Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt större andel av ländernas BNP-tillväxt jämfört med de andra nya EU-länderna. Hushållens ökade skulduppbyggnad och en krympande arbetsför befolkning kan dock på sikt väsentligt dämpa konsumtionstillväxten i Baltikum. Låga arbetskraftskostnader i industrin är alltjämt den viktigaste konkurrensfördelen i de baltiska länderna. Arbetet med att effektivisera och höja förädlingsvärdet i produktionen bör dock intensifieras för att kunna möta den ökade konkurrensen från andra låglöneländer, inte minst från Rumänien och Bulgarien som blir nya medlemmar i EU den 1 januari 2007. Tjänstesektorns framväxt i Baltikum är ännu i sin linda. Här finns sannolikt den största framtida tillväxtpotentialen, inte minst inom finans- och företagstjänster. En växande köpkraft innebär också en ökad efterfrågan på tjänster. Modernisering av utbildningsväsendet och ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är centrala områden för att stärka näringslivets konkurrenskraft och utveckla tjänstesektorn. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
De baltiska ekonomierna fortsätter att uppvisa den starkaste expansionen bland de nya EU-länderna. I genomsnitt har BNP-tillväxten varit kring 8 % årligen sedan 2002, vilket är mer än dubbelt så snabbt som vad de övriga länderna uppvisar. Under 2006 har expansionen i Baltikum ökat ytterligare, inte minst i Estland och Lettland där BNP väntas stiga med över 10 %. Handelssektorn expanderar kraftigt Vad är det som driver tillväxten i Baltikum och varför växer länderna snabbare än de andra nya EU-länderna? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Det är sektorer som av naturliga skäl har ett stort importinslag och som till viss del kan förklara de stora och växande underskotten i bytesbalansen som Estland, Lettland och Litauen uppvisar. Handel- och transportsektorn är väsentligt större jämfört med andra EU-länder. Under 2005 utgjorde denna sektor i Lettland hela 40 % av BNP jämfört med drygt 20 % för hela EU. I Litauen och Estland är motsvarande andelar 32 % respektive 29 %. Gemensamt för de tre baltiska staterna är att dessa branscher har vuxit betydligt snabbare än BNP-tillväxten, varför andelarna stigit påtagligt under de senaste fem åren. En sådan tydlig uppåtgående trend har inte skett i de andra nya EU-länderna. Det kan tyckas vara något märkligt eftersom inkomstnivåerna i de tre baltiska länderna alltjämt tillhör EU: s lägsta. I Polen och Tjeckien har handel och transportnäringarnas andel av BNP snarare sjunkit något. Handelssektorns andel av BNP är större i de baltiska länderna Den framväxande handelssektorns betydelse i Baltikum avspeglar en förbättrad köpkraft. Snabbt stigande löner, låga räntor, sänkta inkomstskatter och en minskad arbetslöshet är bidragande faktorer till den ökade privata konsumtionen. Negativa realräntor, inte minst i Lettland, stimulerar också till högre konsumtion framför sparande. Det finns ännu inga entydiga tecken på att konsumtionsboomen i Baltikum märkbart kommer att försvagas under det närmaste året. Några konkreta ekonomiska politiska åtgärder för att bromsa den redan starka inhemska efterfrågan saknas alltjämt. Hushållens optimism om framtiden befinner sig på en hög nivå. Det är framförallt utvecklingen på arbetsmarknaden som talar för en fortsatt stark tillväxt inom detaljoch partihandelssektorn. En ökad efterfrågan på arbetskraft och svårigheter att hitta och behålla personal driver samtidigt upp lönenivåerna. Under de senaste åren har lönetillväxten varit starkast bland de baltiska länderna. Fortsatt stark konsumtionstillväxt väntas 2007 2 Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006
Osäkerhet finns dock om nuvarande tillväxtsammansättning i Baltikum med en stark expansion inom handelssektorn är en varaktig och långsiktig uthållig ekonomisk utveckling. En annan aspekt är hur stor tillväxtpotential dessa inhemskt orienterade branscher ytterligare kan tillföra de baltiska ekonomierna. Risken för en betydligt lägre konsumtionstillväxt kan inte bortses ifrån. En faktor är den snabbt växande skulduppbyggnaden bland hushållen som på sikt kan innebära ett lägre framtida konsumtionsutrymme. Den demografiska utvecklingen med en trendmässigt minskad befolkning, inte minst i arbetsför ålder, är annan riskfaktor för en lägre framtida konsumtionstillväxt och en svagare ekonomisk utveckling än vad vi har varit vana vid under de senaste åren. Enligt Eurostats befolkningsprognos förutses antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år) att krympa. Låga födelsetal och utflyttning av arbetskraft är bidragande orsaker till att befolkningen förväntas minska snabbare i Baltikum än i övriga EU-länder. I Sverige beräknas den arbetsföra befolkningen minska år 2009. Ökad skulduppbyggnad och färre personer i arbetsför ålder kan på sikt dämpa konsumtionstillväxten Industrins andel krymper i Lettland och Estland Industrisektorns betydelse i Baltikum har gradvis minskat