Kompetensindex Gävleborgs län

Transkript

1 Kompetensindex Gävleborgs län Utbildning Kompetensindex Gävleborgs län Utbildning

2 Omslagsfoto: Stéfan Estassy

3 Kompetensforum Gävleborg...4 Inledning...5 Metod och avgränsningar Sammanfattning Befolkning och sysselsättning i Gävleborg Befolkning efter kommun år 2010 och Sysselsatt dagbefolkning efter kommun år 2009 och Sysselsatt nattbefolkning efter kommun år 2009 och Befolkning och sysselsättning i Gävleborgs län år 2009 och Befolkningssammansättning i länet 2011 och Förändringens fördelning Utbildning I rapporten ingående relevanta yrkesgrupper på SSYK3- & SSYK4-nivå Rekryteringsbehov fram till Översikt Läsanvisning för tabeller avseende yrkesgrupper enligt SSYK Yrkesgrupper Fördjupning, verifiering och avstämning Arbetssätt... 26

4 4 Kompetensforum Gävleborg Region Gävleborg profilerar regionen och driver den regionala utvecklingen. Vi är ett samverkansorgan mellan Gävleborgs kommuner och landsting. Kompetensforum Gävleborg verkar för att säkerställa kompetensförsörjningen i regionen genom att bidra till samverkan mellan berörda aktörer kring kompetensförsörjning. Uppdraget är att arbeta med frågor som rör kompetensförsörjningen i regionen, skapa mötesplatser för arbetsliv och utbildningsanordnare samt analysera framtida kompetensbehov. Den här rapporten är ett underlag för att bedöma arbetslivets kompetensbehov i Gävleborg både på kort och på lång sikt; en input till länets utbildningssamordnare. Ett kompetensindex ger en uppfattning om nivåförändringar på kort och lång sikt, men kan däremot inte fånga in alla relevanta detaljer ifråga om vilka krav som ställs eller vilka kvalifikationer som efterfrågas. Det säger heller ingenting om utvecklingen av framtida yrken. Mer information om Kompetensforum Gävleborg finns under länken

5 5 Inledning Detta är en studie av utvecklingen inom Gävleborgs län vad gäller behovet av kompetens inom områdena stål och verkstad. Den har tagits fram av Värdeskaparna på uppdrag av Kompetensforum Gävleborg. Denna delstudie omfattar Stål- & verkstadsindustrin i Gävleborgs län. Prognosen är en trendframskrivning som baseras på sekundärstatistik från SCB, statistiska modeller och beräkningar i raps (regionalt Analys- och prognossystem) samt intervjuer och samtal med branschaktörer. Därför bör den uppfattas som en indikation om i vilken riktning yrkesgrupper och branscher utvecklas. De framskrivna siffrorna är ej att betrakta som exakta, utan som indikativa riktningsgivare. Som en prioriterad del i den regionala handlingsplanen för Gävleborg ingår att skapa en långsiktig förståelse för jämställdhetsfrågor och att lyfta fram ett genusperspektiv i tillväxt och utvecklingsarbetet. Därför redovisas all individbaserad statistik som förekommer i rapporten könsuppdelad.

6 6 Metod och avgränsningar En generellt genomgående svårighet är att avgränsa ett yrke till en specifik bransch. Ett yrke förekommer ofta i flera olika branscher. Därför behöver man undersöka i vilken utsträckning yrket förekommer inom de olika branscherna för att sedan ställa det specifika yrkets trend i relation till de branscher där det är vanligast förekommande för att kunna göra en bedömning av hur yrket kommer att utvecklas över tid. När vi närmare betraktar yrkesförteckningen i SSYK3 och SSYK4 ser vi alltså att flera yrkesgrupper kan förekomma i flera branscher i olika hög grad och att vi därför inte alltid kan påstå att ett visst yrke hör hemma i t.ex. stålbranschen eller skogsbranschen. Ett exempel på detta är yrkesgruppen maskinförare. När vi räknar fram utvecklingstrenden för ett yrke så som maskinförare ställer vi därför yrkets individuella trend i förhållande till skogsbranschens och stålbranschens så väl som andra relevanta branschers kombinerade utvecklingstrender. Följande rapport har genomförts på samma sätt som den mätning av arbetslivets behov på tio års sikt som genomfördes av Sweco på uppdrag av Kompetensforum i Uppsala län I det uppdraget ingick att utveckla en metod ( som har kommit till användning också i den här studien: 1. Regionalekonomisk prognos: Beräkna befolkning och sysselsättning på tio års sikt. 2. Branschfördelning: Beräkna tillväxtens fördelning på branscher på tio års sikt. 3. Koppla yrken till branscher: Beräkna hur den branschvisa sysselsättningstillväxten slår på yrken. 4. Komplettera och summera: Lägg till pensioneringar och ställ i relation till befintlig sysselsättning. 5. Fördjupa och verifiera: Stäm av med branschaktörer för ökad kunskap.

