Servicesektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Transkript

1 Servicesektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Branschfördjupning Kortversion Kompetensforum Uppsala län [november 2010] 1

2 Sammanfattning Ökad befolkning och köpkraft driver på servicesektorns utveckling i Uppsala län. Medelåldern är låg inom branschen, men personalomsättningen stor och berör av personalstyrkan per år. Branschen har årligt rekryteringsbehov om ca anställningar, varav merparten utgörs av löpande personalomsättning. Därmed viktig bransch som inkörsport till arbetslivet. Nyrekryteringsbehovet pga. tillväxt och ersättningsrekrytering vid pensionering uppskattas till knappt 400 anställningar per år. Det går att hitta personal, men kanske inte alltid rätt person med personliga egenskaper att möta kunder och behärska hela säljprocessen. Viktigt för utbildningar att erbjuda en bred grund avseende sälj-/marknads- /varumärkes-/systemkunskaper som sedan kan kompletteras med företagsinterna utbildningar för specifika behov. 2

3 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av servicesektorns utveckling och behov av kompetens i Uppsala län. Den har utarbetats av Sweco Eurofutures som en del i projektet Kompetensforum Uppsala län. En fullversion av rapporten finns på Analysen baseras (1) analys/prognos baserad på sekundärstatistik och (2) intervjuer med branschaktörer. Med service avses här en kundrelation, en vilja att betjäna, finnas till hands och vara till hjälp, än ett specifikt yrke/bransch. Varje verksamhet eller yrkesgrupp har en ambition att erbjuda god service. Några yrkesområden skiljs ut där kundrelationen och betjänandet står mer i fokus än i andra, t ex: Kundservice (försäljning, kundinformation, värd etc) Måltidsservice (försäljning/servering av mat och dryck) Administrativ service (kontorsassistenter, call-center m m) Vård och omsorg (barnomsorg, äldreomsorg m m) Personlig service (hud-, hår- och kroppsvård m m) Dessa utgör generella stödkompetens som återfinns inom flertalet branscher. 3

4 Studiens avgränsning Kundmötet i fokus, bemötandeyrken Berörda yrkesgrupper enligt SSYK3: 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 421 Kassapersonal m.fl. 422 Kundinformatörer 512 Storhushålls och restaurangpersonal 522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Fokus på handel samt hotell och restaurang. Yrkesrollerna återfinns dock inom flertalet andra branscher. Över 300 yrkestitlar, trots relativt snäv avgränsning! 4

5 Generella drivkrafter och kännetecken Branschen drivs mer än något annat av köpkraftens utveckling, vilket styrs av befolknings-, sysselsättnings- och inkomstutvecklingen, där konjunkturen i hög grad spelar in. Pendling och resande spelar in. Genomsnittlig tillväxttakt under 2000 talet Länet Riket Befolkning 0.8% 0.6% Arbetsför befolkning (20 64 år) 0.8% 0.5% Förvärvsarbetande 1.2% 1.1% Förvärvsinkomst per invånare % 3.8% Disponibel inkomst per invånare 4.3% 4.3% Gästnätter 1.7% 2.1% Syss. inom detaljhandel, hotell o restaurang 2.3% 2.3% Valda yrkesgrupper inom service 2.4% 2.3% Generellt hög personalomsättning inom valda yrkesgrupper och till stor del instegs- /genomgångsyrken. Personalomsättningen är klart högre bland deltids- och timanställda än heltidsanställda. En generellt låg snittålder bland de anställda ger en pensioneringsfrekvens klart under länssnittet kommande decennium, företagssäljare undantaget. Stora skillnader mellan konsumentsäljare (detaljhandel, hotell o restaurang) och företagssäljare när det gäller kvalifikations- och ersättningsnivåer, personalomsättning, snittålder och könsstruktur. 5

