Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Transkript

1 Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare och utbildningsanordnare i Örebro,

2 Inledning Inom ramen för regionförbundets regeringsuppdraget att etablera kompetensplattformar har vi tagit fram kunskapsunderlag som identifierar framtidens kompetensbehov i Örebro län. Den här rapporten är den tredje av totalt fyra stycken lokala prognoser. Den beskriver möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro. Sedan tidigare har regionförbundet tagit fram en prognos för norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) och en för södra (Askersund, Hallsberg, Laxå) länsdelen. l Den fjärde och sista prognosen för västra (Karlskoga, Degerfors) länet blir klar under hösten år Alla prognoser bygger på rapporterna Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). Rapporten är skriven av Max Jakobsson fil dr Kulturgeografi för Regionförbundet Rapporten är skriven av Max Jakobsson, fil. dr. Kulturgeografi, för Regionförbundet Örebro. Författaren ansvarar själv för rapportens slutsatser och bedömningar.

3 Kontakta oss för mer information Anette Granberg projektledare Tel , a eg o eb o Maria Svensson Hallberg utvecklingsledare Tl Tel , maria.svensson@regionorebro.se

4 Presentation av resultat i rapport (statistik och intervjumaterial) Fokus: samverkan och frågor om matchning Diskussion i bikupor Ram: Fem utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

5 Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod öst 1) Den åldrande befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling

6 Rk Rekreation, pers tj 5% Sjukvård, sociala tj 17% Jord, skog, fiske Okänd 2% 2% Industri 12% Bygg 7% Branschstruktur, nod öst, år 2008 Handel 13% Utb, inkl. förskola 12% Off förv, försvar mm 7% Hotell o rest 3% Transport 4% Post o tele Bank, finans, 1% Företagstj, FoU försäk 14% 1%

10

11 Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag g i nod öst, år 2008

13

14

15

16 1990 = 37 år Källa: SCB/BeDa

17 Branschsektor Antal sysselsatta, Rekryteringsbehov* år 2008 fram till år 2023 Rekryteringsbehovets andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Sjukvård, sociala tj ,1 Företagstj, FoU ,6 Handel ,9 Utb, inkl. förskola ,6 Industri ,7 Off. förv, försvar m.m ,3 Bygg ,8 Rekreation, pers tj ,4 Transport ,1 Hotell och restaurang ,8 Jord, skog, fiske ,0 Okänd ,4 Post och tele ,2 Bank, finans, försäkring ,6 Totalt ,4

19

20 Problematisk bild? Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden.

21 Problematisk bild? Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden.

22 Marknadsföra en bättre bild? Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare

23 Marknadsföra en bättre bild? Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, id vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare

24 Erbjuda vägar in Vi försöker erbjuda allt från ferieplatser till prao och sommarjobb för ungdomar, till att jobba med ledarskap och medarbetarskap samt erbjuda goda arbetsförhållanden. Arbeta med mjuka frågor När det gäller doktorerna så handlar det mycket om att de har möjlighet att styra sin tid själva. Vi tror också mycket på värderingar och vårt arbetsklimat, som gör vår arbetsplats attraktiv. Hur vi behandlar varandra och hur stämningen är på jobbet. Det är nog mycket det som är avgörande när vi rekryterar de här specialisterna.

25 Erbjuda vägar in Vi försöker erbjuda allt från ferieplatser till prao och sommarjobb för ungdomar, till att jobba med ledarskap och medarbetarskap samt erbjuda goda arbetsförhållanden. Arbeta med mjuka frågor När det gäller doktorerna så handlar det mycket om att de har möjlighet att styra sin tid själva. Vi tror också mycket på värderingar och vårt arbetsklimat, som gör vår arbetsplats attraktiv. Hur vi behandlar varandra och hur stämningen är på jobbet. Det är nog mycket det som är avgörande när vi rekryterar de här specialisterna.

26 Strategisk samverkan! I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra.

27 Strategisk samverkan! I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra.

28 BIKUPOR Hur kan samverkan som kä krävs för att tillgodose framtida kompetensbehov och möta framtida utmaningarinomsjukvård inom och omsorg, bli (ännu mer) effektivare? Vilka krav ställer det på dig och din organisation?

