ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2016:1. Sysselsatta och arbetade timmar i AKU och NR

ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR

I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial ill den saisik som SCB producerar inom område arbesmarknad och ubildning. De kan röra sig om produkbeskrivningar, meodredovisningar sam olika sammansällningar som kan ge en överblick och underläa användande av saisiken. Ugivna publikaioner från 2000 i serien Bakgrundsfaka ill arbesmarknads- och ubildningssaisiken 2000:1 Övergång ill yrkeskodning på fyrsiffernivå (SSYK) och införande av obbsaus- kod i SCB:s lönesaisik 2000:2 The Informaion Sysem for Occupaional Inuries and he Work-relaed Healh Problems Survey A comparaive sudy 2000:3 Konferens om ubildningssaisik den 23 mars 2000 2001:1 Avvikelser i lönesummesaisiken en ämförelse mellan LAPS och LSUM 2001:2 En longiudinell daabas kring ubildning, inkoms och sysselsäning 1990 1998 2001:3 Saff raining coss 1994 1999 2001:4 Sudieresula i högskolan i form av avklarade poäng 2001:5 Urvals- och esimaionsförfarande i de svenska arbeskrafsundersökningarna (AKU) 2001:6 Svar, borfall och represenaivie i Arbesmilöundersökningen 1999 2001:7 Individ- och föreagsbaserad sysselsäningssaisik en ämförelse mellan AKU och KS 2002:1 Tidsseriebro i ubildningsregisre 2001-01-01 2002:2 En longiudinell daabas kring ubildning, inkoms och sysselsäning (LOUISE) 1990 1999 2003:1 Exempel på hur EU:s Qualiy Repors kan skrivas avser Labour Cos Survey (LSC) 2000 2003:2 Förändrad redovisning av högskolans personal 2003:3 Individ- och föreagsbaserad sysselsäningssaisik en forsa ämförelse mellan AKU och KS 2003:4 Sukfrånvarande enlig SCB och sukskrivna enlig RFV 2003:5 Informaionssyseme om arbesskador och undersökningen om arbesorsakade besvär. En ämförande sudie 2004:1 Samlad saisik från SCB avseende ohälsa 2004:2 Översyn av forskarubildningssaisiken. Bedömning av kvalieen 2004.3 Sukfrånvaro och ohälsa i Sverige en belysning uifrån SCB:s saisik 2005:1 En longiudinell daabas kring ubildning, inkoms och sysselsäning (LOUISE) 1990 2002 2005:2 Nordisk pendlingskara. Huvudrappor 2005:3 Nordisk pendlingskara. Delrappor 1 4. 2005:4 Flödessaisik från AKU 2005:5 Flow saisics from he Swedish Labour Force Survey Forsäning på omslages rede sida!

BAKGRUNDSFAKTA ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Saisiska cenralbyrån 2016

Bakgrundsfaka Arbesmarknad och ubildning 2016:1 Background Facs Labour and Educaion Saisics 2016:1 Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Employed and hours worked in Labour Force Surveys and Naional accouns Saisics Sweden 2016 Producen Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Saisics Sweden, Populaion and Welfare Deparmen SE-701 89 Örebro 46 19 17 60 00 Förfrågningar Peer Beiron 46 8 506 940 06 Enquiries peer.beiron@scb.se Daniel Lennarsson 46 19 17 64 29 daniel.lennarsson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle. Om du cierar, var god uppge källan på fölande sä: Källa: SCB, Arbesmarknad och ubildning 2016:1, Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Educaion Repor 2016:1, Employed and hours worked in Labour Force Surveys and Naional accouns. Omslag/Cover: Aelén, SCB. Foo/Phoo: ISock ISSN: 1654-465X (online) ISSN: 1103-7458 (prin) URN:NBN:SE:SCB-2016-AM76BR1601_pdf Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på www.scb.se This publicaion is only available in elecronic form on www.scb.se

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Förord Förord Arbeskrafsundersökningarna (AKU) har som syfe a beskriva arbesmarknaden för hela befolkningen i åldersgruppen 15-74 år. AKU är den enda källan som löpande ger en sammanhållen bild av arbesmarknaden avseende sysselsaa, arbeslösa och personer uanför arbeskrafen. Uöver dea så används även skaningar från AKU som ingångsvärden för beräkningen av sysselsaa och arbeade immar i Naionalräkenskaperna (NR). Rapporen beskriver de skillnader i definiioner som finns mellan AKU och NR sam de bearbeningar som NR gör av AKU:s skaningar för a komma fram ill de skaningar som publiceras av NR. Rapporen är skriven för a uppfylla EU-krav på dokumenaion av skillnaderna mellan NR och AKU avseende skaningarna av anale sysselsaa och anale arbeade immar. Vår förhoppning är a rapporen ska kunna användas som e söd i olkningen av saisiken och hälpa användare a förså orsakerna ill skillnaderna mellan de olika källorna. Rapporen har framsälls av Peer Beiron och Daniel Lennarsson. Till arbesgruppen har även en referensgrupp kopplas besående av Magnus Sösröm, Elisabe Andersson och Kaarina Wizell. Saisiska cenralbyrån i uni 2016 Magnus Sösröm Inger Eklund SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov.

Saisiska Cenralbyrån 2

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Innehåll Innehåll Förord... 1 Sammanfaning... 5 1. Inrodukion AKU och NR... 7 1.1. Arbeskrafsundersökningarna (AKU)... 7 1.2. Naionalräkenskaperna (NR)... 7 2. Inernaionella regleringar... 8 2.1. Bakgrund... 8 2.2. Definiion av sysselsaa, ansällda och arbeade immar enlig ILO och ICLS... 9 2.3. Europeiska förordningar... 11 2.3.1 Arbeskrafsundersökningarna (AKU)... 11 2.3.2 Naionalräkenskaperna (NR)... 12 2.4. Skillnader i inernaionella definiioner mellan AKU och NR... 14 3. Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU... 16 3.1. Definiioner av sysselsaa och arbeade immar i AKU... 16 3.2. Målpopulaion och urvalsram... 17 3.3. Blankeen... 18 3.4. Näringsgren och sekor i AKU... 18 3.5. Skaningen av VFAT i AKU (kalendermånad)... 18 4. Arbeade immar och anal sysselsaa - NR... 21 4.1. Definiioner av sysselsaa och arbeade immar i NR... 21 4.2. Bransch och sekor i NR... 21 4.3. Kvaralsskaningarna... 22 4.4. Årsskaningarna... 23 5. Skillnader och konsekvenser... 26 5.1. Skillnader i definiioner och avgränsningar... 26 5.2. Sammanfaning av skillnader... 27 5.3. Exempel... 28 Bilagor... 30 1. AKU:s blanke... 30 Sysselsaa... 30 Ansällda... 30 Fakisk arbeade immar... 31 Föreagare... 33 2. Beräkningar av kvarals- och årsskaningar i AKU... 34 Esimaionsförfarande... 34 Saisiska Cenralbyrån 3

