Plan för arbete med likabehandling Örtagårdens förskola
Likabehandlingsplan 14/15 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn/elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. Örtagårdens förskola Vistelsen och arbetet på vår förskola ska vara tryggt och positivt för både barn och vuxna. Nolltolerans gäller alltid mot direkt och indirekt diskriminering, mobbing, trakasserier, repressalier, främlingsfientlighet, annan kränkande behandling samt mot kränkande språkbruk. Ingen ska bli kränkt på vår förskola. Skulle det ändå bli så ska både barn och vuxna kunna känna en trygghet i att det uppmärksammas och åtgärdas skyndsamt. Styrdokument Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567)ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utdrag ur FN-s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Utdrag ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen Skolverkets Allmänna råd i arbetet diskriminering och kränkande behandling (2012) har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan.
Definiering av begrepp För att säkerställa att vi talar om samma saker när vi använder begrepp i likabehandlingsarbetet har vi här sammanställt en gemensam definition. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av något skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning funktionshinder ålder Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: fysiska genom våld att användande av svordomar eller fula ord att retas genom att använda öknamn att tala illa om någon att klaga på någon annans alster Mobbning upprepad kränkande behandling eller trakasserier som utförs medvetet för att försöka tillfoga eller tillfoga någon annan skada eller obehag Inget krav på uppsåt Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att förskolan bedriver ett förebyggande arbete. Lika rättigheter i förskolan, DO (2012)
Mål Örtagårdens förskola har, efter att ha kartlagt verksamheten föregående år, valt följande prioriterat mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Lpfö 98/10 Detta mål ska också genomsyra vårt likabehandlings- och värdegrundsarbete under året 14/15. Ur ett likabehandlingsperspektiv betyder det att förskolan ska arbeta för att stärka barns identitet och ge förutsättningar för att barnen ska känna trygghet i sin identitet och därigenom våga stå upp för både sina egna och andras rättigheter. Främjande arbete En stor och viktig del av det främjande arbetet handlar om pedagogernas och övrig personals förhållningssätt i vardagen. Alla vuxna som möter barn i vår verksamhet ska: vara goda förebilder ha ett respektfullt bemötande av alla barn och vuxna Alla pedagoger ska: vara närvarande pedagoger som ser och lyssnar uppmärksamma, lyfta och utgå ifrån det positiva vara väl insatta i och delaktiga i likabehandlingsarbetet ha en öppen, ärlig och kontinuerlig dialog om vårt förhållningssätt verka för att planen för likabehandling blir väl känd för samtliga vuxna och barn i vår verksamhet Förskolan ska arbeta för att barnen utvecklar en förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar genom att pedagogerna utgår från ett arbetssätt där barnen på ett naturligt sätt vänjer sig vid att de alltid blir lyssnade till och att deras åsikter och tankar räknas och tas på allvar. På så vis ger vi barnen förutsättningar för att på sin fortsatta bana i livet ta demokratin för given och värna den. I arbetslagen för vi kontinuerliga samtal kring barnsyn, barns inflytande och normkritiskt förhållningssätt utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. På varje arbetsplatsträff viks tid för frågeställningar kring likabehandlingsarbete och värdegrundsfrågor. Genom lärande samtal lyfter vi frågor, funderar och samtalar kring dem med olika ingångar och kommer fram till vägar att gå, som säkerställer att allas lika värde och likabehandling värnas. Genom pedagogernas medvetna förhållningssätt vägleds och stöttas barnen i konflikthantering. I fall av konflikt mellan barn ger pedagogerna tid för barnen att sätta ord på sina känslor, återberätta sin upplevelse, lyssna på den andres upplevelse samt komma fram till en gemensam lösning på konflikt eller dilemma.
