de dok hr rett hyridilr 1981 års översättning v Ny testmentet oh 1917 års översättning v Gml testmentet. Jg kommer hädnefter tt enämn dess som Grupp L, estående v präster lång yrkeserfrenhet, oh Grupp K, estående v präster kortre yrkeserfrenhet. Dess etekningr syftr enrt till huruvid testpersonern de åsyftr, hr yrkeserfrenhet v 1917 års ielöversättning. Grupp L är 50 till ntlet oh Grupp K är 120 styken. Två testpersoner hr inte ngivit ntl år i tjänst i sin svr oh räkns därför vrken i Grupp K eller i Grupp L. Ingen skillnd melln de två gruppern går tt utläs på svrslterntiv oh. I åd gruppern nser sex proent tt lterntiv äst stämmer överens ders erfrenhet oh 20 proent tt lterntiv stämmer äst. När det kommer till de jknde lterntiven är skillnden dok stor. Blnd prästern i Grupp L hr 54 proent mrkert lterntiv, n 20 proent hr mrkert lterntiv d. Motsvrnde siffror för Grupp K vr 35 respektive 36 proent. 40 Skillndern i svr melln de åd gruppern på lterntiv oh 39 Se fig. 2 oh 3. 40 Se fig. 4 oh 5. 17
d är åd signifiknt på 5%-nivån. Det är ndr ord snnolikt tt det föreligger en skillnd okså i hel popultionen. Mn kn inte undvik tt här dr prlleller till skillndern melln de kvinnlig oh de mnlig testpersonerns svr. Både männen oh Grupp L hr i myket större utsträkning än kvinnorn oh Grupp K mrkert lterntiv frmför lterntiv d. En förklring till denn koherens kn vr tt en större ndel v prästern lång yrkeserfrenhet är just män. Två tredjedelr v dess är män jämfört drygt hälften v de kortre yrkeserfrenhet. För tt det sk vr möjligt tt säkerhet t red på vilk skillnder som eror på olik ttityder hos de olik könen oh vilk som eror på yrkeserfrenhet skulle det vr önskvärt tt del upp dess i fler grupper; kvinnor i Grupp L, män i Grupp K oh vise vers. Tyvärr skulle dess grupper li så små tt de förlorde stor delr v sitt sttistisk värde oh jg skulle h svårt tt uttl mig om hel popultionen utifrån sådn värden. Då Grupp L i större utsträkning är mer restriktiv till i vilken grd Biel 2000 hr underlättt ders rete kn vi frests tt tro tt Biel 2000 visserligen förde en positiv skillnd för prästerskpet i ders rete, men tt den vr liten. Vi skulle kunn stödj oss på svren från de präster som fktiskt hr vrit verksmm så länge tt de jot den tidigre översättningen okså. Det är dok frligt tt dr sådn slutstser enrt utifrån dess resultt. Mn loks gärn tt tro tt Grupp L sin erfrenhet v tt jo 1917 års översättning ättre kn uttl sig om eventuell förättringr. Det kn dok lik gärn vr tvärt om. Det end vi utifrån dess resultt kn säg något om är ttitydern gentemot översättningen lnd olik grupper. Det går inte utifrån denn fråg säg tt Grupp K eller de kvinnlig prästern överskttr etydelsen v Biel 2000 för förlingen v Bielns udskp. Däremot kn vi påvis vd testpersonern tyker i denn fråg. 18
4.2 Gml uvr oh ung spjuvrr Nedn kommer jg tt ehndl frågorn 2 oh 3 i enkäten. Dess frågor utformdes som korrespondernde motstspr oh löd: I vilk åldersgrupper hr förlingen v Bielns udskp Biel 2000 fungert äst[respektive sämst]? Som jg redogjorde för i tidigre i uppstsen 41 vr mång testpersoner kritisk till dess åd frågor. En del nsåg tt åldersktegoriern inte vr tillfredsställnde n ndr mende tt de inte hr upplevt någon skillnd i hur väl Biel 2000 hr fungert i olik åldersgrupper. Bortfllet på dess frågor är därför stort. Hel 31 proent v de verknde hr underlåtit tt svr på fråg 2. Motsvrnde siffr för fråg 3 är 38 proent. 26 proent nsåg tt förlingen fungert äst rn oh ungdomsktegorin, lterntiv. 22 proent nsåg tt det fungert äst den yngre vuxenktegorin, lterntiv. Nio proent hde upplevt tt den äldre vuxenktegorin vr lättst tt förl Bielns udskp till, lterntiv. Endst en proent nsåg tt förlingen fungert äst pensionärsktegorin. 42 11 proent v testpersonern hr mrkert mer än ett lterntiv på denn fråg. Fyr proent hr mrkert ll svrslterntiv, vilket är detsmm som tt inte svr lls. Två proent hr mrkert ll svrslterntiv utom lterntiv d, vilket är det smm som tt nge tt förlingen fungert sämst i åldersktegori d, vilket smtlig v dess 31%, 2%,,, d 4%,, 2%, 3% Figur 6: Fråg 2 d 9% 1% 26% 22% 38%, d 1% Figur 11: Fråg 3, d 1% 5% 2% 3% d 50% 41 Se punkt 3.3.1 Enkäten. 42 Se fig. 6. 19
