Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitet på Sallerups förskolor

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

för Havgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Presentation. Gagnef kommuns vision

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

KVALITETSREDOVISNING

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

2.1 Normer och värden

LOKAL ARBETSPLAN 2014

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsrapport för

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Mjölnargränds förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Bollen

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsredovisning Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan Äppelbo förskola

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Gläntan

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Transkript:

2013-09-02 Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca.5 km. Förskolan Sanda Ängar är byggd med två flyglar kallade Skattkistan och Trollskogen. Skattkistan består av fyra hemvister med 59 stycken ett till treåringar samt Trollskogen som består av två grupper med totalt 37 tre- och fyraåringar och två grupper med totalt 32 femåringar. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två till tre förskollärare från varje förskola. Från Sanda Ängar har tre förskollärare från olika hemvister ingått i gruppen. Utvecklingsgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2012 som byggde på Sanda Ängars verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan samt Sanda Ängars kvalitetskriterier. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar, Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2012/2013 Sanda Ängar hade i genomsnitt under året 6,1 barn/årsarbetare enl. statistik från SCB okt. -12.

Förskolan Sanda Ängar har haft 15-20 barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året allt efter barnens behov. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de har valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur Förskolan Sanda Ängar som byggdes 2009 har stora ljusa lokaler. Trollskogen består av flera olika pedagogiska rum såsom ett torg med bibliotek/pussel- och spelrum, ateljéer, dans- och musikrum, bygg- och konstruktionsrum. Skattkistan har fyra hemvister som består av flera pedagogiska rum i rummen. Förskolan har även en stor matsal med en scen för uppträdanden. Ett stort tillagningskök och ett pedagogiskt kök finns i nära anslutning till matsalen. Personalutrymmen samt kontor finns i särskild del av förskolans lokaler. Sanda Ängars gård är uppdelad på två gårdar och rymmer många olika miljöer. På gården finns en kompisgunga, sandlådor, cykelgångar, gunglek och olika redskap för motorikträning samt lekställningar och en pulkabacke. Närheten till skogen gör att personalen med barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Sanda Ängar har 22 pedagoger varit anställda, varav 9 stycken var förskollärare och 13 stycken barnskötare. Under året arbetade i genomsnitt på Skattkistan 12,75 heltidstjänster och på Trollskogen 8,0 heltidstjänster. 43 % av Sanda Ängars personal hade pedagogisk högskoleutbildning. Sanda Ängar har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnen och en extra resurs har satts in istället på avdelningen. En specialpedagog och en logoped har handlett ett av arbetslagen, där man arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Personal från Autismcenter för små barn har varit kopplade till arbetslag, för att handleda pedagogerna i arbetet med barn inom autismspektrat. Ledningen och Utvecklingsgruppen har under året fokuserat på utveckling av den pedagogiska dokumentationen och har under året fått handledning av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet. Kunskapen har sedan spridits i olika

forum inom företaget. All personal på förskolan fick, under höstens planeringsdagar, intern kompetensutveckling med en workshop, inom ämnet genus. Detta arbete följdes sedan upp på en av personalkonferenserna. Verksamhetschefen för Måbra Förskolor Stockholm, höll i utbildningen. Alla arbetslag på förskolan har fått handledning, både teoretiskt och praktiskt, för att kunna utveckla arbetet i projektform. En ateljerista och en pedagogista på förskolan har under hela läsåret ansvarat för denna handledning. Förskolecheferna, en ateljerista och pedagogistan har deltagit i Dialogdagarna, som Reggio Emilia institutet anordnade. All personal på förskolan har fått ergonomiutbildning av företagets friskvårdspedagog. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservive anordnat. All personal på förskolan har fått första hjälpen utbildning i ABC och utbildningen har varit riktad mot hur man gör om barn skadas. Två pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Få det att funka samt Jag vill vara normal, med Erik Donell. Pedagogerna som ingår i företagets miljöråd har tillsammans med en av förskolecheferna, deltagit i en informationsutbildning om nya Grön Flagg. Alla anställda har deltagit i företagets medarbetarenkät och hälsoanalys. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en kväll/vecka till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Uppdraget som Sanda Ängars språk- och kulturutvecklare har delats av två pedagoger. Språkutvecklaren arbetar med barn som behöver extra språkstimulans och har, vid behov, fått handledning av Tal- och specialpedagogen som företaget anlitar. Kokerskan har gått en kurs i näringslära, som anordnades av Lunds Kostkonsult. Ledningen för företaget har gjort en GDQ-analys i samarbete med en konsult från InPartner AB, för att se vilket stadium i grupprocessen de befinner sig i och för att synliggöra sina styrkor och vad de behöver utveckla. Två pedagoger från förskolan har varit på föreläsning om ryggmärgsbråck.

