Sammanfattning av föreläsning 10. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 11. DAE-modeller. Modelltyper. Föreläsning 11 : DAEmodeller

Relevanta dokument
Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Modellbygge och simulering

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

TENTAMEN I MODELLBYGGE OCH SIMULERING (TSRT62)

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

SF1626 Flervariabelanalys

Olinjära system (11, 12.1)

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

= 0 vara en given ekvation där F ( x,

Uppgifter i simuleringskursen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

(x + 1) dxdy där D är det ändliga område som begränsas av kurvorna

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Sammanfattning av föreläsning 4. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Flervariabel reglering av tanksystem

reella tal x i, x + y = 2 2x + z = 3. Här har vi tre okända x, y och z, och vi ger dessa okända den naturliga

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Robust flervariabel reglering

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 4 - Linjär residualgenerering och detekterbarhet. Linjär residualgenerering

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer.

Kap Implicit givna funktioner

av envariabelfunktionen g(t) och flervariabelfunktionen t = h(x, y) = x 2 + e y.)

Uppgifter i simuleringskursen

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht08

Flervariabel reglering av tanksystem

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Dagens meny: Niclas Persson, Control and Communication. Gömda villkor i DAE:er. Hur hittar man gömda villkor? Pantelides algoritm

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Vektorgeometri för gymnasister

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 9. Cirkelkriteriet. Sammanfattning av föreläsning 9, forts. Amplitudstabilitet hos svängningar

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 7 - Olinjär residualgenerering. Konsistensrelationer vs. observatörer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Vi skalla främst utnyttja omskrivning av en matris för att löas ett system av differentialekvaioner. 2? Det är komplicerat att

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 8. Inversa cirkelkriteriet. Föreläsning 9. Föreläsning 9: Cirkelkriteriet och beskrivande funktion

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Matematik, Modellering och Simulering. Markus Dahl, Carl Jönsson Wolfram MathCore

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

Sammanfattning (Nummedelen)

= = i K = 0, K =

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 10: Fasplan. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet. Torkel Glad Reglerteori 2015, Föreläsning 10

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Lösningsförslag till tentamen Torsdag augusti 16, 2018 DEL A

Högre ordnings ekvationer och system av 1:a ordningen

Ekvationer och system av ekvationer

Dina anteckningar: Semifysikalisk modellering i kursen Modellering

Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

Laplacetransform, poler och nollställen

Modelica. Traditionella simuleringsverktyg. Ny generell fysikalisk modellering. Generella program. Specialiserade program

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Formalia. Reglerteknik, TSRT12. Föreläsning 1. Första föreläsningen. Vad är reglerteknik?

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Laboration 1 i SF1544: Öva på Matlab och konstruera en optimal balk Avsikten med denna laboration är att:

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Systemteknik/Processreglering F3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

1 Konvexa optimeringsproblem grundläggande egenskaper

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Översikt. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 3 - Linjär residualgenerering. Feldetektion och observationsmängder. Arkitektur för diagnossystem

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl

1. Ekvationer 1.1. Ekvationer och lösningar. En linjär ekvation i n variabler x 1,..., x n är en ekvation på formen. 2x y + z = 3 x + 2y = 0

Minsta kvadratmetoden

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

Transkript:

Sammanfattning av föreläsning 10 Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 11. DAE-modeller Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Bindningsgrafer: Kausalitet anger beräkningsgången i en bindningsgraf. Konfliktfri kausalitet och avsaknad av kausala slingor: tillståndsbeskrivning lätt Blockschemaspråk, sammanbindning av block Objektorienterade språk: exemplet Modelica Språk av Modelica-typ förutsätter att DAE-modeller kan hanteras Föreläsning 11 : DAEmodeller Modelltyper Differentialalgebraiska ekvationer, DAE Index Linjära DAE-modeller, standardform Olinjära DAE-modeller F(ż, z, u) = 0, y = H(z, u) u insignal, y utsignal, z generaliserat tillstånd, inre variabler Specialfall: tillståndsbeskrivning ẋ = f (x, u), y = h(x, u) u insignal, y utsignal, x tillstånd