testpersoner även hr ngett på fråg 3. Det säger dok ingenting om i vilken åldersgrupp det fungert äst. I prktiken är lltså ortfllet på fråg 2, 37 proent snrre än 31. Tre respektive två proent v testpersonern hr mrkert de åd yngst ktegoriern, oh, respektive de åd vuxenktegoriern, oh. Då det vr så oerhört få som i prktiken hr vlt tt mrker fler än ett lterntiv kommer jg inte tt t upp dess när jg redogör för skillndern melln de olik grupper jg hr delt in testpersonern i. Skillndern i multisvr är heller inte signifiknt melln någr v dess grupper. Även skillndern i svr på de ndr svrslterntiven är melln kvinnor oh män liten. 25 proent v kvinnorn hr ngett lterntiv, jämfört 26 proent v männen. 23 proent v männen nser tt förlingen fungert äst gentemot åldersktegori. Motsvrnde proentsts för kvinnorn är 21. 11 proent v männen nser tt förlingen fungert äst åldersgrupp, jämfört 5 proent v kvinnorn. Ing kvinnor nser tt det fungert äst pensionärsktegorin. Det gör dok två proent v männen. Kvinnorn hr ett något större ortfll än männen; 33 proent jämfört 29. Ing v dess skillnder är dok sttistiskt signifiknt. 43 Inte heller melln Grupp L oh Grupp K är skillndern i svr särskilt stor. 44 Undntget är i hur mång som hr ngett tt förlingen hr fungert äst mot den äldre vuxenktegorin, svrslterntiv. 20 proent v Grupp L, jämfört fyr proent v Grupp K, hr mrkert dett lterntiv. Det här en signifiknt skillnd även på 1%- nivån oh indikerr således tt en skillnd föreligger även i hel popultionen. Det är tänkrt tt dett kn ero på tt hel Grupp L tillhör åldersktegori. Om så är fllet ehöver det inte nödvändigtvis etyd tt dess nser tt de själv hr lättre tt t till sig ny kunskp utn kn ero på mång fktorer. Exempelvis tt mn hr lättre för tt kommunier människor i ungefär ens egen ålder, vilket okså skulle förättr förutsättningrn för en r förling v ett udskp. Även på fråg 3 fik jg ett stort ortfll. Hel 38 proent v testpersonern svrde inte på frågn. De som svrde vr dok gnsk överens om tt förlingen hde fungert sämst gentemot pensionärsgruppen, lterntiv d. Hel 50 proent v ll testpersoner hde mrkert dett lterntiv. Tre proent nsåg tt förlingen fungert sämst den äldre vuxenktegorin, två proent den yngre oh fem proent rn- oh ungdomsktegorin. En proent hde ngett tt det fungert sämst i de åd äldst 43 Se fig. 7 oh 8. 44 Se fig. 9 oh 10. 20
åldersktegoriern, oh d, liksom en proent hde mrkert åde pensionärsktegorin oh rn- oh ungdomsktegorin. 45 Då det förekom myket små skillnder melln de olik ktegoriern v testpersoner 46 oh ingen v dess vr signifiknt tr jg inte upp dess här. Det stor ortfllet till trots kn vi utläs viss trender i svren. En stor ndel v de yrkesverksmm prästern i Stokholms stift nser tt personer i pensionsåldern hr svårre tt t till sig Biel 2000-översättningen än ndr. Däremot är det en gnsk jämn fördelning över de kvrvrnde åldersktegoriern vd gäller vilken grupp som förlingen fungerr äst gentemot. Smtidigt är det värt tt poängter tt väldigt mång hr funnit tt de inte kn esvr dess frågor v vriernde nledningr. Den i särklss vnligste kommentren jg hr fått från dess är tt de nser tt förlingen fungerr lik r, eller dåligt, gentemot ll åldersgrupper. 45 Se fig. 11. 46 Se fig. 12-15. 21
