Glasbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem a för planen Läsåret 16/17 ansvarar Katarina Fallenbrink tillsammans med rektor Katarina Breidning för upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta sker i samråd med kamratstödjarteamet som läsåret 16/17 består av Erik Ingebrigtsen, Sofia Dahlquist och Ann- Christin Berggren. Vår vision Hela barnet hela dagen Skolans vision är att tillsammans utveckla hela barnet under hela dagen såväl inom som utanför skolans lokaler. Pedagogerna på skolan skall tillsammans tillfredsställa barnets behov av rörelse, skapande arbete, teoretiska kunskaper, social kompetens, digital kompetens samt empatisk förmåga. Arbetet skall under dagen vara varierat men ha ett tydligt sammanhang och hänsyn skall tas till att barn är olika, när det gäller sättet att lära, tidsåtgång och behov av vuxenstöd. Planen gäller från 2016-07-01 Planen gäller till 2017-06-30 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling genom arbete i klass- och elevråd under läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet genom samverkan i brukarrådet och vid föräldramöten. Planen publiceras på skolans hemsida samt på Unikum vilket gör att den är åtkomlig så väl internt som externt. Personalens delaktighet All personal på skolan görs delaktiga i planen vid arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, konferenser och gemensamma studiedagar. Förankring av planen
Planen förankras genom aktivt arbete med eleverna under klassrådstid, EQ-tid i respektive klass och på elevråd i direkt anslutning till dess upprättande. Därefter i samband med olika lärandeaktiviteter löpande över året. Hos föräldrarna förankras planen genom brukarrådet och på föräldramöten. Ny plan förankras vid första arbetsplatsträffen för personalen efter dess upprättande och därefter genom ett ständigt pågående arbete, i en årscykel där personalen är delaktig i olika omfattning. Utvärdering Planen är granskad gentemot våra styrdokument och utifrån synpunkter från skolinspektionen. Planen är också granskad utifrån den kartläggning och analys som gjorts under föregående läsår med elever och personal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, samt all personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har genomfört de planerade åtgärderna med gott resultat. Tryggheten och trivseln under raster har blivit mycket bättre. Trivselledare har utbildats och leder rastaktiviteter. Eleverna i år 6 har tagit fram regler och riktlinjer kring fotbollsplanen, vilket gör att stämning, språk och spel fungerar mycket bättre. Skolans klasser är indelade som följer för samarbete mellan klasserna: 1 och 4, 2 och 5 samt 3 och 6. Samarbetet har mycket kommit att handla om IT-stöd och utbildningar mellan barnen. Till en viss del har också högläsning förekommit. Denna typ av samarbete kan utvecklas mer. Alla elever ingår i en trygg basgrupp och där sker en hel del samarbete. De flesta har också en responskompis för att dela lärande med varandra. Årets plan ska utvärderas senast 2017-06-15 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas med elevgruppper i förskoleklass, grundskola och på fritidshemmen. Detta görs utifrån ålder och mognad. I elevrådet analyseras planen utifrån klassernas synpunkter. Brukarrådet samtalar och problematiserar kring planen. Arbetslagen diskuterar planen och på APT analyseras den. Kamratstödjarteamet och rektor står för slutlig bearbetning och sammanställning. för att årets plan utvärderas Rektor och Katarina Fallenbrink i samarbete med kamratstödjarteamet. Främjande insatser Skapa en trygg lärandemiljö i varje undervisningssituation Områden som berörs av insatsen Skolans mål är att alla elever ska vara medvetna om innebörden av arbetsro samt inse sin egen del i varandras arbetsmiljö. Vi utvärderar löpande under året genom klassråd och elevråd. I den årliga enkäten kommer vi noga följa upp resultatet under rubriken skolmiljö.
