Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09
Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och omständigheter Professionell Klienters kompetens erfarenhet & Effektiv metodik önskemål Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål. Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000 Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen
Från Socialstyrelsens webbsida 2010:
Två spår när det gäller professionens kunskap Den professionella expertisen är att tillämpa EBP brukarens kunskap och forskningen det centrala De yrkesverksammas kunskap mer eller mindre artikulerad mer eller mindre dokumenterad mer eller mindre entydig kollektivt minne
Det professionella perspektivet Insatser kan bero på vem den enskilde träffar och var man bor. Ideologi, ekonomi och tradition styr lika som eller mer än dokumenterad kunskap och klientens behov/önskemål. Den kollegiala dialogen nödvändig. (Jan Blomqvist 2008) De beprövade erfarenheterna bör systematiseras, kanske genom att socialsekreterare reflekterar tillsammans i kollegiala samtal, att man bygger upp erfarenhetsbanker där innehållet i arbetet artikuleras så pass tydligt att erfarenheterna kan användas för andra sammanhang. (Billinger, K i Socionomen 2010/6)
Beprövad erfarenhet Kriterier enligt Lars Oscarsson: Professionsburen Kommunicerad Dokumenterad Kritiskt granskad Normativ
Exempel på hur den erfarenhetsbaserade kunskapen kan synliggöras, organisationssnivå Arenor för kollegial dialog, reflektion FoU-arbete, t ex som i cirkel om uppsökande arbete bland vuxna, Processbeskrivning, t ex Mini-Maria Verksamhetsbeskrivning, t ex Familjehuset Partille Kvalitetsarbete, t ex Översikten i Göteborgs Stad
FoU-cirkeln Ett tiotal personer träffas tillsammans med en forskare vid åtta tillfällen. Relevanta teman fastställs. Dialog. Anteckningar vid träffarna. Var och en skriver utifrån sin verksamhet. Inbjudna föreläsare. Intervjuer med brukare. Auskultation i varandras verksamhet. Tar del av vetenskaplig litteratur. Var och en skriver, sammanställs i en gemensam dokumentation (se www.grkom.se/fouivast Publikationer, Övriga skrifter mars 2010 Uppsökande arbete med vuxna och unga vuxna)
Processbeskrivning a la Mini-Maria Yrkesroller Insatser på olika nivåer Behandling som en process med olika delar, hur gör man, vad är viktigt etc Viktiga erfarenheter
Familjehuset Partille Forskarstöd Verksamhetsbeskrivningar utifrån Vad man vill åstadkomma med verksamheten Till vilka den vänder sig Hur den bedrivs Hur man tar reda på resultatet Vad man vill behålla respektive ändra på
Familjehuset är ett exempel på hur Socialstyrelsen beskriver vikten av dokumentation: En klar och tydlig dokumentation av de olika delarna i en insats eller verksamhet är en förutsättning för goda verksamhetsbeskrivningar och planering av kommande verksamhet. Ett ytterligare skäl för en sådan dokumentation är att synliggöra insatsens eller verksamhetens innehåll för såväl brukare som beslutsfattare och forskare. Några viktiga aspekter att ha med i en beskrivning av en verksamhet är till exempel följande: Teoretisk och vetenskaplig grund Syfte med insatsen Struktur och utförande Innehåll Uppföljning (ur Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Socialstyrelsen)
Kvalitetsarbete Vilket uppdrag har vi? Vilka mål har vi? Hur ska målen mätas? Etc T ex Översikten i Göteborgs Stad med en mall för verksamhetsbeskrivning