4.3 Jäsüs eller Jesoûs? Här ämnr jg kortfttt redovis resultten på fråg 4 oh 5 i enkäten för tt sedn resoner kring de exempel på förvrängningr oh förtydlignden som testpersonern gv i sin enkätsvr. Fråg 4 löd: Anser du tt den ny översättningen hr förvrängt viktig teologisk utsgor i Bieln? Fråg 5 nvände sig v exkt smm formulering undntg för tt ordet förvrängt yttes ut mot förtydligt. En stor mjoritet v testpersonern svrde entydigt nej på fråg 4. 75 proent mrkerde lterntiv, Nej, i enkäten. 19 proent v deltgrn nsåg tt den ny översättningen i någr fll hde förvrängt viktig teologisk utsgor, lterntiv, n r tre proent nsåg tt dett hde skett i stor utsträkning, lterntiv. 47 Ingen större skillnd stod tt finn i mäns oh kvinnors svr. Männen hde ett pr proentenheter högre ndel som hde mrkert åd de jknde svrslterntiven. Smtidigt hde kvinnorn ett pr proentenheter högre ndel som inte hde svrt eller hde svrt neknde på frågn. 48 Ungefär smm förhållnde står tt finn i svr melln Grupp L oh Grupp K. Grupp L nser i något större utsträkning än Grupp K tt en förvrängning v viktig teologisk utsgor hr ägt rum. 49 Vrken skillndern melln könen eller melln erfrenhetsktegoriern är dok sttistiskt signifiknt. Figur 16: Fråg 4 3% 3% 19% Figur 21: Fråg 5 8% 16% 75% 43% 33% 47 Se fig. 16. 48 Se fig. 17 oh 18. 49 Se fig. 19 oh 20. 22
Nästn hälften v testpersonern svrde jknde på fråg 5. 16 proent mende tt Biel 2000 i stor utsträkning hr förtydligt viktig teologisk utsgor. 33 proent mrkerde tt så hde skett i någr fll. 43 proent nsåg inte tt någr sådn förtydlignden står tt Finn i Biel 2000. Endst ått proent underlät tt svr på frågn, vilket är något fler än på fråg 4. 50 Skillnden melln mäns oh kvinnors svr vr här större än på fråg 4. Drygt hälften v kvinnorn nsåg i vriernde omfttning tt Biel 2000 hr förtydligt viktig teologisk utsgor, n drygt hälften v männen nsåg tt så inte vr fllet. 51 proent v männen svrde nej på frågn, lterntiv, jämfört 33 proent v kvinnorn. Den skillnden är okså signifiknt på 5%-nivån. Kvinnorn hr i större utsträkning mrkert svrslterntiv, vilket dok inte är sttistiskt signifiknt. 14 proent v kvinnorn underlåtit tt svr på frågn, n motsvrnde siffr för männen r är tre proent. Den skillnden är signifiknt även på 1%-nivån. 51 Okså i uppdelningen efter yrkeserfrenhet kn jg se en skillnd i svr, ing v dem sttistiskt signifiknt men trots det knske nämnvärd. Dok är det en mindre skillnd än melln män oh kvinnor. 48 proent v Grupp L oh 41 proent v Grupp K nser sig inte kunn se någr förtydlignden v viktig teologisk utsgor i Biel 2000. Grupp K hr en fyr respektive tre proentenheters överrepresenttion på svrslterntiven oh, i jämförelse Grupp L. Exkt smm ndel v de åd ktegoriern hr underlåtit tt svr på frågn. 52 4.3.1 Jäsüs eller förvrängningr v viktig teologisk utsgor De testpersoner som hörsmmt min uppmning tt ge exempel på sådn utsgor jg syftr till i fråg fyr, hr vrit mång. Här ämnr jg försök smmnftt vd det är i Biel 2000 en del präster finner teologiskt prolemtiskt. Viktigt tt komm ihåg är tt de som fktiskt nser tt Biel 2000, hr förvrängt viktig teologisk utsgor är i klr minoritet oh de som hr givit exempel är en minoritet v dess. Kritiken nedn kn lltså inte på något sätt ses som representtiv för hel popultionen men kn vr nog så intressnt ändå. Mång testpersoner hr gett väldigt speifik exempel på ord eller ordlydelser oh hänvist till grekisk oh hereisk öjningsformer oh ndr grmmtisktteknisk invändningr. Då jg vrken är eknt det hereisk eller det grekisk språket hr jg 50 Se fig. 21. 51 Se fig. 22 oh 23. 52 Se fig. 24 oh 25. 23
svårt tt edöm ders relevns. Dessutom skulle en genomgång v ll dess li lång oh trdig. Det är heller inte syftet min undersökning tt edöm oh värder kritik oh eröm utn tt åskådliggör ttityder gentemot Biel 2000. Istället hr jg vlt tt inrikt mig på den lite mer llmänt hålln kritiken som i mitt svrsmteril hft fler än någon enstk företrädre. Den vnligste invändningen mot Biel 2000 lnd min testpersoner är tt det skns koherens melln Gml testmentet oh ny Testmentet. Frmförllt menr de tt mång v utsgorn i Gml testmentet som trditionellt i kristen trdition hr tolkts som profetior om Jesus, hr förvrängts. En testperson uttryker sig så här: Den ny översättningen är på sätt felktig, men en kristen läsning v GT skiljer sig från en judisk eller neutrlläsning. 53 Det här uttlndet sätter fingret på en v översättningsretets svårigheter. Bielkommissionen förklrr tt: Översättningen hr edrivits som en sttlig utredning där uppgiften vrit tt översätt ieln till modern oh tydlig svensk som gör den tillgänglig för så mång som möjligt i vår tid. Tolkningen v ieln från religiös utgångspunkt hr inte vrit Bielkommissionens uppgift. Tolkningen oh nvändningen överlåts åt oss ll. 54 Mn hr lltså vlt tt nvänd sig v en neutrlläsning, som testpersonen ovn uttrykte sig, i översättningsretet, vrför det är nturligt tt klssiskt kristn läsrter fått stå tillk. Det är på smm gång nturligt tt en del präster som nvänder sig v den här översättningen i sitt rete regerr. En v dess säger propå fråg 2 oh 3 tt den ldrig nvänder sig v Biel 2000 nnt än när den vill vrn för dess förvrängningr. 55 En vnlig invändning lnd de som hr vlt tt kommenter frågn, är okså nvändndet v ordet gudsvind i skpelseerättelsen i först Moseok. 56 I 1917 års översättning vr det Guds Ande som svävde över vttnet. Det dess testpersoner hr vänt sig emot är dels tt de upplever gudsvinden som en ike-religiös ild oh dels tt den förminskr den helige Andens roll i skpelsen. En testperson skriver tt tolkningen gudsvind är fullt möjlig, men helt onödig[ ] 57 då den gör just dett. Nu vill jg dok kontrster det mot ett exempel på teologiskt förtydlignde som en testperson gett; 53 Enkätsvr nr 20. 54 http://www.ieln.se/om_ieln/om_kommissionen.html, 10 mj. 55 Enkätsvr nr 41. 56 Bielkommissionen (övers.), Biel 2000, 1999, Verum, s 13 (1 Mos 1:2). 57 Enkätsvr nr 160. 24
[ ]Till exempel tyker jg tt nyöversättningen v skpelseerättelsen, gudsvind istället för Guds Ande ättre förlr, utifrån den kunskp som jg hr, vd människor hde för gudsild då när den skrevs. Till exempel ett mer nturnär språk.[si] 58 Ytterligre ett gnsk vnligt exempel på upplevd förvrängningr i Biel 2000, hndlr om ordet homosexulitet. 59 De testpersoner som hr regert på dett ord hr poängtert tt det inte vr ett existernde egrepp vrken under gmmltestmentlig eller nytestmentlig tid. 60 Det här menr de kn fog negtiv ssoitioner till homosexulitet oh ger upphov till stor tolkningsmässig konsekvenser. En myket upprörd testperson uttryker sig på följnde sätt: Mn hr t ex inte heller i denn översättning tgit hänsyn till nvändningen v ordet "homosexulitet" i Pulus rev där det grekisk ordet som överstts till homosexulitet lik gärn eller t o m ännu hellre skulle kunn översätts till "gosseskändre" vilket är ett HELT nnt ord. Dett får konsekvenser i vår kyrk eftersom ht-frågorn ännu är infekterde på mång håll. Dett är en STOR rist i den ny översättningen oh ett led i det religiös förtryket v gyvärlden. 61 Någr testpersoner kritiserr även erättelsen om hur människn skps 62. Dess menr tt översättrn felktigt hr eskrivit tt kvinnn skpdes v ett v mnnens reven. En v dess poängterr tt ursprungsmänniskn inte är en mn utn en vrelse åde kvinnlig oh mnlig egenskper som sedn dels i två oh hänvisr till en not i Biel 2000. 