Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Sparven, Flens kommun
5 :m sy-2 p 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Sparven, i Flens kommun ingår i detta urval. Förskolan Sparven besöktes den 2 och 3 februari 2016. Ansvariga inspektörer har varit Matilda Yvede och Bente Törnqvist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i firskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. 1 förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i
Verksamhetsrapp3r:: 2 (12) undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Sparven Förskolan Sparven ligger i Sparreholm i Flens kommun och har två avdelningar; Bilgruppen och den besökta avdelningen Bamsegruppen. Förskolan har sex heltidstjänster varav tre hör till Bamsegruppen. Barngruppens storlek uppgår till 17 barn och de är mellan 1-3 år gamla. Den andra avdelningen, Bilgruppen, har 18 barn i åldrarna 3-5 år. På den besökta avdelningen Bamsegruppen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola, samt två barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare tre förskolor i Flens kommun. Av intervjuer med personal framkommer det att förskolechefen inte har tydliggjort förskollärarens ansvar. Personalen berättar att de "i vardagen tar samma ansvar" men att "det pedagogiska förhållningssättet är lite olika". Förskolechefen berättar dock att hon har tydliggjort skillnaden. Det har skett dels genom att förskolläraren har mer planeringstid men även genom att "signalvärden går ut hela tiden" eftersom förskolechefen endast tillfrågar förskolläraren i vissa frågor. Förskolechefen berättar vidare att hon har börjat göra verksamhetsbesök på förskolorna och att det arbetet ska utvecklas genom att avdelningarna själva ska få välja vilka områden de vill att hon observerar och ger återkoppling på. Förskolan är belägen i en byggnad som också delas med en grundskola. Ingångarna till förskolan respektive skolan är separata, liksom skolgården och förskolans gård. Förskolans gård är kuperad och varierande. Det finns gungor, klätterställning, sandlåda samt en backe för pulkaåkning om det är snö vintertid. Förskolans två avdelningar är separerade på samma plan i byggnaden. Bamsegruppens lokaler ligger till höger när man kommer in i entrén och Bilgruppens lokaler ligger till vänster. Avdelningen som besöks har fyra rum i varierande storlek och ett tamburutrymme, utöver en för förskolan gemensam hall som är i direkt anslutning till entrén. I hallen förvaras skor, medan av- och påklädning sker i tamburen inne på avdelningen. Avdelningens övriga rum varierar i storlek, två stora och ett mindre. Det ena stora rummet används under hela dagen 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Verksamhetsrapport 3 (12) vid såväl lek, samling, måltider som skapande verksamhet. Detta rum är uppdelat genom "rum i rummen" vilka är avskärmade med hjälp av låga bokhyllor och mattor. Materialet består främst av duplo, bilar, plastdjur, figurer och material för lek i "hemvrå" såsom tallrikar och bestick samt dockor och en vagn. Det andra stora rummet används, under de observerade dagarna, vid måltider och vila. I det ena mindre rummet "målarrummet" finns material för skapande aktiviteter såsom staffli, färger, papper, pärlor och tyg. I det andra mindre rummet finns ett litet bord och ett dockhus och en stor madrass. Under de observerade dagarna användes det sistnämnda rummet endast till måltider för förskolans andra avdelning. Undervisning i förskolan I intervjuer med personal berättar de att undervisning på avdelningen innebär att "försöka hjälpa barnen på traven". Personalen berättar också att undervisning är "möjligheten att det ska ske ett lärande och att barnen kan lära sig något nytt". Personal säger att det är att "stötta barnen att klara sig själva" i olika rutinsituationer såsom