Bygg- och fastighetssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [mars 2011] 1
0. Sammanfattande slutsatser Branscherna bygg och fastighet växer och kan förväntas skapa ytterligare nära 2 000 nya arbetstillfällen i Uppsala län 2010-2020. Ytterligare 2 500 arbetstillfällen frigörs på grund av pensioneringar fram till 2020. Prognosen bygger på att den stora inflyttningen till Uppsala län fortsätter, att konjunkturen fortsätter att förstärkas och att planerade anläggningsprojekt inom infrastruktur och slutförvaret för använt kärnbränsle realiseras. Utexamineringen från utbildningssystemet ligger generellt på en tillfredsställande nivå. Det råder god tillgång på nyexaminerade. Det är dock svårt att få tag på yrkeserfaren personal. Arbetskraftbrist berör främst tjänstemannasidan/ledande positioner. Detta måste främst hanteras av branschen själv. Det hjälper inte med fler nyexaminerade. Arbetskraftsrörligheten inom EU är en viktig faktor, men en svåröverskådlig ventil i kompetensförsörjningen. Rörligheten påverkar främst i produktionen och i lägre grad på tjänstemannasidan. 2
1. Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom bygg- och fastighetssektorn i Uppsala län. Den har utarbetats av Sweco Eurofutures som en del i projektet Kompetensforum Uppsala län. Rapporten finns att ladda ner på www.regionuppsala.se/kompetensforum Analysen baseras på tre moment: 1. Avgränsning: Grundläggande är att initialt slå fast avgränsningen för branschfördjupningen genom att definiera vilka verksamheter och/eller yrkesområden som primärt avses. 2. Fördjupad analys/prognos baserad på sekundärstatistik: I momentet fördjupas den analys och prognos som gjorts i en översiktlig bransch-/kompetensanalys för Uppsala län. Viktigt här är att mer precist identifiera den studerade branschens utvecklingstendenser avseende sysselsatt kompetens. 3. Avstämning/intervjuer med branschaktörer: Ett antal tongivande aktörer inom branschen har kontaktats för frågor om branschens utveckling och kompetensbehov. Syftet med intervjuerna har dels varit att stämma av analysen av och drivkrafterna bakom branschens utveckling och kompetensbehov, dels få en fördjupad uppfattning om dessa frågor samt därtill behovet av fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser. Bygg- och fastighetssektorn: Drygt 30 underbranscher 12 600 sysselsatta i Uppsala län 2009 3
2. Avgränsning enligt SNI 45: Byggverksamhet 45.110 Rivning av hus; markarbeten 45.120 Markundersökning 45.211 Byggande av hus 45.212 Uppförande av andra byggnadsverk 45.221 Takarbeten av plåt 45.229 Övriga takarbeten 45.230 Anläggning av motorvägar, vägar, flygfält och idrottsanläggningar 45.240 Vattenbyggnad 45.250 Andra bygg- och anläggningsarbeten 45.310 Elinstallationer 45.320 Isoleringsarbeten 45.331 Värme- och sanitetsarbeten 45.332 Ventilationsarbeten 45.333 Kyl- och frysinstallationsarbeten 45.339 Övriga VVS-arbeten 45.340 Andra bygginstallationer 45.410 Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten 45.420 Byggnadssnickeriarbeten 45.430 Golv- och väggbeläggningsarbeten 45.441 Måleriarbeten 45.442 Glasmästeriarbeten 45.450 Annan slutbehandling av byggnader 45.500 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare + 70: Fastighetsverksamhet 70.110 Markexploatering 70.120 Handel med egna fastigheter 70.201 Uthyrning och förvaltning av egna bostäder 70.202 Uthyrning och förvaltning av egna industrilokaler 70.203 Uthyrning och förvaltning av egna, andra lokaler 70.204 Förvaltning i bostadsrättsföreningar 70.209 Övrig fastighetsförvaltning 70.310 Fastighetsförmedling 70.321 Förvaltning i rikskooperativ regi 70.329 Övrig fastighetsförvaltning på uppdrag 70.999 Övrigt Bygg- och fastighetssektorn: Drygt 30 underbranscher 12 600 sysselsatta i Uppsala län 2009, varav 10 500 inom SNI 45 och 2 100 inom SNI 70. 4