7 7 1. Sammanfattning Resultatet redovisas bl. a. könsuppdelat och utgår från ett nuläge ställt i relation till en trendframskrivning som anger hur det kommer att se ut på sikt om trenden är bestående. De historiska data som prognosticeringsmodellen bygger på visar på en hög grad av könssegregering inom flera av yrkesgrupperna redan idag och resultatet i rapporten visar att detta förhållande huvudsakligen förväntas vara påtagligt även Yrkesgrupperna inom Utbildning påverkas litet eller ingenting alls av Internationella konjunkturer och global efterfrågan, utan snarare av ålderssammansättningen i den nationella demografin samt välfärdspolitiska beslut. De identifierade yrkesgrupperna inom Utbildning har fram till 2023 ett totalt förväntat rekryteringsbehov om drygt personer. Rekryteringsbehovet drivs av såväl pensionsavgångar som trendmässiga förändringar. Ungefär personer förväntas gå i pension under perioden. De yrkesgrupper inom Utbildning som sysselsätter flest personer är Förskollärare och fritidspedagoger, Grundskollärare och Gymnasielärare m.fl. Yrkesgruppen Speciallärare är enligt trendframräkningen försvinnande liten och förväntas dessutom krympa. Detta motsvarar dock inte behovet av speciallärare, utan snarare förhållandet att yrket inte är tillräckligt attraktivt att utbilda sig till.

8 8 2. Befolkning och sysselsättning i Gävleborg Sammantaget under mätperioden förväntas befolkningen i länet att minska. I åldersgruppen 20 till 64 år sker en påtaglig minskning och länets befolkningssammansättning förväntas i högre grad komma att bestå av äldre. Både den sysselsatta dagbefolkningen och den sysselsatta nattbefolkningen förväntas öka, och ökningen är mest påtaglig i Gävle kommun. Befolkning efter kommun år 2010 och 2023 Hofors, Sandviken och Gävle förväntas öka sin befolkning fram till Övriga kommuner minskar, varav Ljusdal minskar mest. Noterbart är att Gävle ökar mest och från en avsevärt högre nivå än övriga.

9 9 Sysselsatt dagbefolkning efter kommun år 2009 och 2023 Den sysselsatta dagbefolkningen minskar i Hofors och Ovanåker, liksom i Sandviken där den minskar mest. I övriga kommuner sker en ökning. Ökningen är störst i Gävle. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet t.ex. alla som har sitt förvärvsarbete i Bollnäs kommun oberoende av var de är folkbokförda. I den regionala redovisningen ingår även personer med växlande eller okänd arbetsplats. Dessa förvärvsarbetande ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är folkbokförda. Undantag är kommunalt anställda med okänd arbetsplats. Dessa personer ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är anställda. Personer som är anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår inte i den regionala redovisningen av dagbefolkning (SCB).

10 10 Sysselsatt nattbefolkning efter kommun år 2009 och 2023 I Gävle, Sandviken, Hofors, Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall ökar den sysselsatta nattbefolkningen, medan den minskar i övriga kommuner. Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning (SCB).

11 11 Befolkning och sysselsättning i Gävleborgs län år 2009 och 2023 Befolkningen i länet förväntas minska med ca 1400 personer fram till Den sysselsatta dagbefolkningen förväntas öka med ca 6000 personer, medan den sysselsatta nattbefolkningen förväntas öka med ca 5000 personer fram till Befolkningsandelen i arbetsför ålder, 20 till 64 år, beräknas minska med cirka 7000 personer under perioden 2009 till Prognosen ovan indikerar att befolkningen mellan 20 och 64 år kommer att minska i länet, vilket innebär att förmågan att möta efterfrågan på arbetskraft kommer att försämras. Vi i Sverige lever allt längre, vilket i sig är positivt men som samtidigt innebär att vi står inför utmaningar i framtiden. I befolkningspyramiderna på sidan 13 kan vi se att andelen äldre förväntas öka i länet. Med en ökande andel av befolkningen i åldrarna 65 år och uppåt blir försörjningsbördan större för dem i arbetsför ålder. Detta blir tydligt även då vi ser på förändringen i den sysselsatta dag- och nattbefolkningen. Arbetslösheten i länet förväntas minska under perioden, då färre personer kommer att få dela på arbetet.