Perspektiv: Kund Utveckling och lärande 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål - Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan Sanda Ängar ska öka. - Andelen föräldrar om är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Åtgärder Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Andelen föräldrar som är nöjda med att förskolan dokumenterar vad barnen lärt sig ska öka. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. Arbetet i verksamheten Alla arbetslag har varit engagerade i ett gemensamt projekt Språk där stort fokus legat på dans och rörelse och detta har undersökts både ute och inne. Barn och föräldrar hade fått en sommaruppgift som innebar att dokumentera vilka språk som barnen mötte under sommaren. När barnen kom tillbaka efter ledigheten fick de berätta om sina dokumentationer. Pedagogerna uppmärksammade att när de erbjudit barnen olika sorters musik, så upplevde de att barnen med glädje fick lust att röra sig på många olika sätt och detta var utgångspunkten till projektet. Pedagogerna har dokumenterat hur barnen agerar i mötet med olika rytmer och hur de uttrycker det i dansen, i musicerandet med olika instrument, i sången, i naturen och i olika skapande processer. Barnen har haft rörelselekar i samlingar och sånger. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. Alla barn som velat har fått möjlighet att uppträda och dramatisera inför sina kompisar. I sångsamlingen har barn som velat, fått stå på scenen och dramatisera sånger med hjälp av rekvisita. Trollskogens femåringar har gått en ukulelekurs. Måbra Förskolor har under året haft en anställd musikpedagog som varit en dag/vecka på varje förskola.