Insats Vi reagerar och agerar direkt i olika situationer som uppstår. Förtydliga begreppet arbetsro i olika grupper. I vissa grupper finns eq schemalagt. Vid läsårsuppstart arbetar vi med värdegrundsfrågor, teambuilding, kompissamtal. Skoldagens första rast är uppdelad så att F-1 har rast själva, för att skapa trygghet. Åldersblandade aktiviteter. Anpassad lärmiljö utifrån elevens behov. Trivselledare och rastvärdar ute Nära samarbete skola/hem. Diskussioner kring skönlitteratur. Alla pedagoger i respektive verksamhet. Maj 2017 Kartläggning Kartläggningsmetoder Markör gör en elevenkät i åk 2 och 5 som omfattar både förskoleklassens, grundskolans och fritidshemmens verksamhet. Analys av resultatet sker i respektive verksamhet. Under kommande år kommer vi låta alla elever fylla i enkäten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Näst intill samtliga elever i år 2 och 5 svarade på enkäten. Dialog i elevrådet kring de resultat som de båda undersökningarna visat samt idéer kring åtgärder för att göra skolan bättre, tryggar och mer jämlikt. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet av enkäterna har gåtts igenom i arbetslaget och därefter i hela personalgruppen på APT. Det har förts en dialog om vilka åtgärder som kan sättas in på olika områden. I planering av förändringar i organisationen vägs också resultat kring trygghet för eleverna och de resultat från analyserna in. Resultat och analys Resultaten från de bägge enkäterna visade att det fanns områden på skolan och situationer där eleverna känner sig otrygga. Analysen av enkäten visar att det finns två tydliga utvecklingsområden: Trygghet och arbetsro Delaktighet och inflytande Förebyggande åtgärder Trivsellekar Kränkande behandling, kön, ålder och Rasten skall vara ett tillfälle för lek och rekreation under trygga former för alla elever. Uppföljning görs på klassråd, elevråd och i arbetslagen.
- personal och elever går trivselledarutbildning - Både trivselledare och rastvärdar ute på elevernas raster för hög närvaro vid barnens lekar. - Vid varje rast ska det finnas en organiserad rastaktivitet där eleverna frivilligt kan delta på varje skolgård. - Samtal inför rast och efter rast Genom en organiserad rastaktivitet ges elever möjlighet att delta i en gemenskap och känna trygghet av att den leds av en trivselledare På så vis kan de elever som inte självklart hittar aktiviteter erbjudas och fångas upp i denna. Alla pedagoger och trivselledare, både vuxna och barn. Ht 2016 Utelek för F-1 Uppmuntra till lek och utveckling i det sociala samspelet. Eleverna i F-1 har en egen tid varje förmiddag då bara de är ute och leker under ledning av kända vuxna. Vi har sett ett behov hos de minsta på skolan att få egen tid ute, för att kunna få leka just för dom passande lekar. Arbetslag F-1 December 2016 utvärderas det Samarbete över klassgränserna Eleverna ska samarbeta i grupper, med spridning i ålder. Vi ska ha ett gott klimat på skolan där de äldre eleverna tar hänsyn till och hjälper de yngre. Uppföljning i klassråd och arbetslag efter genomförda insatser. Vuxna arbetar för att skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. -lekar -lästräning -digital utveckling -friluftsdagar -fritidshemmets dag
Vi ser att när vi blandar yngre och äldre elever och ger de äldre lite ansvar, så skapar det vinningar för båda parter och stor glädje. De fyra olika arbetslagen med vägledarna som huvudansvariga. Maj 2017 Delaktighet och inflytande Eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande över sin skolsituation, vilket ska visa sig i ett högre resultat i kommunenkäten. -samtala om begreppen välja, påverka, inflytande, delaktighet, bestämma -fler aktiva barn i olika råd på skolan -arbetsuppgifter som gynnar delaktighet Resultatet på kommunenkäten visar att eleverna inte känner att de är med och påverkar så mycket som de skulle vilja. Alla pedagoger i alla verksamheter. Maj 2017 Trygghet och arbetsro Alla elever ska uppleva trygghet och arbetsro på skolan. -Alla arbetar med och tydliggör R-orden; regler, ramar, rutiner, ritualer, respekt, relation -alla reagerar starkt på språkbruk -alla hittar en modell i klassrummet för att hålla ljudnivån på lämplig nivå Resultatet på kommunenkäten visar att eleverna inte tycker att de har tillräckligt bra arbetsro. Alla pedagoger i alla verksamheter. Maj 2017 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På utvecklingssamtal lyssnar pedagoger efter trivsel, trygghet och social situation. Vid incidenter på raster ingriper rastvärden och vid behov informerar berörd mentor.