6 Övergripande utveckling och prognos Prognos från analys i moment 1: Den starka tillväxttrenden inom handel samt hotell och restaurang kan förväntas fortsätta kommande decennium, men tillväxten blir i absoluta tal sannolikt inte högre än föregående decennium. Stabila till dämpade rekryteringsbehov inom berörda yrkesområden, sett i relation till befintlig sysselsättning och trend. Liknande bild ges i Af:s nationella prognos. Fördjupad analys: Möjlig underskattning med upp till 20 % jämfört med tidigare prognos över tillväxt , för yrkesgruppen 522: försäljare, detaljhandel, demonstratörer m fl. samt 422: kundinformatörer. För övriga yrkesgrupper kvarstår tidigare prognos av tillväxt enligt tabell nedan. Källa: SCB, Af. Sweco Eurofutures beräkningar Bransch Arbetstillfällen 2008 Trend Tillväxt (tusental enligt SCB/RAMS) 93/00 till p Handel Hotell och restaurang Indikativt Behov i rel. till syss. 08 Nationell Tillväxt Beräknad tillväxt Pensioneras till 2020 ekryteringsbehov till 2020 efter yrke rekryteringsbehov och just. för utv prognos (Af) Syss Antal Andel av syss säljare, inköpare, mäklare m.fl % 22 försäljare, detaljhandel; demonstratörer % 21 kassapersonal m.fl % 22 kundinformatörer % 12 storhushålls och restaurangpersonal % 6

7 Prognos Den starka tillväxttrenden på 1,5 till 2 procent per år inom sektorn bedöms fortsätta under kommande decennium, men tillväxten blir i absoluta tal sannolikt inte högre än föregående decennium. Pensionering berör 1 till 1,5 procent av personalstyrkan per år. Kontinuerlig personalomsättning tillkommer och berör procent av personalstyrkan varje år, förutom företagssäljare som ligger kring 5 procent Årligt rekryteringsbehov om totalt ca anställningar, varav utgörs av löpande personalomsättning. Nyrekryteringsbehovet pga. tillväxt och ersättningsrekrytering vid pensionering uppskattas till knappt 400 anställningar per år. Källa: SCB, Sweco Eurofutures beräkningar Prognos: Genomsnitt per år Tillväxt Pensionering Personalomsättning Totalt rekryteringsbehov 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl försäljare, detaljhandel; demonstratörer kassapersonal m.fl kundinformatörer storhushålls och restaurangpersonal

8 Fler arbetstagare än arbetsplatser i länet Genomgående ett arbetskraftöverskott inom berörda yrkeskategorier i länet. Till stor del en fråga om nettoutpendling till Stockholm, Arlanda och Barkarby. Låga snittlöner i branschen begränsar benägenheten att pendla. Detta gynnas av utbyggd kollektivtrafik och lägre taxor. Uppsala län både försörjer en egen starkt expanderande servicesektor och nettoexporterar arbetskraft till omgivningen. 512 storhushålls och restaurangpersonal 422 kundinformatörer 421 kassapersonal m.fl. 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 512 storhushålls och 422 kundinformatörer 421 kassapersonal m.fl. 341 säljare, inköpare, Sysselsättningen i länet Sysselsättningsförändring i länet försäljare, Arbetstagare Arbetsplatser Källa: SCB Arbetstagare Arbetsplatser Källa: SCB 8

9 Bedömning av utvecklingen Branschen har återhämtat sig starkt efter finanskrisen och tagit fart under sommaren/hösten En klar majoritet upplever en stark eller mycket stark utveckling i dagsläget. Förväntningarna på kommande år är än högre. Samtliga intervjuade ser en stark eller mycket stark utveckling för såväl det egna företaget som branschen. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 80% 60% 40% 20% 0% mkt svag Utvecklingen idag svag stabil stark mkt stark Utvecklingen på några års sikt mkt svag svag stabil stark mkt stark Företaget Branschen n=15 Företaget Branschen n=15 9

