Bokslutsrapport 2013. Ekonomikontoret 2014-01-31

Bokslutsrapport 2013 Ekonomikontoret 2014-01-31

Bokslutet i korthet Skatteintäkter 2 701,8 mkr, 9,3 mkr bättre än budget. Nämndernas nettokostnader 2 677,9 mkr, 17,8 mkr lägre än budget. Utbildningsnämnden är störst med 875,0 mkr, 11,2 mkr lägre än budget. Omsorgsnämnden näst störst 826,6 mkr, 5,2 mkr mer än budget. Verksamhetens totala nettokostnader är 2 679,0 mkr, 98,4 mkr lägre än budget. Återbetalning av arbetsgivaravgifter AGS står för 50,0 mkr. En yttersta anslagsreserv på 25,0 mkr har inte använts. Tillfällig kostnad för ändrad ränteberäkning av pensionsskuld -19,9 mkr. Finansnettot är ändå positivt med 20,6 mkr genom utlåning till koncernbolagen. Resultat 43,3 mkr vilket är 1,6 % av skatteintäkterna. Investeringar 108,3 mkr. Tillgångar 2 760 mkr. Skulder 962 mkr. Soliditet 65 %. Pensionsskuld i ansvarförbindelse 1 313 mkr.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Skrivelse/sammanfattning 1 Resultaträkning 16 Kassaflödesanalys 16 Balansräkning 17 Noter 18 Driftredovisning 22 Kommentarer till driftredovisning 23 Investeringsredovisning 39 Kommentarer till investeringsredovisning 40 Stora investeringsobjekt 42 Innehållsförteckn bokslutsrapp 2013

1 1 (15) Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Dokument Cathrine Eriksson, Carina Dandebo, Martin Elfving, Per-Arne Ekström 7944, 7901, 7923, 7953 @trollhattan.se 2014-01-31 KS 2013/105-042 Skrivelse bokslutsrapport 2013 Kommunstyrelsen B O K S L U T S R A P P O R T 2 0 1 3 Mycket stor förbättring av resultatet jämfört med budget ger fortsatt utrymme att klara år 2014 genom uppbyggda reserver. Bokslutsrapporten presenteras för Budgetkommittén och offentliggörs 3 februari. Budgeten för 2013 gav goda tillskott till verksamheten utan besparingar men är kraftigt underbalanserad med -50 mkr varav -25 mkr dock var en yttersta reserv. Tidigare goda resultat hade lett till en konsolidering, särskilt 2012 års bokslut med ett resultat om 69 mkr, varav 54 mkr genom återbetalning av arbetsgivaravgifter, och 50 mkr avsattes i resultatutjämningsreserv enligt den nya lagstiftningen. Bokslutet för 2013 visar på ett helt annat resultat med 43 mkr så mycket som 93 mkr bättre än budget. Huvudförklaringar är att AFA fortsatte återbetalningen av arbetsgivaravgifter med 50 mkr för ytterligare två år tillbaka och att den yttersta reserven om 25 mkr inte utnyttjades. Det finns även andra stora förbättringar. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade 3,4 % till 2 701,8 mkr, 9,3 mkr (9,0 mkr) bättre än budget. Nämnderna redovisar 17,8 mkr lägre kostnader än budget (överskott) och en förbättring med 13,4 mkr från oktoberapporten. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 2,7 miljarder i budget stannar avvikelsen vid 0,7 %. Utfallet förutsätter tilläggsanslag med 12,2 mkr till frivilliga skolformer och Kunskapsförbundet Väst. Utbildningsnämnden och Byggnads- och trafiknämnden redovisar stora överskott med 11,2 respektive 9,1 mkr. Omsorgsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden har underskott med -5,2 respektive -0,9 mkr. Volymökningen var stor, särskilt inom Utbildningsnämndens verksamheter genom fler barn och elever och ökade resurser. Resultatet 43,3 mkr (36,4 mkr) motsvarar 1,6 % av skatteintäkterna. Det är inget starkt resultat ställt mot årets investeringar utfall 108,3 mkr, budget 130,0 mkr och vilar till större delen på gynnsamma engångsposter. Men tidigare goda resultat behövde inte tas i anspråk i den mycket stora omfattning som vår underbalanserade budget gav utrymme för. Bokslutet har infriat förutsättningarna i 2014 års budget med råge och ger fortsatt det utrymme som behövs för att klara år 2014 genom att använda uppbyggda reserver. Ekonomikontoret Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 70 37 trollhattans.stad@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352

2 2 (15) Inledning Ekonomikontoret har efter avslutning av 2013 års redovisning sammanställt denna bokslutsrapport. Den innehåller dels ekonomisk sammanställning för Trollhättans Stad dels drift- och investeringsredovisning per nämnd. Verksamhetskommentarerna har tagits fram i samarbete med förvaltningarna och är koncentrerade på att ge en snabb översikt över det beloppsmässiga utfallet. Fördjupad analys och kommentarer till skatteintäkter m fl gemensamma poster finns i en särskild redogörelse för finansförvaltningen. Tidplan Ekonomikontoret avser att presentera denna rapport för budgetkommittén 3 februari och KS närmast följande sammanträde 19 febr. Nämndernas ska besluta om sina verksamhetsredogörelser senast 28 febr. Ekonomikontoret kommer senare att sammanställa och lämna förslag inför beredningen i Budgetkommittén 13-14 mars av nämndernas framställningar om behandlingen av 2013 års budgetutfall. Dessa kommer att ingå i verksamhetsredogörelserna. Vid bokslutsberedningen behandlas även uppföljningen av uppdragen. Årsredovisningen behandlas av KS 12 mars och KF 24 mars. Resultaträkning Resultatet (ökningen av eget kapital) blev 43,3 mkr, 25,9 mkr lägre än år 2012. Jämfört med budgeten, som var underbalanserad med 50,0 mkr baserad med stora reserver i särskilda åtgärder, är resultatet så mycket som 93,3 mkr bättre. Nämndernas budgetutfall är + 17,8 mkr medan +75,5 mkr faller på gemensamma poster, framförallt engångsbeloppet genom återbetalning av avtalsenliga arbetsavgifter 2005 och 2006 och anslaget ur resultatutjämningsreserven. % 7 6 5 4 3 2 1 0 Ökn av nettokostn o skatteintäkt 6,1 5,2 3,4 2,9 2,4 1,8 1,8 1,9 1,4 1,1 2009 2010 2011 2012 2013 Mkr 100 80 60 40 20 0 Resultat 69 61 38 43 24 2009 2010 2011 2012 2013 Verks nettokostn ökn Skatteint/genstatsb ökn Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,4 % och verksamhetens nettokostnader med 2,9 % i löpande priser. I pengar ökade skatteintäkterna 87,7 mkr och verksamhetens nettokostnader 76,6 mkr. Finansnettot försvagades med 37,0 mkr till följd av en engångskostnad om 19,9 mkr för sänkt dis- Ekonomikontoret

