Svar lämnade av uflo@lang.osaka-u.ac.jp 2016-07-30 05:28:24 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Osaka University Graduate School of Language and Culture, Swedish Department Osaka Ulf Larsson ulflarsson.osaka@gmail.com 2. Land Land: Japan 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vårtermin 2015-04-01-2015-09-30 Hösttermin 2015-10-01-2016-03-31 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 90 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 6 Mieko Takahashi Daisuke Furuya Takayuki Tohno Ulf Larsson Ikuo Shimizu (prof em, timlärare) Aya Umetani (timlärare) 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska
eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är stabilt och ökar för varje år. Vi antar 20 nya studenter varje år och har ca 40 sökande till dessa platser. I de högre årskurserna väljer studenterna inriktning mot svenska språket/svensk litteratur, Sveriges historia eller samhällsvetenskap. Anledningarna till att studenterna på institutionen läser svenska varierar mycket. Många har blivit intresserade av Sverige genom svenska barnböcker av till exempel Varför läser Astrid Lindgren och Tove Jansson som de läst på japanska, andra genom att de har studenterna svenska läst om Sverige på gymnasiet. Några har sett bilder på vacker natur från Sverige och vad är deras blivit intresserade därigenom, somliga är musikintresserade och har någon favorit på motivation? den svenska musikscenen. Svensk design attraherar också många. Sverige är känt som ett föregångsland i fråga om bland annat miljö och jämställdhet, vilket lockat somliga av våra studenter. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Svenska är huvudämne för studenterna. Många studenter önskar att de kunde använda sig av sina svenskakunskaper i sitt framtida arbetsliv, och det finns de som lyckas med detta. En del väljer att ta TISUStestet för att kunna åka till Sverige och studera vidare. De allra flesta stannar dock i Japan efter universitetet där de som främmandespråkskunniga är attraktiva på arbetsmarknaden. Våra tidigare studenter har fått jobb inom t ex finans-, elektronik-, livsmedels- samt bygg- och anläggningssektorn och även inom japanska UD. Ja Någon systematisk uppföljning görs inte, men tidigare studenter behåller ofta kontakten med lärarna och/eller besöker emellanåt institutionen. På så vis möjliggörs viss inblick i deras yrkesverksamhet. 7. Undervisningens uppdelning Årskurs 1: kurs och lärare: Uttal och konversation, Ulf Larsson Muntlig och skriftlig övning, Ulf Larsson Textläsning I, Mieko Takahashi Textläsning II, Takayuki Tohno Svenska för nybörjare, Takayuki Tohno Realia: De nordiska länderna, Mieko Takahashi/Nobu Ishiguro Årskurs 2: Uttal och konversation, Ulf Larsson Muntlig och skriftlig övning, Ulf Larsson Svensk grammatik på avancerad nivå, Ikuo Shimizu Textläsning I, Takayuki Tohno Textläsning II Mieko Takahashi Inledning till nordisk samhällskunskap, Mieko Takahashi Nordisk litteraturhistoria, Uta Tanabe Nordens historia 1 + 2, Daisuke Furuya Årskurs 3-4: Konversation 1 bas, Ulf Larsson Konversation 2 medium, Ulf Larsson Konversation 3 avancerad, Ulf Larsson Uppsatsskrivning, Ulf Larsson Seminarium: Svensk grammatik, Takayuki Tohno Seminarium: Modern svensk litteratur, Uta Tanabe Seminarium: Dagens svenska samhälle I, Mieko Takahashi Seminarium: Dagens svenska samhälle II, Mieko Takahashi Seminarium: Svensk historia 1 + 2, Daisuke Furuya Nordens geografi 1 + 2, Daisuke Furuya Textläsning I, Takayuki Tohno Textläsning II, Daisuke Furuya Textläsning III, Aya Umetani Textläsning III, Mieko Takahashi Svenska för danskastuderande, Aya Umetani Masternivå: Sverige ut ett sociologiskt perspektiv:
Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950, Mieko Takahashi Konversation avancerad, Ulf Larsson 8. Undervisningens innehåll Exempel på läromedel och annat material som vi använde läsåret 2015-2016: Årskurs 1 och 2: Rivstart A1 + A2; Rivstart B1 + B2; institutionens eget undervisningsmateriali svenska för nybörjare; Hellström: Grammatiska övningar; Holm: Deskriptiv svensk grammatik; På svenska 2. Dessutom användes olika ordböcker samt en del texter från internet. Årskurs 3 och 4: Genbun de yomu suweden shakai (= Det svenska samhället på svenska) av Mieko Takahashi, Daisuke Furuya & Ulf Larsson; Nybörjarkurs i svenska på webben för japansktalande (http://el.minoh.osakau.ac.jp/flc/swe/); Edström & Svanberg (red.): Fjärrannära: Kontakter mellan Sverige och Japan genom tiderna. Dessutom studerades ett tiotal litterära texter av t ex Hjalmar Söderberg, Pär Lagerkvist, Dagerman, Jolo, August Strindberg, Mankell och Astrid Lindgren. Vidare användes texter från Klartext; Utöver detta användes många texter från internet, t ex tidningsartiklar, mäklarannonser, restaurangmenyer, reklam samt SVT Play och mycket annat. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Lektionssalarna har oftast enkel utrustning förutom de nybyggda och välutrustade språklabben. Det finns även moderna datorsalar. Alla lektionssalar har luftkonditionering. Förutom undervisningslokaler finns det byggnader som rymmer bibliotek, administration, kafé och restaurang, bokhandel/kontorsmaterialaffär med reseservice samt utrymmen för idrottsutövande av skilda slag. Ett par hundra studenter bor på universitetsområdet, bland annat ett hundratal utländska utbytesstudenter. De fast anställda har egna arbetsrum utrustade med datorer. Även studenterna har tillgång till modern datorutrustning. Det finns ett institutionsbibliotek för de svenska och danska studenterna med ett tiotal skrivbord, samt ett huvudbibliotek med 265 läsplatser. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vissa, begränsade finansieringsmöjligheter kan ges av universitetet i sådana fall där gästföreläsarbesöket explicit syftar till att etablera ett forskningssamarbete. I övrigt ingen budget. 11. Arrangemang Vid läsårets start i början av april träffades de nya studenterna ett par timmar och fick tillfälle att lite informellt möta sina blivande lärare samt äldre studenter. Dessutom hade alla svenskastudenter en fest en av de första helgerna där de nya studenterna hälsades välkomna till institutionen. I april tillkännagav Svenska Akademien att man beslutat tilldela institutionens avgående chef, prof Ikuo Shimizu,
ett pris på 100.000 kronor för hans långvariga och omfattande arbete med att främja och stärka de kulturella och akademiska relationerna mellan Sverige och Japan. I slutet av juni hade vi ett välbesökt gästföreläsarbesök av docent Yvonne Lindqvist, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Yvonne Lindqvist höll ett föredrag med titeln "Svenskan och det globala översättningsfältet". I början av juli hade vi besök av Sveriges ambassadör i Japan, Magnus Robach. Ambassadören höll ett mycket uppskattat föredrag om Sverige, som avslutades med en frågestund där våra studenter fick ställa frågor. Vid den årliga sommarfestivalen Natsumatsuri i juli deltog studenterna i matförsäljningen och en del andra aktiviteter. I början av augusti hölls Open Campus, en dag när gymnasieelever kan komma och besöka de universitet och ämnen de är intresserade av. Över 100 personer var Beskriv föredrag, intresserade av svenska så salen var mer än fullsatt. I oktober hade institutionen kulturevenemang m.m. ännu ett välbesökt gästföreläsarbesök, denna gång av docent Johan Vamstad från som institutionen haft Ersta Sköndal Högskola. Johan Vamstad höll ett föredrag med titeln "Den svenska under året. välfärdsstatens grunder". Under ett par kulturdagar i november framfördes