Viktiga yrkesgrupper SSYK3 SSYK3, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 712 Byggnads- och anläggningsarbetare 2 849 24% 713 Byggnadshantverkare 2 318 20% 311 (Byggnads)ingenjörer och (byggnads)tekniker 784 7% 833 Maskinförare 489 4% 714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 487 4% 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 317 3% 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 222 2% 122 Drift- och verksamhetschefer (inom byggverksamhet) 203 2% 912 Städare m.fl. 168 1% 832 Fordonsförare 166 1% 214 Civilingenjörer (inom bygg-/anläggning) 84 1% 8 087 69% 5
Viktiga undergrupper SSYK4 SSYK3, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 712 Byggnads- och anläggningsarbetare 2 849 24% 713 Byggnadshantverkare 2 318 20% SSYK4, yrkesbenämning Sysselsatta 2008 Andel av syss. inom bransch 7123 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 1 497 13% 7137 fastighetsskötare 1 164 10% 7136 installationselektriker 883 8% 7135 VVS-montörer m.fl. 639 5% 7124 anläggningsarbetare 573 5% 7129 övriga byggnads- och anläggningsarbetare 490 4% 7121 murare m.fl. 374 3% 7122 betongarbetare 335 3% 7132 golvläggare 118 1% 7133 isoleringsmontörer 111 1% 7134 glasmästare 86 1% 7139 övriga byggnadshantverkare 82 1% 7131 takmontörer 78 1% 6
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Sysselsatt dagbef 3. Generell utveckling och drivkrafter för branscherna Byggsektorn drivs framför allt av befolknings- och sysselsättningstillväxten och den totala investeringsaktiviteten i länet samt angränsande områden: Bostäder Industri/verksamhet Anläggningar/infrastruktur Övriga hus Det råder stark korrelation med utvecklingen i riket byggandet sker främst i storstadsregionerna. Konjunkturen inverkar positivt, räntan negativt. PBL samt kommunernas handläggning av planoch bygglovsärenden har en restriktiv inverkan på projektflödet. Däremot inte nödvändigtvis på totalvolymen över tid. Fastighetssektorn relaterar till den totala stocken av bostads- och verksamhetsyta i länet och är därmed en betydligt mindre konjunkturkänslig bransch. 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Sysselsättningsutveckling Totalt Byggindustri Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Sysselsättningstillväxt, bygg o fastighet Länet FA-regionen Riket 7
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 miljoner kronor Investeringsaktiviteten i länet Stark byggkonjunktur i länet under 2000-talet, inte minst tack vare bostadsinvesteringar och nya resecentrum i Uppsala samt ombyggnad av E4:an. Under 2009 minskade bygginvesteringarna i Sverige med 10 procent, men i Uppsala län ökade de däremot med 13 procent. En mindre avmattning märktes först 2010, men då växte landet med 20%. I år väntas bygginvesteringarna bli oförändrade i Uppsala län. Kommande år väntas fortsatt starka bostadsinvesteringar, framför allt pga. befolkningsökningen i Uppsala (+3.000 år 2010), men avmattade anläggningsinvesteringar. Investeringar i privata och offentliga lokaler har varit höga ett par år och de fortsätter att vara så kommande år. Industriinvesteringarna förväntas däremot minska. Investeringar inom bygg/anläggning 5 000 4 500 4 000 3 500 Övriga hus 3 000 2 500 Industri 2 000 1 500 Bostäder 1 000 500 Anläggningar 75 procent av byggmarknaden i länet finns i Uppsala kommun. Drivs av aktörer som Akademiska hus, Landstingsservice, Trafikverket, Uppsalahem, Uppsala kommun, JM, NCC m fl. 0 Källa: Sveriges Byggindustrier 8
Företagens bedömning av utvecklingen Stark utveckling i dagsläget företagen bekräftar den statistiska bilden - men konjunkturen varierar mellan delbranscherna. Generell tro på fortsatt stark byggkonjunktur kommande år. Viss reservation för att höjda räntor och överhettning kan skapa problem, likväl som en vikande global konjunktur och ny skuldkris. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mkt svag Utvecklingen idag svag neutral stark mkt stark Företaget Branschen n=15 Utvecklingen på några års sikt 100% 80% 60% 40% 20% 0% Företaget Branschen n=15 9