Varje torsdag har hon haft musikgrupper på Sanda Ängar. Musikgrupperna har varit åldersanpassade. I de olika grupperna har barnen sjungit och dramatiserat. Utomhus har pedagogerna erbjudit olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen och på olika lekplatser. I skogen har barnen tränat grovmotorik och kondition genom att barnen sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. På olika lekplatser har barnen tränat balans, koordination, styrka och samarbete. Pedagogerna har satt upp dokumentationer med beskrivning av hur de arbetar med Måbra Förskolors fyra hörnstenar, varav rörelse är en hörnsten. Dessa dokumentationer har suttit uppsatta både utanför Skattkistan också Trollskogen, så att även familjer och besökare kan se, läsa och känna igen hörnstenarna. På Trollskogen har pedagogerna informerat föräldrar, i sina veckobrev, om vad de gjort och hur de arbetat med rörelse. Pedagogerna har utvecklat den pedagogiska dokumentationen, i samarbete med ateljérista och pedagogista. Arbetslagen har följt upp, analyserat och utvärderat hur den egna verksamheten bidragit till att barnen fått möjlighet till utveckling och lärande, utifrån förskolans läroplan. Alla arbetslag har använt dokumentationer av barnens läroprocesser vid föräldramöten och föräldrasamtal. I föräldrasamtalen har pedagogerna berättat hur det enskilda barnet utvecklats enskilt och utvecklats genom kooperativa processer. Pedagogerna tycker att de blivit bättre på att berätta för föräldrar om vad barnen lärt sig, till skillnad från vad barnen gör. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. De har uppmuntrat föräldrarna att komma in i de pedagogiska rummen för att pröva på och vara med i barnens verksamhet samt ta del av utställningar och dokumentationer. På förskolans dag anordnades öppet hus på förskolan. De familjer som ville hade med sig en picknickkorg, fikade utomhus på gården och gick sedan in och tittade runt på bildspel, skapelser och vernissage. Förskolans dag utvärderades genom att föräldrarna efteråt fick svara på en enkät om hur de upplevde dagen. Pedagogerna har funnits närvarande för att ge barnen rätt förhållningssätt till olika material, för att synliggöra deras lärande och för att alltid kunna reflektera tillsammans med barnen och kollegorna. Genom dokumentationen har de bekräftat och synliggjort barnens lärande. Pedagogerna har visat med sitt förhållningssätt och hur miljön varit utformad att barngruppen är viktig för hur barn lär sig. De har ställt i ordning rum och rum i rummen där ett varierande antal barn kunnat mötas kring olika aktiviteter och uppgifter och samarbetat. Dessa rum har varit utformade på ett sätt så att de uppmuntrat barnen att själva utforska och laborera. De har även erbjudit barnen olika områden att forska kring, så att många olika intressen kunnat tillgodoses. Pedagogerna har gett barnen tid att uppleva innehållet i de olika rummen och de har låtit material finnas framme och vara synligt så att barnen kunnat inspireras och välja vad de vill göra. På så sätt har de väckt barnens nyfikenhet. De har uppmanat barnen att ta hjälp av en kamrat när de inte kunnat eller trott sig kunnat något. Barnen har fått känna att det är bra att vara olika och att kunna olika saker. Pedagogerna har gett varandra tips

och idéer om hur miljön kan förändras och utvecklas för att stötta barnen i deras utforskande. Pedagogerna har varit indelade in i olika reflektionsgrupper, där de koppat ihop teori och praktik. De har läst litteratur och diskuterat och de har använt pedagogisk dokumentation, för att utveckla verksamheten. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 85 % att deras barn deltar i fysisk aktivitet varje dag (2012 var det 93 %) - 77 % att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig (2012 var det 76 %) - 77 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2012 var det 64 %) - 96 % att de är nöjda med verksamheten på sitt barns förskola (2012 var det 84 %) - 92 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2012 var det 84 %) Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Pedagoger och barn har arbetat med ett gemensamt projekt där dans och rörelse undersökts både ute och inne. Barnen har erbjudits olika aktiviteter på gården, de har varit i skogen och besökt olika lekplatser för att främja rörelse och fysisk aktivitet. Pedagogerna har fått handledning, för att kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen och på så sätt koppla ihop teori och praktik. De upplever att de blivit bättre på att berätta för föräldrar om vad barnet lärt sig, alltså om barnets utveckling. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat med dans och rörelse och erbjudit olika rörelseaktiviteter både ute och inne. Frågan i kundenkäten om barnen erbjuds fysisk aktivitet varje dag, kan tolkas olika av olika föräldrar. Pedagogerna kan utveckla diskussionerna med föräldrar om vad fysisk aktivitet i förskolan kan innebära. Diskussioner har påbörjats om hur vi kan vidareutveckla utvecklingssamtalen med barnens föräldrar och dessa diskussioner behöver leda till en förändring inför kommande verksamhetsår, för att få en högre måluppfyllelse. Normer och värden i förskolan 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och