ett 25- tal skådespel på lika många språk. Svenskastudenter från årskurs 2 uppförde en egenhändigt författad pjäs baserad på Astrid Lindgrens böcker om Mästerdetektiven Blomkvist. Många åskådare var på plats och det var en mycket uppskattad föreställning. I mitten av december var det dags för den årliga jul- och luciafesten tillsammans med danskastudenterna. Över hundra studenter deltog och där fanns hembakade lussekatter, IKEA-pepparkakor, danska æbleskiver och glögg från IKEA i Kobe. Höjdpunkten var de dubbla luciatågen där det ena sjöng på danska och det andra på svenska. Det hela avslutades med att tomten kom till alla snälla studenter med en liten julklapp. I slutet av mars var det examensceremoni för tjugotalet studenter i årskurs 4. En student fick, för särskilt goda studieresultat, en premie som skänkts av svenska ambassaden i Tokyo, och två andra studenter fick svenska avdelningens pris (glaskonst från KostaBoda) för goda studieresultat samt ett stort engagemang för avdelningen. I slutet av mars publicerades en omfattande svensk språklära på japanska, som tre av avdelningens lärare författat tillsammans (Ikuo Shimizu, Takayuki Tohno och Ulf Larsson; se vidare under Publikationer). 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Skriv gärna en
kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Studentutbyte studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Ikuo Shimizu: (tillsammans med Takayuki Tohno och Ulf Larsson) Sekai no gengo siriizu 12 Sueedengo (World Language Series 12, Swedish), Osaka University Press, 2016. Mieko Takahashi: - Work-Family Balance of Families with Small Children: How to Achieve Gender Equality in Parenting, International Session Report, Japan Society of Family Sociology Newsletter, 2015, No.55, 4-5. - Sweden wo sankoo ni Nihonshakai ni atta seisaku wo (Considering relevant policy in Japan by referring to the Swedish case), Sentaku suru Mirai (Choice for the Future), Council of Economic and Fiscal Policy, Expert Panel, Committee for Japan s Future, Cabinet Office, 2015, 187-188. - T. Matsuda, S. Kamano, M. Takahashi, S. Onode and K. Yoshizumi. Reconciling Work and Family among Japanese Fathers with Preschool-Age Children, I. Crespi and E. Ruspini (eds.), Balancing Work and Family in a Changing Society. The Father s Perspective. Global Masculinities, Palgrave Macmillan, 2016, 99-112. - Work-Family Balance in the Era of Globalization. Grant-in-Aid for Scientific Research (B) (No. 24330153), Japan Society for Promotion of Science, 2012-2015. Daisuke Furuya, Kungarikets historiska skrivsätt: Föreställningen om riket i historisktopografiska skildringar i det tidiga moderna Sverige, IDUN, vol.21, 2015, s.369-386. Daisuke Furuya, A perspective on Conglomerate States in Historic Europe, Historical Journal, vol.787, 2015, pp.27-37. Daisuke Furuya, Intermediators between Asia and Europe: Historical circumstances of Europeans who inspired the Dutch School in Japan s Tokugawa period, Tekijuku, vol. 48, 2015, pp.61-88. Takayuki Tohno: (tillsammans med Ikuo Shimizu och Ulf Larsson) Sekai no gengo siriizu 12 Sueedengo (World Language Series 12, Swedish), Osaka University Press, 2016. Ulf Larsson: (tillsammans med Ikuo Shimizu och Takayuki Tohno) Sekai no gengo siriizu 12 Sueedengo (World Language Series 12, Swedish), Osaka University Press, 2016. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi har återigen fått ett mycket värdefullt bidrag för att bjuda in gästföreläsare från Sverige. Dessa besök har varit och är ytterst viktiga på kultur- och Sverigeinformationsscenen. Utan SI:s bidrag vore de inte möjliga att genomföra. Vi hoppas därför att detta stöd kan fortsätta. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter
18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja