Barn- ch utbildningsnämndens riktlinjer för skyldigheten att anmäla, utreda ch vidta åtgärder mt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering (reviderad efter Sklverkets allmänna råd 2012) Dkumentnamn Dkumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Barn- ch utbildningsnämndens riktlinjer för skyldigheten att anmäla, utreda ch vidta åtgärder mt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering Riktlinjer 2012-01-18, 4 Barn- ch utbildningsnämnden Dkumentansvarig/prcessägare Versin Senast reviderad Giltig till Barn- ch utbildningsnämnden 2014-12-10, 163 Tills vidare Dkumentinfrmatin Dkumentet gäller för Dkumentet beskriver hur förvaltningen ska arbeta med anmälnings- ch utredningsskyldigheten vid kränkningar, trakasserier ch diskriminering. Barn- ch utbildningsnämndens ledamöter, persnal inm barnch utbildningsförvaltningen, barn, elever ch vårdnadshavare
Inledning... 3 Lagstiftning... 3 Lärplanerna... 4 Skärpt lagstiftning... 4 Definitiner... 4 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkningar... 5 Mbbning... 5 Repressalier... 6 Arbetsgång för systematiskt arbete, skllagen 6 kap 10 - handlingsplikten... 6 Steg 1 - Upptäcka ch anmäla till försklechef, rektr, barn- ch utbildningsnämnden... 6 Steg 2 Utreda ch analysera... 8 Elevhälsans rll... 8 Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder... 9 Steg 4 Följa upp ch utvärdera regelbundet... 9 Steg 5 Ärendet avslutas... 9 Steg 6 Skicka återrapprt till barn- ch utbildningsnämnden... 9 Handläggning hs barn- ch utbildningsnämnden... 10 Systematisk kntrll av anmälda ärenden... 11 Dkumentatinskrav... 11 Preskriptinstider... 11 Hantering av känsliga persnuppgifter, Persnuppgiftslagen... 12 Skadestånd... 12 Källhänvisning... 12 2
Inledning Alla barn, elever har studier ch känner glädje, trygghet ch trivsel i den dagliga verksamheten 1. Alla barn ch elever har rätt att utvecklas ch lära i en trygg miljö ch bemötas med respekt. Det råder nlltlerans mt kränkningar i sklan. Trakasserier eller annan kränkande behandling anses ha ägt rum så snart sm ett barn eller en elev känner sig trakasserad eller kränkt. Den nya skllagen har tydliga bestämmelser m huvudmannens ansvar. Skapa system ch rutiner för att förebygga ch förhindra att kränkningar, trakasserier ch diskriminering förekmmer. Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter m kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas ch följs upp. Har det juridiska ch eknmiska ansvaret m barn ch elever far illa. Sklverkets allmänna råd (2012) m arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling anger att huvudmannen ska se till att persnalen vid förskle- ch sklenheterna ges möjlighet till kmpetensutveckling ch att förskllärare, lärare ch annan persnal vid enheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter sm gäller för sklväsendet. Försklechefen ch rektrn har i sin tur ett särskilt ansvar för att persnalen får den kmpetensutveckling sm krävs för att de prfessinellt ska kunna utföra sina uppgifter. Elever ch vårdnadshavare invlveras i det årliga arbetet med enheternas Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling. Lagstiftning Det finns flera lagar sm ska skydda barn ch elever från kränkningar, diskriminering ch trakasserier i sklan (med skla menas förskla, pedaggisk msrg, förskleklass, fritidshem, öppen förskla, msrg under tid då förskla eller fritidshem inte erbjuds, grundskla, grundsärskla, gymnasieskla, gymnasiesärskla). Skllagen 2010:800 1 kapitlet 5, Var ch en sm arbetar inm utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna ch aktivt mtverka alla frmer av kränkande behandling. 5 kapitlet 3, Utbildningen ska utfrmas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en sklmiljö sm präglas av trygghet ch studier. 6 kapitlet, reglerar kränkande behandling. Barn- ch elevmbudet, BEO, ch Sklinspektinen övervakar reglerna. 1 Barn- ch utbildningsplan 2012-2014 3
Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar trakasserier ch diskriminering. Diskrimineringsmannen, DO, övervakar reglerna. I skllagen 6 kap 2 finns en bestämmelse m förbud mt diskriminering i sklfrmerna. En utrednings- ch åtgärdsskyldighet i fråga m trakasserier ch sexuella trakasserier finns 2 kap 7 diskrimineringslagen. Förrdning (2006:1083) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Utfrmningen ch mfattningen av barnens ch elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder ch mgnad. Arbetsmiljölagen (1977:1160) ch arbetsmiljöförrdningen (1977:1166) reglerar elevernas ch persnalens arbetsmiljö. Där jämställs eleverna i str utsträckning med arbetstagare. Alla sm arbetar i sklan ska ha en gd fysisk, psykisk ch scial arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen ch diskrimineringslagen regleras kränkningar, trakasserier ch diskriminering för vuxna. Både diskrimineringslagen ch skllagen innehåller ett abslut förbud för sklans anställda att utsätta elever för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. I lagen m anställningsskydd (LAS) finns arbetsrättsliga åtgärder sm arbetsgivaren kan vidta mt anställda: Varning, mplacering, uppsägning ch avsked. Lärplanerna Arbetet med trygghet ch studier utfrmas enligt lärplanernas avsnitt m försklans ch sklans Värdegrund ch uppdrag/uppgifter, gd miljö för Utveckling ch lärande, Nrmer ch värden. Skärpt lagstiftning Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter ch frivilligrganisatiner uppmärksammat att kränkningar i sklmiljön är ett strt prblem. Det har gjrts flera skadeståndsprcesser där elever blivit utsatta för kränkningar ch försökt få rätt mt sklhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i sklan. Därför har kravet på att huvudmannen ska infrmeras m incidenter införts. Definitiner En utförligare förklaring till begreppen finns i enheternas Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling, men även på Diskrimineringsmbudsmannens samt Barn- ch elevmbudets hemsidr. Diskrimineringsmbudsmannen http://www.d.se Barn- ch elevmbudet http://www.sklinspektinen.se/beo 4
Diskriminering Diskriminering innebär att en elev missgynnas eller behandlas sämre av en persnal utifrån någn av diskrimineringsgrunderna. Kön Etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Funktinshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet Ålder Bristande tillgänglighet för persner med funktinsnedsättning. 2 Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering kan vara att en elev inte får följa med på sklresan för att hn sitter i rullstl. Indirekt diskriminering innebär att barn missgynnas på grund av regler sm kan verka neutrala. Trakasserier Är uppträdande sm kränker en elevs värdighet ch sm har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Både persnal ch barn, elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskns sexuella läggning, funktinshinder med mera. Kränkningar Kränkande behandling är beteenden sm kränker en annan människas värde, men sm inte har någt samband med någn diskrimineringsgrund. En elev kan bli retad för att vara överviktig, ha fel hårfärg eller liknande. Det behöver inte alltid ha sin grund i en egenskap hs den sm utsätts. Knuffar ch utfrysning på raster, grupparbeten eller idrtten är kränkningar. Handlingen ska inte behöva upprepas för att det ska bryta mt lagen. Även enstaka kränkningar är acceptabla. Sklan är skyldig att agera i det fall man får kännedm m att elever sm går på sklan är inblandade i kränkningar under sin fritid men sm avspeglas i sklarbetet. Det kan t ex handla m kränkningar i sciala media. Mbbning Begreppet mbbning förekmmer inte i lagarna. Mbbning förutsätter att kränkningarna upprepas vid flera tillfällen ch har ett nt uppsåt. 2 Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015. 5