63 Dessutom vänder sig någr testpersoner mot tt utsgor om Guds rn oh Guds tjänre hr livit Guds söner. 64 Den sist ktegorin v kritiker som jg ämnr t upp är v åsikten tt översättningen är stilistiskt tråkig oh felktig. Blnd nnt menr dess tt genom tt Den helig nden inte skrivs versler, Den helige Ande, förlorr denne sin personlighet vilket skpr olns i treenighetslärn. Smtidigt vänder sig dess testpersoner v smm nledning mot tt Jesus klls gud liten okstv. Ett pr testpersoner nser tt översättningen 58 Enkätsvr nr 142. 59 För exempel se notpprt till Rom 1:26. 60 Enkätsvr nr 5. 61 Enkätsvr nr 9. 62 Bielkommissionen (övers.), Biel 2000, 1999, Verum, s 14 (1 Mos 2). 63 En not som jg inte hr lykts hitt, vrken i min Biel 2000 eller i Notoken till Biel 2000. 64 För diskussion kring översättningspriniper se punkt 3.1 Teori. För diskussion kring översättning v ndroentrisk texter se punkt 4.5.3 Androentrism?. 25
inte är lik högtidlig oh uttryken så krftfull som de orde vr, lnd nnt när orden om Gud på olik ställen lir pssiv istället för ktiv. 4.3.2 Jesoûs eller förtydlignden v viktig teologisk utsgor Här ämnr jg kort smmnftt de exempel på förtydlignden v viktig teologisk udskp i Biel 2000, som min testpersoner hr givit mig. Liksom på föregående punkt hr en del gett väldigt speifik exempel. Det lnd testpersonern i särklss vnligste exemplet på teologiskt förtydlignde är dok väldigt llmänt hållen. Testpersonern hr upplevt tt den modern språkdräkten rent llmänt hjälper till tt förtydlig viktig teologisk udskp. Mång menr tt det är just genom tt språket i Biel 2000 hr närmt sig det nu tlde som denn ökde förståelse hr uppnåtts. Dessutom menr en del tt det uppdterde språket hjälper till tt skp en smtidighet Bieln men även Gud. Det sk enligt en testperson påminn oss om tt Gud är verksm oh hndlr idg. 65 Smtidigt menr en del testpersoner tt språket i Biel 2000 inte r förtydligr udskpet utn även förlr grundverkets olik stilnivåer oh genrer, men okså tt det ger en kunskp om hur människorn som levde under texterns tillkomsttid upplevde världen oh nvände språket. 66 65 Enkätsvr nr 18. 66 Enkätsvr nr 142. 26
4.4 Frmtiden i Svensk kyrkn för Biel 2000 Hur ser då prästern i Stokholms stift på Biel 2000:s eventuell frmtid i Svensk kyrkn? Med hjälp v svren på fråg 6 ämnr jg här försök esvr den frågn. Fråg 6 löd ordgrnt: Anser du idg tt Svensk kyrkn även fortsättningsvis ör nvänd sig v Biel 2000? Vi kn se på resultten tt en stor mjoritet nser tt Biel 2000 ör ehålls under rådnde omständigheter. 67 70 proent v testpersonern hr mrkert svrslterntiv d; Asolut, oh 23 proent nser tt Biel 2000 för tillfället ör ehålls men tt en utvärdering ör ske om någr år; lterntiv. Endst fyr proent hr mrkert något v de neknde svrslterntiven. En proent nser tt Svensk Kyrkn Asolut inte ör fortsätt nvänd sig v Biel 2000, lterntiv. Tre proent nser tt den möjligtvis kn nvänds som komplement, men inte som huvudsklig käll till ieltextern, lterntiv. Tre proent hr inte svrt på frågn. Det här visr på ett strkt stöd lnd Stokholms stifts präster, för Biel 2000. Smtidigt pekr de präster som hr vlt tt kommenter den här frågn, på tt ingenting hindrr tt fler översättningr nvänds prllellt. En v testpersonern uttryker en önskn om tt det orde vr tillåtet tt nvänd sig v ndr översättningr vid textläsningr om mn nser det vr relevnt. Enligt denne person är det inte tillåtet tt gör så om mn vill vr formellt korrekt. 68 Figur 26: Fråg 6 3% 1% 3% 23% d 70% 67 Se fig. 26. 68 Enkätsvr nr 116. 27