3 3 (15) konteringsränta vid beräkningen av pensionsskulden och räntesänkning i utlåning till och hyror från Trollhättans Tomt AB 20,0 mkr. Utan denna omstuvning i resultaträkningen är ökningen av verksamhetens nettokostnader 3,7 %, det vill säga något högre än skatteintäkterna. Målet att nettokostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag är svårt att nå varje år med föregående bokslut som utgångspunkt. Men jämfört med föregående års budget nåddes det med vid marginal tack vare AFA-pengarna. Det här målet är svårt att följa och analysera det är lite lättare att titta direkt på resultatet: Justering av resultat för stora jämförelsestörande poster Mkr 2010 2011 2012 2013 Redovisat resultat 38 24 69 43 Sänkt diskonteringsränta 14 20 Återbetalning AGS äldre år -54-50 Extra pensionsavsättning 16 11 8 Nya avsättningar 4 12 6 Justerat resultat 54 42 38 28 Tillfälligt konjunkturstöd -54-12 Extra vinterkostnader 40 Justerat m h t tillfälligt konjunkturstöd och vinter 40 30 38 28 Den underliggande utvecklingen var som synes ganska stabil de här åren, särskilt om det tillfälliga konjunkturstödet och 2010 års vinterkostnader förs in i bilden (d v s bort ur resultatet). En reflexion är att Utbildningsnämndens varierande resultat har påverkat den här utvecklingen väldigt mycket. Nämndens underskott 2011 belastade resultatet med 19,2 mkr och förbättrade det 2012 och 2013 med 12,1 mkr respektive 11,2 mkr. Utan detta är trenden tydligt nedåtriktad och det går inte heller att utgå ifrån att Utbildningsnämndens resultat blir bestående 2014. Med hänsyn till att det generella statsbidraget är fryst och att ramtillskotten i 2013 års budget var stora är det snarast förvånande att inte den underliggande resultatutvecklingen är sämre. En viktig förklaring är god real utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn under de senaste åren. Det samlade resultatet är väl i linje med förväntningarna i årets senare rapporter jämfört med oktoberrapporten blev det en förbättring med 7,0 mkr. Några särskilda poster har tillkommit samtidigt som nämndernas utfall har förbättrats. Förändringar jämfört med oktoberrapporten mkr Avsättning rasrisker Slumpån m fl, reserverat för osäkert statsbidrag och tillkommande område -6,3 Slutredovisning av exploateringsområden 1,6 Summa särskilda poster redovisade hos nämnderna -4,7 Nämndernas ordinarie verksamhet (exkl posterna ovan) 18,1 Utökad pensionsavsättning enligt plan -8,1 Särskilda åtgärder 1,2 Löneavsättn, pensioner, avst sem skuld, PO m m m m 1,0 Verksamhetens nettokostnader 7,5 Avskrivningar, skatteintäkter och finansnetto -0,5 Summa resultatförändring jämfört med prognos oktober 7,0 Ekonomikontoret

4 4 (15) Verksamhetens nettokostnader blev 2 679,0 mkr (exkl avskrivningar), vilket är 97,5 mkr lägre än budget. Där ingår nämnda återbetalning av premier 2005 och 2006 för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och anslaget ur resultatutjämningsreserven som både mycket stora och speciella poster. Nämnderna hade 17,8 mkr lägre kostnader än justerad budget. Exklusive särskilda poster enligt tabellen ovan är utfallet 22,5 mkr lägre kostnader. De största överskotten har Utbildningsnämnden och Byggnads- och trafiknämnden. Se vidare nedan under "driftredovisning - översikt" och senare i rapporten i avsnittet om driftredovisningen. En (osäker och vansklig) analys av kostnadsutvecklingen visar att verksamheten realt (bruttokostnader i fasta priser) ökade ganska kraftigt med i storleksordningen 2 %. Utbildningsnämndens och Omsorgsnämndens verksamheter växte medan Arbetsmarknads- och socialnämnden, IFO och Byggnads- och trafiknämnden, väghållning krympte. De frivilliga skolformerna och kultur fritid var oförändrade. Avskrivningarna blev 55,1 mkr, vilket är 0,9 mkr lägre än budget och nära prognos. Lägre investeringsvolym 2012 2013 medförde lägre planenliga avskrivningar än budget samtidigt som behovet av extraavskrivningar var fortsatt lågt efter tidigare genomgångar och rensningar. Årets extraavskrivningar motsvarar blygsamma 0,04 % av skatteintäkterna (0,01 % 2012). Skatteintäkterna baseras på definitivt taxeringsutfall för 2012 och SKL:s prognos 2013-12-19 för skatteunderlagsutvecklingen 2013. Sveriges ekonomiska utveckling var något svagare än vad som förutsågs i de prognoser som fanns vid budgetarbetet hösten 2012. Arbetsmarknaden har ändå stabiliserats och visar tecken på förbättring men löneutvecklingen och särskilt prisutvecklingen har varit svag. Realt sett var utvecklingen av kommunernas skatteunderlag därför ändå god. Prognoserna var ovanligt stabila under året. Lite mer positiva under sommaren och något svagare under hösten. Bokslutet är mycket nära prognosen i oktoberrapporten. Skatteintäkterna ökade med 3,4 % jämfört med 2012 till 2 701,8 mkr och blev 11,8 mkr bättre än ursprunglig budget (budgeten justerades upp med 2,5 mkr för delfinansiering av tilläggsanslag till Omsorgsnämnden). Ökade bidrag i kostnadsutjämningen och slutavräkning bidrar marginellt till ökningen. Statsbidragen lämnar inget bidrag eftersom de är nominellt oförändrade. Om de hade uppräknats enligt beräknad ökning av skatteunderlaget i riket 2013 skulle de samlade skatteintäkterna vara 0,6 % högre (15 mkr). Den beräknade skatteunderlagstillväxten 3,6 % i riket 2013 fördelas på 0,7 % folkökning och 2,9 % höjt skatteunderlag per invånare. Trollhättans befolkningsökning från 1 nov 2011 till 1 nov 2012 var ca 0,3 % -enheter. Vi fortsatte också vid taxeringen 2012 att tappa i skattekraft relativt riket vilket till 93 % kompenseras genom ökat inkomstutjämningsbidrag. Det gör att nedgången i relativ skattekraft med 1,1 % -enheter stannade vid ett nettobortfall om 1,6 mkr i skatteintäkter 2013. Ekonomikontoret

5 5 (15) Högre skatteunderlagsökning i riket 2013 enligt SKL:s prognos bidrar mest till förbättringen mot budget. Av SKL:s kommentarer framgår att högre transfereringar (pensioner och sjukförsäkring etc) är en förklaring. Ingångsnivån från taxeringen för 2011 blev sämre än förutsatt men det kompenserades nivåmässigt av en lika stor förbättring 2012. Faktorer som kommunens folkmängd, fastighetsavgiften och kostnadsutjämningen medförde i sammanhanget mindre avvikelser i varierande riktning. I dessa fall är också underlagen säkrare när budgeten görs och potentialen för stora beloppsavvikelser mindre. Finansnettot är positivt med 20,6 mkr högre ränteintäkter än räntekostnader och bidrar med motsvarande 0,8 % av skatteintäkterna till resultatet. Av ränteintäkterna är 31,9 mkr från utlåning till de kommunala bolagen och 8,9 mkr borgensavgifter. SKL beslutade i våras att ännu en gång sänka diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av pensionsskulden. Sänkt ränta i samhällsekonomin sämre ekonomisk utveckling medför att mer pengar behöver sättas av i dag för att i framtiden nå upp till utlovat pensionsbelopp när det ska betalas ut. Detta medför en jämförelsestörande engångskostnad som inte ingår i balanskravet. KPA har beräknat den till 19,9 mkr som vi bokförde i augusti. För kvarvarande del av ansvarsförbindelsen medför räntesänkningen 96,2 mkr högre skuld men den delen ligger utanför balansräkningen och syns då inte i det redovisade resultatet. Det är inte otänkbart att räntan kommer att höjas igen om ett antal år. Men det lär dröja eftersom det förutsätter ett rullande femårsgenomsnitt av den långa statsobligationsräntan som når över 4,0 %. Finansnettot försvagades med 37,0 mkr till följd av engångskostnaden för sänkt diskonteringsränta och räntesänkning i utlåning till och hyror från Trollhättans Tomt AB 20,0 mkr. I övrigt förbättrades finansnettot med 2,9 mkr från 2012 och blev 5,5 mkr högre än budget genom bättre likviditeten än beräknat och ökad vinstutdelning av Kommuninvest. Engångskostnaden medförde att det totala finansnettot blev 14,3 mkr sämre än budget. Årets resultat (förändringen av eget kapital) blev 93,3 mkr bättre än budgeterade -50,0 mkr. MRP har målsättningen att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska öka samtidigt som målnivån anges till 1,0 %. Utfallet blev 1,6 %, en försvagning med 1,0 % -enheter från 2012 men 0,6 % - enheter bättre än målvärdet. Återbetalningen av AGS-avgifter och sänkt konsolideringsränta står netto för 1,1 % -enheter av resultatet. Det är inget starkt resultat ställt mot årets investeringar men innebär att tidigare goda resultat inte behövde tas i anspråk i den stora omfattning som vår underbalanserade budget gav utrymme för. På det sättet blir de ekonomiska förutsättningarna inför 2014 mycket bättre. Vid budgetberedningen bedömdes att ett svagare resultat kunde accepteras något eller några år mot bakgrund av tidigare konsolidering. Därför underbalanserades budgeten med -50 mkr, varav anslaget 25 mkr ur resultatutjämningsreserven (RUR) var en yttersta reserv som bara skulle röras i nödfall. Ekonomikontoret