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Innehåll Nivåskaning kvaral... 36 Nivåskaning år... 36 3. Insiuionella enheer och dess delkomponener... 38 4. NR:s kvaralsskaningar, dealera sekor... 39 Beräkning av offenliga myndigheer... 39 Beräkning av näringslive sam övriga delar av ekonomin... 39 5. NR:s årsskaningar, dealera sekor... 42 Beräkning av offenliga myndigheer... 42 Beräkning av näringslive sam övriga delar av ekonomin... 43 4 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Sammanfaning Sammanfaning Arbeskrafsundersökningarna (AKU) är en av de främsa källorna Naionalräkenskaperna (NR) använder för a skaa anale sysselsaa och arbeade immar. I denna rappor ges en beskrivning av hur skillnader i inernaionella definiioner sam i naionella förfaranden gör a skaningarna skiler sig å mellan AKU och NR. I rapporen beskrivs AKU:s skaningsförfarande, anpassningarna som görs för NR:s räkning sam NR:s egna beräkningar baserade på bland anna AKU:s skaningar. Sluligen preseneras också abeller som visar vilka anpassningar som görs, sam deras effeker på skaningarna. Rapporen har som syfe a hälpa användare av AKU:s och NR:s saisik a förså orsakerna ill skillnader i de olika skaningarna. I rapporen framgår a de i huvudsak finns fyra orsaker ill skillnaderna mellan skaningarna av sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR: Den försa är a AKU:s målpopulaion ugörs av folkbokförda i Sverige, oavse om dessa arbear inom lande eller e. NR:s populaionsavgränsning innebär a all arbee uför inom lande, oavse om de uförs av boende i lande eller e, ska inkluderas. För a hanera denna skillnad levererar AKU skaningar ill NR över sysselsaa och arbeade immar av folkbokförda i Sverige i svenska föreag och myndigheer. Den andra orsaken är a NR gör e illägg för uländsk arbeskraf som arbear i svenska föreag och myndigheer. Den rede orsaken, som endas rör skaningen av arbeade immar, är a NR gör e illägg för så kallade svara immar basera på e anagande om a dessa ine fångas full u i AKU. Den färde är a NR:s redovisning föler kalenderkvaral respekive kalenderår, medan AKU:s skaningar bygger på referensveckor vilke gör a AKU:s mäperioder ofa avviker någo från kalenderperioder. För NR:s räkning görs därför en anpassning av AKU:s skaningar av arbeade immar så a dessa föler kalenderperioden, den så kallade VFAT-skaningen. Mosvarande anpassning görs dock ine för anale sysselsaa. För a illusrera effeken av de skillnader som finns preseneras som exempel skaningar för både AKU och NR avseende kvaral 1 2013 sam årsskaningen för 2013. Exemplen i rapporen visar a skillnaderna mellan de skaningar som publiceras av NR och AKU avseende sysselsaa får anses vara väldig små, dryg 30 000 för såväl kvarals- som årsskaningen. För arbeade immar så är skillnaden någo sörre, 47 miloner immar för kvaral och 163 miloner immar för årsskaningen. Skillnaden i arbeade immar uppsår framförall på grund av haneringen av svara immar. De illägg av immar som görs av NR för svara immar påverkar dock främs nivån medan skillnaden i immarnas uveckling ine påverkas i någon sörre usräckning. Saisiska Cenralbyrån 5

6 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Inrodukion AKU och NR 1. Inrodukion AKU och NR 1.1. Arbeskrafsundersökningarna (AKU) Syfe med arbeskrafsundersökningarna är a beskriva akuella arbesmarknadsförhållanden för hela befolkningen i åldersgruppen 15-74 år och a ge informaion om uvecklingen på arbesmarknaden. AKU är den enda källan som löpande ger en sammanhållen bild om arbesmarknaden; sysselsäningen, arbeslösheen, arbeade immar m.m. AKU är en individbaserad urvalsundersökning som genomförs vare månad. Urvale besår av 29 500 personer per månad och undersökningen har en paneldesign där vare inervuperson delar 8 gånger under en period på vå år (var rede månad). Inervupersonerna besvarar frågor om sin arbesmarknadssiuaion en specifik vecka i referensmånaden. Uppgiferna hämas in via elefoninervuer. Resulaen av de månadsvisa undersökningarna publiceras cirka 20 ill 25 dagar efer referensperiodens slu. Dessa ligger också ill grund för skaningar av kvarals- och årsgenomsni. 1.2. Naionalräkenskaperna (NR) De europeiska naional- och regionalräkenskapssyseme (ENS 2010 eller ENS) är e inernaionell ämförbar räkenskapssysem för sysemaisk och dealerad beskrivning av en hel ekonomi (dvs. en region, e land eller en grupp av länder), av dess komponener och av dess samband med andra hela ekonomier. ENS 2010 ugår ifrån de globala riklinerna som finns för naionalräkenskaper, Sysem of Naional Accouns från 2008 (SNA 2008). ENS besår av vå huvudsakliga yper av sammansällningar, nämligen de insiuionella sekorräkenskaperna sam inpu-oupuräkenskaperna och branschräkenskaperna. Sekorräkenskaperna beskriver sysemaisk och för vare insiuionell sekor de olika segen i de ekonomiska händelseförloppe produkion, inkomsbildning, inkomsfördelning, inkomsomfördelning, inkomsanvändning sam finansiell och icke-finansiell kapialbildning. Sekorräkenskaperna innehåller också balansräkningar som beskriver sockar av illgångar, skulder och neoförmögenhe vid böran och slue av räkenskapsperioden. Denna del i Naionalräkenskaperna kallas Finansräkenskaperna. Inpu-oupuräkenskaperna med sina illgångs- och användningsabeller beskriver mer dealera produkionsprocessen (kosnadssrukur, inkomsbildning och sysselsäning) sam flödena av varor och änser (produkion, impor, expor, slulig konsumion, insasförbrukning och kapialbildning för vare produkgrupp). Här kommer vå vikiga aspeker ill uryck: summan av de inkomser som genereras inom en bransch är lika med de förädlingsvärde som skapas av den branschen, och för vare produk eller produkgrupp är ubude lika med eferfrågan. Vidare definierar ENS begrepp som befolkning och sysselsäning. Dessa begrepp är relevana för sekorräkenskaperna, branschräkenskaperna och illgångs- och användningsabellerna. Uifrån Naionalräkenskaperna beräknas nyckelmå såsom exempelvis Bruonaionalproduk, Bruonaionalinkoms och Finansiell sparande. De finns vissa skillnader i hur anal sysselsaa, anal ansällda och arbeade immar definieras för arbeskrafsundersökningar och naionalräkenskaper på iner- Saisiska Cenralbyrån 7