vid måltider och i tamburen. Personalen beskriver att de "stöttar och leder" och att det ibland är planerad undervisning och ibland spontant i situationen. Förskolechefen beskriver i intervju att begreppet undervisning är tydligt uttryckt i verksamhetsplanen "det grundar sig i en lekande lärande undervisning". Förskolechefen uppger att "de har den ansatsen i sina målformuleringar" och att det stämmer överens med hur hon anser att verksamheten ska bedrivas. I verksamhetsplanen är det beskrivet att en viss språkutvecklande aktivitet ska gynna barnens språkutveckling "på ett lekfullt sätt". Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen
Verksamhetsrapport 4(12) använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Skolinspektionen observerar situationer när personalen inte är lyhörda för barnens signaler, behov och förutsättningar. Det leder till att barnen då heller inte uppmärksammas. Under de observerade dagarna finns även exempel på när personalen är lyhörda och uppmärksamma för barnens behov och signaler. Under en observation av lek utomhus noteras att personalen inte är lyhörda för vissa av barnens signaler, som därmed heller inte uppmärksammas. Vid flera tillfällen "lämnas" barnen av personalen när något annat händer och blir då passivt stående ensamma. Ett sådant exempel är när en personal tar med ett barn till gungorna, där övriga barngruppen är. När de närmar sig gungorna släpper personalen barnets hand och skyndar sig fram mot ett annat barn som ropar. Barnet blir då stående på gräsmattan, några meter från gungorna. Barnet står stilla i flera minuter och stoppar sedan in en napp i munnen. Barnet står kvar tills det upptäcks av en personal, som då går fram till barnet. Under observation av en samling avslutas aktiviteten med sånger. I denna situation är personalen lyhörd för barnens önskemål. Personalen frågar "Ska vi ställa oss upp och sjunga huvud, axlar, knä och tå?". Alla barn ställer sig snabbt upp. En vuxen börjar sjunga och alla börjar göra rörelserna och sjunger med. När sången är klar ropar ett barn "Snabbare", personalen ler och frågar "Kan vi göra ännu snabbare? Ska vi testa?". Personalen sjunger snabbare, barnen skrattar, sjunger och gör rörelserna fokuserat. När sången är klar ropar barnen igen "Ännu snabbare!". Personalen frågar "Ska vi göra ännu snabbare? Ja, vi testar! Jättesnabbt eller?". De sjunger och gör rörelserna igen. Barnen och personalen är fokuserade i aktiviteten tillsammans. Personal uppger i intervjun att lyhördhet innebär "att man kan höra eller se vad barnen är intresserade av". Personal berättar att de "behöver läsa av situationen". En utmaning enligt personalen är att de vill vara lyhörda för vad barnen är intresserade av så att det kan inkluderas i verksamheten men att det är "inte så många barn som kan säga det". Personalen berättar att det är viktigt att vara lyhörd och uppmärksam på barnen för att alla barn ska trivas och för att det ska vara "me-
Verksamhelcsrappor 5(12) ningsfullt att vara här på förskolan". Förskolechefen berättar i intervjun att personalen på avdelningen "arbetar medvetet med barns inflytande" genom att både bjuda in barnen till inflytande och genom att försöka fånga det i stunden. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Under dagarna för Skolinspektionens besök noteras att barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter stärks i varierande utsträckning i olika situationer. I vissa situationer identifierar personalen barnens intressen, medan det i andra situationer inte beaktas och bemöts av personalen på motsvarande sätt. Under en observerad samling berättar personalen om att några barn har arbetat med att bygga Alfons säng. Det är ett projekt med en skokartong avdelningen arbetar med över tid. Idag har barnen sytt en kudde till sängen. Personalen