Repressalier Persnal får inte utsätta en elev för straff eller annan frm av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält sklan för diskriminering eller påtalat förekmsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis sm vittne, medverkar i en utredning sm rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det sm är kännetecknande för repressalier är att de har drag av bestraffningsåtgärder. Arbetsgång för systematiskt arbete, skllagen 6 kap 10 - handlingsplikten Steg 1 - Upptäcka ch anmäla till försklechef, rektr, barn- ch utbildningsnämnden Så snart persnal i verksamheterna får kännedm m att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska anmälan lämnas till försklechef, rektr. Det ska inte göras någn värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till försklechefen eller rektrn. Anmälningsskyldigheten mfattar alla händelser. Anmälan till försklechef, rektr bör ske samma dag sm händelsen inträffat, men i vart fall senast dagen därpå. Försklechef, rektr behöver känna till inträffade händelser helst samma dag, eftersm det kan kmma reaktiner från såväl elever sm föräldrar. Sklans rutiner ska framgå av sklans handlingsplan. Försklechef, rektr lämnar anmälan till huvudmannen på anmälningsblankett Anmälan m kränkning, trakasserier ch diskriminering. Anmälan till huvudmannen ske så snart sm möjligt, helst samma dag sm händelsen inträffat, men i vart fall inte senare än en eller ett par dagar efter händelsen. Varje händelse anmäls separat, inte tillsammans med andra händelser där andra persner är inblandade såvida inte händelserna har ett samband ch berör samma persner. Huvudmannen ska infrmeras m alla kränkningar eller misstänkta kräkningar. Det finns inget utrymme för att sålla, gallra eller värdera hur allvarlig en händelse är innan den anmäls vidare. Syftet är att huvudmannen ska kunna följa ch bedöma utvecklingen i varje enskilt fall. Vårdnadshavare till inblandade barn, elever infrmeras m vad sm har hänt ch hur verksamheten kmmer att arbeta för att kränkningen ska upphöra. Vårdnadshavarna kntaktas när en utredning inleds. Det är lämpligt att vårdnadshavarna får kännedm m kränkande händelser endast av barnet ch inte av sklans persnal. 6
I ett ingångsskede kan det bli många anmälningar, men på sikt handlar det m att skapa trygghet ch trivsel i sklmiljön. Sklan ska ta varje uppgift eller annan signal på allvar ch utreda vad sm ligger bakm. Enheternas plan mt Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling innehåller rutiner för hur persnalen i enheterna ska agera. När det finns misstanke m att någn av de anställda kränker elever uppstår en känslig situatin i persnalgruppen. Sklan behöver därför ha särskilda rutiner för hur man ska utreda, åtgärda ch dkumentera m någn i persnalen misstänks ha utsatt ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling. Rutinerna förs in i enheternas Likabehandlingsplan. Anmälan till andra myndigheter Om persnalen eller huvudmannen misstänker att ett barn eller ungdm far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp ch skydd ska anmälan genast till scialtjänsten. En del fall av trakasserier ch kränkande behandling kan ckså utgöra brtt. En bedömning m en plisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för sklan att plisanmäla elev. Vid händelser sm inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser sm rsakats genm våld eller ht m våld. Oavsett m anmälan gjrts till andra myndigheter enligt van så är verksamheterna skyldiga att utreda påstådda trakasserier ch kränkande behandling ch vidta nödvändiga åtgärder. 7
Steg 2 Utreda ch analysera Försklechef, rektr inleder skyndsamt utredning. Varje fall av misstänkt kränkning ska utredas ch dkumenteras. Utredningsskyldigheten är berende m det föreligger en avsikt att kränka eller inte. Om rektr eller försklechef misstänks för att ha utsatt barn/elev för trakasserier eller kränkande behandling ansvarar chef förch grundskla, gymnasiechef för utredningen. Utredningen ska vara allsidig ch grundlig för att kunna klarlägga rsakerna ch vidta verkningsfulla åtgärder. Utredning ska visa när händelsen, händelserna inträffade. Har de förekmmit dagligen eller vid enstaka tillfällen, under vilken tidsperid, tillfälliga uppehåll men blssat upp? Har kränkningar blivit grövre? Vad visar de samlade mständigheterna. Ingår handlingarna i ett större eller beteendemönster prblem? Sklan är skyldig att utreda avsett m vårdnadshavaren, eleven eller barnet inte vill att händelsen ska utredas. Utredningens mfattning berr på mständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkande behandling förekmmer ska sklan sätta in de åtgärder sm behövs för att förhindra frtsatta