Inrodukion AKU och NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR naionell nivå. Samidig finns sora likheer då båda i vissa delar vilar på resoluioner anagna av den inernaionella konferensen för arbesmarknadssaisiker, ICLS. I näsa kapiel beskrivs inernaionella definiioner och skillnaderna mellan regleringar av Arbeskrafsundersökningarna och NR belyses. 2. Inernaionella regleringar 2.1. Bakgrund De inernaionella samarbee kring arbesmarknadssaisiken sarade idig. Den inernaionella arbesorganisaionen (Inernaional Labour Organisaion, ILO, med säe i Génève) inräades redan 1919 under Naionernas förbund (NF) och blev sedermera e FN-organ. ILO har lag grunden för en bred arbesmarknadssaisik över både arbeskraf, arbesskador och löner. ILO brukar samla ILO:s medlemmar ill en sor saisikkonferens ungefär var feme år där olika delar av arbesmarknadssaisiken behandlas. Vid den reonde inernaionella konferensen för arbesmarknadssaisiker 1982 anogs de grundprinciper som används i AKU idag. Vid den senase konferensen 2013 gordes en del useringar som kommer a implemeneras i framiden. EU har genom si saisikorgan Eurosa i Luxemburg drivi på saisikuvecklingen över e bre område inom hela EU och där har arbesmarknadssaisiken ugor e vikig inslag. EU har samidig i hög grad anpassa sig ill ILO:s rikliner inom arbesmarknadssaisiken. Även för en sor union som EU är krave på inernaionell ämförbarhe ine bara mellan EU-länder uan över hela världen en vikig fråga. AKU är idag reglera via en mängd olika EU-förordningar. Som nämns ovan så är dessa framagna för a vara i line med ILO:s rekommendaioner. Council Regulaion 577/98 är den grundläggande räsaken som syr arbeskrafsundersökningarna i EU idag och enlig den ska arbeskrafssaus mäas i enlighe med de krierier som anagis av ICLS 13:e konferens 1982. All efersom arbee med a uveckla saisiken och dess kvalie har en mängd kompleerande aker anagis. En fullsändig lisa över dessa finns illgänglig på Eurosas hemsida 1. 1 hp://ec.europa.eu/eurosa/saisicsexplained/index.php/eu_labour_force_survey_%e2%80%93_main_feaures_and_le gal_basis 8 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Inrodukion AKU och NR 2.2. Definiion av sysselsaa, ansällda och arbeade immar enlig ILO och ICLS Sysselsäning (1) Sysselsaa omfaar alla personer över en viss ålder som under en viss period, aningen en vecka eller en dag, illhörde någon av fölande kaegorier: (a) "beald sysselsäning": (a1) "I arbee": personer som under referensperioden uför någo beal arbee. Bealningen kan ske konan eller in naura; (a2) "med e arbee men ine i arbee": personer som idigare har arbea i si nuvarande arbee, men som för under referensperioden ine var i arbee. Personen ska dock ha en formell anknyning ill si arbee. Denna formella anknyning bör fassällas med hänsyn ill naionella förhållanden, enlig e eller flera av fölande krierier: (i) forsa ubealning av lön; (ii) en försäkran om åergång ill arbee efer ugången av den oförusedda frånvaron eller vid e fassäll daum (iii) frånvarons varakighe- I vissa fall kan denna mosvara den period för vilken arbesagaren kan få ersäning uan krav på a a anna arbee; (b) "föreagare": (b1) "i arbee": personer som under referensperioden uför någo arbee i vinssyfe eller för familens inkoms. Ersäningen kan ske konan eller in naura; (b2) "har e föreag men var ine i arbee": personer som bedriver näringsverksamhe, exempelvis e föreag eller en gård, som under referensperioden av någo viss skäl ine var i arbee. (2) I operaionaliseringen av begreppe i arbee kan dea olkas som arbee under mins en imme under referensperioden. (3) Personer som illfällig ine är i arbee på grund av sukdom eller skada, helg eller semeser, srek eller lockou, ledighe för sudier, moderskaps- eller föräldraledighe, arbesbris, illfällig minskning av verksamheen eller illfällig avbro i arbee på grund av exempelvis dålig väder, drifssörningar mm, eller annan illfällig frånvaro med eller uan ersäning bör berakas som förvärvsarbeande under förusäning a personen har en formell anknyning ill si arbee. Saisiska Cenralbyrån 9

Inrodukion AKU och NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR (4) Föreagare med eller uan ansällda sam personer som är en del av e producenkooperaiv bör berakas som föreagare och klassificeras som aningen "i arbee" eller " med e arbee men ine i arbee" uifrån fakiska omsändigheer. (5) Medhälpande hushållsmedlemmar i arbee bör berakas som föreagare oavse anale arbeade immar under referensperioden. Om särskilda skäl föreligger kan länder väla a fassälla en undre idsgräns, i dea fall ska de medhälpande hushållsmedlemmarna som arbea mindre än denna gräns kunna idenifieras. (6) Personer som ägnar sig å produkion av varor och änser för egen och hushålles konsumion bör berakas som föreagare, give a produkionen ugör e väsenlig bidrag ill hushålles oala konsumion. (7) Lärlingar som får ersäning, konan eller in naura, bör räknas ill personer med beald sysselsäning och klassificeras som "i arbee" eller " med e arbee men ine i arbee" enlig samma krierier som andra personer i beald sysselsäning. (8) Sudener, hemarbeande och andra personer som ine ägnar sig å yrkesarbee under referensperioden, men som har en ansällning eller är föreagare i enlighe med definiionen (1) ovan skall berakas som ansällda eller föreagare enlig samma krierier som andra personer i beald sysselsäning, men idenifieras separa där så är mölig. (9) Medlemmar i de väpnade syrkorna bör ingå bland personer i förvärvsarbee. De väpnade syrkorna bör omfaa ordinarie och emporära delagare enlig specifikaionen i den senase versionen av ISCO. Arbeade immar I ILO:s normer i resoluionen om mäning av arbesid, som anogs i december 2008 av den aronde inernaionella konferensen för arbesmarknadssaisiker, definieras fakisk arbeade immar som den id berörda personer ägnar å verksamhe som bidrar ill produkionen av varor och änser under en viss referensperiod. I resoluionen specificeras arbeade immar på fölande sä: 1. Fakisk arbeade immar förekommer i alla yper av arbeen med olika arbesoch ersäningsformer (avlöna eller oavlöna), och kan uföras på olika plaser. 2. Fakisk arbeade immar har inge samband med adminisraiva eller uridiska begrepp och omfaar därför alla som arbear och kan uföras inom normal eller avalsenlig arbesid eller som överid. 3. I saisiken över fakisk arbeade immar ska fölande ingå: a) Fakisk arbeade immar under normala arbesperioder, som direk bidrar ill produkionen. b) Beald id som ägnas å ubildning. 10 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Inrodukion AKU och NR c) Arbead id uöver de immar som uförs under normala arbesperioder, dvs. överid. Observera a även obeald överid ska ingå. d) Tid som ägnas uppgifer som förberedelse av arbesplasen, reparaion och underhåll, förberedelse och rengöring av verkyg sam hanering av kvion, idrapporering och rapporer. e) Väne- eller beredskapsid på grund av.ex. illfällig arbesbris, maskinavbro eller olyckor, eller id illbringad på arbesplasen under vilken inge arbee uförs men som bealas enlig e ansällningsaval med garani. f) Tid mosvarande kora viloperioder under arbesdagen, inklusive fikapauser. g) Jourid. Om ouriden är förlagd uanför arbesplasen, ill exempel ill hemme, ingår denna id i fakisk arbeade immar i den usräckning personens friid och rörelsefrihe begränsas. h) Arbeade immar som uförs av personal inom försvare, även värnplikiga, ska ingå även om de ine omfaas av landes arbeskrafsundersökning. 4. I saisiken över fakisk arbeade immar ska fölande ine ingå: a) Bealda men ine arbeade immar såsom beald årlig semeser, bealda allmänna helgdagar, beald sukfrånvaro, beald föräldraledighe, sreker, kor ledighe för läkarbesök osv. sam sängning på grund av väderförhållandena. b) Målidsraser. c) Tid som ägnas å a pendla ill och från arbee; arbee som uförs under denna id ska dock ingå. d) Annan ubildning än forbildning. 2.3. Europeiska förordningar 2.3.1 Arbeskrafsundersökningarna (AKU) Arbeskrafsundersökningarna regleras av Eurosa via e anal regleringar som syfar ill a undersökningarna ska vara inernaionell ämförbara och uförda i enlighe med ILO:s rekommendaioner. Den grundläggande räsaken är Council Regulaion 577/98. Enlig denna ska Arbeskrafsundersökningarna i EU mäa arbeskrafssaus i enlighe med de kri- Saisiska Cenralbyrån 11