30 personer (20-64 år) i nod öst saknade kontrolluppgift för förvärvsarbete år (1538 studiedeltagande; 55 procent kvinnor.) Åldersgrupper Stark förankring Svag förankring Ingen förankring ,90% 26,60% 60% 14,60% ,90% 13,00% 14,10% ,50% 6,30% 12,20% ,50% 4,10% 12,40% ,40% 4,10% 11,40% ,70% 3,40% 12,90% ,70% 3,50% 13,80% ,50% 4,20% 15,30% ,70% 9,20% 24,10% 65+ 6,80% 11,10% 82,10% Källa: SCB/BeDa

31 Källa: SCB/BeDa

32

33

34 Könsmässigt delad arbetsmarknad Män 70 Kvinnor Stark förankring Svag förankring Ingen förankring

35 Jord, skog, fiske Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Off förv, försvar mm Företagstj, FoU Bank, finans, försäk Post o tele Transport Hotell o rest Handel Bygg Industri 0% 20% 40% 60% 80% 100%

38 Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Gymnasielärare 46, ,5 Barnskötare 41, ,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44, ,2 Grundskollärare 43, ,5 Övriga pedagoger 48, ,7 Universitets- högskolelärare 47, ,7

39 Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Gymnasielärare 46, ,5 Barnskötare 41, ,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44, ,2 Grundskollärare 43, ,5 Övriga pedagoger 48, ,7 Universitets- högskolelärare 47, ,7

40

42 90% 80% 70% Män Kvinnor 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Säljare inköpare Kassapersonal Försäljare mäklare m fl detaljhandel

43 Etniskt delad arbetsmarknad

44 Sysselsättningsstatus nattbefolkningen år, fördelade på födelseregion, år 2008 Födelseregion Stark förankring Svag förankring Ingen förankring Västra Asien 46,7% 13,0% 40,3% Östra Europa 62,4% 10,4% 27,2% Norden 67,2% 76% 7,6% 25,2% 2% Afrika 36,8% 13,4% 49,8% Övriga Asien 54,0% 16,6% 6% 29,4% Västra Europa 61,9% 11,4% 26,7% Källa: SCB/BeDa

45 Vilken betydelse har den könsdelade d arbetsmarknaden för kompetensförsörjning? Går mönstret att förändra? Vad krävs i så fall? Vilka effekter skulle en mer jämn fördelning av män och kvinnor inom de stora branschsektorerna i nod öst tänkas få? Vilken betydelse har den etniskt delade arbetsmarknaden för kompetensförsörjning? Vilka är de största trösklarna på den lokala arbetsmarknaden för utlandsfödda och invandrare? Vad krävs för att underlätta för att ta bort, eller minska, hinder för utlandsfödda att ta sig i på arbetsmarknaden? Ser du behov av samverkan i dessa frågor? Hur kan en sådan samverkan se ut? Vad är din i så fall din roll?

46 Utbildningsnivå, nattbefolkningen (20-64 år), år 2008 Födelseland/region Låg Medel Hög Uppgift saknas Sverige 12,5% 49,5% 37,6% 0,4% Västra Asien 34,4% 36,5% 25,1% 4,1% Östra Europa 16,7% 45,5% 33,9% 3,9% Norden 21,3% 44,5% 32,1% 2,1% Afrika 32,7% 32,6% 25,1% 9,6% Övriga Asien 23,7% 36,4% 33,2% 6,7% Västra Europa 16,4% 31,0% 43,4% 9,2% Källa: SCB/BeDa

47 Sysselsättningsstatus för högutbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst, år Svag Ingen Födelseland/region Stark förankring förankring förankring Sverige 86,0% 9,2% 4,7% Utlandsfödda (alla) 63,8% 13,6% 22,6% Övriga Norden 80,6% 6,5% 12,9% Västra Europa 74,5% 10,6% 14,9% Östra Europa 70,3% 12,4% 17,3% Afrika 55,6% 17,4% 27,0% Västra Asien 53,2% 14,4% 32,3% Övriga Asien 53,7% 19,8% 26,5% Övriga länder 64,2% 16,3% 19,5% Källa: SCB/BeDa

49 Utbildningsnivå, nattbefolkning, nod öst, år 2008 (Källa: SCB/BeDa)

50 Saknar Låg Medel Hög uppgift Lekeberg 18,5% 54,8% 25,8% 0,8% Laxå 20,8% 61,7% 17,1% 1% 05% 0,5% Hallsberg 20,3% 58,5% 20,5% 0,7% Degerfors 20,6% 60,6% 18,0% 0,8% Hällefors 19,3% 59,6% 19,3% 1,8% Ljusnarsberg 20,1% 62,0% 16,1% 1,8% Örebro 13,9% 46,0% 38,9% 12% 1,2% Kumla 18,4% 56,9% 24,1% 0,7% Askersund 19,6% 59,0% 20,8% 0,7% Karlskoga 16,5% 57,1% 25,3% 1,1% Nora 15,9% 55,2% 27,7% 1,2% Lindesberg 18,3% 57,5% 23,1% 1,0% Länet totalt 16,2% 52,0% 30,7% 1,1% Källa: SCB/BeDa

51

54 Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt 2008.