ställer olika frågor till gruppen "Vad är det för färg på madrassen?" och barnen svarar "Blå". Personalen fortsätter "Ser ni vad glad Alfons är nu, han har snart en färdig säng. Men, vad saknas?". Barnen är tysta en liten stund och sedan svarar ett barn glatt "ett täcke". Personalen nickar "Just det! Det kan vi göra imorgon". I en observerad matsituation noteras att personalen inte tar vara på tillfällen att stärka barnets intresse för att lära. Personalen lägger upp mat och informerar barnen om vad det är för mat som finns. När barnen har fått mat tystnar personalen och konversationen med barnen avtar. Barnen är också tysta sinsemellan. Personalen pratar istället med en annan personal, som sitter vid ett annat bord. Efter en stund säger ett barn "Jag vill ha mer mat" och personalen svarar "Jag ska bara ge barnet här först och sen kan du ta själv". När personalen lagt upp mat till barnet, som hen sa, så skjuter personalen över kastrullen till barnet som lägger upp själv. Personalen fortsätter sedan äta under tystnad. Vid samma observerade matsituation, men vid ett annat bord, noteras det motsatta. Ett barn säger "Jag tycker om sån där mat" och personalen frågar "Vad tror du att det är?". Barnet svarar "Jag vet inte" och personalen frågar "ska du lukta?". Personalen håller fram skålen och barnet luktar, personalen frågar "luktade det gott?". Barnet nickar och säger "Ja". Lite senare återkommer personalen till att prata om maten och frågar barnen "Vad är det i grytan? Var är det som är orange?". Ett barn svarar "Morot". Personalen fortsätter fråga "Vad finns det mer?", ett barn pekar och säger "Sån där". Personalen frågar vad det kan vara och barnet svarar att det kanske är lök, personalen säger då "Det skulle kunna vara purjolök men det är det inte, det är paprika". Barnen lyssnar, tittar och deltar i samtalet. Personalen pratar lugnt och tittar på barnen och maten.
Verksam he 6(12) I intervju med personal berättar de att de försöker utgå ifrån barnens intressen men locka dem vidare utifrån det. Personal beskriver att "det beror på hur vi lägger fram det". Personal uppger att de arbetar med att identifiera barnens intressen genom att observera gruppen och prata med barnen. "Man märker ganska fort vad de är intresserade av". Förskolechefen berättar i intervju att personalen stärker barnens intressen genom att de ställer motfrågor till barnen och att det leder till att "barnen får jobba lite med tänkandet och sin kraft". Barnens vetgirighet och nyfikenhet I intervju med personal berättar de att barn är vetgiriga och nyfikna när de ställer frågor. Under observationerna noteras att flera barn utforskar nyfiket med sina sinnen snarare än genom att ställa frågor. Vid återkommande tillfällen under en observerad utevistelse undersöker ett barn vad som händer när hen stampar i en vattenpöl. Barnet ler och tittar sig omkring och uppmärksammar då ytterligare en vattenpöl som hen går till och gör samma sak. Barnet skrattar och går mellan vattenpölarna flera gånger och provar olika sätt att plaska. Detta tillfälle tas inte tillvara av personalen som endast tittar dit och går förbi. Vid en annan observerad situation, inomhus, när ett barn sitter och undersöker någonting, tittar, drar händerna fram och tillbaka, vänder och vrider undrar en personal vad det är barnet har hittat. "Är det ett hårstrå?". Barnet visar hårstrået. Personalen säger då: "Usch, ta bort det!" och tar sedan hårstrået från barnet och går och slänger det. Under en observation av en situation i tamburen uppstår ett samtal om vad en ögla är. Ett barn vänder sig mot personalen och frågar "Vad är en ögla?". Personalen svarar "Uggla, det är en fågel". Barnet tittar på personalen och frågar "men hur hänger man den?", personalen svarar "Jaha! Ögla! Jag trodde du sa uggla. Som en fågel. En ögla är ett sånt här hål, som man kan hänga den med" (pekar på barnets jacka). Barnet tar jackan och håller fokuserat i öglan och hänger den på kroken. Ett annat barn tittar upp och håller upp sina galonbyxor "Här är ögla!" och pekar på gummibandet på byxorna som brukar vara under foten. Personalen nickar och ler åt barnet. Under intervju med personalen framkommer att de har arbetat med tamburen. Personalen uppger att det tidigare var en stressig och rörig miljö, där fokus låg på att alla barn skulle kläs på och av så snabbt som möjligt. Personalen berättar att när de analyserade situationen bestämde de sig för att ändra fokus, det ska få ta tid och barnen ska få öva på olika moment. Under observationerna är tamburen en av få situationer då barnens nyfikenhet och vetgirighet tillvaratas. Personalen berättar att det finns barn som ställer frågor som "varför då?". Personalen beskriver deras bemötande gentemot de barn som ställer frågor som att
Verksamhetsrapport 7(12) "Det är inte fullt ut att vi uppmuntrar med följdfrågor." Förskolechefen säger i intervju att personalen arbetar med att ta tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att stimulera barnen att upptäcka själva. Förskolechefen berättar "De frågar för att barnen ska få jobba lite själva för att ta reda på hur de ska komma framåt" och att det sker "väldigt konkret och förståeligt" så att barnen förstår vad de behöver göra. Förskolechefen berättar att det varierar mellan personal i vilken utsträckning de tillvaratar barnens vetgirighet och nyfikenhet. Förskolechefen säger att viss personal har "djupare insikt om hur barnen fungerar", medan andra arbetar mer med omsorg och att göra det tryggt för barnen. Barnets lek som verktyg för lärande Under den ovan beskrivna observationen ute noteras exempel på hur barnens lek inte tas tillvara som ett verktyg för lärande. Ett av de yngre barnen går omkring ensam och stannar till en stund i en vattenpöl. Barnet stampar med fötterna och "pratar" och gör ljud och pekar. Efter en liten stund går barnet vidare till en vattenpöl bredvid. Barnet ställer sig även i den vattenpölen och stampar med fötterna, "pratar" och pekar. Barnet ler. Barnet går tillbaka till första vattenpölen och gör samma sak igen. Barnet skrattar, "pratar" och stampar om vart annat. Personal går förbi, tittar på barnet och ler för att sedan gå vidare. Under en annan observation av lek utomhus sitter flera barn vid en sandlåda med några vattenpölar bredvid. Flera barn sitter runt vattenpölarna och öser vatten med spadar i hinkar. Efter en stund går en personal fram till barngruppen och sätter sig på huk och frågar "Vad ska ni göra med vattnet?". Ett barn svarar "Hälla!". Personalen frågar "När den blir full, vad ska ni göra då?", barnet svarar igen "Hälla, hälla ut". Personalen frågar var de ska hälla vattnet och barnen berättar att de ska hälla på ett träd eller på buskarna. Personalen frågar "Vill buskarna ha det på sig?" och barnen svarar "Ja". Personalen frågar varför buskarna vill ha vatten och barnen svarar "Så de kan bli stora". I intervju med personal är det framför allt rollek som beskrivs som lek, och som den typ av lek personalen kan delta i. Personalen beskriver att deltagandet i rolleken innebär att "inte inta någon aktiv roll". Å andra sidan beskriver personalen att när de deltar i rolleken "då är man med på deras nivå och ser var man hamnar". Personalen beskriver att syftet med att de deltar i barnens lek är för att kunna förhindra konflikter och visa barnen "hur man kan leka, de lär sig ju inte bara genom att leka utan de lär sig när de ser hur man gör". I intervju med förskolechefen säger hon att barnen får leka och att personalen är med barnen. Förskolechefen berättar att "om man inte ger förutsättningar för barnen att kunna leka då är det svårt. Här finns tid för lek".
8 (12) Förskolechefen beskriver att hennes syn på leken är att "man ska jobba som mest när barnen beter sig som bäst" och ge bekräftelse och skapa ett engagemang där och då. Förskolechefen berättar att utifrån det hon sett av verksamheten ser hon ett behov av att personalen är mer deltagande i leken. Personal beskriver i intervjun att de ibland använder barnens lek som verktyg för lärande. Det kan ske genom att personalen ställer frågor som "Vad är det för färg?", "Hur många bitar vill du ha?", "Är det den gula du vill ha?". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen sällan använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnen. Personalen är i begränsad omfattning lyhörda och uppmärksamma för barnens signaler. Personalen tar inte alltid vara på tillfällen att stärka barnens intresse för att lära och erövra nya kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Personalen tillvaratar barnens vetgirighet och nyfikenhet i begränsad utsträckning. Personalen använder och expanderar endast i begränsad omfattning barnens lek och lekfullhet och använder inte leken som ett verktyg för lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Utemiljön är varierad och kuperad och erbjuder barnen utmaningar. Vid ingången till gården och entrén till förskolan är det asfalterat. Gården i övrigt är gräsbeklädd. Det finns klätterställning, gungor, gungbräda, cyklar samt buskar och träd. Gården har en backe, i vilken det finns flera trappor. Vid det asfalterade området finns förråd där bland annat cyklar, bollar, bandyklubbor, spadar och hinkar förvaras. På förrådets ena vägg finns en kulram uppsatt som är gjord av innebandybollar. Personalen berättar i intervju att de tidigare tyckte
Verksam h ets 9(12) att miljön ute var jättetråkig. "Vi har professionsutvecklare som kommer och hjälper oss med utvecklingen, men de sa att ni har väl en jättebra gård". Personalen fortsätter "Då fick vi tänka: har vi? Den kanske inte är så dålig som vi tyckte". Personalen berättar att de nu ska arbeta med att titta på vad barnen gör, vad de säger och hur de använder miljön ute. Inomhusmiljön är varierad. Det finns fyra rum varav två är stora och två är mindre. I det ena större rummet finns olika typer av material; det finns material för konstruktion, bilar, plastdjur och material för lek i en "hemvrå". I det andra större rummet finns främst material för måltider och vila. Det ena mindre rummet är strukturerat för skapande verksamhet, här finns material som staffli, färger, papper, pärlor och tyg. I det andra mindre rummet finns bland annat ett litet bord, ett dockhus och en stor madrass. Personalen berättar i intervju att miljön inomhus är viktig. "Den förändras ständigt, vi möblerar om mycket, plockar bort eller köper in." Personalen säger att de "behöver ha saker så att barnen kan fokusera vid bordet" eftersom de då "kan sitta ner och prata med dem och att de kan fokusera på det de gör". Personalen berättar att en utmaning är de stora rummen, det blir lätt mycket spring och personalen 'försöker hejda springandet" genom att dela av rummet med hyllor. Förskolechefen uppger i intervju att förskolan just nu arbetar med att utveckla miljön. Förskolechefen säger att initiativet kommer ifrån förvaltningen. "Vi har tillsatt professionsutvecklare som kommer ut på uppdrag och vi skulle vilja ha hjälp med det här". Förskolechefen berättar att professionsutvecklarna varit på förskolan på ett litet uppdrag, vilket resulterade i den ovan nämnda kulramen ute. Förskolechefen berättar vidare att "Sparven har varit engagerad i lärmiljön länge". Förskolechefen beskriver att personalen har frihet att utforma miljön inne och att utifrån hur lokalerna är utformade har personalen "lyckats bra". Material för utveckling och lärande På avdelningen finns det olika typer av material tillgängligt för barnen. Det finns låga hyllor med lådor med leksaker, på hyllorna sitter det bilder på vilka leksaker som finns i respektive låda. Materialet på avdelningen är i huvudsak exponerat och tillgängligt så att barnen i stor utsträckning kan ta det de önskar. Dock, i rummet för skapande verksamhet är det mesta av materialet placerat på en höjd som gör det otillgängligt för barnen. På avdelningen finns även dockor, konstruktionsmaterial, böcker och skapande material. Materialet är, som ovan beskrivet, fördelat mellan rummen. Personal berättar i intervju att "Vi vill att de ska kunna välja material, att det ska vara tillgängligt med viss begränsning." Personalen säger att de vill att barnen