kränkningar. I vissa situatiner kan det vara tillräckligt att genm några frågr få händelsen klarlagt ch därigenm utagerad. En sådan enkel utredning kan bara anses tillräcklig m det framgår att händelsen varit bagatellartad. I andra mer kmplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mycket långtgående ch mfatta fler barn eller elever samt persnal. Barn- ch elevmbudet ställer krav på struktur ch systematik i utredningsarbetet. Sklan har långtgående skyldigheter att utreda påtalade händelser. Elevhälsans rll Sklans miljöer är viktiga för elevernas lärande ch trygghet. Även reglerna m kränkande behandling ch diskriminering kan sägas röra arbetsmiljön. Elevernas fysiska ch psyksciala arbetsmiljö är en del av sklans lärandemiljö, sm i sin tur är avgörande för elevernas prestatiner i sklan. Enligt förarbeten till skllagen har elevhälsan ett särskilt ansvar för att bevaka att sklan bidrar till att skapa gda ch trygga uppväxtvillkr ch pekar ut arbetsmiljön sm ett mråde där elevhälsans medverkan är viktigt 3. 3 Vägledning för elevhälsan, 2014, sid 103 8
Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Vidta skäliga åtgärder för att förhindra framtida kränkningar. Åtgärdernas syfte är att lösa situatinen långsiktigt. Överväg m strukturer ch förhållanden på grupp- ch verksamhetsnivå ska förändras. Åtgärder ska grundas på utredningen. Åtgärder ska riktas både mt den sm blivit utsatt ch den/de sm utsatt. Steg 4 Följa upp ch utvärdera regelbundet Följ upp åtgärderna kntinuerligt, systematiskt ch långsiktigt. Ntera datum för återträffar. När åtgärder sätts in måste de kntinuerligt följas upp ch utvärderas eftersm kmpletterande åtgärder måste genmföras till dess att situatinen är varaktigt löst. Sklan ska kunna visa att kränkningar upphört till följd av åtgärderna. Var nggrann med att ntera datum för återträffar. Steg 5 Ärendet avslutas Dkumentera när ärendet är avslutat. Ange avslutningsdatum. Steg 6 Skicka återrapprt till barn- ch utbildningsnämnden Blankett Anmälan m avslutat ärende skickas till barn- ch utbildningsnämnden. Originaldkumentatin för utredning, åtgärder, utvärdering m m förvaras hs försklechef, rektr. 9
Handläggning hs barn- ch utbildningsnämnden 1. Anmälan m inträffad händelse Nämndsekreteraren diarieför mttagna anmälningar m kränkningar, trakasserier, diskriminering ch redvisar dem till barn- ch utbildningsnämnden en gång per månad under ärendet Mttagna anmälningar m kränkning, trakasserier, diskriminering. Anmälan läggs upp sm ett ärende. Om samma persner blir inblandade i en ny händelse kan det anmälas till samma ärende, eftersm det då handlar m upprepade händelser. De uppgifter sm införs i prtkllet är diarienummer ch enhet. När anmälan diarieförts lämnar nämndsekreteraren kpia av anmälan till chef för- ch grundsklemrådet, gymnasiechef sm med stöd av delegatin bevakar att utredning inleds, åtgärder sätts in, följs upp ch utvärderas. Vid behv kan barn- ch utbildningsnämnden begära in kmpletterande uppgifter. 2. Anmälan m avslutat ärende När rektr, försklechef avslutat ärendet skickas blankett Anmälan m avslutat ärende till chef för- ch grundsklemrådet, gymnasiechef f v b nämndsekreterare för registrering ch införande i nämndens prtkll. Delegaten granskar hur försklan, sklan åtgärdat anmälan i det enskilda fallet. 3. Rapprt till barn- ch utbildningsnämnden. Samtliga anmälningar m inträffade händelser, anmälningar m avslutade ärenden finns tillgängliga under sammanträdet ch prtkllförs. Delegaten bedömer i varje enskilt fall vilka ärenden sm muntligt rapprteras till barn- ch utbildningsnämnden berende på ärendets karaktär. Exempel: Fysiskt våld, ht m våld, önskemål m sklbyte p g a kränkning, trakasserier eller diskriminering, mbbning (elev sm upprepade gånger eller under en viss tid utsatts för negativa handlingar från en eller flera andra elever), barn/elev sm utsätter andra barn/elever för upprepat våld, elev blivit utsatt av vuxen på försklan, sklan. Försklechef, rektr kallas till nämndens sammanträde sm föredragande ch ansvarar för den muntliga redvisningen (anmälan m inträffad händelse, anmälan m avslutat ärende). 4. Original av anmälan m händelse samt anmälan m avslutat ärende arkiveras i barn- ch utbildningsnämndens sekretesskyddade persnakter. 10