6 6 (15) Frånräknat de bägge stora tillfälliga och jämförelsestörande posterna har Trollhättans Stad ett resultat om 13,3 mkr, 0,5 % av skatteintäkterna. Således på rätt sida om det formella balanskravet men inte med någon betryggande marginal. Genast ska dock sägas att uttag ur RUR ger en möjlighet att tillfälligt göra avsteg från balanskravet. En tumregel anger att resultatet bör Skattekvot vara i storleksordningen 2,0 % som 120 genomsnitt under en konjunkturcykel. 99,9 100,8 100,8 99,6 99,2 100 Med årets resultat sjunker genomsnittet under de senaste fem åren lite från 80 60 2,0 till 1,8 %. Men frånräknat utökade 40 pensionsavsättningar når genomsnittet 20 över 2,0 %. Trots att perioden inrymmer en mycket kraftig lågkonjunktur 2,5 1,5 0,9 2,6 1,6 0-1,7-2,2-0,8-2,5-2,3-20 2009 2010 2011 2012 2013 har ekonomin konsoliderats. Bidragande till detta har varit både tillfälliga Nettokostn andel Finansnetto andel statliga tillskott och återhållsamhet på Resultatandel kostnadssidan. % I budgetramarna för 2012 ingick en sänkning med 24 mkr för besparing/effektivisering motsvarande 1 % av verksamhetens nettokostnader, vilket balanserade den större delen av de samtidiga ramtillskotten. I budget 2013 var tillskotten lika stora men utan att motverkas av någon besparing. Den låga inflationen har också medfört att priskompensationen i ramarna har varit god. Resultatet är svårbedömt då det påverkas av starka och motverkande faktorer. Skatteintäkternas ökning hålls tillbaka av utebliven värdesäkring av statsbidrag men i stället gav AGS-pengarna en stor tillfällig förbättring. Tabellen ovan med justering av resultatet för stora jämförelsestörande poster och kommentarer ger en grov bild. Diagrammet visar även utvecklingen under respektive år. Årets resultatutveckling fick som väntat ett lugnt förlopp: mkr 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Redovisat resultat vid rapporttillfällena mars juni aug okt boksl Anm: Avser redovisat resultat (förändring av eget kapital) vid bryttillfället inför respektive uppföljningsrapport samt i bokslutet. Det normala mönstret har längre tillbaka varit att det redovisade resultatet försämras efterhand under året på grund av eftersläpningar i kostnadsredovisningen inkl utbetalningen av löneökningar samtidigt som skatteintäkterna utbetalas linjärt. Vid högre resultatnivå uppstår en successiv resultatuppbyggnad som vänds i en försvagning först under nov - dec och månad 13. Återbetalningen av arbetsgivaravgifter (AGS) för 2005 och 2006 med 50,0 mkr bokfördes inför augustirapporten. Särskilda poster som bokfördes sent på året 2009 2010 2011 2012 2013 Ekonomikontoret

7 7 (15) var av mindre omfattning än 2012 och utbetalningar av lönehöjningar gjordes tidigare utom strukturlönepotten som betalades ut först i december. I MRP anges också som ett ekonomiskt mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, finansiera nettoinvesteringarna efter avdrag för försäljningar. Då klarar Trollhättans Stad av investeringarna utan att behöva ta upp lån - eller mer kortsiktigt - försämra likviditeten eller inte bygga upp den eller konsolidera sig på annat sätt vid ökad pensionsskuld och avsättningar. Bilden kompliceras av koncernbolagens investeringar för Trollhättans Stad. Tabellen nedan visar att årets resultat som väntat inte helt räcker för att finansiera årets investeringar men att förbättringen jämfört med budget är mycket stor främst genom bättre resultat. Red Budget Just budg Bokslut Prognos aug Prognos mars Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2013 Avskrivningar 60,9 63,4 59,5 61,7 64,0 56,0 55,1 55,0 55,0 Resultat exkl reavinster 57,4 36,3 22,9 66,5-50,5-50,5 42,9 31,2-26,1 Förs anl tillg och amort utlämn lån 3,7 0,6 2,6 4,0 2,0 2,0 0,8 2,7 2,7 Summa tillfört 122,0 100,3 85,0 132,2 15,5 7,5 98,8 88,9 31,6./. Nettoinvesteringar -127,0-64,0-86,6-89,4-110,0-130,0-108,3-110,0-130,0 Återstår efter nettoinvesteringar -5,0 36,3-1,6 42,8-94,5-122,5-9,5-21,1-98,4 Utlämnade lån -95,0 50,5-4,0-4,0 Återstår efter utlämnade lån -5,0-22,3 48,9 42,8-98,5-126,5-9,5-21,1-98,4 Anm. Resultatkravet innebär att pensionsskuldsökningen inkl extra avsättning och övriga avsättningar ska konsolideras inte återlånas för investeringar utan vara tillgängliga för kommande utbetalningar. Investeringar påverkar kommande resultat genom högre avskrivningar och belastning av finansnettot. Avskrivningarna sker på historiska anskaffningsvärden. Därför är det naturligt att investeringarna är högre än avskrivningarna. Vi har inte räknat in försäljningen av inventarier och utlämnat lån till KFV eftersom den totalt sett inte medför någon förändrad ekonomisk ställning. Genom att investeringsnivån och skatteintäkternas ökningstakt varierar kraftigt bör resultatkravet ses över en konjunkturcykel. För en investeringsnivå om 90-100 mkr behöver resultatet vara 35-45 mkr. Detta motsvarar 1,3-1,7 % av skatteintäkterna. För att också ge utrymme att finansiera bolagens investeringar (utöver avskrivningar) i verksamhetsfastigheter behöver resultatet vara högre. Med ett resultat om 2 % ökar utrymmet inklusive utlåning till 110-115 mkr. Balansräkning - soliditet % 80 Soliditet 70 64 63 66 64 65 60 50 40 30 20 15 19 16 18 18 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 Redovisad soliditet Total soliditet Tillgångarna omfattar totalt 2 760 mkr. Redovisad soliditet är 65,1 %. I den ingår inte före 1998 upparbetad pensionsskuld som redovisas i ansvarsförbindelse. Soliditeten med hela pensionsskulden är 17,5 %. Redovisad soliditet förbättrades med 1,1 % -enheter. Av analysen nedan framgår att årets resultat ställt mot investeringar räckte för att öka soliditeten 0,3 % -enheter. Kommande återbetalning av utlämnat lån och i viss mån försäljning av anläggningstillgångar bidrar med 1,2 %. Ekonomikontoret