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Arbetstillfällen På väg mot 14 500 arbetstillfällen år 2020 2000-2010 växte byggsektorn i länet med nära 2 000 arbetstillfällen, medan fastighetssektorn stod i princip still sysselsättningsmässigt. Tillväxten 2010-2020 fortsätter i likvärdig takt, dvs. med uppemot 2 000 nya arbetstillfällen, om inte den globala ekonomin går in i ny kris. Befolkningstillväxten och bostadsbyggandet fortsätter vara en stark drivkraft. För också med sig behov av utbyggd privat och offentlig service. 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 Bygg- och fastighetssektorn i Uppsala län Slutförvaret för använt kärnbränsle har en stor potential mot slutet av perioden. Kan ge 25 procents ökning av bygginvesteringarna i länet under det mest intensiva byggskedet och en starkt ökad aktivitetsnivå i nordöstra länet. Utländska entreprenörer och arbetskraft ger ett mörkertal som är svårt att uppskatta. Statistiken underskattar sannolikt länets byggsektor med flera hundra arbetstillfällen. 6 000 4 000 2 000 0 Fortsatt stark mansdominans, men på tjänstemannasidan tenderar yngre kvinnor allt oftare ersätta äldre män, vilket gynnar könsbalansen och breddar rekryteringsbasen. 10
Regional fördelning Arbetskraftsöverskott i alla kommuner förutom Uppsala. Totalt drygt 2 000 fler arbetstagare än arbetstillfällen inom sektorn i länet. Arbetskraftsöverskottet exporteras framför allt till den heta byggmarknaden i Stockholm inte bara från kommuner nära länsgräns utan från hela länet. Bygginvesteringarna ökade starkt under förra året i Stockholms län. Uppgången fortsätter i år och blir lika påtaglig som förra året. Drivande för utvecklingen det närmaste året är bostads- och lokalinvesteringarna, medan anläggningsinvesteringarna fortsätter på samma nivå. Nya Karolinska, Norra länken, Citytunneln, Järvastaden, Solna Arenastad, Förbifart Stockholm m fl. stora projekt bidrar till sysselsättningen även i Uppsala län. 11
4. Kompetensbehov och prognos Utvecklingen 2004-2008 var stark inom i stort sett alla kärnkompetenser inom bygg- och fastighetssektorn. Tillväxten drevs framför allt inom fyra yrkesgrupper. Kraftigast procentuell ökning av anläggningsarbetare, murare, kranförare, glasmästare, anläggningsmaskinförare, takmontörer, målare och tunnplåtslagare. Fastighetsskötarna minskade något. 12
Prognos 2010-2020 Tillväxt på ca 1,4 procent per år kan förväntas under kommande decennium. Tillväxten är beroende av fortsatt inflyttning och konjunkturförstärkning samt realisering av planerade anläggningsprojekt inom infrastruktur samt slutförvaret för använt kärnbränsle. Ersättningsrekryteringar pga. pensionering berör i genomsnitt ca 1,8 procent av personalstyrkan/år. Sammantaget ett årligt rekryteringsbehov om ca 450 anställningar, varav tillväxten står för 200 nya jobb och ersättningsrekrytering vid pensionering uppgår till ca 250 arbetstillfällen. Fastighetssektorn bedöms svara för omkring 10 procent av den prognosticerade tillväxten. Kontinuerlig personalomsättning på tillkommer och berör uppskattningsvis ett par, tre procent av personalstyrkan i normalkonjunktur, motsvarande omkring 300 jobb per år. Källa: SCB, Sweco Eurofutures beräkningar 13
Bristkompetenser enligt branschen Störst upplevd brist på tjänstemannasidan, framför allt på arbets-/produktionsledare, projektledare och platschefer inom bygg-/anläggning, men också på kalkylatorer och konstruktörer med viss erfarenhet. Duktiga byggnadsarbetare och utbildade målare, golvläggare, snickare m m, dvs. yrkeskunnigt folk, kan det bli större brist på i framtiden även om brist inte råder i nutid. Nyutbildade finns det rätt gott om generellt, däremot svårare få tag på arbetskraft med erfarenhet pga. strukturellt underskott sedan krisen på 1990-talet (de med 10-20 års erfarenhet saknas till stor del på arbetsmarknaden). Den heta byggsektorn och den stabila fastighetssektorn är delvis kommunicerande kärl kompetensmässigt, varför även fastighetssektorn har svårt att hitta rätt kompetens till ledande positioner (och konkurrera med byggsektorns löner). Finns nyexaminerade från högskolan, men behövs en kombination av teoretisk grundkompetens och erfarenhet. FA-regionen och landet I slutet av 2010 uppgav 45% av byggföretagen i Stockholm att de hade brist på arbetskraft, enligt Konjunkturinstitutets Stockholmsbarometer. I fjol ökade sysselsättningen i byggindustrin i riket med omkring 10.000 personer. 