Bindningsgrafer och DAE-modeller RC-krets med olinjärt R-element v En bindningsgraf ger lätt en ostrukturerad DAE: skriv upp ekvationen för varje knutpunkt, R-, I- och C-element, källa osv. Detsamma gäller i stort sett allt modellbygge. u I C För en bindningsgraf med konfliktfri kausalitet och utan kausala slingor kan DAE-beskrivningen lätt sorteras upp till en tillståndsbeskrivning. Ideal spänningskälla: u u x = I + I 5 Det går inte att explicit lösa I som funktion av u, x. DAE-problem. En naiv lösningsmetod för RC-kretsen Definition av index Derivering av den undre ekvationen till vänster ger nästan en tillståndsbeskrivning till höger. Index för en allmän DAE F(ż, z, u) = 0 u I/C u x = I + I 5 İ = 5I 4 + 1 u(0) x(0) = I(0) + I(0) 5 DAE-sambandet deriveras en gång: Index = 1 är det antal gånger man måste derivera ekvationen för att kunna lösa ut ż. Kallas ibland differentieringsindex eftersom andra definitioner finns. Visar sig vara ett mått på svårigheten att simulera.

Linjär DAE-modell Lösbarhet för linjära DAE-modeller Skulle E vara icke-singulär kan man skriva ż = E 1 Fz + E 1 Gu vilket är en vanlig tillståndsbeskrivning. Är E däremot singulär fås en äkta DAE-beskrivning. kan laplacetransformeras till (se + F)Z(s) = GU(s) Man kan alltså räkna ut en entydig lösning om se + F är inverterbar åtminstone för något s. Index för linjära system. Beräkning. E1 E 2 ż + F1 F 2 z = G1 G 2 u Ordna raderna så E 1 full rang och E 2 linjärt beroende av E 1. Nollställ E 2 genom att subtrahera multiplar av de övre ekvationerna: E1 F1 G1 ż + z = u 0 F 2 G 2 Derivera de undre ekvationerna: E1 F1 G1 ż + z = u + u, F 2 0 0 0 G2 E1 inverterbar index = 1 F 2 Omformning av DAE-system kan omformas genom att man byter variabler z = Qw och multiplicerar med P från vänster (P, Q icke-singulära matriser). PEQẇ + PFQw = PGu Upprepa annars. Index=antal derivationer.

Standardform för DAE-system Index ur standardformen Ekvationen Nẇ 2 + w 2 = Du Man kan visa att P och Q kan väljas så att systemet får formen I 0 ẇ1 A 0 w1 B + = u 0 N 0 I D ẇ 2 där matrisen N uppfyller N k = 0, något k. Här är alltså w 1 tillstånd som satisfierar en vanlig tillståndsmodell ẇ 1 = Aw 1 + Bu w 2 har en speciell betydelse. Om N = 0 gäller w 2 = Du och problemet har index 1. Om N = 0 men N 2 = 0 fås w 2 = Du ND u och problemet har index=2. Vi ser att det är nödvändigt att derivera u (om inte ND = 0). Allmänt blir index det minsta tal k sådant att N k = 0. För att beräkna w 2 kan u behöva deriveras k 1 gånger. Index för olinjära DAEer Implicita funktionssatsen F(ż, z, u) = 0 Olinjära DAE-system leder till olinjär ekvationslösning. Om ż kan lösas ut, är detta en vanlig tillståndsbeskrivning I annat fall kan man derivera: F F z + ż z ż + F u u = 0 Om ż nu kan lösas ut har problemet index = 1. Om ż kan lösas ut efter derivation 2 gånger har DAEn index 2, osv. För en olinjär ekvation gäller implicita funktionssatsen: g(x, y) = 0 Om g(x o, y o ) = 0 och g y (x o, y o ) är inverterbar, så kan ekvationen g(x, y) = 0 lösas entydigt i en omgivning till x o, y o, dvs det finns en funktion φ så att y = φ(x).

Exempel på index = 1 Exempel på index=2 ẋ = f (x, y) ẋ = f (x, y) 0 = g(x, y), g y inverterbar 0 = g(x), g x f y inverterbar