8 8 (15) Ökad omslutning av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder motverkar med -0,4 % -enheter. För 2013 är detta en följdeffekt av att balansräkningen expanderar genom ökade kortfristiga placeringar det vill säga konsolidering av ekonomin. Målet om förbättrad soliditet har nåtts. Redovisning Budg Just budg Bokslut Progn aug Progn mars Bidrag till förändring av redovisad soliditet, %-enheter 2010 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2013 Investeringar med avdrag för avskrivning 0,0-0,6-0,7-1,1-1,7-1,2-1,3-1,7 Årets resultat (ökning av eget kapital) 1,4 0,8 2,6-1,9-1,8 1,5 1,1-1,0 Förs av anläggn tillg/utlämnade lån -2,4 1,3 0,1-0,1 0,0 1,2 0,4 0,4 Avstämning mot mål om ökad soliditet -1,0 1,5 2,0-3,1-3,6 1,5 0,2-2,1 Förändr omsättningstillg/kortfristiga skulder 0,8 0,8-3,6 2,5 2,8-0,4 0,0 1,6 Summa soliditetsförändring -0,2 2,3-1,6-0,6-0,8 1,1 0,2-0,5 Redovisad soliditet % 63,3 65,6 64,0 66,0 63,2 65,1 64,2 63,5 Totalt inkl p-skuld i ansvarsförbindelse % 18,6 15,7 18,2 17,8 17,8 17,5 16,7 16,7 Anm: Soliditeten är den andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Som synes har tillfälliga faktorer vid sidan om resultatet och investeringarna påverkat soliditetsutvecklingen. Volymen av omsättningstillgångar - kortfristiga skulder har kraftiga variationer som är en störande faktor vid soliditetsjämförelser. Samtidigt kan ökad balansomslutning tolkas som ökad risk och minskad soliditet därmed en riktig bild. Trollhättans Stad avvecklade den sista delen av den långfristiga låneskulden 2008 och har inte behövt förnya den. Belåningen i koncernen kommer att redovisas i den sammanställda redovisningen i årsredovisningen. Kommunernas pensionsredovisning enligt blandmodellen innebär att pensionsrätt som är intjänad före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Resultatet belastas med både den ordinarie kostnaden för intjänande av pensioner i den löpande verksamheten och avbetalning av den gamla skulden som ligger utanför balansräkningen. Den redovisade pensionsskulden ökade med 32,8 mkr till 251,5 mkr inkl särskild löneskatt och andel i NÄRF:s skuld. Av den avser 138,9 mkr de delar av från och med 1998 intjänad pensionsrätt som inte har utbetalats i avgiftspension eller försäkringslösning. Sedan år 2006 gör vi en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020-talet når pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. I planen räknar vi därför med realt oförändrade avsättningar t o m år 2011 och trappar därefter ned till noll 2020 varefter endast ränte- och inflationsuppräkning av uppnådd extra avsättning görs (finansiell kostnad). I 2012 års bokslut avsattes även planens belopp för 2013. Mot bakgrund av den stora återföringen även 2013 av betalda arbetsgivaravgifter och den samlade skatteintäktsutvecklingen inkl generella statsbidrag görs i 2013 års bokslut extra avsättning för 2014 och 2015, totalt 8,1 mkr. Till detta kommer den årliga ränteomräkningen och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökar med totalt 20,0 mkr till 112,6 mkr inkl skatt och är 7,9 % av skulden för pensioner intjänade före 1998. Återstående belopp 2016 2020 enligt planen är 5,1 mkr. Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. KPA: s skuldprognos 2013-12-15 sträcker sig t o m 2018. Ansvarsförbindelsen ökar kraftigt 2013 beroende på sänkt diskonteringsränta (105 mkr inkl Ekonomikontoret

9 9 (15) skatt). Bortsett från denna sker en minskning varje år fr o m 2013 genom att utbetalningarna nu är högre än ränte- och inflationsomräkningen. Den effekten förstärks av våra extra planenliga avsättningar. Rörelsekapital och likviditet Förbättringen av rörelsekapitalet fortsatte med 63 mkr till +113 mkr. Det betyder att omsättningstillgångarna (likvida medel, korta placeringar och fordringar) överstiger de kortfristiga skulderna med detta belopp. Eftersom budgeten innebär en mycket kraftig försvagning är bokslutet hela 188 mkr bättre. Utöver kraftig resultatförbättring och lägre investeringar beror det på att ökad pensionsskuld och andra avsättningar inte påverkar rörelsekapitalet, som är ett mer kortsiktigt mått än soliditeten. Ökningen förklaras till 35 mkr av att ett långfristigt lån till TEAB med förfall 1 juni 2014 nu redovisas som kortfristigt. 150 Mkr 100 50 0-50 -100 Rörelsekapital 2009 2010 2011 2012 2013 Den ändå ganska låga nivån får ses mot bakgrund av att semesterskulden och periodiserade timlöner och ersättningar för december ingår som stående negativa poster om 149 mkr. Rörelsekapitalet påverkas även negativt av att en del av vår överskottslikviditet är långfristigt placerad hos de kommunala bolagen för att förbättra ränteavkastningen. Där återstår (efter omflyttningen enligt ovan) 88 mkr med förfallodag 30 juni 2020. Likvida medel (kassa och bank) minskade under året med 119 mkr till 98 mkr vid årsskiftet. Under samma tid har dock kortfristiga placeringar kunnat ökas från 90 mkr till 275 mkr. Genomsnittslikviditeten minskade med 49 mkr till 78 mkr. Exklusive bolagens behållningar var genomsnittet endast 4 mkr. Enligt det utvidgade likviditetsmåttet inklusive räntebärande kortfristig in- och utlåning förbättrades likviditeten ytterligare med 70 mkr till 337 mkr vid årsskiftet. Av detta utgör kortfristiga placeringar 275 mkr medan vår nettoskuld i koncernsamordningen -36 mkr avgår. Bakom förbättringen ligger i grunden samma faktorer som för rörelsekapitalet. I januari utbetalades också vår avräkningsfordran om 40 mkr för 2011 års skatteintäkter. En buffert har byggts upp inför det sämre resultat som förutses för 2014. Utbetalning i år och de närmaste åren från avsättningar kommer också att belasta rörelsekapital och likviditet. Kommunen har tillgång till kontokredit om 100 mkr och lånelöfte om ytterligare 200 mkr. Utlåning till bolagen är också ett sätt att förvalta likviditeten för god ränteavkastning och ett led i finansieringen inom koncernen. Ekonomikontoret