under de senaste åren. Det gäller framför allt den lettiska industrin som på kort tid krympt till 15,8 % av BNP under 2005 jämfört med närmare 20 % år 2000. Den estniska industrin uppvisar en liknande trend även om nedgången inte är lika tydlig som i Lettland. I Litauen har industrin däremot stärkt sin position under motsvarande period och utgjorde 26 % av BNP år 2005 jämfört med drygt 20 % för fem år sedan. Att industriandelen krymper i Lettland och Estland tyder dock inte på en försämrad konkurrenskraft. Industriproduktionen har till och med ökat snabbare under de senaste fem åren jämfört med de länder där industriandelen väger tyngre såsom Ungern och Tjeckien. Arbetskraftskostnaderna är alltjämt en konkurrensfördel för de baltiska länderna även om kostnadsfördelarna krymper snabbt. En ökad brist på arbetskraft i Baltikum och en fortsatt snabb löneökningstakt ökar dock risken för att konkurrenskraften försämras gentemot andra låglöneländer. Rumänien och Bulgariens inträde i EU januari 2007 kommer att innebära en ökad konkurrens, inte minst avseende lågförädlad och arbetsintensiv produktion. Industrins kostnadsfördelar i Baltikum krymper Att stärka industrins konkurrenskraft kommer att bli en allt viktigare strategisk fråga även för låglöneländerna inom EU för att kunna möta den ökade globala konkurrensen. Här finns det mer att göra i de tre baltiska länderna. Det gäller inte minst att höja produktiviteten. Positivt är emellertid att produktivitetstillväxten märkbart har höjts under de senaste åren. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006 3
Modernisering av produktionen och rationaliseringsinvesteringar framför nyanställningar kommer sannolikt att intensifieras i de baltiska företagen för att förbättra konkurrenskraften. Framtagande av mer sofistikerade produkter med ett högre kunskapsinnehåll är andra åtgärder för att höja industrins förädlingsvärde och på sikt stärka ländernas exportbas. Ökade satsningar på forskning och utveckling kommer här att bli en viktig strategisk uppgift för de nya EU-länderna. FoUsatsningarna i Baltikum utgör för närvarande mindre än 1 % av BNP vilket är otillräckligt. Långsiktig strategi för att stärka konkurrenskraften Den lågförädlade och arbetsintensiva produktionens andel av industrin är alltjämt betydande, inte minst i de baltiska länderna. Det medför ökad sårbarhet när konkurrensen från andra låglöneproducerande länder växer fram både i Europa och i Asien. Samtidigt kan den ökade konkurrensen öka strukturomvandlingen i Baltikum. Den kapitalintensiva industrin kommer sannolikt att öka i betydelse på bekostnad av den arbetsintensiva allt eftersom arbetskraftskostnaderna stiger. Tjänstesektorn framväxt är alltjämt i sin linda Det pågår en betydande strukturomvandling i de nya EU-länderna i spåren av globaliseringen och den tilltagande internationella konkurrensen. En trend som vi räknar med kommer att fortsätta. Utslagning av olönsam industri till förmån för en framväxande tjänstesektor är tydlig. En liknande utveckling gäller även för jordbrukssektorn som gradvis krymper som andel av BNP. Den privata tjänstesektorn exklusive handel och transporter - är emellertid väsentligt mindre utbyggd jämfört med EU-genomsnittet. Det gäller inte minst sektorn för finans- och företagstjänster som i genomsnitt utgör omkring 20 % av BNP i de tio nya EU-länderna jämfört med EU-genomsnittets 27 %. Här torde den största framtida tillväxtpotentialen finnas bland de nya EU-länderna. En ökad specialisering inom näringslivet och outsourcing av verksamheter som inte är kärnverksamhet torde leda till att fler företag etableras inom tjänstesektorn. En växande köpkraft är en annan faktor som på sikt ökar tjänstesektorns andel. Den globala handeln med tjänster är också en framtida tillväxtmarknad för de baltiska länderna men också för de andra nya EU-länderna. Tjänstesektorn här finns den största framtida tillväxtpotentialen Finans- och företagstjänsternas framväxt har varit tydligast i Estland under de senaste fem åren jämfört med de andra nya EU-länderna. Även om trenden också är uppåtriktad i Litauen är tjänstesektorns andel av BNP alltjämt lägst i EU, omkring 13 % av BNP. 4 Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006
Ett gradvis ökat tjänsteinnehåll i industrin och en framväxande tjänstesektor ställer dock högre krav på ett välfungerande utbildningsväsende. En modernisering och en bättre anpassning efter näringslivets rekryteringsbehov är centrala frågor för ett effektivare utbildningssystem. Ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är andra prioriterade ekonomisk-politiska områden. Under 2004 utgjorde de samlade FOU-investeringarna i de baltiska länderna mellan 0,5-1 % av BNP. Det är en otillräcklig andel för att stärka näringslivets framtida konkurrenskraft. Attrahera fler utländska direktinvesteringar och öka användningen av EU:s strukturfonder kan dock här komma till stor hjälp. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006 5