Inrodukion AKU och NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR erier som anagis av ICLS 13e konferens 1982. I så kallade Explanaory noes 2 som fassälls av Eurosa finns målvariablerna beskrivna i deal. Dea ugör underlag för den av Eurosa fassällda operaionalisering för a a fram arbeskrafssaus enlig ILO:s rekommendaioner. I Commission Regulaion 1897/2000 ges en närmare beskrivning av hur arbeslöshe ska mäas sam generella rikliner för blankekonsrukionen. Arbee pågår på europeisk nivå för a a fram mosvarande rikliner även för mäningen av sysselsaa. Anale sysselsaa och arbeade immar påverkas vidare även av hur målpopulaionen definieras. Eurosas rikliner för dea föreskriver a undersökningen ska göras för boende i lande vid idpunken för undersökningen. Enlig Commission Regulaion (EC) 377/2008 ska frågor om sysselsäning sällas ill alla i urvale som är 15 år eller äldre. Riklinerna föreskriver vidare a huvudpopulaionen är personer som bor i privaa hushåll i respekive land. Om förusäningarna för undersökningen i lande illåer ska denna huvudpopulaion kompleeras med personer som bor i kollekiva hushåll. Om de endas är mölig a använda privaa hushåll ska personer i kollekiva hushåll som har en koppling ill e priva hushåll inkluderas i de hushålle. Värnplikiga (inklusive personer som gör vapenfri äns) är generell exkluderade vid redovisningen av resulaen, men ingår ändå generell i målpopulaionen (åminsone när de bor i privaa hushåll). 2.3.2 Naionalräkenskaperna (NR) ENS besår av vå huvudsakliga yper av sammansällningar, nämligen de insiuionella sekorräkenskaperna sam inpu-oupuräkenskaperna. Indelningen av NR i sekorräkenskaper och branschräkenskaper gör a syseme har vå yper av enheer och vå sä a underindela ekonomin som skiler sig å och änar olika analysändamål. För a redovisa inkomser, ugifer och finansiella flöden sam för balansräkningarna delas de insiuionella enheerna in i sekorer uifrån sina huvudsakliga funkioner, beeenden och mål. För a redovisa produkionsprocesser och för inpu-oupuanalys delas lokala verksamhesenheer in i branscher efer yp av verksamhe. En verksamhe karakeriseras av en insas av produker, en produkionsprocess och produkion av produker. Avgränsningen av de naionella erriorie De enheer som ugör e lands ekonomi och vars flöden och sockar redovisas i ENS 2010 är de som är inhemska. En insiuionell enhe berakas som inhemsk på de ekonomiska erriorium där den har sin huvudsakliga ekonomiska hemvis. Sådana enheer anses vara inhemska enheer oavse naionalie och räslig form, och oberoende av om de befinner sig på de ekonomiska erriorie när de genomför en ransakion. De ekonomiska erriorie besår av fölande: a) De område (geografiska erriorium) som fakisk adminisreras och syrs ekonomisk av en enda regering. 2 hp://ec.europa.eu/eurosa/documens/1978984/6037342/eu-lfsexplanaory-noes-from-2016-onwards.pdf 12 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Inrodukion AKU och NR b) Alla frizoner, inklusive ullager och fabriker under ullillsyn. c) De naionella lufrumme, erriorialvanen och den del av koninenalsockeln som ligger på inernaionell vaen och där lande ånuer exklusiva räigheer. d) Terrioriella enklaver, dvs. geografiska erriorier belägna i ulande som i enlighe med inernaionella fördrag eller överenskommelser mellan saer används av landes offenliga förvalningsorgan (som.ex. ambassader, konsula, miliärbaser, forskningssaioner ec.). e) Ole- och naurgasfyndigheer ec. på inernaionell vaen uanför landes koninenalsockel, vilka drivs av enheer som är inhemska på erriorie som de definieras enlig leden a d. Fiskebåar, andra faryg, flyande plaformar och luffarkoser behandlas i ENS som mobil urusning, vare sig de ägs och/eller drivs av inhemska enheer i lande eller ägs av uländska enheer men drivs av inhemska enheer. Transakioner som berör ägande (fasa bruoinveseringar) och användning (hyra, försäkring ec.) av mobil urusning förs ill de landes ekonomi där respekive ägare och/eller användare har sin hemvis. Finansiell leasing berakas som en förändring i ägande. De ekonomiska erriorie omfaar ine exerrioriella enklaver. De delar av landes egna geografiska erriorium som används av fölande organisaioner ingår ine heller: a) Andra länders offenliga förvalningsorgan. b) Europeiska unionens insiuioner och förvalningsorgan. c) Inernaionella organisaioner i enlighe med inernaionella fördrag mellan saer. Begreppe huvudsaklig ekonomisk hemvis innebär a de finns en plas inom de ekonomiska erriorie där en enhe ägnar sig å ekonomisk verksamhe och ransakioner i beydande omfaning, aningen under obegränsad id eller under en längre, idsbegränsad period (e år eller mer). Produkionsavgränsningen Arbeskrafsinsas ska klassificeras på basis av samma saisiska enheer som används för analysen av produkion, nämligen den lokala verksamhesenheen och den insiuionella enheen. Resulaen av producerande enheers verksamhe mosvarar arbeskrafsinsasen om den senare omfaar både inhemska och uländska arbesagare som arbear för inhemska producerande saisiska enheer. I ICLS resoluionen definieras vidare arbeskrafen som de personer som ägnar sig å en verksamhe som ingår i produkionsavgränsningen i naionalräkenskaperna. Arbesinsasen omfaar därför också fölande kaegorier: a) Uomlands bosaa gränsarbeare, dvs. personer som korsar gränsen vare dag för a arbea inom de ekonomiska erriorie. b) Uomlands bosaa säsongarbeare, dvs. personer som flyar in i de ekonomiska erriorie och sannar där mindre än e år för a arbea i branscher som periodvis behöver exra arbeskraf. c) Medlemmar i landes väpnade syrkor saionerade i ulande. Saisiska Cenralbyrån 13