10 10 (15) Driftredovisning - översikt Verksamheten redovisar 97,5 mkr lägre nettokostnader (= överskott ) än justerad budget 2 721,4 mkr. Budgetutfallet fördelas på +17,8 mkr för nämnderna och +79,7 mkr för kommunstyrelsens gemensamma driftbudgetposter inom "finansförvaltningen". Fördelningen av utfallet förutsätter att Kommunstyrelsen får tilläggsanslag med 12,2 mkr till frivilliga skolformer för ökat bidrag till Kunskapsförbundet väst finansierat ur den tillfälliga intäkten genom återbetalning av AGSpremier från AFA-försäkring. Nettokostnadsutveckling % Budgetavvikelser nettokostnad % 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 utb kult-frit oms soc byggn miljö ks Nämnder 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 utb kult-frit oms soc byggn miljö ks Nämnder Anm: Kostnadsutvecklingen för UTB och KS är justerad m h t överföringen av anslagen för de frivilliga skolformerna. I diagrammet och nedan är också justerat för effekten av sänkta hyror från Tomt AB vilket påverkar ökningen för Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Kommunstyrelsen (frivilliga skolformer). Budgetavvikelserna jämförs med justerad budget. Nettokostnaderna för nämnderna ökade med 4,0 % i löpande priser jämfört med 2012 års bokslut. Utbildningsnämnden redovisar 11,2 mkr lägre kostnader än budget (oktoberrapportens prognos 5,4 mkr). Relaterat till nämndens totala budget på 886,1 mkr motsvarar överskottet 1,3 %. Nettokostnaderna ökade med 6,4 % jämfört med 2012. Bakom den kraftiga kostnadsökningen ligger tillförda resurser beroende på främst barn- och elevutveckling och minskat budgetöverskott för jämförbara verksamheter d v s exklusive frivilliga skolformer. Utöver löne- och priskompensation tillfördes nämnden 22,4 mkr, varav 12,5 mkr målgruppskompensation och 6,0 mkr extra tillskott till grundskolan. Det blev 93 (3,6 %) fler barn i förskolan, 54 (2,3 %) på fritids och 180 (2,9 %) fler elever i grundskolan än 2012. Verksamheterna har ökat kraftigt i volym. Huvuddelen av överskottet, 10,2 mkr (5,5 mkr 2012), finns hos förskolenheterna och motsvarar 8,7 % av deras uppdragsersättning. Ökande barnantal tenderar att förstärka enheternas ekonomi. Nämnden betalade 2013 ut extra uppdragsersättning med 12,0 mkr. Av överskottet ligger 2,4 mkr på centralköket, bland annat beroende på ökad volym, och 1,6 mkr på vakans skolläkare. Ekonomikontoret

11 11 (15) Kultur och fritidsnämnden redovisar 1,4 mkr (1,1 %) lägre nettokostnader än budget 123,8 mkr. Nettokostnadsökningen i förhållande till föregående bokslut är 4,1 %. Prognosen i oktoberrapporten var +0,6 mkr men i början av året befarades underskott. Anpassning av verksamheten på N3 till bortfall av gymnasieelever och av fritidsgårdsverksamheten samt bättre uthyrning av Folkets Park bidrar till överskottet. Omsorgsnämnden redovisar 826,6 mkr i nettokostnader vilket är 5,2 mkr (0,6 %) högre än justerad budget. Tilläggsanslag har beviljats med 7,7 mkr för köpta platser för funktionsnedsatta. Överskridandet är ändå hänförligt till den verksamheten, där enheterna redovisar underskott. Äldreomsorgen är däremot i budgetbalans. Nettokostnaderna ökade med 3,9 %. Särskilt verksamheten för funktionsnedsatta ökade i volym. Ökade kostnader för bostadsanpassning, fler timmar inom hemvården högre semesterkostnader än beräknat samt en del ytterligare engångskostnader gör att underskottet blev 1,8 mkr större än vad som beräknades i oktober. Arbetsmarknads- och socialnämnden med en nettobudget om 294,3 mkr redovisar underskott om -0,9 mkr. I resultatet ingår ännu inte använt anslag på 1,7 mkr för ungdomsanställningar. Avräknat denna post som inte varit beaktad i tidigare prognoser och för vilken ombudgetering kommer att begäras blir det justerande budgetutfallet -2,6 mkr, en försämring med 0,9 mkr från oktoberrapporten. Dämpningen av kostnadsökningen fortsatte - nettokostnaderna ökade med 2,1 % mot 2,5 % 2012, 5,1 % 2011 och 8,3 % 2010. Försörjningsstöd på 99,7 mkr har bokförts, vilket är en ökning på 4,3 % men ökningstakten har stannat av och kostnadsfördelningen över året ser mer ut att likna ett normalår, d v s utan underliggande ökande trend. Nämnden har lyckats sänka kostnaderna för institutionsplaceringarna med 11,4 mkr, vilket är en effekt av nämndens fortsatta utveckling av hemmaplanslösningar. Byggnads- och trafiknämndens kostnader blev 9,1 mkr (11 %!) lägre än budgetens 81,9 mkr. Kostnaderna minskade med 1,4 mkr (1,9 %) jämfört med 2012 (exkl. avsättning 3,0 mkr 2012). Väghållningen står för 6,4 mkr av överskottet. Den snöfattiga vintern är den tyngsta faktorn men även beläggningsunderhåll och parkeringsverksamhet bidrar med stora belopp. För väghållningen blev kostnaderna 3,7 mkr lägre än oktoberrapportens prognos, bland annat genom att höstvintern inte blev den förutsatta normala. Miljönämndens kostnader blev 0,4 mkr lägre än budget 7,2 mkr, vilket medförde en kostnadsökning med 3,6 % jämfört med 2012. Tekniska nämndens verksamheter är uppdrags- och taxefinansierade. Budgetutfallet blev bättre än befarat i höstens budgetrapporter och slutade i 1,1 mkr bättre än budget för den skatte- och uppdragsfinansierade verksamheten och i ett mindre underskott för den taxefinansierade verksamheten. Ekonomikontoret

12 12 (15) Omläggningen av sophämtningen har medfört högre tillfälliga kostnader än väntat. Underskotten kunde täckas av externa resultatutjämningsfonder (avsättningar) och påverkar därför inte resultatet för Trollhättans Stad. Årets fortsatta sluttäckning av Munkebo deponi stöder beräkningen och bedömningen att återstående 17 mkr i avsättningen räcker till. Hittills har sluttäckning utförts för 41 mkr. Kommunstyrelsens budget har vuxit med 270,0 mkr till 478,5 mkr genom överföring av anslagen för frivilliga skolformer. Dessa har överskridits med 3,0 mkr (3,2 mkr) på grund av beviljad nivå på bidraget till KFV, ökad elevandel och kostnader från 2012. I bokslutet är beaktat kostnad och tilläggsanslag med 12,2 mkr för täckning av underskott i KFV:s bokslut som behandlas av KS 29 januari och KF 10 februari. Utfallet innebär att nettokostnaderna för frivilliga skolformer har ökat 4,3 % jämfört med 2012. (beaktat andelar i administration och gemensamma verksamheter 2012 och justerat motsvarande hyressänkning). För övriga delar av styrelsens verksamhet är utfallet sammantaget 3,6 mkr (2,4 mkr) lägre kostnader än budget. Kostnaderna för dessa ökade 0,7 % till 204,9 mkr. Ökad avsättning för åtgärder mot skredrisk ingår med 6,3 mkr och slutredovisning av exploateringsområden med ett nettoöverskott om 1,6 mkr. Tillsammans en obudgeterad kostnad om 4,7 mkr, det vill säga underskott -4,7 mkr (-4,0 mkr 2012). De ordinarie verksamheterna redovisar sammantaget 8,3 mkr lägre kostnader än budget med stora belopp inom politisk ledning, avtalsbunden verksamhet, personalkontor, ekonomikontor och information. Orsakerna är oftast tillfälliga varför det inte går att förutsätta ett liknande utfall kommande år. För Kommunstyrelsens driftbudgetposter inom finansförvaltningen redovisas överskott med 79,7 mkr, 5,9 mkr mindre än prognosen i oktoberrapporten. Jämfört med den har extra pensionsavsättning 8,1 mkr tillkommit. Här finns redovisningen av pensionskostnaderna, anslagen för särskilda åtgärder, oförutsedda utgifter, löneökningar, avstämningar av PO-pålägg och semesterskuld samt kapitalkostnader, realisationsvinster m m. Den största posten är tidigare nämnda AGS återbetalning 50,0 mkr som ger ett överskott om 37,8 mkr efter finansiering av tilläggsanslag till KS för frivilliga skolformer. Av budgeterat 55,5 mkr för särskilda åtgärder återstår i bokslutet anslaget ur resultatutjämningsreserven 25,0 mkr och ytterligare 4,1 mkr som överskott. Se vidare driftredovisningen med kommentarer som ger en djupare bild av det beloppsmässiga budgetutfallet för nämnderna. Finansförvaltningen finns det mer att läsa om i särskild verksamhetsredogörelse. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna blev 108,3 mkr. Detta var 21,7 mkr lägre än fastställd investeringsram 130 mkr. Eftersom den i en avdragspost förutsätter förseningar Ekonomikontoret