Verksamhetsra-,T,p371. 10(12) "kommer åt allt material själva" och att barnen "ska kunna se vad de vill göra och komma och hämta material själva eller komma och säga till". Personalen berättar att när de väljer nytt material så "samlar vi gruppen och berättar och de hjälper till att packa upp det, det tycker barnen är kul". Förskolechefen berättar i intervju att personalen har mandat att påverka vilket material som finns på avdelningen. Förskolechefen säger vidare att "Jag skulle vilja se att de tar bort de färdiga leksakerna och tar in mer skapande och utforskande". Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Material används under besöksdagarna i liten omfattning. Ett exempel på när material används men inte skapar möjlighet för utveckling och lärande är i en skapande aktivitet. Barnen får i Uppgift att rita teckningar till en, för barnen känd, figur som fyller år. Barnen sätter sig på stolar runt två bord. Personalen delar, under tystnad, ut papper och varsin krita till barnen. Därefter går personalen avsides och pratar sinsemellan medan barnen är tysta och ritar. Efter en stund börjar barnen klättra ner från sina stolar för att leka med andra saker. De flesta barnen får ingen återkoppling på det de ritat, till något barn säger en personal som går förbi "det var fint" och går vidare. Det finns dock exempel på när personal använder material och genom det skapar möjlighet till utveckling och lärande. Ett exempel den tidigare nämnda samling då personalen tar fram en "Alfons-låda" som avdelningen arbetar med. Lådan är en skolåda, som är Alfons säng. På avdelningen arbetar de med att skapa Alfons säng i mindre grupper, och sedan återkoppla vid samlingen. Personalen frågar "Vem var med och gjorde den här idag?" (Håller upp en liten kudde). Ett par barn svarar "Jag!". Personalen håller fortfarande upp kudden och frågar ett barn "Kan du berätta för dina kompisar vad du valde för färg till kudden?". Barnet svarar "Brun" och ett annat barn frågar "Får jag känna?". Personalen ler och nickar "Ja, vi kan skicka runt hela sängen så får ni känna". Lådan skickas mellan barnen, som nyfiket utforskar Alfons säng. En personal lutar sig fram mot ett barn och ler "Så, nu får vi skicka den vidare", barnet ler tillbaka och räcker över lådan. Ett exempel på när personalen inte tar vara på en situation för att stimulera utveckling och lärande är den ovan beskrivna situationen med barnet som utforskade en vattenpöl. Personal berättar i intervju att de arbetar med material som en del i undervisningen i vardagen. Personal säger "När man pratar om färgerna då frågar vi, kan du hämta något som är blått? Har du på dig något blått?". Personalen säger vidare att de väljer material utifrån det de "tror kan locka och intressera barnen". Personal berättar att de bytt ut material vid matsituationerna "vissa barn hade pipmugg
Verksam hetsrapport 11(12) fast de inte behövde det. Jag såg att barnet klarar det och då vill jag att de ska få fler utmaningar". Personalen fortsätter och säger "Man möter barnet och utmanar successivt". Personal berättar om en situation där de medvetandegjort användandet av material "De vill verkligen känna på materialet vi har i samlingen". Personal berättar i intervju att de förändrar miljön löpande och framför allt för att "hejda springandet". Personalen beskriver att miljön inomhus påverkar vilket material personalen väljer. Personal säger "Utformningen (inne) är inte den bästa men vi förstår att miljön påverkar och att det är vi som styr över den". Förskolechefen uppger i intervju att personalen är flexibla i verksamheten "de rör på sig hela tiden mellan rummen och det varierar vilken personal som arbetar med vilka barn". Förskolechefen berättar att personalen "vet var de ska lägga krutet i miljön". Förskolechefen förklarar att det tydliggörs genom att när det var mycket spring så ställde personalen hyllor för att avgränsa rummet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är varierande och inbjudande. Miljön är utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Utomhusmiljön är varierad och erbjuder barnen utmaningar och stimulans. Förskolans material är till viss del stimulerande och i viss utsträckning tillgängligt så att det är nåbart för barnen. Personalen använder i begränsad omfattning miljö och material för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Verksam hetsrapppr: 12 (12) Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.