Glasbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Glasbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem Ansvariga för planen Läsåret 15/16 ansvarar Erik Ingebrigtsen tillsammans med rektor Katarina Breidning för upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta sker i samråd med kamratstödjarteamet som läsåret 15/16 består av Erik Ingebrigtsen, Sofia Dahlquist och Emil Pedersen. Vår vision Hela barnet hela dagen Skolans vision är att tillsammans utveckla hela barnet under hela dagen såväl inom som utanför skolans lokaler. Pedagogerna på skolan skall tillsammans tillfredsställa barnets behov av rörelse, skapande arbete, teoretiska kunskaper, social kompetens, digital kompetens samt empatisk förmåga. Arbetet skall under dagen vara varierat men ha ett tydligt sammanhang och hänsyn skall tas till att barn är olika, när det gäller sättet att lära, tidsåtgång och behov av vuxenstöd. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling genom arbete i klass- och elevråd under läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet genom samverkan i brukarrådet och vid föräldramöten. Planen publiceras på skolans hemsida samt på Unikum vilket gör att den är åtkomlig så väl internt som externt. Personalens delaktighet All personal på skolan görs delaktiga i planen vid arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, konferenser och gemensamma studiedagar. Förankring av planen

2 Planen förankras genom aktivt arbete med eleverna under klassrådstid, EQ-tid i respektive klass och på elevråd i direkt anslutning till dess upprättande. Därefter i samband med olika lärandeaktiviteter löpande över året. Hos föräldrarna förankras planen genom brukarrådet och på föräldramöten. Ny plan förankras vid första arbetsplatsträffen för personalen efter dess upprättande och därefter genom ett ständigt pågående arbete, i en årscykel där personalen är delaktig i olika omfattning. Utvärdering Planen är granskad gentemot våra styrdokument och utifrån synpunkter från skolinspektionen. Planen är också granskad utifrån den kartläggning och analys som gjorts under föregående läsår med elever och personal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, samt all personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi ser att de flesta av de åtgärder vi planerade att göra är genomförda. Några exempel: trygghet och trivsel tas upp vid utvecklingssamtal, enkät om elevernas trygghet är genomförd, EQ-trappan har reviderats och övningar enligt den är utförda. Observationer utifrån ett normkritiskt förhållningssätt har gjorts pedagoger emellan. F-3 upplever att begreppet kränkande behandling är svårt för de yngre eleverna att riktigt förstå och eleverna använder andra uttryck för att berätta om vad som hänt. Fritidshemmen ser ett stort behov hos barnen att träna leken. År 4-6 har arbetat ett år med sina basgrupper och trygghet och trivsel råder. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas med elevgruppper i förskoleklass, grundskola och på fritidshemmen. Detta görs utifrån ålder och mognad. I elevrådet analyseras planen utifrån klassernas synpunkter. Brukarrådet samtalar och problematiserar kring planen. Arbetslagen diskuterar planen och på APT analyseras den. Kamratstödjarteamet och rektor står för slutlig bearbetning och sammanställning. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och Erik Ingebrigtsen i samarbete med kamratstödjarteamet. Främjande insatser Namn Främja likabehandling genom att motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Skolans mål är att alla elever ska veta vad begreppet kränkande behandling innebär och att det inte är tillåtet. Vi utvärderar löpande under året genom klassråd och elevråd. Trivselaktiviteter utvärderas efter varje sådant tillfälle och sammanställs i respektive arbetslag. Inför utvecklingssamtal används Unikum som utvärderingsunderlag. Insats - Värderingsövningar och gruppstärkande övningar med hjälp av bl.a EQ-trappan.