Resultatet av kartläggning och utvärdering av förra årets plan lyfts och återkopplas till barnen i verksamheten. Årets plan för likabehandling lyfts och presenteras också för föräldrar och vårdnadshavare på föräldramöte och brukarråd under höstterminen så att arbetet mot diskriminering och för likabehandling blir väl känt. Utvärdering av planen vårterminen 2014 Föregåenden års plan för likabehandling innefattade inte specifika mål att arbeta mot. Därför har utvärderingen av planen istället utgått från att se över rutiner för likabehandlingsarbetet, ha lärande samtal kring vad likabehandlingsarbete innebär, samt påbörja kartläggningen av verksamheten. Kartläggning Kartläggning sker på flera plan och syftar till att få reda på hur vi har arbetat med likabehandling under året, hur våra rutiner har fungerat, vad vi behöver bli bättre på samt vilka brister och risker som finns. Nu har vi nya grupper av barn i vår verksamhet och pedagogerna observerar på olika sätt barnens intressen och behov, vilka rum de väljer att vara i, vilka kontakter som knyts och hur kontakter knyts. Denna del av kartläggningen pågår just nu och kommer att ligga till grund för hur vi ska tänka kring våra lärmiljöer, planera för projekt och arbeta med värdegrundsfrågor med både barn och pedagoger. Under kartläggningen använder vi oss av följande metoder: Barn Barnintervjuer Dagliga observationer och samtal med barnen för att fånga eller se mönster som gör att vi behöver tänka över eller förändra något i verksamheten Personal Trygghetsvandring i ute och innemiljö Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete och plan för likabehandling Föräldrar Brukarenkät Organisation Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt kvalitetsarbete Nedan följer brister som vi uppmärksammat och förbättringsåtgärder som formulerats utifrån dessa.
Trygghetsvandringen på vår gård visade att det finns ställen på gården där vuxna behöver ha bättre överblick. Vi har nu delat av gården så att barnen befinner sig på ett mer koncentrerat område. Viktigt är att pedagogerna rör sig bland olika grupper av barn och att det finns en kommunikation mellan pedagogerna så det blir tydligt vilka som är med i barns lekar och vilka som har ett mer övergripande ansvar. Varje vår genomförs en enkätundersökning med barnen för att få syn på hur de upplever sin tid på förskolan. Tidigare år har enkäten lämnats till hemmen så att barn och föräldrar har kunnat samtala om svaren gemensamt. Fokus har då ibland blivit på hur andra barn borde göra i olika situationer. Därför valde vi, efter förra årets enkät, att prova att i stället genomföra enkäterna i intervjuform på förskolan med, en för barnet, trygg pedagog. Samtliga barn mellan fyra och fem år blev intervjuade. Intervjuerna visade att de flesta av barnen trivs mycket bra och känner sig trygga i förskolan. Flera av barnen berättade dock om en önskan om fler toaletter. Ett av höstens fokus behöver därför bli hur vi ska organisera arbetet så att barnen upplever att det finns god tillgång till toaletter. I efterföljande samtal med samtliga pedagoger utifrån intervjuernas resultat, blev det tydligt att de yngre barnens trivsel och trygghet på förskolan inte har uppmärksammats. Det framkom också att frågeställningarna i intervjumaterialet för de äldre barnen behöver ses över för att leda till mer berättande svar istället för som nu en del frågor med ja och nej som svar. Även detta behöver bli ett utvecklingsområde under året. Brukarundersökningen som genomfördes i kommunen våren-14 visade att förskolan har ett stort förtroende hos vårdnadshavarna. På förskolan är vi glada över det och kommer att fortsätta att lägga mycket tid på att kommunicera med vårdnadshavarna. Svarsantalet var dock färre än tidigare år och förskolan behöver arbeta för att få fler vårdnadshavare att genomföra enkäten nästa år för att säkerställa att resultatet är representativt. Ett genomtänkt förhållningssätt i föräldrasamverkan skapar en god grund att utgå ifrån i samverkan med föräldrar. Förskolan behöver dock finna fler vägar för att göra föräldrar och vårdnadshavare delaktiga i verksamheten för att få syn på deras tankar om hur verksamheten fungerar och förbättringsområden ur deras synvinkel. Vi har många barn och familjer från andra kulturer i vår verksamhet. Barn som av kulturella eller andra skäl behöver äta specialkost erbjuds alltid det på ett naturligt sätt så att goda samtal om allas olika behov lyfts på ett positivt sätt. Vi kan se i kartläggning av verksamheten att vi kan göra mer och behöver därför utveckla vårt interkulturella förhållningssätt. Detta för att ge alla barn möjlighet att utveckla medvetenhet om det egna kulturarvet samt förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.