Inrodukion AKU och NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR d) Medborgare som är ansällda vid naionella veenskapliga baser förlagda uanför landes geografiska erriorium. e) Medborgare som är ansällda vid diplomaiska beskickningar uomlands. f) Medlemmar i besäningar på fiskebåar, andra faryg, luffaryg och flyande plaformar som drivs av inhemska enheer. g) Lokalansällda vid offenliga förvalningsenheer belägna uanför de ekonomiska erriorie. Arbesinsasen omfaar ine fölande: a) Invånare som är gränsarbeare eller säsongarbeare, dvs. som arbear inom e anna ekonomisk erriorium. b) Medborgare som är medlemmar i besäningar på fiskebåar, andra faryg, luffaryg och flyande plaformar som drivs av uländska enheer. c) Lokalansällda vid uländska offenliga förvalningsenheer, belägna inom landes geografiska erriorium. d) Personal i Europeiska unionens insiuioner och i civila inernaionella organisaioner som är belägna inom landes geografiska erriorium (inklusive direkrekryerade lokalansällda). e) Medlemmar i väpnade syrkor som arbear inom inernaionella miliära organisaioner belägna inom landes geografiska erriorium. f) Medborgare som arbear vid uländska veenskapliga baser förlagda inom landes ekonomiska erriorium. Populaionsavgränsningen Avgränsningen av de naionella erriorie och produkionsavgränsningen ger populaionsavgränsningen i naionalräkenskaperna och för vilken man ska mäa anal sysselsaa och arbeade immar. 2.4. Skillnader i inernaionella definiioner mellan AKU och NR Definiionerna för AKU och NR överenssämmer generell se väl men de finns vissa skillnader då arbeskrafsundersökningar ska mäa anale sysselsaa och ansällda boende i lande, medan naionalräkenskaperna har avgränsningen av de naionella erriorie och produkionsavgränsningen över vad som skall ingå i mäningen av arbesinsasen. Vidare görs uifrån de inernaionella regleringarna operaionaliseringar på naionell nivå. Dessa beskrivs för Sveriges del i kapiel 3 och 4 i denna rappor. Rapporen syfar ill a belysa skillnaderna som uppsår på grund av och uöver de skillnader som finns i de inernaionella regleringarna. För a möliggöra övergången ill de begrepp som generell används i arbesmarknadssaisiken (sysselsäning på naionell nivå), de vill säga AKU, föreskriver ENS särskil a fölande poser ska redovisas separa: 14 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Inrodukion AKU och NR a) Värnplikiga (inkluderas ine i arbesmarknadssaisiken, men ingår i ENS under offenliga förvalningsänser). b) Invånare som arbear för uländska producerande enheer (inkluderas i arbesmarknadssaisiken, men ingår ine i sysselsäningen som den definieras i ENS). c) Uomlands bosaa personer som arbear i inhemska producerande enheer (inkluderas ine i arbesmarknadssaisiken, men ingår i sysselsäningen som den definieras i ENS). d) Invånare som arbear och permanen bor på en insiuion. e) Invånare som arbear men som är för unga för a inkluderas i arbesmarknadssaisikens populaionsavgränsning. Saisiska Cenralbyrån 15

Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR 3. Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU 3.1. Definiioner av sysselsaa och arbeade immar i AKU Sysselsaa Uifrån resoluionen anagen av den 13:e inernaionella konferensen för arbesmarknadssaisiker 1982 ska naionella hänsynsaganden göras för hur vissa grupper ska definieras. Hi hör framförall sysselsaa personer som ine var i arbee under referensveckan. Sverige har också gor vissa förydliganden av vad som ska avses med beald sysselsäning med hänsyn ill de ersäningar som kan ugå vid delagande i arbesmarknadspoliiska program. För a göra dea har fölande definiion av sysselsaa fasslagis i AKU för a möa ILO:s och Eurosas inenioner: - personer som under en viss vecka (referensveckan) uförde någo arbee (mins en imme), aningen som avlönade arbesagare, som egna föreagare (inklusive fria yrkesuövare) eller oavlönade medhälpare i föreag illhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll (=sysselsaa, i arbee). - personer som ine uförde någo arbee enlig ovan, men som hade ansällning, arbee som medhälpande hushållsmedlem eller egen föreagare (inklusive fria yrkesuövare) och var illfällig frånvarande under hela referensveckan. Frånvaron räknas oavse om den vari beald eller ine (=sysselsaa, frånvarande från arbee). Orsak ill frånvaron kan vara sukdom, semeser, änsledighe, (.ex. för vård av barn eller sudier), värnpliksänsgöring, arbeskonflik eller ledighe av annan anledning. - personer som delar i vissa arbesmarknadspoliiska program där delar av ersäningen kommer från en arbesgivare, alernaiv om ersäningen går ill uppsar av näringsverksamhe, räknas som sysselsaa. De kan gälla.ex. offenlig skydda arbee (exempelvis Samhall), sar av näringsverksamhe eller ansällning med lönebidrag eller ansällningssöd. Till Eurosa levereras daa där värnplikiga exkluderas från populaionen. I den svenska publiceringen av AKU, liksom i leveranserna ill NR, ingår värnplikiga i populaionen och även bland de sysselsaa i de fall de lever upp ill ovansående definiion. Dessa ugör dock en yers marginell del av den svenska befolkningen efersom Sverige sedan uli 2010 ine längre har allmän värnplik. Därmed besår gruppen numera endas av personer som gör allmän värnplik i anna land. Ansällda och föreagare Sysselsaa kan delas in efer yrkessällning. Ansällda, som besår av personer med en fas eller en idsbegränsad ansällning, och föreagare inklusive medhälpande hushållsmedlemmar. I AKU fassälls yrkessällning genom a inervupersonen sälv får uppge om denne har e ansällningsförhållande eller om personen har e föreag eller arbear i e föreag som illhör någon i dennes famil och hushåll. Personer som driver e ege föreag i akiebolagsform är enlig AKU:s redovisningar klassificerade som föreagare. Dea innebär en avvikelse från deras yrkessällning i uridisk mening där de berakas som ansällda i si föreag. Blankeen 16 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU innehåller dock frågor om vilken form bolage bedrivs i vilke ger mölighe a skaa personer som är föreagare i uridisk mening. Fas ansällda omfaar personer med illsvidareansällning. Tidsbegränsa ansällda omfaar personer med vikaria, ansällningssöd, säsongsarbee, provansällning eller obeks/proekansällning sam övriga former av idsbegränsade ansällningar. I AKU mäs både huvud och bisyssla. I de fall en person har mer än e arbee får urvalspersonen sälv uppge vad som ska berakas som huvud- respekive bisyssla. Dea kan i sin ur få inverkan på om personen kommer a klassificeras som föreagare eller ansälld. Arbeade immar I AKU mäs arbeade immar på vå sä. Fakisk arbeade immar är de anal immar en person arbear under referensveckan och vanligen arbeade immar som är den arbesid som personen skall arbea enlig överenskommelse (alernaiv genomsnilig arbesid för exempelvis föreagare). Fakisk arbead id mäs för samliga sysselsaa och ger en omedelbar bild över mängden arbee som uförs i ekonomin. Samliga veckor under åre undersöks och vare inervuperson illfrågas om en specifik vecka. Olika inervupersoner är således kopplade ill olika referensveckor. Samliga veckor används sedan för a beräkna hur mycke vi i genomsni arbear under olika perioder. Vanligen arbead id definieras som överenskommen arbesid för ansällda och som genomsnilig arbesid för personer som ine har en överenskommelse med sin arbesgivare eller som är egenföreagare. Dea må refererar därför ill en längre idsperiod. I denna rappor behandlas endas fakisk arbead id i och med a de är dessa immar som levereras ill NR. 3.2. Målpopulaion och urvalsram Målpopulaionen i svenska AKU skiler sig någo från Eurosas rekommendaioner som beskrevs i avsni 2.3.1. AKU i Sverige kan ine göra skillnad på privaa och kollekiva hushåll. Sveriges målpopulaion bygger på Regisre över oalbefolkningen, RTB. Således är de folkbokförda och ine boende i Sverige som är målpopulaion. I Sverige inkluderas såväl privaa som kollekiva hushåll efersom undersökningen bygger på e individurval som ine ar hänsyn ill boendeform. Dock kodas alla urvalspersoner som boende i privaa hushåll, vilke gör a Eurosa i sin bearbening ine har mölighe a exkludera de urvalspersoner som bor i kollekiva hushåll. I AKU inkluderas även värnplikiga, vilka i Sverige numera är mycke få. Vidare är de individer i åldrarna 15 74 år som ugör målpopulaion och ine personer 15 år eller äldre. Sammanage är AKU:s målpopulaion personer som är folkbokförda i Sverige och som fyll 15 men ännu ine 75 år. RTB uppdaeras dagligen via aviseringar från skaeverke om födslar, dödsfall, flyningar inom lande, in- och uvandringar. RTB innehåller demografiska variabler (.ex. kön, ålder och boendeor) som påverkar urvalsdragningen och används som ingångsvärden för bakgrundsvariablerna. Då även personer folkbokförda i Sverige som är sysselsaa uomlands ingår i urvalsramen inkluderas dessa i AKU:s skaningar. De är dock mölig a uifrån frågorna i AKU:s blanke idenifiera personer som arbear uomlands. Saisiska Cenralbyrån 17

Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR 3.3. Blankeen I AKU:s inervublanke ingår e anal frågor som används för a härleda fakisk arbeade immar, sysselsaa och ansällda. Försa delen i dea avsni avser härledningen av sysselsaa och ansällda, medan andra delen fokuserar på fakisk arbeade immar, de vill säga anale immar urvalspersonen fakisk arbeade under referensveckan. Blankeen är uppbyggd för a mäa arbeskrafssaus enlig ILO. I och med den hierarkiska ansasen inleds blankeen med frågor för a fassälla om personen är sysselsa eller ine. För de sysselsaa sälls sedan frågor för a fassälla om personen är ansälld, föreagare eller medhälpande hushållsmedlem. Personer som vari i arbee under referensveckan, de vill säga arbea mins en imme, får sedan e anal frågor angående hur många immar de arbea under perioden. För a minimera mäfel frågar man förs om frånvaro och evenuell överid i relaion ill den överenskomna arbesiden. Därefer föler frågor om hur många immar man har arbea. Om mäveckan sräcker sig över vå kalendermånader illkommer yerligare frågor för a dela upp den arbeade iden mellan månaderna. I bilaga 6.1 lisas de frågor som används för a härleda sysselsaa, ansällda sam anale arbeade immar i AKU:s blanke. 3.4. Näringsgren och sekor i AKU Kodning uifrån öppna svar görs av variablerna yrke och socioekonomisk grupp sam näringsgren (bransch) och sekor. Näringsgrenskodningen görs enlig SNI 2007 (Sandard för svensk näringsgrensindelning). Sekor kodas från och med AKU december 2014 enlig INSEKT 2014 (Sandard för insiuionell sekorindelning). Vid näringsgrens- och sekorkodning unyas förs informaion från konrolluppgifsregisre redan vid inervun; här sker ca 50 procen av kodningen. Ingen konrollsudie har gors för denna del. För de åersående koderna samlas uppgifer in genom öppna frågor vid inervun. Kodning sker sedan manuell med daorsöd basera på dessa uppgifer och informaion från Föreagsdaabasen (FDB). Machningen sker mo arbessälle och näringsgrenen baseras på dea. Konrollsudieresula för 2013 för denna del visade a andelen rä saa näringsgrenskoder var 94,8 procen på våsiffernivån (den nivå som används i AKU:s publiceringar) och andelen rä saa sekorkoder var 99,1 procen på ensiffernivån (den grövsa redovisningsnivån). Kodningsfelen ger i allmänhe upphov ill felklassificeringar, vilka i sin ur ger upphov ill fel i saisiken. Vissa grupper kan bli någo överskaade ill sorleken,.ex. med avseende på anal sysselsaa, på bekosnad av andra grupper som blir underskaade. 3.5. Skaningen av VFAT i AKU (kalendermånad) VFAT, eller volymen av de fakisk arbeade immarna avser summan av arbead id under en viss kalenderperiod. Dea skiler sig från de publicerade skaningarna för AKU som dels avser en AKU-månad besående av 4 eller 5 mäveckor och dels anges i form av e genomsnilig anal arbeade immar över dessa veckor. 18 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU VFAT är en beydelsefull variabel för flera vikiga användare. Bland anna naionalräkenskaperna och Konunkurinsiue har behov av VFAT per kvaral. Variabeln är också cenral vid produkiviesberäkningar. Som framgår av avsnie om blankeen och frågeordningen avseende fakisk arbeade immar sälls exrafrågor då mäveckan överlappar vå månader. Syfe är a fånga in anale fakisk arbeade immar för den del av mäveckan som faller inom en viss kalendermånad. AKU och mäveckssyseme AKU:s redovisning avser månad, kvaral och år. Dessa är uppbyggda efer referensveckor och skiler sig därmed någo från kalenderns månader, kvaral och år. En AKU-månad omfaar 4 veckor (var rede månad 5), e kvaral 13 veckor och e år 52 veckor (undanagsvis 53). När åre besår av 52 referensveckor omfaar AKU-okober 4 veckor. När åre besår av 53 referensveckor omfaar AKU-okober 5 veckor. Beräkningen av VFAT AKU redovisar för skaningar av oal anal arbesimmar per vecka (egenligen per vecka i genomsni under mämånaden). Dessa skaningar ges av: = r w k k Där = skaning av oal anal arbeade immar per vecka i genomsni under referensmånaden w k = uppräkningsvik för obek k k = anal arbesimmar under referensveckan för obek k Skaningen ovan unyar hela månadsurvale, dvs. urvale för samliga referensveckor under månaden. För a kunna skaa volymen arbesimmar under kalendermånaden krävs veckovisa skaningar, dvs a uppräkningen ill populaionsnivå görs för vare referensvecka. För dessa beräkningar skapas en veckovik genom a räkna upp månadsviken enlig: i=1, 2, 3, 4 eller 5 w ik = r w k w k ri w k Där w k = uppräkningsvik avseende månad för obek k w ik = uppräkningsvik i referensvecka i för obek k En skaning av arbeade immar under kalendermånaden ges därmed av: Saisiska Cenralbyrån 19