10 Kompetensbehov och rekryteringsläge Kompetensbehoven är till stor del konstanta, trots att marknaden bedöms växa. Dels en fråga om att det ständigt omsätts personal, dels att det går att växa inom befintlig kostym, dvs. öka produktiviteten Ökade behov väntas främst gällande säljare och butiks-/säljchefer. Till viss del även servitörer. Oklar bild vad gäller kassapersonal/expediter och kundinformatörer/receptionister I huvudsak bedöms arbetsmarknaden vara i balans Överskott än brist för alla yrkeskategorier förutom butiks- /säljchefer. Kompetensbehov Servitörer/bartendrar Hov /barmästare Kundinformatör/receptio Kassapersonal/expediter Säljare Butiks /säljchef 0% 20% 40% 60% 80% 100% Rekryteringsläge Servitörer/bartendrar Hov /barmästare Kundinformatör/receptio Kassapersonal/expediter Säljare Butiks /säljchef 0% 20% 40% 60% 80% 100% Minskande Konstant Ökande n=15 Brist Balans Överskott n=15 10

11 Nyckelkompetens som saknas Inom sektorn finns få stora bristsituationer. Det går att hitta personal, men kanske inte alltid rätt person. Många hanterar återväxten internt och utbildar själva efter behov. Chef-/ledningskompetens kan vara svårt att få tag på Duktiga säljare som behärskar hela säljcykeln/processen, frågemetodik (komma till avslut) och konflikthantering (missnöjda kunder) är alltid en bristvara Duktiga företagssäljare/kvalificerade säljare är också en ständig bristvara. Dock svårt att utbilda fram då det ofta handlar om personliga egenskaper 11

12 Utbildningsbehov, enligt branschen Grundutbildning: Inom sektorn hanteras det mesta utbildningsbehovet internt, men det finns även de som förespråkar en expanderad grundutbildning inom serviceområdet. Generellt önskvärt med ökat fokus på säljkompetens processen och bemötandet i utbildningar. YH-utbildning med inriktning på detaljhandel behövs för medarbetare och butikschefer. Generellt behov av ökad marknads-/varumärkeskompetens inom samtliga personalkategorier. Det gäller att förstå varumärket/affären och sin del av den. Fortbildning: Konflikthantering att kunna hantera och ta ansvar för missnöjda kunder. Frågemetodik: Att med ett antal enkla frågor kunna identifiera och möta behov på ett sakkunnigt vis. Teambuilding att kunna arbeta effektivt grupp. Självkännedom ofta en förutsättning för att kunna ge bra service. 12

13 Sammanfattande slutsatser om utbildningsbehov Service är en bransch med fortsatt goda tillväxtförutsättningar, men sannolikt inte högre absolut sysselsättningstillväxt kommande decennium än det som varit. Generellt sett är utbildningsspannet mycket stort i branschen från dem som inte har någon formell yrkesutbildning alls till dem med högskoleutbildning (däribland extraknäckande studenter). Därtill stor variation av sakområden (produkten man säljer) med särskilda kunskapsbehov. Stora skillnader mellan konsumentsäljare och företagssäljare Det finns en växande efterfrågan på eftergymnasial kompetens såväl inom handel som hotell/restaurang. Bulken är dock fortsatt gymnasiekompetens. YH eftertraktat mellanting. Duktiga säljare/företagssäljare ständigt en bristvara. I övrigt i stort en balanserad arbetsmarknad. Inte svårt få tag på arbetskraft, däremot svårare att hitta duktig personal. Uttrycks ett behov av stärkt grund- och YH-utbildning inom området. Därtill generellt att öka marknads- /varumärkeskunnandet och systemkunskap om besöksnäringen i befintliga utbildningar. Konflikthantering och frågeteknik också viktiga bitar som inte tillgodosetts fullt ut. En stor del av utbildningsbehovet tillgodoses internt. Utbildningsanordnare bör fokusera på att tillhandahålla en bred grund avseende sälj-/marknads- /varumärkes-/systemkunskaper som sedan kan kompletteras med företagsinterna utbildningar för specifika behov. 13