efterhand omfatta dem. (ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete ökar. Förskolans resultatmål - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka. Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka. Arbetet i verksamheten På Trollskogen har man delat upp barnen, så att två grupper varit ute och två grupper varit inne på förmiddagen och efter lunch bytte grupperna plats. Pedagogerna har hjälpt de barn som varit inne, att fördela sig i rummen och man har även bestämt max antal barn i vissa rum. Detta har man gjort dels för att skapa arbetsro men även för att lättare kunna se om/när något barn känner sig kränkt. På Skattkistan har man delat in barnen i mindre grupper t.ex. när man arbetat med de olika projekten och vid rutinsituationer. Pedagogerna har i veckooch månadsbrev beskrivit för föräldrar hur barngruppen delats när de arbetar med projekt, går på utflykter o.s.v. Pedagogerna på Trollskogen anser att de har uppnått ett gott resultat angående arbetsron. Rummen som platser för olika typer av aktivitet har fungerat väl. De har möblerat om under året när de märkt att ett rum behöver inredas på annat sätt eller att en aktivitet behöver mer utrymme. All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn, utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i likabehandlingsplanen. Pedagogerna har diskuterat mycket med varandra och med barnen om hur de är mot varandra, hur det känns om någon säger något kränkande. All personal har deltagit i en workshop där olika situationer, utifrån ett genusperspektiv, diskuterades. Vid flera personalkonferenser har pedagogerna, i mindre grupper, diskuterat

förhållningssätt och värderingar, t.ex. genus, språk och välkomnande. Måbra Förskolors värdegrundsord har återkommande lyfts i olika forum. I samtal med barnens föräldrar har pedagogerna informerat och beskrivit hur de arbetar för att motverka kränkande behandlingar i de olika åldersindelade grupperna. De har beskrivit hur de stöttar barnen att sätta egna gränser. Pedagogerna har samarbetat med föräldrarna när det varit större konflikter mellan barnen. Under Måbra veckan låg fokus på att må bra. Barnen erbjöds exempelvis grönsaksfat, exotiska frukter, skogsutflykter, fotbad och massage. Genom massage och fotbad fick barnen träna kroppskontakt, närhet och därmed empati och förståelse för varandra. De äldre barnen på förskolan sprang Vårloppet, där barnen fick nummerlapp innan start och guldmedalj när de kom i mål. Efter loppet åt barn och pedagoger lunch i skogen. Pedagogerna har ingått i olika reflektionsgrupper där det ingått pedagoger från olika arbetslag. Detta har skapat en större gemenskap och förståelse för varandra. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 63 % att det är arbetsro i barngruppen (2012 var det 52 %) - 65 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning (2012 var det 42 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron. Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Analys Pedagogerna behöver utveckla formerna för hur de arbetar med att få arbetsro i barngrupperna. Vid vissa tidpunkter på dagen lämnas eller hämtas många barn samtidigt på förskolan och den tiden kan behöva struktureras upp ytterligare, då det vid dessa tillfällen kan upplevas som lite rörigt, eftersom många barn och vuxna rör sig samtidigt i lokalerna. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå.

Viktigt är att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i resp. förskola över året i olika forum för att hitta en gemensam plattform men även den unika förskolans behov och möjligheter. Ansvar och inflytande i förskolan 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklat sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Åtgärder Andelen föräldrar som tycker att de har möjlighet till inflytande ska öka. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Arbetet i verksamheten Pedagogerna har genomfört observationer av barnens projekt och lek som de sedan tittat tillbaka på tillsammans med barnen och på så sätt gett barnen möjlighet att reflektera kring sin läroprocess. Genom att synliggöra barnens läroprocesser har de hjälpt barnen att se sitt eget lärande. Pedagogerna har samtalat mycket med barnen om dokumentationen de gjort. Då dokumentationen suttit i barnens höjd har det möjliggjort för barnen att själva reflektera och återuppleva händelser, både i samspel med andra och för dem själva. I takt med att barnen blivit äldre har deras inflytande i projekten ökat. Barnen har varit delaktiga genom att följa och summera händelseförloppen. Pedagogerna har hjälpt barnen att sätta ord på processer genom att fråga Hur kom du fram till det? Vad behövdes då? Vad hände sen? Vad har du lärt dig? De äldre barnen har även själva börjat ta initiativ till att återblicka och reflektera när de arbetar i projekten. De diskuterar med varandra, ställer frågor och svarar på varandras frågor. En stor del av dokumentationen har barnen gjort själva. De har bl.a. ritat, målat, fotograferat och gjort filmer. Pedagoger och barn har även använt kanonen för att visa bilder och filmer, som de sedan tillsammans reflekterat runt, på stor skärm. Barnens läroprocesser som sträcker sig över längre tid har dokumenterats i bokform. All dokumentation har syftat till att påvisa utveckling och lärande hos barnen. Dess form och innehåll har varit varierande (lappar, collage, bilder, text, teckningar, utställningar osv.) Genom att observera, anteckna och fotografera kring flera olika moment och steg i barnens läroprocesser har det blivit enkelt att påvisa barnens utveckling för dem själva. Då barnen ofta varit med och deltagit i sammanställningen av dokumentationen har de fått ett naturligt tillfälle att reflektera över sitt lärande och sin utveckling, och detta redan vid produktionen av dokumentationen. Att de själva varit med och sammanställt materialet gör dem ofta extra stolta och medvetna om