I klasserna bedrivs ringsamtal eller annan form av samtal där eleverna ges möjlighet att föra dialog kring sin situation i klassen/på skolan. En pedagog är samtalsledare. I den dagliga dialogen med eleverna är pedagogerna lyhörda för stämningar och inbördes relationer. Pedagogerna gör observationer och iakttagelser under lektion och elevernas fria aktiviteter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever vänder sig till pedagog så snart ngt händer för stöd och hjälp i att reda ut. - Rastvärd. - Klasslärare/mentor eller undervisande lärare. - Fritidspersonal - Den pedagog som eleven känner förtroende för. - Vuxen på skolan Kamratstödjarteamet Erik Ingebrigtsen, 0704-941240 Sofia Dahlquist 0702-868199 Katarina Fallenbrink, 0705-352830 Anki Berggren, 0761-692036 Elevhälsoteamet Katarina Breidning, rektor, 0707-690660 Lisa Mars, specialpedagog, 0739-093113 Sofia Hein, skolsköterska, Klara Sundqvist, skolkurator, Irene Carlander Reuterfeldt, skolpsykolog, 0709-513686 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla vuxna i skolan är skyldiga att gripa in vid kränkande situationer samt informera rektor om de får kännedom om att en elev upplever sig vara kränkt. er Tidpunkt Pedagoger och andra vuxna i skolans verksamhet som upptäcker en kränkande handling ingriper direkt när något händer. Om ett barn uppmärksammar en kränkning eller upplever sig ha blivit kränkt ska barnet ta kontakt med den pedagog som är närmast, sin mentor, en kamratstödjare eller någon från KST. Den pedagog som själv sett händelsen, eller blivit kontaktad, informerar barnets mentor om det som skett. Mentor informerar arbetslaget och de tillsammans undersöker om det föreligger kränkande behandling Den som ser händelsen. Pedagogen som sett eller blivit kontaktad. Mentor/arbetslaget direkt direkt Samma dag
eller inte genom att: Tala med den utsatta (se samtalsstöd) Dokumentera samtalet Tala med övriga inblandade en i taget Dokumentera samtalen Ovanstående utredning sker med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid kränkande behandling/misstänkt kränkande behandling: Föräldrar till berörda elever kontaktas och informeras kort om hur skolan tar hand om detta. Anmälan till KST och rektor med dokumentation från tidigare samtal. Två pedagoger från KST har fördjupade samtal med alla inblandade en i taget. Dokumenterar samtalen. er beslutas om utifrån dokumentation. Skriftlig kontakt tas med hemmet. sprogram upprättas Mentor Mentor KST KST och rektor Samma dag Samma dag Alla samtal i en följd samma dag. Inom en vecka Bedömning görs i varje enskilt fall av hur allvarlig kränkningen är och om vidare kontakter bör tas med t ex socialtjänst, polis eller BuP. Uppföljningssamtal med den utsatte. Dokumentera samtalet. Vid upprepning tala med den/de som utsätter var för sig tillsammans med respektive föräldrar. Lämplig åtgärd vidtages. Dokumentera samtalen. Uppföljning sker med regelbundna intervaller. Nya åtgärder vidtas. Det är viktigt att skolan och hemmet samarbetar i denna process för att få ett lyckligt slut. Mentor Rektor KST och mentor Rektor och representant från EHT EHT och KST Inom 2 veckor snarast Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om personal misstänks för kränkande behandling av elev ska rektor ansvara för utredningen och meddela huvudmannen. Definitioner och begrepp När vi skriver att ingen skall diskrimineras menar vi utifrån alla de diskrimineringsgrunder som är fastställda i Diskrimineringslagen: Kön Med kön avses att någon är född till man eller kvinna, men här ingår även transexuella, alltså personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annan liknande förhållanden. Var och en har rätt att bestämma sin tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning menas tillhörighet till en religiös åskådning där även ateism ingår. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födsel, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet Med könsöverskridande identitet menas att en person på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män är, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder Med ålder menas den biologiska åldern. Skolans åldersindelningar strider inte mot diskrimineringsgrunden ålder. Diskrimineringstyper När vi skriver om hur vi motarbetar kränkande behandling menar vi utifrån alla diskrimineringstyper som omnämns i lagtexten: Direkt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförande situation, om missgynnandet har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att skolan, dess ledning eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn/elev enligt de fem diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat eller kränkande. Repressalier När någon utsätts för kränkande behandling eller bestraffning för att han eller hon anmält något som uppfattats som felaktigt. Instruktioner att diskriminera När någon beordrar eller uppmanar andra att kränka någon. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Mobbning När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkade behandling. Vidare råder obalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Främlingsfientlighet Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi (HBT-fobi) Motvilja mot eller förakt för homosexuella, bisexuella eller transpersoner.