Arbeade immar och anal sysselsaa - AKU Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR T = w ik ik i Där T = skaning av oal anal arbeade immar under kalendermånad i = de referensveckor som innehåller dagar som illhör kalendermånaden w ik = uppräkningsvik i referensvecka i för obek k ik = anal arbeade immar illhörande kalendermånaden i referensvecka i för obek k 20 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Arbeade immar och anal sysselsaa - NR 4. Arbeade immar och anal sysselsaa - NR 4.1. Definiioner av sysselsaa och arbeade immar i NR Sysselsaa Sysselsäning omfaar alla personer som är engagerade i någon produkiv verksamhe som faller inom produkionsavgränsningen i naionalräkenskapernas huvudsyssla (se även ESA 11.11-11.18). Sysselsaa personer är aningen ansällda eller egenföreagare. Personer som har mer än e arbee klassificeras som ansällda eller egenföreagare beroende på deras huvudsakliga obb. Ansällda definieras som alla personer som, enlig överenskommelse, arbear för en inhemsk insiuionell enhe och får ersäning bokförd som ersäningar ill ansällda. Ansällda mosvarar ILO:s definiion av beald sysselsäning. Egenföreagare definieras som personer som är ensamägare eller medägare ill personliga föreag i vilka de arbear, exklusive de personliga föreag som klassificeras som kvasibolag Personer som både är ansällda och egenföreagare klassificeras som ansällda om ansällningen är deras huvudsyssla efer inkoms. Resulaen av producerande enheers verksamhe mosvarar sysselsäningen om den senare omfaar både inhemska och uländska arbesagare som arbear för inhemska producerande enheer. Arbeade immar Toala anale uförda arbesimmar mosvarar de sammanlagda anale fakisk arbeade immar som ansälld eller egenföreagare uför under räkenskapsperioden, förusa a produkionsresulae ligger inom produkionsavgränsningen (se även ESA 11.27-11.31). På grund av den breda definiionen av ansällda, vilken innefaar personer som illfällig ine är i arbee men har en formell anknyning liksom delidsarbeande används de oala anale uförda arbesimmar. I många föreagsundersökningar regisreras bealda immar och ine arbeade immar. I sådana fall måse arbeade immar uppskaas för vare grupp av arbesillfällen med användning av all illgänglig informaion om.ex. beald frånvaro. Även om anal sysselsaa och arbeade immar är definierade i enlighe med inernaionella regleringar vingas NR ofa a använda sig av undersökningar med någo annorlunda definiioner. 4.2. Bransch och sekor i NR Uppdelning av ekonomin i bransch och sekor I NR görs branschindelningen uifrån verksamheen på den lokala verksamhesenheen (LVE). Indelningen sker därmed på en mer dealerad nivå än vid branschindelning efer arbessälle. Se bilaga 6.3, Insiuionella enheer och dess delkomponener för mer informaion. Branscher kan delas in i re kaegorier i naionalräkenskaperna: a) Branscher som producerar varor och änser för marknaden (marknadsbranscher) och varor och änser för egen slulig användning. Tänser för egen slulig användning är bosadsänser i ägarbebodda bosäder och hushållsänser producerade av ansällda i hushållen. Aggregae för denna grupp kallas i de svenska naionalräkenskaperna för Näringslive. Näringslive besår allså av marknadsprodukion från samliga insiuionella sekorer uppdela per bransch. Saisiska Cenralbyrån 21

Arbeade immar och anal sysselsaa - NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR b) Branscher inom sekorn offenlig förvalning som är icke-marknadsproducener av varor och änser: icke-marknadsbranscher inom den offenliga förvalningen. Aggregae för denna grupp kallas i de svenska naionalräkenskaperna för Offenliga myndigheer. c) Branscher inom sekorn hushållens icke-vinsdrivande organisaioner som är icke-marknadsproducener av varor och änser: icke-marknadsbranscher inom sekorn hushållens icke-vinsdrivande organisaioner. Aggregae för denna grupp kallas i de svenska naionalräkenskaperna för Hushållens icke vinsdrivande organisaioner. Redovisningen av arbesinsasen i de svenska naionalräkenskaperna görs efer a, b och c. Den sysselsae skall föras ill den lokala verksamhesenhe där den har sin huvudsakliga sysselsäning. Därefer kan den sysselsae föras ill bransch och sekor. 4.3. Kvaralsskaningarna Beräkning av hela ekonomin Även om de finns beskrivningar och definiioner över hur arbesinsasen skall as fram i NR är beräkningarna avhängiga av resulaen från enskilda undersökningar och dess meoder och definiioner. För de olika sekorerna används olika regiserbaserade källor eller undersökningar, medan skaningen för hela ekonomin har AKU som huvudkälla. I NR:s beräkningar används omarbead daa från AKU för a föla NR:s definiion av föreagare (uridisk definiion) och där sysselsaa i Sverige särredovisas för a bäre macha populaionsavgränsningen i NR. För arbeade immar har även en anpassning gors för mäperioden så a daa bygger på kalendermånad isälle för mämånad, den så kallade VFAT-skaningen. I och med a de är dessa skaningar som används i NR:s beräkningar av anale arbeade immar i hela ekonomin finns allså en skillnad mellan av AKU publicerad daa och daa som levereras ill NR redan innan de sker några bearbeningar i naionalräkenskaperna. I bilaga 6.4 ges en dealerad redogörelse även för hur de olika delsekorerna beräknas. För a beräkna arbeade immar och anal sysselsaa på kvaralsbasis används den procenuella uvecklingen från AKU för hela ekonomin för a skriva fram nivåerna i naionalräkenskaperna. Den procenuella uvecklingen beräknas basera på akuell beräkningsperiod ämför med mosvarande period föregående år medan nivåerna är framagna vid den senase årsberäkningen. I abell 1 nedan visas en översiksbild över hur beräkningarna går ill på kvaralsbasis. I kvaralsberäkningar görs inga separaa beräkningar av svara immar och uländska individer som obbar i de svenska ekonomiska erriorie. Man anar a den svara imuvecklingen är densamma som för den via och a anale ansällda och deras immar föler samma uveckling som för den inhemska populaionen. Som framgår av abellen är de endas för hela ekonomin som AKU används som huvudsaklig källa ill förändringen av anale sysselsaa och arbeade immar. Vad gäller föreagare görs separaa beräkningar för dessa, men redovisning sker allid av sysselsaa oal, de vill säga både ansällda och föreagare gemensam. Tabell 1 Översiksbild över kvaralsberäkningarna i NR Pos (p) Sysselsaa Arbeade immar 22 Saisiska Cenralbyrån

Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Arbeade immar och anal sysselsaa - NR 1.Saen och soc.försäkring Syss NR, = Syss KLSBolag Tim NR, = * Syss NR,-1 Tim KLSBolag * Tim NR,-1 ( Kalibreras mo oal off.myndigh.) 2. Primärkommun Syss NR, = Syss KLK * Syss NR,-1 3. Landsing Syss NR, = Syss KLL * Syss NR,-1 Syss NR, = Syss KL Tim NR, = Tim KLK * Tim NR,-1 ( Kalibreras mo oal off.myndigh.) Tim NR, = Tim KLL * Tim NR,-1 (Kalibreras mo oal off.myndigh.) Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU / 4.Toal offenliga myndigheer * Syss NR,-1 Syss AKU * Tim NR,-1 5. Föreagare i näringslive Syss NR, = Syss Föreagare AKU * Tim NR, = Tim Föreagare AKU * Tim NR,-1 Syss NR,-1 6. Hushållens icke vinsdrivande organisaioner Syss NR, = Förädlvärd FP / ( Syss AKU / Tim AKU) Tim NR, = Förädlvärd FP * Tim NR,-1 7. Marknadsprod. i off.sekor Syss NR, = Syss NR,-2 Tim NR, =Tim NR,-2 8. Ansällda i näringslive* Residual (p9- (p4 ill p7)) Branscher, Syss NR,= Residual (p9- (p4 ill p7)) Branscher, Tim NR, = Syss KS * Syss NR,-1 Tim KLP * Tim NR,-1 9. Hela ekonomin AKU Syss NR, = Tim AKU * Syss NR,-1 Tim NR, = Tim AKU * Tim NR,-1 KLS Konunkurlönesaisik saen, KLK- Konunkurlönesaisik primärkommun, KLL Konunkurlönesaisik landsing, KLP Konunkurlönesaisik priva sekor,* Inkluderar även svara immar och uländsk arbeskraf i kvaralsberäkningarna 4.4. Årsskaningarna Beräkning av hela ekonomin Till skillnad från kvaralsberäkningarna används nivåskaningar i sörre usräckning i årsberäkningarna. Nivåerna av arbeade immar och anal sysselsaa för hela ekonomin hämas från AKU. Till denna nivå från AKU görs de illägg för den del av svar arbesinsas som ine anas fångas i AKU och arbesinsas av uländska individer som obbar i de svenska ekonomiska erriorie. I abell 2 nedan ges en översiksbild över hur beräkningarna går ill. I bilaga 6.5 ges en dealerad redogörelse även för hur de olika delsekorerna beräknas. Saisiska Cenralbyrån 23

Arbeade immar och anal sysselsaa - NR Sysselsaa och arbeade immar i AKU och NR Tabell 2 Översiksbild över årsberäkningarna i NR Pos (p) Sysselsaa Arbeade immar 1.Sa o social försäkring Syss NR, = Syss KLS,, Syss Högskola,, Syss Bolag, Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU / Syss AKU *Tim NR,-1 / Syss NR,-1 2. Primärkommun Syss NR, = Syss SLK,, Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU / Syss AKU *Tim NR,-1 / Syss NR,-1 3. Landsing Syss NR, = Syss SKL,, Syss Sukhus,, Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU / Syss AKU *Tim NR,-1 / Syss NR,-1 4. Föreagare i näringslive Nivå - Syss NR, = Syss Föreagare AKU,, Branscher, RAMS Nivå - Tim NR, = Tim Föreagare AKU,, Bransch - Syss NR, * Tim AKU, / Syss AKU, 5. Hushållens icke vinsdrivande organisaioner 6. Marknadsprod. i off.sekor Syss NR, = Syss RAMS * Syss NR,-1 Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU, / Syss AKU, Syss NR, = LSUM NR * Syss NR,-1 Tim NR, = Syss NR, * (Tim AKU, / Syss AKU, )* Tim NR,-1 / Syss NR,-1 7. Ansällda i näringslive Nivå -Residual (p7=p8- (p1 ill p6)) Branscher Syss NR, = Syss FEK, Helidsekv * Nivå -Residual (p7=p8- (p1 ill p6)) Branscher Tim NR, = LSUM NR / Medellön KLP Syss NR,-1 8. Hela ekonomin AKU Syss NR, = Syss AKU,, Tim NR, = Tim AKU,, 9. Svar arbee Inga sysselsaa Tim NR, = LSUM NR / Medellön KLP, NL 10. Uländsk arbeskraf som obbar på svensk erriorium Syss NR, = Ulandsinkoms NR, / LSUM NR,NL, /Syss NR, NL, Tim NR, = Syss NR, * Tim AKU, NL / Syss AKU, NL 11. Värnplikiga Syss NR, = Syss AKU,, Tim NR, = Syss NR, *Tim AKU / Syss AKU 12. Hela ekonomin NR Summa 8 ill 11 Summa 8 ill 11 KLS Konunkurlönesaisik saen, SLK- Srukurlönesaisik primärkommun, SKL Sveriges kommuner och landsing, RAMS- Regiserbaserad arbesmarknadssaisik, FEK Föreagens ekonomi Beräkning av svara immar och uländska individer i näringslive I årsberäkningarna görs särskilda beräkningar av svara arbeade immar. För den svara arbesinsasen beräknas endas arbeade immar och inga sysselsaa. De sysselsaa anas redan ingå i den via arbesinsasen. Beräkningen av svara immar bygger på den beräknade svara lönesumman. Denna divideras med medlingsinsiues imlön per bransch avseende via immar. Därefer anas a 95 procen de arbeade immarna kommer från ansällda medan 5 procen kommer från föreagare. Fördelningen av de svara immarna på ansällda och föreagare bygger på daa från Skaeverkes uredning Svarköp och Svarobb i Sverige rappor 2006:4. Därefer as endas 50 procen av de arbeade immarna med efersom NR gor anagande a reserande del fångas av AKU. 24 Saisiska Cenralbyrån