innebörden och innehållet av vad de lärt sig. Det leder naturligt till att de visar för sina föräldrar och får tillfälle att visa upp och prata om sitt lärande med dem. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utefter styrdokument som läroplanen och Reggio Emilia filosofin. Förskollärarna har hållit i utvecklingssamtalen men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Pedagogerna har haft en dialog med varandra för att kunna ge varje förälder korrekt information om deras barn vid hämtning Pedagogerna har efter föräldrarnas önskemål berättat om vad de gör och varför, samt vad de planerar att göra framöver. De har visat mycket bilder samt visat föräldrarna runt på förskolan och delgett dem vad som händer i de olika rummen. De har varit bra på att delge föräldrar information om vad de gör och ska göra enligt Reggio Emilia filosofin både i exempelvis månadsbrev, dagliga dialoger, lappar på barnens hyllor, utställningar i lekhallen och dokumentation. På Trollskogen har man inte satt upp information i hallen varje dag, utan istället satt upp löpsedlar för att locka in föräldrarna i rummen och vissa grupper har skickat ut veckobrev för att informera föräldrar om förskolans verksamhet. Pedagogerna har haft som mål att se varje barn och att föräldrarna skall få daglig information om sitt barn och dess dag. Genom information och dialog med föräldrarna har de känt att alla barn blivit sedda på förskolan varje dag samt att de är trygga och säkra både ute och inne. Barn och pedagoger har tillsammans utvecklat gården med t.ex. planteringar där de odlat växter och potatis. Barnen har fått ta med sig saker de hittat, som t.ex. pinnar och stenar och sedan har de använt dessa i skapande verksamhet. Det har inte funnits något fungerande matråd på förskolan detta år. Sex föräldrarepresentanter från Sanda Ängar har varit med i företagets föräldraråd. Alla föräldrar har tillfrågats om de önskar ytterligare inflytande i förskolan. Alla föräldrar har svarat att de är nöjda med det inflytande de har idag, men endast 71 % av föräldrarna har i kundenkäten svarat att de har möjlighet till inflytande. Detta är svårt att tolka eftersom ingen av föräldrarna gett uttryck för vad de saknar eller önskar mer inflytande i. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 71 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2012 var det 66 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppnått

Analys I föräldrasamtalen har pedagogerna informerat föräldrarna om hur de kan få inflytande i förskolan och frågat efter förslag på hur föräldrarna önskar mer inflytande. Alla föräldrar har svarat att de är nöjda med det inflytande de har idag och inte önskar mer. Det är svårt att tolka svaren i kundenkäten eftersom alla föräldrar sedan svarat pedagogerna att de är nöjda med det inflytande de har. Barn i behov av särskilt stöd 2012/2013 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in på både Trollskogen och Skattkistan, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetet mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Barn som behöver extra språkstimulans, har fått både enskild träning och träning i grupp. Ansvariga pedagoger har fått handledning vid behov, av t.ex. logoped och specialpedagog. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begreppsspel och tankespel. De tränar även på att beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Återberättelser ingår också. Övningarna är anpassade till åldersgrupp. En specialpedagog från habiliteringen har varit kopplad till två av barnen och pedagogerna har hela tiden kunnat använda henne som bollplank, för att få tips och råd. En pedagog har fått handledning i Karlstadmodellen. Pedagogerna har fått handledning från Autismcenter för små barn. En sjukgymnast har varit kopplad till ett barn och hon har följt barnets utveckling under året. En arbetsterapeut har varit kopplad till ett av barnen och hon har tipsat om hjälpmedel, som sedan köpts in till förskolan. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 97 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2012 var det 89 %)