12 12 Tittar vi på dagens läge har vi fler människor i arbetsför ålder än vad vi har tillgängliga arbeten, så sysselsättningen matchar inte befolkningen utan drivs av andra faktorer så som ekonomi. Det som förväntas ske över de kommande tio åren är att de i arbetsför ålder i länet blir färre. Till stor del verkar detta bero på att vi i länet blir äldre. Den ökade sysselsättningen verkar drivas till stor del av just förändringen i demografin. Det kommer bli betydligt fler äldre som behöver tas om hand av yngre. Att sysselsättningen enligt trendframskrivningen förväntas öka i kombination med att arbetskraften verkar minska illustrerar ett sannolikt förestående problem som till viss del blir motsatsen till det problem vi upplever idag. Nämligen att vi kommer ha ett arbetskraftsunderskott inom vissa yrkesgrupper. Andelen personer i arbetsför ålder som tillhör den sysselsatta nattbefolkningen förväntas öka, både därför att de mellan 20 och 64 år blir färre och att sysselsättningen förväntas gå upp.

13 13 Befolkningssammansättning i länet 2011 och 2023 År 2023 förväntas det finnas färre personer i åldrarna 15 till 24 år jämfört med år Vi ser också att andelen äldre ökar och att fler personer kommer vara 65 år eller äldre år 2023.

14 14 3. Förändringens fördelning Utbildning Sysselsättningen inom området Utbildning, offentlig produktion, 80 med sektorskod, dvs. branschen där förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare m.fl. ingår förväntas öka markant under perioden - från cirka till cirka sysselsatta. Sysselsättningen inom övrig utbildning förväntas öka marginellt med cirka 200 sysselsatta. Notera att dessa prognoser baseras på trendframskrivningar per bransch. Diagrammet ovan visar hur sysselsättningen i branscherna förväntas utvecklas över tid baserat på en framskrivning av branschspecifika utvecklingstrender vilka grundar sig i branschernas historiska utveckling. Kurvorna bör ses som indikationer på ökning eller minskning av sysselsättning i branscherna.

15 15 I rapporten ingående relevanta yrkesgrupper på SSYK3- & SSYK4-nivå 231 Universitets- och högskollärare 2310 Universitets- och högskollärare 232 Gymnasielärare m.fl Gymnasielärare i allmänna ämnen 2322 Gymnasielärare i yrkesämnen 2323 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 233 Grundskollärare 2330 Grundskollärare 234 Speciallärare 2340 Speciallärare 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 2351 Skol- och utbildningskonsulenter m.fl Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens 331 Förskollärare och fritidspedagoger 3310 Förskollärare och fritidspedagoger 332 Andra lärare och instruktörer 3320 Andra lärare och instruktörer

16 16 4. Rekryteringsbehov fram till Det är inte helt problemfritt att mäta ett specifikt yrkes förekomst i en viss bransch i synnerhet inte som yrket förekommer i en rad sinsemellan olika branscher. Så är fallet med till exempel civilingenjörer och maskinförare som förekommer i flera olika branscher. Förutom att en tredjedel av civilingenjörerna finns inom tillverkningsindustrin (där både trä och stål ingår), så förekommer de också inom fastighetsbranschen i ungefär lika hög grad och i offentlig sektor och inom byggsektorn med ungefär en tiondel var. Maskinförarna fördelar sig i stort sett lika mellan tillverkningsindustrin, skog & trä, byggindustrin och transportnäringen. Då den här rapporten till sin form är ett kompetensindex som har till syfte att beskriva hur olika yrken utvecklas fram till 2023 för att identifiera ett tänkbart utbildnings- och kompetensbehov har vi i vår redovisning valt att odelat inkludera civilingenjörer och maskinförare oavsett branschtillhörighet i statistiken. Vi tror att det är av större nytta för såväl utbildningsanordnare som tänkbara arbetsgivare.

17 17 Översikt Rekryteringsbehovet är störst bland förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare, dvs. inom det nationella skolsystemet. Ett visst rekryteringsbehov förväntas uppstå även inom de övriga yrkesgrupperna, vilket indikerar ett rekryteringsbehov överlag. Ingen yrkesgrupp förväntas minska. Fortsättningsvis redovisas resultaten könsuppdelade. Detta för att ge en föreställning om hur det kan komma att se ut om nyrekryteringsprocessen upprepar tidigare observerat mönster fram till 2023.

18 18 5. Läsanvisning för tabeller avseende yrkesgrupper enligt SSYK3. Tabellen beskriver att maskinoperatörer inom trävaruindustrin står inför en sysselsättningsförändring fram till år 2023 som innebär att antalet sysselsatta män kommer att minska med 74 och antalet sysselsatta kvinnor minska med 21, vilket sammantaget innebär en nettominskning i yrkesgruppen med 95 personer. 824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Pajdiagrammet illustrerar yrkets andel i sysselsättningsförändringen hos samtliga i rapporten förekommande yrken, dvs yrkesgruppen har en relativt stor del i den sammantagna förändringen. Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Trendpilen indikerar det enskilda yrkets sysselsättningsutveckling utifrån mätperiodens början år 2013, dvs en svagt nedåtgående trend. Män Kvinnor Tot. Tot Fram till 2023 förväntas totalt 309 personer gå i pension varav 271 män och 38 kvinnor. Yrkesgruppens trendmässiga sysselsättningsutveckling i kombination med pensionsavgångar ger ett indikativt rekryteringsbehov på totalt 214 personer.