3 - Trivselaktiviteter i klassen samt i faddergrupper. - samtal utifrån givna frågeställningar. - gruppstärkande övningar för gemenskap och ökad vi-känsla. - reagera på språkbruk. - ständigt hålla frågan om allas lika värde levande. Ansvarig Alla pedagoger i respektive verksamhet. Datum när det ska vara klart 31/ Kartläggning Kartläggningsmetoder Markör gör en elevenkät i åk 2 och 5 som omfattar både förskoleklassens, grundskolans och fritidshemmens verksamhet. Analys av resultatet sker i respektive verksamhet. Skolan gör en undersökning inför alla utvecklingssamtal där alla elever svarar på ca 10 frågor om tryggheten på skolan vilket då omfattar förskoleklass, grundskolan och fritidsverksamheten. Ansvarig mentor och arbetslag gör analysen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Näst intill samtliga elever i år 2 och 5 svarade på enkäten. Alla elever svarade på enkätundersökningen i Unikum med varierat stöd av vuxna utifrån ålder och mognad. Dialog i elevrådet kring de resultat som de båda undersökningarna visat samt idéer kring åtgärder för att göra skolan bättre, tryggar och mer jämlikt. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet av enkäterna har gåtts igenom i arbetslaget och därefter i hela personalgruppen på APT. Det har förts en dialog om vilka åtgärder som kan sättas in på olika områden. I planering av förändringar i organisationen vägs också resultat kring trygghet för eleverna och de resultat från analyserna in. Resultat och analys Resultaten från de bägge enkäterna visade att det fanns områden på skolan och situationer där eleverna känner sig otrygga. Analysen av enkäten visar att det finns två tydliga utvecklingsområden: - Trygga raster, vuxna ute på rasterna som är synliga och kända för eleverna. - fadderverksamhet - trygghet och arbetsro Förebyggande åtgärder Namn Trivsellekar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, ålder och funktionsnedsättning Mål och uppföljning Rasten skall vara ett tillfälle för lek och rekreation under trygga former för alla elever. Uppföljning görs på klassråd, elevråd och i arbetslagen. Åtgärd - personal och elever går trivselledarutbildning - Både trivselledare och rastvärdar ute på elevernas raster för hög närvaro vid barnens lekar.

4 - Vid varje rast ska det finnas en organiserad rastaktivitet där eleverna frivilligt kan delta på varje skolgård. - Samtal inför rast och efter rast Motivera åtgärd Genom en organiserad rastaktivitet ges elever möjlighet att delta i en gemenskap och känna trygghet av att den leds av en trivselledare På så vis kan de elever som inte självklart hittar aktiviteter erbjudas och fångas upp i denna. Ansvarig Alla pedagoger och trivselledare, både vuxna och barn. Datum när det ska vara klart Ht 2015 Namn Samarbete över klassgränserna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska samarbeta i grupper, med spridning i ålder. Vi ska ha ett gott klimat på skolan där de äldre eleverna tar hänsyn till och hjälper de yngre. Uppföljning i klassråd och arbetslag efter genomförda insatser. Åtgärd Vuxna arbetar för att skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. -lekar -lästräning -digital utveckling -friluftsdagar -fritidshemmets dag Motivera åtgärd Vi ser att när vi blandar yngre och äldre elever och ger de äldre lite ansvar, så skapar det vinningar för båda parter och stor glädje. Ansvarig De fyra olika arbetslagen med vägledarna som huvudansvariga. Datum när det ska vara klart Dec 2015 Namn Basgruppsarbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska ha ett nära samarbete i sina basgrupper och ta väl hand om varandra. De ska utveckla sina samarbetsformer och stötta sina kamrater. Åtgärd -pedagogern använder kunskaper kring FIRO för att utveckla basgrupperna -samtal kring delakulturen -arbetsuppgifter som gynnar delaktighet

5 -lekar och samarbetsövningar Motivera åtgärd Skolan är organiserad i stora klasser som omfattar hela årskursen. Pedagogerna delar in eleverna i basgrupper om 4-8 elever i varje grupp, för ökad trygghet. Vi jobbar aktivt med delakulturen och lärande tillsammans. Ansvarig Alla pedagoger i alla verksamheter. Datum när det ska vara klart Maj 2016 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På utvecklingssamtal lyssnar pedagoger efter trivsel, trygghet och social situation. Vid incidenter på raster ingriper rastvärden och vid behov informerar berörd mentor. I klasserna bedrivs ringsamtal eller annan form av samtal där eleverna ges möjlighet att föra dialog kring sin situation i klassen/på skolan. En pedagog är samtalsledare. I den dagliga dialogen med eleverna är pedagogerna lyhörda för stämningar och inbördes relationer. Pedagogerna gör observationer och iakttagelser under lektion och elevernas fria aktiviteter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever vänder sig till pedagog så snart ngt händer för stöd och hjälp i att reda ut. - Rastvärd. - Klasslärare/mentor eller undervisande lärare. - Fritidspersonal - Den pedagog som eleven känner förtroende för. - Vuxen på skolan Kamratstödjarteamet Erik Ingebrigtsen, Sofia Dahlquist Emil Pedersen, Elevhälsoteamet Katarina Breidning, rektor, AnnaMaria Åkerberg, specialpedagog, Elisabeth Wandebäck, skolsköterska, Karin Melin, skolkurator, Irene Carlander Reuterfeldt, skolpsykolog, Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla vuxna i skolan är skyldiga att gripa in vid kränkande situationer samt informera rektor om de får kännedom om att en elev upplever sig vara kränkt. Åtgärder Ansvarig Tidpunkt Pedagoger och andra vuxna i skolans verksamhet som upptäcker en kränkande handling ingriper direkt när Den som ser händelsen. direkt