- 84 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2012 var det 77 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd får det. Analys Det är viktigt att personalen har ett gemensamt förhållningssätt speciellt när man möter barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn och detta har gett ett mycket gott resultat. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter, Förskolans resultatmål - Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. - Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. - Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Åtgärder Andelen föräldrar som tycker att deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön ska öka. Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har gjort två stora beställningar per termin, istället för många små. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och har förhandlat om rabatter. Kokerskan har gjort färre beställningar och i första hand valt kravmärkta produkter när priset varit rimligt. Pedagogerna har möblerat om och döpt rum så att det ska bli lättare att förstå koden för hur man förväntas bete sig i de olika rummen. Exempelvis har de skapat och döpt om ett genomfartsrum, där barnen ofta sprang, till Biblioteket där barn och vuxna ska sitta ner och läsa böcker, lägga pussel eller spela spel.

Pedagogerna har gått runt i varandras miljöer och tipsat varandra om hur miljön kan utvecklas och förändras, för att stötta barnen i deras utforskande på varje avdelning- Förskolan har en lokalvårdare anställd som städar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar. Det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. Pedagogerna på förskolan har utvecklat miljöarbetet genom att samla in allt papper som ska slängas på förskolan, för att tillsammans med barnen gå till återvinningsstationen för att sortera detta. Fil- och yoghurtförpackningar har sköljts ur och slängts i förskolans eget källsorteringsrum. Barn på förskolan har varit med i källsorteringsrummet för att få inblick i hur man sorterar sopor. Pedagogerna har pratat med barnen om vad olika skräp är gjort av för material och vad som händer om det slängs i naturen. Detta för att barnen skulle få en större förståelse för hur de är en del av ett större kretslopp och hur de kan påverka naturens resurser. Barn och pedagoger har samlat förskolans fruktavfall i en särskild hink, som de sedan burit med sig vid skogsutflykterna, så att skogens djur under vintern kunnat äta detta. Pedagoger och barn har genomfört skräpplockarvecka då barnen fått göra demokratiska val av vilken grupp de velat arbeta i. Grupperna har arbetat med att återvinna skräp genom att sopsortera, skänka till välgörande ändamål, återanvända till konst, göra nytt papper samt en fågelskrämma. Exempelvis så planterades det blommor i gamla skor, som sedan förgyllde gården. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 63 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2012 var det 64 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt Analys Pedagogerna har påbörjat utvecklingen av förskolans miljöarbete, men arbetat mot målen i det nya Grön Flagg behöver utvecklas. Förskolans miljöarbete behöver fortsätta synliggöras för föräldrar, då 31 % av föräldrarna i kundenkäten svarat att de inte vet om deras barn får lära sig om miljöfrågor i förskolan. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare.