13 13 (15) och senareläggningar om 19,1 mkr är utfallet 40,8 mkr lägre än nämndernas investeringsanslag. Mkr 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Brutto och nettoinvestering 2009 2010 2011 2012 2013 Bruttoinv Nettoinv Av investeringsredovisningen framgår att framförallt Kommunstyrelsen men också Byggnads- och trafiknämnden har stora budgetavvikelser. De största objekten är gångbron vid Resecentrum och fritidsanläggningen vid Bergtäkten. Investeringsredovisning per nämnd samt sammanställning av stora objekt finns längst bak i rapporten. Djupare redovisning och kommentarer till objekt kommer i nämndernas verksamhetsredogörelser. Stora investeringar genomförs för Trollhättans Stad genom de kommunala bolagen. Ombyggnaden av Lyrfågelskolan och Nils Ericssongymnasiet var de största med ca 30 mkr respektive ca 20 mkr 2013. Investeringsutfallet innebär större förseningar och senareläggningar från 2013 till kommande år än vanligt. Eftersom detta var känt vid beredningen av 2014 års budget investeringsbedömningarna i augustirapporterna tillgängliga finns för 2014 specificerat totalt 24,7 mkr i försenade objekt från 2013, varav 21,7 mkr för Kommunstyrelsen. Detta innebär att den större delen av utfallet är beaktad i 2014 års budget. Av de 15,9 mkr som återstår är en stor del överskott på anslag som kommer att slutredovisas. Bedömningen i budgetrapporter Sammantaget har nämndernas bedömningar förbättrats stegvis från -6,0 mkr i marsrapporten, -9,3 i junirapporten, -3,5 mkr i augustirapporten och +4,4 mkr i oktoberrapporten för att sedan bli +17,8 mkt i bokslutet. Prognoserna är justerade för tilläggsanslag utom 12,2 mkr för frivilliga skolformer i marsrapporten där underskottet inte ingick i prognosen. Spännvidden är 27,1 mkr vilket är mycket pengar. Relaterat till nettokostnaderna för nämndernas verksamhet stannar den vid den mer blygsamma procentsiffran 1,0 %. Men samtidigt är detta merparten av det totala redovisade resultatet 43,3 mkr som utgör 1,6 % av skatteintäkterna. Detta visar att våra höga krav på styrning, kontroll och goda prognoser är motiverade samtidigt som man behöver ha respekt för osäkerheten och de stora talen. Vår bedömning är att särskilt de större nämnderna håller god standard på sina prognoser. Ekonomikontorets bedömning i rapporterna att det fanns tecken på ett mer positivt utfall har infriats. Ekonomikontoret

14 14 (15) Behandling av budgetutfall Inräknat hela resultaträkningen blev utfallet 93,3 mkr bättre än budget. Av detta står nämnderna för +17,8 mkr medan +75,5 mkr kommer från de gemensamma posterna inkl skatteintäkter och finansnetto. Nämnder med överskott har totalt +23,8 mkr och underskottsnämnderna -6,0 mkr. Stora delar av överskottet kommer att få lämnas tillbaka eftersom resultatfonder redan har nått taket eller det ligger inom verksamhet där resultatfonder inte tillämpas. Prövningen kommer att göras i bokslutsberedningen efter förslag från nämnderna i verksamhetsredogörelserna. Efter 2012 års bokslut finns netto 26,6 mkr i resultatfonderna varav 5,5 mkr för uppdragsfinansierade Produktion. Resterande 21,1 mkr motsvarar 0,8 % av nämndernas nettokostnader. Resultatfonderna är en del i den interna ekonomistyrningen. Om en nämnds kostnader blir lägre än budget kan nämnden spara till kommande år. När pengarna sedan används blir kostnaderna högre och resultatet därmed lägre. Behållningen i resultatfonderna får på områdesnivå inte överstiga 3 % av verksamhetens kostnad. Kommunstyrelsen kan medge en gräns om 5 % för mindre och/eller intäktsberoende verksamheter eller av andra särskilda skäl Budgetutfallet har även i det här bokslutet påverkats mycket av överskott på grund av förseningar i utnyttjandet av speciella projekt/anslag. I 2014 års budget har avsatts 500 tkr för ombudgeteringar. Ytterligare anslagsbehov bör täckas ur andra poster inom särskilda åtgärder eller annat beräknat överskott för att inte försvaga budgetbalansen. Konsekvenser 2014 Resultatet 2013 blev dryga 10 mkr bättre, rörelsekapitalet närmare 60 mkr och likviditeten enligt det utvidgade måttet (se ovan) närmare 40 mkr högre än beräknat i MRP/Budget 2014 som utgick från augustirapporten. Utgångsläget inför 2014 har stärkts. Andra positiva noteringar är att erhållna statsbidrag 6,6 mkr för utveckling av Kronogården och prestationsmedel 2,3 mkr för förbättringsarbete inom vård och omsorg kommer att användas och redovisas som intäkt 2014. Periodiserade statsbidrag inom flyktingverksamheten uppgår till 11,6 mkr i bokslutet och kan användas i högre grad för verksamhet. Skatteintäkterna 2014 ligger enligt SKL:s senaste prognos i december m m nästan exakt på nivån i 2014 års budget. Här blir skatteunderlagets utveckling i riket avgörande. I den lokala utvecklingen är befolkningen 1 januari nästa viktiga datum och är grundläggande för skatteintäkterna 2015. Bokslutet bidrar till förstärkning av finansnettot. Däremot är det aktuella ränteläget ogynnsamt. Budgeterad löneavsättning bedömer vi som tillräcklig. Ekonomikontoret

