Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Relevanta dokument
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

PK (INR) och D-dimer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Hemostasen. Hemostasen

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Motivet finns att beställa i följande storlekar

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Reproduktions- Immunologi

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

APTT konstiga resultat och lupus

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Expertgruppen för Koagulation

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

1.5 Hemostasen en översikt

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Koagulation och Antikoagulantia

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

Koagulation och Antikoagulantia

Dugga Klinisk Kemi, DS

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

PK-INR PT-INR D-dimer

Preanalytik-Koagulation Hur gör vi på laboratoriet?

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Patient-/vårdgivarguide

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Fakta om studier med Pradaxa

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Klinisk lägesrapport NOAK

Förändringar i TakeCare:s beställningar av laboratorieanalyser

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Proteiner. Biomolekyler kap 7

P-piller och ärftlig trombosbenägenhet

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro

Salivkortisol på Cobas E. Niclas Rollborn, laboratorieingenjör Yasir Al-saffar, laboratorieingenjör Mats Stridsberg, överläkare

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

Supplementary File 3

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Johan Benesch. Null Ellipsometry and Protein Adsorption to Model Biomaterials

Lite basalt om enzymer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Transkript:

Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering av vissa glutaminsyror (Gla) Faktor II (protrombin) Faktor VII Faktor IX Faktor X Protein C Protein S m.fl. Ger en kalciumbindande förmåga Warfarin (Waran ) hämmar bildandet av Gla

Beskrev protein C 1975 Besk

Koagulationsfaktorer i plasma Var kommer protein C och S in? Faktor I Faktor II Faktor III Faktor IV Faktor V Faktor VII Faktor VIII Faktor IX Faktor X Faktor XI Faktor XII Faktor XIII Fibrinogen Protrombin Vävnadsfaktorn (tissue factor) Kalcium Proaccelerin, labila faktorn Prokonvertin, stabila faktorn Antihemofilisk globulin (AHG) Christmas faktor Stuart-Prower Faktor Plasma tromboplastin antecedent (PTA) Hageman faktor Fibrin stabiliserande faktor

Jonbyteskromatografi (DEAE-Sephadex) av vitamin K-beroende plasmaproteiner Pool C IX II X

Biochemistry 1977; 16: 698-706?

Plasmakoagulationen Intrinsic pathway HMWK PK XII XIIa XI XIa Extrinsic pathway TF VIIa TF VII IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

NATURLIG ANTIKOAGULATION I PLASMA Intrinsic pathway HMWK PK XII XIIa XI XIa Extrinsic pathway TF VIIa TF VII TFPI Antitrombin (+heparansulfat på endotelyta) IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin Trombin Protein C systemet Fibrinogen Fibrin Fibrinolys

Protein C systemet HMWK PK XII XIIa XI XIa IX IXa VIIIa X Xa Va +Protein S APC Protein C EPCR Trombomodulin Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

Protein C Vitamin-K-beroende proenzym till ett serinproteas (aktiverat protein C [APC]) Kofaktorer: protein S och faktor V Ca. 62 kda (23 % kolhydrat), 419 aminosyror Koncentration 3-5 mg/l Halveringstid 6-8 timmar Hämmas av protein C hämmaren (PCI) m.fl.

Bestämning av protein C Immunologiska metoder (antigenkoncentration) Laurells raketelektrofores ELISA, LIA Funktionella metoder vilka funktioner ska/kan testas? - Aktivering av trombin-trombomodulin komplexet - Interaktion med endotelcellsreceptor - Interaktion med fosfolipid - Interaktion med kofaktorer (protein S, faktor V) - Interaktion med substrat (Va, VIIIa) Praktisk kompromiss: semi-funktionell metod Enzymatisk aktivering av protein C med ormgift och kvantifiering med kromogent substrat eller koagulationstid

Protein C analys med direkt substratmetod Protac 1. Protein C APC 2. Substrat (peptid-pna) Peptid + pna (färg) Protac är ett trombin-liknande enzym (ormgift) APC verkar direkt på substratet. Frisättning av pna ger upphov till färgutveckling vilket detekteras vid 405 nm (mod/min) Absorbansen blir direkt proportionell mot APC-koncentrationen

Koagulationsbaserad funktionell HMWK PK XII XIIa metod för protein C Protein C XI XIa Protac IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin +Protein S Trombin Fibrinogen APC Fibrin Analysgång: 1 del utspädd plasma 1 del PC-brist plasma 1 del Protac + koag. aktivator Inkuberas 3 min, 37 C 1 del kalciumklorid Koagulationstiden detekteras

Protein S Kofaktor till APC (ej enzym) Ca. 75 kda (6 % kolhydrat), 635 aminosyror Koncentration 20 25 mg/l I plasma är ca. 70 % av protein S bundet till C4b-bindande protein (C4BP)

Interaktion med C4b-bindande protein (C4BP) PS C4BP 1:1 stökiometri Hög affinitet (Kd 5x10-10 M) Ca 70% av protein S i plasma är bundet till C4BP Bundet protein S har ingen APC-kofaktor aktivitet Protein S i komplex med C4BP kan binda till neg. laddad fosfolipid/apoptotiska celler nedreglering av koagulation och komplement på ytan av apoptotiska celler... PS