19 19 Yrkesgrupper Det största rekryteringsbehovet (sammantaget cirka personer) förväntas uppstå i yrkesgrupperna förskollärare och fritidspedagoger, grundskollärare och gymnasielärare m.fl. Bland yrkesgrupperna ovan förväntas ungefär personer gå i pension, vilket innebär att rekryteringsbehovet är till hälften drivet av pensionsavgångar och till häften drivet av trendmässig förändring. Vad gäller speciallärare minskar sysselsättningen så pass att yrkesgruppen i teorin och enligt trenden försvinner. I detta fall stämmer dock rimligtvis inte det trendframräknade rekryteringsbehovet överens med det faktiska behovet av speciallärare i länet. Snarare är det så att man har problem med att rekrytera speciallärare, vilket gör att yrket krymper, inte på grund av att det inte finns efterfrågan, utan på grund av att för få är intresserade av att söka sig till yrket. I likhet med stål och verkstad och skog och trä finner vi att utbildning är en starkt enkönad bransch vad gäller antal sysselsatta.

20 universitets- och högskollärare Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot gymnasielärare m.fl. Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot

21 grundskollärare Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot speciallärare Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot

22 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot förskollärare och fritidspedagoger Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot

23 andra lärare och instruktörer Sysselsättningsförändring Andel i branschförändring Trend Män Kvinnor Tot Pensionering fram till 2023 Rekryteringsbehov fram till 2023 Män Kvinnor Tot. Tot

24 24 6. Fördjupning, verifiering och avstämning Under arbetet har vi haft möjlighet att regelbundet stämma av med Region Gävleborg och representanter från Arbetsförmedlingen, Yrkeshögskolan, Högskolan i Gävle med flera. Dessa kontakter har varit till stor nytta i vårt arbete, inte minst när det gäller att diskutera utfall av rapportens trender och prognoser och ställa detta i relation till andra för rapporten relevanta data. I synnerhet när det gäller svårigheten i att bestämma ett yrkes branschtillhörighet har kontakterna med Arbetsförmedlingens analysavdelning varit viktiga. Ett annat område där utbytet med Arbetsförmedlingen varit viktigt är bedömningen av förväntade åldersavgångar inom de yrken som omfattas av rapporten. Kontakten med utbildningsanordnare i länet har varit viktig inte minst för att bekräfta rapportens användbarhet som ett dugligt underlag i arbetet med att utforma för branschen relevanta utbildningar utifrån förväntat kompetensbehov fram till Observationer från Arbetsförmedlingen indikerar att arbetsgivare de senaste åren allt oftare efterfrågat dubbla och/eller breda kompetenser. Detta ligger i linje med att en del utbildningsanordnare och andra aktörer som har till uppgift att förse företag och organisationer med kompetensutvecklande insatser menar att i synnerhet småföretagare efterlyser medarbetare med breda kompetenser. Ofta efterfrågas personer med förmåga att ta ett helhetsansvar för verksamheten, det vill säga inte bara multifärdigheter förknippade med det specifika yrket, utan också ett förhållningssätt som inkluderar ett mer omfattande ansvar. Bred kompetens är ett nyckelord, specialistkompetens ett annat helst i kombination.

25 25 I takt med att kunskapstätheten inom branscherna ökar genom tilltagande specialisering och förädlingsgrad, växer också behovet av allt högre och allt bättre utbildad arbetskraft. Dessutom finns det skäl att anta att det i högre grad än tidigare efterfrågas även ett annat slags kompetens, nämligen relationella och beteendeorienterade färdigheter - så kallade soft skills som ligger närmre den anställda personalen än själva verksamheten.

26 26 7. Arbetssätt Prognosen har till stor del tagits fram med hjälp av raps regionalt Analys och prognossystem, ett system som bygger på en databas med regionalt fördelad statistik och som ägs av Tillväxtverket. Genom prognostisering i raps har en trendframskrivning för sysselsättning per bransch tagits fram för Gävleborgs län fram till år Den branschvisa sysselsättningsutvecklingen har sedan kopplats till de yrkesgrupper delrapporten gäller, och pensioneringar har räknats ut med hjälp av åldersgrupps- och könsfördelad arbetsmarknadsstatistik från SCB. Avstämningar av resultat från yrkes- och branschprognoserna har gjorts med representanter från Arbetsförmedlingen och andra med uppdrag att undersöka kompetensbehov och anordna utbildningar.