15 15 (15) Omsorgsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden har så vitt nu kan bedömas obalanser som man tar med sig in i 2014. Detta gäller även och i högre grad de frivilliga skolformerna. I särskilda åtgärder finns dels avsatt 53 mkr, som till stor del är intecknade för specifika ändamål, dels 5 mkr som betecknats anslag ur resultatutjämningsreserv. Samtidigt är 2014 års budget underbalanserad med 50 mkr tidigare års goda resultat tas i anspråk. Enligt principöverenskommelsen mellan ägarna ska även inbetalda AGS-premier för år 2004 återbetalas, för Trollhättan 23 mkr. SKL informerade i början av januari 2014 att återbetalningen av 2004 års premier kan ske tidigast år 2015. Detta behöver inte utesluta att intäkten kommer 2014 eftersom vi bokför den när beslutet är fattat. För att ett 0-resultat ska vara inom räckhåll krävs sannolikt både ett positivt AFAbeslut, en gynnsam utveckling av skatteintäkterna och att nämnderna håller sina budgetar. Sammanfattning finansiella mål Rapporten redovisar kraftiga förbättringar av resultatet jämfört med 2013 års budget. Resultatets andel av skatteintäkterna var 1,6 %, över de 1 % som i programförklaringen anges som genomsnittlig lägsta nivå under perioden och är i genomsnitt ca 2 % under den senaste femårsperioden. Soliditeten förstärktes. För den ekonomiska ställningen blev även 2013 ett bra år om än inte lika gott som det mycket starka 2012. Problemet är att de goda resultaten beror på tillfälliga poster det underliggande resultatet är inte lika starkt och trenden är nedåtriktad. Men bokslutet har infriat förutsättningarna i 2014 års budget med råge och ger fortsatt det utrymme som behövs för att klara år 2014 genom att använda uppbyggda reserver. Annika Wennerblom Stadsdirektör Dan Jonasson Ekonomichef Ekonomikontoret

16 Resultaträkning Noter Budget Bokslut Mkr 2013 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter 1 636,9 685,3 610,4 Verksamhetens kostnader 2-2 721,4-3 260,9-3 226,0-3 153,0 Avskrivningar 3-56,0-55,1-61,7-59,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 777,4-2 679,1-2 602,4-2 602,1 Skatteintäkter 4 2 166,5 2 170,2 2 124,8 2 108,9 Generella statsbidrag o utjämning 5 526,0 531,6 489,3 472,9 Finansiella intäkter 6 45,0 49,5 70,0 68,1 Finansiella kostnader 7-10,1-28,9-12,5-23,8 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -50,0 43,3 69,2 24,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT -50,0 43,3 69,2 24,0 Kassaflödesanalys Noter Budget Bokslut Mkr 2013 2013 2012 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -50,0 43,3 69,2 24,0 Just ej likviditetspåverkande poster 8 72,6 92,1 89,3 86,9 Minskn av avsättn p g a utbet -15,0-15,5-13,7-7,9 Förändr av kortfr fordr/skulder m m 65,0-182,9 86,3-201,6 Kassaflöde från löpande verksamhet 72,6-63,0 231,1-98,6 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar -130,0-122,0-101,0-95,3 Övriga investeringsink/inv bidrag 13,7 11,6 8,7 Försäljning av anläggn tillg 9 2,0 27,9 6,2 2,6 Kassaflöde från investeringsverksamh -128,0-80,4-83,2-84,0 FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering skulder Förändr långfr fordringar 15-4,0 24,1 0,0 50,5 Kassaflöde från finansieringsverksamh -4,0 24,1 0,0 50,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -59,4-119,3 147,9-132,1

17 Balansräkning Noter Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anlägg 10 578,4 536,3 518,2 Maskiner och inventarier 11 120,0 141,5 134,1 Finansiella anläggningstillgångar 14, 15 1 373,3 1 391,9 1 393,2 Summa anläggningstillgångar 2 071,7 2 069,7 2 045,5 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsprojekt m m 12, 13 7,0 3,9 5,6 Fordringar 16 307,7 310,8 343,9 Kortfristiga placeringar 17 275,0 140,0 105,1 Kassa och bank 18 98,2 217,5 69,6 Summa omsättningstillgångar 687,9 672,2 524,2 SUMMA TILLGÅNGAR 2 759,6 2 741,9 2 569,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Rörelsekapital 19 113,2 49,5-12,1 Anläggningskapital 1 684,2 1 704,6 1 697,0 Eget kapital 20 1 797,4 1 754,1 1 684,9 Därav årets resultat 43,3 69,2 24,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner 21 251,5 218,7 200,1 Andra avsättningar 22 47,6 55,8 55,5 Summa avsättningar 299,1 274,5 255,6 Skulder Långfristiga skulder 23 88,4 90,6 92,9 Kortfristiga skulder 24 494,4 538,0 453,3 Kortfristiga skulder ind del 24 80,3 84,7 83,0 Summa skulder 663,1 713,3 629,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 759,6 2 741,9 2 569,7 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter - - Ansvarsförbindelser 25 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 313,3 1 254,2 1 280,2 Övriga ansvarsförbindelser 2 813,7 2 416,2

18 Noter 1. Verksamhetens intäkter Återbetalning AGS 50,0 54,4 Taxor och avgifter 124,4 126,0 120,7 Tjänster mm 101,1 123,2 115,2 Statsbidrag, AMS- & EU bidrag 225,0 242,5 234,3 Hyror och arrenden 73,8 73,4 72,4 Försäljningsmedel 59,6 60,9 62,5 Reavinst 3,0 4,9 5,3 Verksamh intäkter enl RR 636,9 685,3 610,4 Verksamhetens intäkter har frånräknats interna poster om 2 011,4 mkr med hjälp av motpartsbegreppet. 2. Verksamhetens kostnader Löner och personalomkostnader 1 944,1 2 058,7 1 993,6 varav: Lagstadgade arbetsgivaravgifter 409,7 425,8 422,2 Avtalsenliga arbetsgivaravgifter 2,7 2,7 3,9 Pensionskostnader 165,7 164,2 157,1 Ökad pensionsavsättning 8,1 11,4 0,0 Förändring semester & övertidsskuld 6,5 4,0 1,0 Tjänster, köpt verksamhet mm 938,8 784,8 752,2 Bidrag till enskilda, föreningar 247,4 240,8 264,9 och kommunala företag Material 100,0 110,0 115,3 Inventarier 24,2 19,6 21,2 Nya avsättningar (övriga) 6,4 12,1 5,8 Verksamhets kostnader enl RR 3 260,9 3 226,0 3 153,0 Verksamhetens kostnader har frånräknats interna poster om 2 011,4 mkr med hjälp av motpartsbegreppet. Delposterna under personal samt avsättningar särredovisas på grund av att de påverkar jämförelsen mellan åren. Leasing Betalning Betalning Betalning Leasingavtal Varav fordon 14,0 8,4 16,7 7,7 Avser operationell leasing för avtal med löptid över 2 år exklusive hyresavtal för lokaler. Inga avtal löper efter fem år. 16,6 7,7 3. Avskrivningar Inventarier 27,4 35,6 35,2 Nominell annuitet (internt 5,3 5,0 4,0 uthyrda fastigheter) Fastigheter och anläggningar 21,3 20,9 19,4 Extraavskrivningar 1,1 0,2 0,9 Summa 55,1 61,7 59,5 Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. För nyare fastigheter inkl om- och tillbyggnader görs en uppdelning i olika delar. För nybyggda fastigheter skrivs 70 % av investeringsbeloppet av på 33 år, 15 % av på 20 år och 15 % på 10 år. Vid om- och tillbyggnader används längst 20 år. Se avsnittet Redovisningsprinciper om regler för när anskaffningen aktiveras (investering) eller direktavskrivs (drift). 4. Skatteintäkter Egna preliminära skatteintäkter 2 096,5 2 012,1 1 977,1 Slutavräkning 1,3 0,4 7,9 Prognostiserad slutavräkning -13,6 25,0 40,1 Kommunal fastighetsavgift 86,0 87,3 83,7 Summa 2 170,2 2 124,8 2 108,9 Slutavräkningen avser 2012 års inkomster (efter 2013 års taxering) och den prognostiserade slutavräkningen 2013 års inkomster. Den senare baseras i enlighet med redovisningsnorm på 2013 års taxering och Sveriges Kommuners och Landstings prognos 2013-12-19 av skatteunderlagsökningen vid 2014 års taxering. Det beräknade beloppet är -244 kronor per invånare 1 nov 2012 (55 659). Likvidmässig avräkning görs vid utbetalningen av kommunalskatt i januari år 2015. Avvikelsen mellan slutavräkningen och preliminärt bokfört belopp regleras i 2014 års bokslut. Ökningen av den kommunala fastighetsavgiften jämfört 2008, då den infördes, tillfaller respektive kommun. Avgiften har periodiserats enligt utfallet av 2013 års taxering och SKL/SCB:s prognos 2014-01-13 över kommande taxering 2014. 5. Generella statsbidrag/utjämning Inkomstutjämningsbidrag 466,3 426,4 404,7 Kostnadsutjämning 46,3 46,8 27,7 LSS-utjämning -6,3-11,2-16,1 Regleringsbidrag/avgift 25,4 27,3 56,5 Summa 531,6 489,3 472,9 Genom inkomstutjämningen bestäms kommunernas skatteintäkter i huvudsak av genomsnittsinkomsten i riket och folkmängden i kommunen. Inkomstutjämningen fyller på kommunernas egna skatteintäkter upp till 115 % av medelskattekraften. Tillskottet beräknas efter 95 % av medelutdebiteringen 2003 justerad för skatteväxlingar i respektive län. Kostnadsutjämningen är helt mellankommunal och avser olikheter i åldersstruktur m fl opåverkbara förutsättningar. Regleringsbidrag/avgift är en avstämning av statens kostnader för inkomstutjämningsbidraget mot avsatta medel. 6. Finansiella intäkter Räntor utlämnade fasta lån 31,9 56,2 58,9 Räntor likvida medel 0,8 2,1 1,8 Räntor placeringar 1,2 0,3 0,6 Koncernräntor 0,5 1,1 0,5 Utdelning aktier 6,1 2,4 0,0 Borgensavgifter 8,9 7,7 6,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,2 0,1 Summa 49,5 70,0 68,1 Räntor likvida medel utgörs till 0,1 mkr av dröjsmålsräntor. Den genomsnittliga räntenivån på våra banktillgodohavanden och placeringar har varit 2,04 % (2,66 % 2012). I räntor utlämnade fasta lån avser 13,4 mkr lån till Trollhättans Tomt AB för finansiering av överlåtna verksamhetsfastigheter om 668 mkr och 4,2 mkr lån till Trollhättan Energi AB för köp av VA-verksamheten om 186 mkr. Genomsnittlig placering var 358,2 mkr (237,2 mkr 2012) med en genomsnittsränta om 2,28 % (3,25 % 2012).