2011-2012 räknar Sveriges Byggindustrier med att ytterligare 20.000-25.000 personer behövs. Utländsk arbetskraft fungerar som ett dragspel i konjunkturen, men främst bland bygg-/anläggningsarbetare och byggnadshantverkare, där bristen är mindre påtaglig än på tjänstemannasidan. Svårt för enskilda fastighetsägare att få tag på (bra och pålitliga) hantverkare 14
Andra bedömare YH-myndigheten: Inom bygg- och anläggningsbranschen råder ett strukturellt underskott på ingenjörskompetens på mellannivå i form av arbetsledare. Anläggningsmaskinförare är också ett bristyrke. Inom fastighetsbranschen råder stor efterfrågan på fastighetstekniker. Det råder också stor efterfrågan på VVSprojektörer och installationsingeniörer. SCB: Resultat från Arbetskraftsbarometern 2010 tyder på att det är svårt att få tag i yrkeserfaren personal inom byggoch fastighetsbranschen. För de utbildningsgrupper som redovisas gör arbetsgivarna bedömningen att det råder brist på yrkeserfarna arbetssökande inom branschen, särskilt när det kommer till högskoleingenjörer inom byggnadsteknik. Vad gäller tillgången på nyexaminerade arbetssökande är arbetsgivarnas bedömning snarare den omvända. Generellt bedöms tillgången på nyexaminerade arbetssökande vara god. Undantaget är utbildad arbetskraft inom drift-, underhåll-, VVS- och kylteknik där arbetsgivarna uppger viss brist även på nyexaminerade. Övriga: "Det är helt klart brist på folk på den svenska arbetsmarknaden, framför allt på tjänstemannasidan. Vi letar mer utomlands och tittar även på att ta in folk från andra branscher", säger Mats Pettersson, personaldirektör på NCC, till Dagens industri. 15
Utbildningsbehov enligt branschaktörer Företagen måste själva ta ansvar för bristen på produktions-/arbetsledare genom internutbildning och kompetensöverföring. Ökad tillströmning från utbildningssystemet är ingen lösning det som efterfrågas är en kombination av formell kompetens, erfarenhet och ledaregenskaper. En del menar att 4-årig byggteknisk linje på gymnasiet borde återinföras, som en bra utbildning för t.ex biträdande arbetsledare/produktionsledare. Men, andra branschbedömare menar att det är en otillräcklig grund att gymnasiet knappast utbildar ingenjörer idag. YH-utbildning däremot anses vara en bra grund för produktions-/arbetsledare, men otillräcklig för mer avancerade befattningar. 3-årig högskoleingenjörsutbildning är tillräcklig för byggkonsulterna och som grund för ledande positioner. Civilingenjörer är spetsen som driver branschen framåt men volymmässigt få. I bägge fallen saknas en starkare koppling till produktionen samt tydligare inslag av ledarskap och entreprenörskap i utbildningen. Tillströmningen från utbildningssystemet är generellt god, kanske t.o.m. i överkant vad gäller examineringen från byggnadsprogrammet. Byggnadsträarbetare och installationselektriker finns det överskott på idag. Vissa specialinriktningar som golv-/ytbeläggare kan stundvis uppleva brister, men handlar om volymmässigt relativt små och därmed mer svårbalanserade yrkesinriktningar. Internutbildning/branschutbildningar är vanliga, inte minst inom fastighetsbranschen, och breddar rekryteringsunderlaget. Utbudet av branschutbildningar tillgodosett, men vissa fortbildningsbehov omnämns såsom projektplanering, ekonomikunskap för icke ekonomer och kunskap i mängdreglering. 16