6 något händer. Om ett barn uppmärksammar en kränkning eller upplever sig ha blivit kränkt ska barnet ta kontakt med den pedagog som är närmast, sin mentor, en kamratstödjare eller någon från KST. Den pedagog som själv sett händelsen, eller blivit kontaktad, informerar barnets mentor om det som skett. Mentor informerar arbetslaget och de tillsammans undersöker om det föreligger kränkande behandling eller inte genom att: Tala med den utsatta (se samtalsstöd) Dokumentera samtalet Tala med övriga inblandade en i taget Dokumentera samtalen Ovanstående utredning sker med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid kränkande behandling/misstänkt kränkande behandling: Pedagogen som sett eller blivit kontaktad. Mentor/arbetslaget direkt Samma dag Föräldrar till berörda elever kontaktas och informeras kort om hur skolan tar hand om detta. Anmälan till KST och rektor med dokumentation från tidigare samtal. Två pedagoger från KST har fördjupade samtal med alla inblandade en i taget. Dokumenterar samtalen. Åtgärder beslutas om utifrån dokumentation. Skriftlig kontakt tas med hemmet. Åtgärdsprogram upprättas Mentor Mentor KST KST och rektor Samma dag Samma dag Alla samtal i en följd samma dag. Inom en vecka Mentor Bedömning görs i varje enskilt fall av hur allvarlig kränkningen är och om vidare kontakter bör tas med t ex socialtjänst, polis eller BuP. Uppföljningssamtal med den utsatte. Dokumentera samtalet. Rektor KST och mentor Inom 2 veckor

7 Vid upprepning tala med den/de som utsätter var för sig tillsammans med respektive föräldrar. Lämplig åtgärd vidtages. Dokumentera samtalen. Uppföljning sker med regelbundna intervaller. Nya åtgärder vidtas. Det är viktigt att skolan och hemmet samarbetar i denna process för att få ett lyckligt slut. Rektor och representant från EHT EHT och KST snarast Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om personal misstänks för kränkande behandling av elev ska rektor ansvara för utredningen och meddela huvudmannen. Definitioner och begrepp När vi skriver att ingen skall diskrimineras menar vi utifrån alla de diskrimineringsgrunder som är fastställda i Diskrimineringslagen: Kön Med kön avses att någon är född till man eller kvinna, men här ingår även transexuella, alltså personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annan liknande förhållanden. Var och en har rätt att bestämma sin tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning menas tillhörighet till en religiös åskådning där även ateism ingår. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födsel, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet Med könsöverskridande identitet menas att en person på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män är, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder Med ålder menas den biologiska åldern. Skolans åldersindelningar strider inte mot diskrimineringsgrunden ålder.

8 Diskrimineringstyper När vi skriver om hur vi motarbetar kränkande behandling menar vi utifrån alla diskrimineringstyper som omnämns i lagtexten: Direkt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförande situation, om missgynnandet har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att skolan, dess ledning eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn/elev enligt de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat eller kränkande. Repressalier När någon utsätts för kränkande behandling eller bestraffning för att han eller hon anmält något som uppfattats som felaktigt. Instruktioner att diskriminera När någon beordrar eller uppmanar andra att kränka någon. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Mobbning När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkade behandling. Vidare råder obalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Främlingsfientlighet Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi (HBT-fobi) Motvilja mot eller förakt för homosexuella, bisexuella eller transpersoner.