Systematisk kntrll av anmälda ärenden Huvudmannen har skyldighet att systematiskt kntrllera anmälda ärenden, sammanställa statistik ch undersöka rektrs utredning, åtgärder ch uppföljningar i ärenden sm anmäls till barn- ch utbildningsnämnden. Utvecklingsledare ansvarar för att analysera ch redvisas statistiken till barn- ch utbildningsnämnden sm ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Dkumentatinskrav Syftet med dkumentatinen är att uppmärksamma en jargng eller ett beteendemönster på försklan, sklan. Finns brister i försklans, sklans miljö sm inbjuder till missförhållanden? Återkmmer samma barn, elev vid upprepade tillfällen? Är det en viss elev sm kränker eller trakasserar andra? Dkumentatinen ger underlag för att följa upp det enskilda fallets utveckling. Dkumentatin upprättas både för den sm blir utsatt ch den, de sm utsätter. Åtgärder kan ha beröringspunkter med elevers behv av särskilt stöd. Elev, vårdnadshavare, rektr/ delegat undertecknar dkumentatin m utredning, åtgärder ch utvärdering. Dkumentatinen blir allmänna handlingar när de undertecknats av parterna eller färdigställts på annat sätt. Om handling innehåller känslig infrmatin kan hela eller delar av den sekretesskyddas m det finns stöd i Offentlighets- ch sekretesslagen. Dkument ska diarieföras. Preskriptinstider Sklans agerande kan leda till skadeståndskrav mt kmmunen, därför måste handlingar sm rör kränkningar, trakasserier ch diskriminering förvaras till preskriptinstiden gått ut. Vid en eventuell dmstlsprcess ska kmmunen kunna visa vilka åtgärder sm vidtagits i det aktuella fallet. Preskriptinstiden för kränkande behandling är 10 år från när handlingen företgs. Preskriptinstiden för trakasserier ch diskriminering är 2 år från det att den påtalade handlingen företgs. Om talan rör en persn sm var under 18 år är handlingen företgs räknas tidsfristen från den dag persnen fyllde 18 år: Elev sm är under 18 år vid diskriminering/trakasserier, tidsfrist går ut på elevens 20 årsdag. Elev sm fyllt 18 år vid diskriminering/trakasserier, tidsfrist går ut 2 år efter händelsen. 11
I barn- ch utbildningsnämndens dkumenthanterings- ch gallringsplan anges gallringsfrister. Hantering av känsliga persnuppgifter, Persnuppgiftslagen Datainspektinen har 2012-06-04 lämnat svar på förfrågan angående hantering av känsliga persnuppgifter i förskla ch skla, se bilaga. Utbildningsförvaltningen rekmmenderar att anmälningar ch utredningar arkivläggs i pappersfrmat varefter de raderas digitalt från nätverket. Kränkningar betraktas sm känsliga uppgifter ch sekretesskyddas. Kränkningsanmälningar diarieförs i Platina ch sekretesskyddas. Skadestånd Huvudmannen kan bli skyldig att betala skadestånd eller vite m en enskild verksamhet saknar Likabehandlingsplan eller m planen inte lever upp till skllagens ch diskrimineringslagens krav. Kravet på dkumentatin är centralt i tillsynsmyndigheternas beslut i ärenden m kränkande behandling e t c. Huvudmannen ska kunna visa att skriftliga rutiner enligt bestämmelserna i skllagen 6 kapitlet upprättats samt allsidig dkumentatin över incidenter, utredning, åtgärder ch uppföljning i det enskilda ärendet. Har huvudmannen levt upp till lagens krav minskar risken att huvudmannen drabbas av skadeståndskrav. Vid en rättegång är det alltid huvudmannen sm har bevisbördan. Källhänvisning Skllagen 2010:800 Diskrimineringslagen, 2008:67 Lpfö 98 (reviderad 2010), Lärplan för försklan Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 2011 Lärplan för grundsärsklan 2011 Lärplan för gymnasiesklan 2011 Lärplan för de frivilliga sklfrmerna Lpf 94, gymnasiesärsklan Sklverkets allmänna råd för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling 2012. Nya skllagen en lagkmmentar, JP Infnet Förlag AB, 2011 Nlltlerans mt diskriminering ch kränkande behandling lagens krav ch huvudmannens ansvar, Sklverkets stödmaterial 2011 Vad ska man tänka på när det gäller anmälan till huvudmannen m kränkande behandling? Analys av JP Infnets expert f d skljurist Agneta Herling, 2014-02-17. 12