Förebyggande arbete Kartläggningen visade genom intervjuer med barnen att flera av dem upplever att de finns för få toaletter på förskolan. Att inte kunna använda sig av toalett och tvättutrymme i god ro och i enskildhet kan upplevas som integritetskränkande. Mål Barnen ska alltid kunna känna att det finns tid och möjlighet att använda sig av toalettutrymmen i lugn och ro samt i avskildhet. Åtgärder Vi återkopplar intervjusvaren till barnen och ber om deras tankar kring hur vi kan förbättra känslan vid toalettbesök samt om vilka åtgärder vi behöver ta. Vi låter barnens tankar styra arbetet och arbetar på så vis också för att tydliggöra barns inflytande över verksamheten. Kartläggningen visade genom översynen av våra innemiljöer har visat att vi behöver utveckla vårt arbete med interkulturella lärmiljöer. Mål Att utveckla vårt interkulturella förhållningssätt för att ge alla barn möjlighet att utveckla medvetenhet om det egna kulturarvet samt förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Åtgärder Representanter från båda avdelningarna får ett särskilt ansvar att bilda en grupp med ansvar för att leda arbetet med att utveckla både ett interkulturellt förhållningssätt samt interkulturella lärmiljöer. Denna grupp kommer att få handledning och inspiration av specialpedagog från förskoleteamet kontinuerligt under året. På varje apt kommer tillfälle att dela och lära kring arbetet att ges. Kartläggningen visade genom resultatet av brukarenkäten att färre vårdnadshavare svarat på enkäten än tidigare. Vi ser detta som en indikation för att vi behöver arbeta för ett större inflytande för vårdnadshavare i verksamheten.
Mål Att arbeta för att fler vårdnadshavare att känna delaktighet och intresse för verksamheten. Åtgärder Vi ska arbeta för att bjuda in föräldrar och vårdnadshavare mer i verksamheten både spontant och planerat för att väcka intresse samt för att tydliggöra vårt ansvar, uppdrag och arbete tillsammans med barnen mot målen. Kartläggningen visade att sedan rutinerna för kartläggningen av barnens tankar kring trygghet och likabehandling har ändrats från att ha utgått från en enkät gjord i hemmen, till att vara en intervju gjord i förskolan, har vi uppmärksammat att de yngsta barnens röst inte uppmärksammas på samma sätt. Det har också blivit tydligt i intervjusvaren att frågeställningarna behöver utvecklas för att inleda till mer fördjupande samtal med barnen. Mål Att få syn på hur barnen ett till tre år upplever sin tid på förskolan och uppmärksamma eventuella risker utifrån likabehandlingsarbetet. Att få en djupare förståelse i barnens upplevelser av sin förskoletid. Åtgärder Att fortbilda pedagoger i hur barn, även utan ett verbalt språk, visar på trivsel och trygghet Att utarbeta former för att kartlägga barnen ett till tre års upplevelse av sin tid på förskolan Att vidareutveckla intervjufrågorna för barnen tre till fem år Upptäcka Utreda - Åtgärda Upptäcka Pedagogerna ska: Arbeta för att skapa ett tillåtande, öppet och tillitsfullt klimat som möjliggör för både barn, föräldrar och pedagoger att ta upp frågor kring problem, dilemma och eventuella upplevelser av kränkningar och diskriminering. All oro eller upplevelser av orätt behandlande ska respekteras och tas på allvar. Pedagogerna ska arbeta nära barnen och vara delaktiga i barnens hela dag på förskolan. Detta ger möjlighet att tidigt uppmärksamma samtal mellan barn och få syn på hur lek, relationsskapande och stämningar i barngruppen utvecklar sig. På ett tidigt stadie kan då pedagogerna arbeta målmedvetet för att säkerställa trygghet och