Bestämning av protein S Laurell raketelektrofores Radioimmunoassay (± PEG fällning) ELISA (± PEG fällning) Monoklonal ak för bestämning av fritt protein S C4BP-baserade metoder för fritt protein S Funktionella metoder (koagulationsbaserade) Genetisk undersökning (ej för rutin)

Bestämning av fritt protein S (1) med monoklonala antikroppar (ELISA) ELISA =Enzyme-linked immunosorbent assay Protein S Antikropp C4BP

Bestämning av fritt protein S (2) med C4BP (ELLSA) ELLSA =Enzyme-linked ligandsorbent assay C4BP Protein S Kd 5 x10-10 M Utnyttjar den höga affiniteten mellan protein S och dess naturliga ligand C4BP

Europeiskt kvalitetsorgan med fokus på koagulationsanalyser Trombofilimodul: - Antitrombin - Protein C antigen - Protein C aktivitet - Protein S, totalt - Protein S, fritt - Protein S, aktivitet - APC resistens test - APC resistens test (med spädning i FV-brist plasma)

2010 Metoder för protein C och protein S i citratplasma Analyt Analysprincip Antal deltagande lab Antal olika metoder (tillverkare) Protein C Antigen (ELISA, LIA) 72 12 Aktivitet: substrat 232 10 Aktivitet: koagulation 81 5 Protein S Totalt 86 10 Fritt 224 15 Aktivitet 141 5 Tillverkare med >10 deltagande lab: BioMérieux, Stago Chromogenix, IL, Siemens, Stago, IL, Siemens, Stagol Stago IL, Stago IL, Siemens, Stago

ECAT exercise 2010-2 Provmaterial: Plasma från patient med heterozygot protein C brist

ECAT exercise 2010-2 Provmaterial: Plasma från patient med heterozygot protein S brist Totalt protein S Fritt protein S

Protein S aktivitet

Analytiska aspekter: - Bristtillstånd och klassificering - Många faktorer påverkar nivåer - Provhantering och analysmetoder Speciellt problematiskt med protein S

Protein S koncentration Exempel på protein S utredning (1) kie/l Normal fenotyp (ingen brist) 1.00 cut-off nivå 0.50 0.10 Total PS Fritt PS PS aktivitet

Protein S koncentration Exempel på protein S utredning (2) kie/l Typ I brist (kvantitativ) 1.00 cut-off nivå 0.50 0.10 Total PS Fritt PS PS aktivitet

Protein S koncentration Men oftast ser det ut så här! kie/l 1.00 cut-off nivå 0.50 0.10 Total PS Fritt PS PS aktivitet

Fall med misstänkt protein C-brist Kvinna, 35 år, helbenstrombos. Använder p-piller. Har tidigare haft pneumonier/lungemboli samt ventrombos postpartum. Trombosutredning: PK(INR) (<1,2) 0,9 APTT (24-37 sek) 29 Lupus antikoagulans (<1,5) 1,7* Antitrombin (0,80 1,20 kie/l) 1,17 Protein C (0,70 1,30 kie/l) 0,65* Nya tester: (0,25-0,54) Protein S (0,60 1,30 kie/l) 1,14 B-DNA Faktor V 1691 G-A (APCresistens genotyp) B-DNA Faktor II 20210 G-A (Protrombin (Fll) genotyp) G/G (normal) G/G (normal)

Fördelning 0.8 Överlapp! 0.6 Patienter (protein brist) Friska individer (ej protein brist) 0.4 0.2 0.25 0.50 1.00 Proteinkoncentration (kie/l)

Fler faktorer som kan ha betydelse för proteinkoncentrationen i plasma Kön Ålder Graviditet Hormonell status/östrogen Variation över dygnet, säsong Leverskada, DIC Förvärvad brist (antikroppar) AVK-behandling: normalisering 2-4 veckor! Polymorfismer

Summering: Att beakta vid bestämning av protein C och S Många olika metoder, generellt är det tillräckligt att analysera: Protein C, aktivitet (kromogen substratmetod) Protein S, fritt Många omgivningsfaktorer kan påverka resultatet! Normalisering kan ta 2-4 veckor efter waranbehandling. Gråzon där det är svårt att avgöra om brist föreligger. Enstaka provresultat kan inte utgöra grund för bristklassificering. För att säkerställa ett bristtillstånd bör resultatet verifieras med ny provtagning, ev. kompletteras med familjeutredning

Tack för uppmärksamheten

onsdag den 2 februari 2011

Protein S koncentration Exempel på protein S utredning (3) kie/l Typ II brist (kvalitativ)? 1.00 cut-off nivå 0.50 0.10 Total PS Fritt PS PS aktivitet

Protein S koncentration Exempel på protein S utredning (4) kie/l Typ III brist 1.00 cut-off nivå 0.50 ( ) 0.10 Total PS Fritt PS PS aktivitet