19 7. Finansiella kostnader Räntor kortfristig upplåning 0,4 0,3 0,2 Koncernräntor 0,9 1,6 1,4 Räntor exploateringsredovisning 0,5-0,1 0,2 Ränta pensionsskuld 5,9 9,2 5,7 Ränta övriga avsättningar 1,3 1,5 2,1 Delsumma 9,0 12,5 14,6 Sänkt diskonteringsränta 19,9 14,2 Summa 28,9 12,5 23,8 Ränta pensionsskuld avser den årliga omvärderingen för realränta och inflation av redovisad avsättning. I den mån skulden konsolideras möts kostnaden av ränteintäkter (och/eller minskade kostnader genom minskning av övrig skuld). Motsvarande görs för övriga avsättningar. Sänkt diskonteringsränta 2011 enligt SKL:s rekommendation för beräkning av pensionsskulden medförde en jämförelsestörande engångskostnad. Trollhättans Stad har inte några räntor för långfristig upplåning. 8. Justering av ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 55,1 61,7 59,4 Pensionsskuldsförändring 32,9 18,6 24,7 Reavinster/förluster -3,0-4,9-5,3 Andra avsättningar 7,1 13,9 8,1 Summa 92,1 89,3 86,9 Vid framtagande av kassaflödesanalys måste de poster som inte är rörelsekapitalpåverkande frånräknas och vissa andra justeringar göras. Reavinster ingår i både resultat och försäljningssumma. 9. Försäljning av anläggningstillgångar Mkr Förs. belopp Bokf. värde Reavinst/ förlust Kunskapsförbundet Väst 27,1 27,1 Björksoppen 1 0,2 0,2 Fölet 3 0,2 0,2 Källstorp 5:1 0,2 0,2 Övrigt 0,1 Summa: 27,7 27,2 0,6 Reavinst försäljning fastigheter 2,2 till Tomt AB 2008 Summa: 27,7 2,8 Försäljningar av begagnade fordon, bostadsrätter etcetera redovisas hos respektive verksamheter. 10. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv 60,4 56,9 51,5 Verksamhetsfastigheter 192,4 180,3 170,9 Fastigheter för affärsverksamhet 18,1 14,9 13,4 Publika fastigheter 231,4 210,0 208,0 Fastigheter för annan verksamhet 74,4 72,4 72,6 Övriga fastigheter 1,3 1,3 1,2 Förbättringsåtg i annans fastighet 0,4 0,5 Summa 578,4 536,3 518,2 Trollhättans Stad har inget hyresavtal med rättighet eller skyldighet att förvärva fastigheten. 11. Maskiner och inventarier Transportmedel 14,5 16,7 20,2 Maskiner 5,4 3,6 3,9 Inventarier 52,4 72,7 73,7 IT-utrustning 21,8 27,1 28,8 Konstverk och samlingar 17,0 16,5 2,2 Övriga inventarier 8,9 4,9 5,3 Summa 120,0 141,5 134,1 Bilmuseet ingår i konstverk och samlingar med 14 mkr. 12. Exploateringsprojekt Mkr IB 2013 Årets utg Årets ink Flytt. Markv Res ultat UB 2013 Bostäder Hults höjd -1,9 1,1 0,8 Hälltorp 1,4-1,4 Hälltorp etapp 2 1,3 4,7-2,1 3,9 Kremlan -0,9-0,9 Kv Verdandi -1,1 1,1 Nybergskulla -0,4 1,1-1,5 Övr. expl.projekt 0,8 2,0-2,7 1,1 Summa bostäder: -1,3 6,3-3,8 1,2 GC-väg Hjulet 1 1,3-0,4 0,9 Kronhjorten -1,2-1,2 Överby köpcentrum 1,9 0,8 2,7 Övr. expl.projekt 3,1 0,3 3,3 Summa industri: 5,0 2,4-1,6 5,7 Räntereserv: -1,3-0,7-2,0 Summa pågående exploateringsproj. 2,4 8,7-6,1 4,9 Första detaljplanen för Lärketorpet är under arbete och beräknas antas 2014. Detaljplanen avser ca 300 av totalt 1 200 lägenheter, varför del av tidigare nedlagda kostnader har skrivits ner 2012. Alla 53 tomter är sålda på Hults höjd och toppbeläggningen av gatorna har utförts. Projektet avslutas 2013 med ett positivt resultat på 1 047 t kr. I exploateringsområdet Hälltorp etapp 1 är 23 av 24 tomter sålda och i Hälltorp etapp 2 är 10 av 19 tomter sålda. Projektering har påbörjats av Hälltorp etapp 3 och gator och ledningar planeras att byggas under 2014. På Nybergskulla är 9 av 11 tomter sålda. Toppbeläggning av gatan planeras att utföras under 2014. Detaljplan för Överby västra har antagits under året, men är överklagad. Det är oklart när utbyggnaden kan påbörjas. Exploateringsprojektet kv Verdandi avslutas 2013 med ett positivt resultat på 1 096 t kr. 13. Förråd Förråd mm 2,1 1,5 1,1 Summa 2,1 1,5 1,1