Förskolans resultatmål - Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Åtgärder Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Trollskogens pedagoger har på avdelningsmöten gått igenom målen och tillsammans fyllt i processen för arbetet mot målen. Resultat Ur 2013 års medarbetarenkät kan man utläsa att: - 92 % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med ledningen. - 97 % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. - 81 % av företagets anställda tror på Måbra Förskolors värderingar. - 72 % av Sanda Ängars personal känner till förskolans mål och 28 % känner delvis till målen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys En mycket stor andel medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Viktigt är dock att fortlöpande fortsätta med värdegrundsarbetet då förskolan fortfarande är ung och ingen kultur sitter i väggarna än. Arbetet med att lyfta företagets värderingar måste fortgå, då det är flera personer som i medarbetarenkäten svarat att de inte känner väl till Måbra Förskolors värderingar. Här är det även viktigt att tänka på att göra vikarier och nyanställda delaktiga i diskussionerna, så det blir tydligt för alla vilka värderingar företaget står för. Personalen upprättade i oktober 2012 en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Här är det viktigt att hålla detta dokument levande t.ex. genom att, på avdelningsmöten, tillsammans i arbetslaget diskutera hur arbetet mot målen fortskrider. Om dokumentet hålls levande, så blir även vikarier och nyanställd personal delaktiga och vet vilka mål de ska arbeta mot. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning

Förskolans resultatmål: - Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. - Fulla barngrupper. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2012/2013) Arbetet i verksamheten Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger från övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. Varje medarbetare har ansvarat för det egna arbetslagets dator och laddare och sett till att de ställts undan på en säker plats när den inte använts. En pedagog har haft huvudansvar för att se över personal och barnantal, innan vikarier satts in. Förskolan har visat upp delar av sitt arbete på Förskoledagarna på Älvsjömässan. På Förskolans dag visades förskolans miljöarbete upp genom en utställning på förskolegården. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Förskolan har haft fulla barngrupper. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Förskolans verksamhet har visats upp både i närområdet och på Älvsjömässan. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats. Detta har bidragit till att nya kunder valt förskolan. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Sanda Ängar bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna är engagerade och entusiastiska och sätter alltid barnet i fokus. De har en stor vilja att hela tiden utveckla verksamheten. De pedagogiska diskussionerna på förskolan har fördjupats i handledningen med ateljéristan och pedagoggistan. Pedagogerna har använt pedagogisk dokumentation,

när de arbetat med projekt och detta har bidragit till att utveckla verksamheten på förskolan. Förskolans projektarbeten har utgått från barnens tankar och intressen och pedagogerna är medvetna om vad de gör och varför de gör som de gör. Det är viktigt att fortsätta detta arbete med att hela tiden formulera vilket syfte man har med det som sker på förskolan. I kundenkäten kan man se att resultatet för förskolan gått upp jämfört med föregående år. Ett fortsatt arbete med att få förskolans handlingsplan levande i alla arbetslag kvarstår. För att målen ska vara kända av alla medarbetare på förskolan är det viktigt att alla på förskolan aktivt medverkar i skrivandet av handlingsplanen och sätter sig in i hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar. Det är även viktigt att alla arbetslag använder handlingsplanen vid t.ex. avdelningsmöten, för att stämma av och utvärdera arbetet mot målen. På detta sätt kan målen bli tydliga även för nyanställda och vikarier. Miljöarbetet på förskolan har utvecklats, men nu behöver fokus ligga på de nya Grön Flagg målen. Här är det viktigt att alla pedagoger tar sitt ansvar och sätter sig in i vilka de upplyfta målen är. Förskolan har inte haft ett fungerande matråd detta år. Eftersom Måbra Förskolor vill lägga grunden till en sund och aktiv livsstil och kosten är en av företagets hörnstenar, är det viktigt att göra barnen delaktiga genom matrådet. Därför ska arbetet med att få igång matrådet prioriteras inför nästa läsår. Förskolan behöver göra en förändring inför kommande års utvecklingssamtal med föräldrar. Detta arbete har påbörjats, men behöver färdigställas inför läsåret 2013/2014. Åtgärder för förbättring Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag, ute och inne. Förskolan ska vidareutveckla dokumentationen om vad barnen lärt sig. Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska dela barnen i mindre grupper så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska ge föräldrar möjlighet till inflytande. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska fördjupa sig i förskolans mål. Förskolan ska utveckla arbetet mot målen i Grön Flagg

Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Upplands Väsby Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor AB