Översiktens innehåll (Göteborgs Stad) Allmän del 1. Verksamhetsidé Beskriv kortfattat vad verksamheten gör, varför den finns till och för vilka den finns till, utifrån styrdokument och uppdragshandling. 2. De som organisationen är till för och deras behov och förväntningar Beskriv vilka verksamheten finns till för. Dela in de ni är till för i kategorier. Specificera vilka behov de har. Ta stöd av hur uppdraget är formulerat. 3. Konkurrenssituation Beskriv hur konkurrenssituationen ser ut - finns det verksamheter i er omgivning, offentliga eller privata, som påverkar er och i så fall hur? Ta stöd av SWOT analysen, punkt 3 Strategisk del. 4. Verksamhetens processtruktur Redogör för verksamhetens huvud- och stödprocesser med en processkarta. Ange när processerna startar respektive slutar. 5. Organisations- och ledningsstruktur Beskriv er organisation med ett organisationsschema. 6. Medarbetare Beskriv era medarbetare i antal, utbildning, kategorier och även i ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. 7. Leverantörer och samarbetspartners Redogör för vilka som är verksamhetens viktigaste leverantörer och samarbetsparters. 8. Lagar och styrdokument av speciell betydelse Gör en förteckning över de viktigaste lagarna och styrande dokumenten (förordningar, riktlinjer eller liknande) som gäller för er verksamhet. 9. Anläggningar och deras ändamål Beskriv verksamhetens viktigaste anläggningar och deras ändamål. S trategisk del 1. Vision Beskriv vilken vision ni har för er verksamhet. 2. Värderingar Beskriv vilka förhållningssätt/värderingar som präglar er verksamhet. 3. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter Beskriv verksamhetens styrkor, svagheter, hot och möjligheter genom att göra en SWOT analys. 4. Viktiga framgångsfaktorer Identifiera vad i verksamheten som leder till framgång. Beskriv era framgångsfaktorer. 5. Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Beskriv vilka strategier och övergripande planer ni har på lång sikt. 6. Mål- och handlingsplaner på kort sikt i sammanfattning Beskriv vilka mål och handlingsplaner har ni på kort sikt.
Dokumentation, Social Resurs Göteborgs Stad Individdokumentation Dokumentationsskyldighet i individärenden vid handläggning, beslut och genomförande enligt SoL, LSS och HSL Individdokumentation som underlag för planering, genomförande och uppföljning av insatser Verksamhetsdokumentation Synpunkter och klagomål Fel och brister Anmälan enl t ex Lex Sara och Lex Maria Avidentifierad individdokumentation, uppföljning av insatser på individnivå Mängdstatistik, prestationer och utfall Dokumentation för kunskaps- och verksamhetsutveckling Om målgrupper, insatser och resultat Brukares erfarenheter av insatser och resultat Uppföljning och utvärdering
Hur synliggörs den professionella kunskapen på en individnivå? Tydliggörande i samtalet Utredningen, dokumentationen Bilder som kommer fram genom systematiska bedömningsinstrument
Programteori Som grund för att få en gemensam bild av verksamheten och som underlag för uppföljning/utvärdering
Programteori Förutsättningar Processer Allt som går in i en verksamhet, främst pengar och personal. Kunskapsbas. Vad som görs för att åtgärda ett givet problem (verksamhetens uppdrag). Hur, vilka aktörer, när? ----------------------------------------------------------------------------------------- R E Prestationer De direkta produkterna av processerna. S U L Effekter Den skillnad som processer/prestationer T gör för ett målobjekt (individ, organisation, A samhälle). T Effekter kan vara på kort och lång sikt; avse individ/organisation/samhälle;
Uppföljning/utvärdering Individnivå Struktur? Process? Prestationer? Effekt?
Kollektiv nivå, verksamhet, lokal uppföljning Struktur? Process? Prestationer? Effekter? Aggregerad från individnivån? Särskilda mätetal?
Några grundfrågor för uppföljning och utvärdering Vad är det som ska utvärderas? Hur är det som ska värderas tänkt att fungera? Använd programteori. Vilka intressenter finns? Vilket är syftet med utvärderingen? Vilka resurser finns? Vilka frågor vill jag få svar på? Vilka metoder ska användas för att söka svaren? Hur ska resultaten bedömas? Hur ska resultaten användas?
Några råd Kolla vad som redan görs inom organisationen och av andra Vad är meningsfullt, användbart och begripligt? Bidra inte till att mata utvärderingsmonstret Skapa former för användning och lärande från början Det är det enkla som är det svåra! Se exempel från Umeå i att forma lokal uppföljning Publicerat Konferensdokumentation 26 maj 2010