arbetsro för alla. Observationer ska dokumenteras så att det går att följa utvecklingen på förskolan. Dokumentationen möjliggör också för pedagogerna att lära och utveckla verksamheten. Föräldramöten, brukarråd och utvecklingssamtal är viktiga möten med föräldrar och vårdnadshavare för att upptäcka och ta tag i frågor och dilemma. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: Vara uppmärksamma för vad barnet ger uttryck för i hemmet och vara lyhörd för hur barnet leker med andra barn och om barnet uppvisar någon förändring i sitt beteende och humör. Det är viktigt att föräldrar alltid tar kontakt med förskolan vi eventuell oro för sitt barn eller vid misstanke om att det egna barnet eller något annat barn på förskolan är utsatt eller riskerar att bli utsatt för kränkning. Utreda, åtgärda Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Vid akuta situationer: Barn-barn Vi tar tag i situationen direkt och samtalar med barnen om allas upplevelse av vad som hänt Vid upprepade kränkningar ska föräldrar informeras Förskolechef informeras Förskolans insatser dokumenteras, följas upp och utvärderas enligt kommungemensam mall Vuxen-barn Samtal med berörd individ så fort som möjligt (personal eller förälder) Vid misstänkt kränkningar informeras förskolechef Förskolans insatser dokumenteras och anmäls enligt kommungemensam mall Dokumentera och följa upp Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Beskrivning av händelseförlopp 2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare och när? 6. Berörda som har informerats i ärendet: Vem, när, hur? 7. Tid för uppföljning.
8. Deltagare vid uppföljningen. 9. Dokumentation lämnas till: 10. Dokumenterat av. Datum. Rapportering och uppföljning: Sker i enlighet med dokumentationsmall (se ovan) samt kommunens gemensamma mallar för rapport av misstanke om kränkande behandling. Vart ska jag vända mig? Om någon ansetts ha blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling eller har frågor om likabehandling vänder du dig till: förskolechef Ulrika Sjöberg, 031-724 6760 eller direkt till personal på förskolan, som sedan anmäler till förskolechef. Ansvar Alla inom förskolan har ansvar för att motverka kränkande behandling. Förskolechef har ett övergripande ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera organisationens rutiner för likabehandlingsarbetet. Ny plan för likabehandlingsarbetet upprättas årligen, utgår från utvärdering av föregående års plan och likabehandlingsarbete, genomförda kartläggningar och följs upp under året. Planen upprättad 2014-09-18 Kontakt Ulrika Sjöberg, förskolechef ulrika.sjoberg@harryda.se 031-724 67 60
Frågeunderlag till vårt inre arbete för likabehandling i förskolan Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Hur är det att äta på förskolan? Hur är det att gå på toaletten? Vad tycker du om vilostunden? Hur tycker du att det fungerar när du ska klä på och av dig i tamburen? Får alla barn vara med och leka? Finns det något ställe inne i förskolan där du inte vill vara och leka? Finns det något ställe ute på gården där du inte vill vara och leka? Finns det något annat du vill berätta?
Dokumentationsmall för händelse som kan kritiseras utifrån gällande likabehandlingsplan. Vad har hänt? På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån likabehandlingsplanen? Vem har anmält? Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt Berörda har informerats i ärendet Personer Tidpunkt På vilket sätt Tid för återkoppling Deltagare vid återkopplingen Denna dokumentation lämnas till: Dokumenterat av Datum
Sektorn för utbildning och kultur Bilaga 4 Anmälan av misstanke om kränkande behandling Förskola/skola som anmälan gäller: Rapportörens namn: Följande har observerats (datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna): Enligt 6 kap 10 skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.