55 Hur pass väl matchar utbildningar mot teknik och tillverkning industrins behov?

56 Nej, utbildningssystemet matchar absolut inte det vi efterfrågar. Vi har större behov än vad högskolor och yrkeshögskolor har kunnat fylla på med. De matchar väldigt dåligt [ ] Problemet är att skolan och industrin i inte lyckats få upp statusen t på de här jobben. Det är riktigt allvarligt. Kompetensnivån hos en operatör är hög. Det krävs väldigt mycket. De är mera av datafolk än vad många som går datautbildningar är. Men man har fortfarande en bild av att det är en verkstadsskola.

57 Jag behovet tycker väl att skolan i stora drag matchar b h t rätt så bra. Det är ju väldigt svårt [att fylla utbildningen med den specifika kompetens som företaget efterfrågar]. Det är inte enkelt för skolorna och utbildningen att anpassa sig efter marknaden heller, så här måste man vara rätt förstående.

58 BIKUPA Vilka är de största hindren för en (ännu mer) effektivare samverkan mellan utbildning och arbetsliv för ökad matchning mellan utbildningens innehåll och behov av kompetens inom industri och andra branschsektorer? Vilket ansvar ligger hos dig och din organisation?

59 Har hela skolsystemet ansvar? Varför ser man inte till att åttor och nior får komma ut på studiebesök på företag som visar upp vad det handlar om att vara operatör i industrin idag? De flesta har aldrig varit i kontakt med en modern industri. [D]är tror jag industrin skulle kunna bidra och man skulle kunna göra mer. Vettiga bra studiebesök där man liksom säljer in miljön. Skolan är inte intresserad.

60 Samverkan: lättare att säga än att göra Det här är jättekänsligt att prata om. Lärarna vill komma ut till oss och förklara vad det är som gäller. Men, de begriper ingenting. Det som de har med sig är sådant som var sant för 20 år sedan.

61 Röster om samverkan: statliga verksamheter Stora behov av personal med hög utbildningsnivå och specialist utbildning Rekryteringsbehov, andel (%) av totalt Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov sysselsatta år 2008 Kriminalvårdare 42, ,7 Jurister 46, ,0 Specialister inom jord- och skogsbruk, biologer 47, ,5 Statistiker 45, ,4 Arkitekter och stadsplanerare 49, ,8 Dataspecialister 42, ,2 Poliser 46, ,0

62 Vi har ett nära samarbete med universitet och högskolorna. Speciellt då i Örebro och Stockholm. Till exempel genomför vi tillsammans med Örebro universitet sommarskolor varje sommar, där man har olika teman som rör vårt område. Vi erbjuder också möjlighet att skriva uppsatser inom något av våra ämnesområden och i många fall leder det till en anställning efter en examen. Vi samverkar med universiteten dels för att göra oss kända och dels för att den vägen kunna hitta framtida medarbetare. Men, även för att vara med och försöka påverka lite grann deras utbildningar, att de till exempel tar upp saker i utbildningen som är till nytta för oss.

64 Inpendlingen till nod öst från andra länsdelar omfattade personer, år 2008 Totalt omfattade inpendlingen till nod öst från andra län personer, år personer ut från nod öst till andra kommuner. Pendlingsöverskott: 627 personer

65 Arbetsställe kommun, år 2008 Bostadskommun, år 2008 Lekeberg Örebro Kumla Lekeberg Örebro Kumla

66 Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt även att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas.

67

68 Inresande arbetskraft och kompetens

69 Inpendlare från andra län: ofta högutbildade professorer, docenter och så vidare tenderar att ha en nationell och internationell i arbetsmarknad. Då pendlar man långt till Örebro [ ] Vi har också en ordning som säger att man kan befinna sig på andra platser och ändå arbeta för Örebro. Kontentan är att de vetenskapliga lärarna, kanske 600, de bor i ganska stor utsträckning någon annan stans än just i Örebro.

70 Utpendlare är också oftast högutbildade