HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap (1-30), 30 hp Education Sciences, Introductory Level 30 credits Grundnivå Progression: 1-30 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2006-12-20) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2007-06-29) och gäller från och med vårterminen 2009. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör första terminen av allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210, 270, 300, 330 p, samt för Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Kursens mål Det allmänna utbildningsområdet ska på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret vill vi att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Det allmänna utbildningsområdet ska ha tre övergripande fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning, vilka ska genomsyra alla delkurser. Med lärarkompetens avser vi helt enkelt att lärarkandidaten vid avslutad utbildning skall ha förmåga att utföra arbetet som lärare samt ha förmågan att utveckla sin kompetens under sin lärarkarriär. Lärande och ledarskap ser vi som centrala aspekter av dagens lärarroll: å ena sidan måste dagens lärare i mycket högre grad arbeta för att eleverna faktiskt lär; å andra måste läraren ha förmågan att leda grupper och individer som innebär att elever inkluderas och motiveras för att lära. Med forskning avses slutligen att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och i tillämpliga delar vara baserad på existerande aktuell forskning. Detta skapar också möjligheter för lärarstudenterna att själva fördjupa sig och kritiskt granska information. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 1-30 hp är att beskriva, problematisera och skapa förutsättningar att hantera lärares villkor med stöd i vetenskapliga teorier, kunskaper om styrdokument och ramar för verksamheterna och studenternas egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 1-3 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområden, delkurs 4 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3 hp, för AU 90 6 hp. Kursens huvudsakliga innehåll I kursen introduceras det allmänna utbildningsområdets tre fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning. Delkurs 1: Lärarroller och skolkulturer - Introduktion till lärarutbildningen, skolan och läraryrket 7,5 hp (Teacher roles and school cultures - Introduction to teacher education, school and the teacher profession 7,5 ECTS) Efter delkursen ska studenten kunna Reflektera över sin egen roll som elev, student och lärare Förstå och reflektera över läraryrket som profession och hur lärarens kompetens successivt växer fram i samspel mellan formell utbildning och praktisk yrkeserfarenhet Förstå rollteorier och kunna tillämpa dem på läraryrket Förstå teorier om kultur och skolkultur och kunna tillämpa dem på konkret skolverksamhet Beskriva innehållet i centrala styrdokument för lärarutbildning, förskola, grundskola och gymnasieskola Delkurs 2: Didaktiska perspektiv på skola och undervisning 7,5 hp (Teaching perspectives on school and instruction 7,5 ECTS) Efter delkursen ska studenten Översiktligt kunna beskriva teorier om hur elever lär Kunna redogöra för och reflektera över teorier om allmän- och ämnesdidaktik
Sida 2 (6) Visa förmåga att planera och genomföra aktiviteter i klass eller grupp utifrån styrdokumentens övergripande mål Kunna reflektera över och analysera erfarenheter av genomförd VFU Delkurs 3: Kommunikation och ledarskap 7,5 hp (Communication and leadership 7,5 ECTS) Efter delkursen ska studenten Ha tillgodogjort sig vetenskaplig litteratur om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering Visa förmåga att kommunicera samt leda och hantera grupprocesser Ha för läraryrket relevanta kunskaper inom retorik Kunna redogöra för och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Delkurs 4: Mångfald, kultur och språk möten i det globaliserade samhället 7,5 hp (Diversity, culture and language- meetings in the globalized society 7,5 ECTS) Efter delkursen ska studenten kunna Skapa en grundläggande förståelse för hur kategorier som t.ex. social klass, etnicitet, genus och ålder kan forma människors värderingar, relationer och beteenden Analysera de grundläggande orsakerna till migration och dess konsekvenser för samhället, grupper, familjer och individer Utveckla medvetenhet om attityder och förhållningssätt och analysera kulturens betydelse för skillnader i språk och kommunikation Redogöra för språkets funktion som kommunikativt, kognitivt och socialt redskap och härigenom uppmärksamma barns och ungdomars språkande ur såväl ett första- som andraspråksperspektiv Analysera teorier om undervisning i en mångkulturell skola och förutsättningar och möjligheter för dagens skola att fostra till interkulturell förståelse Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, seminarier och laborationer samt redovisningar av egna arbeten. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt och/eller i grupp och genom individuellt eller gruppvis genomförda laborationer och uppgifter. För de kurser som innehåller VFU används betyget Godkänd eller Underkänd. På kurser som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. Antal tillfällen som studenten får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av kurs, är minst fem. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFU-period. För tidsbegränsning för provtillfällen, se studiehandboken. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Litteraturlista reviderad 081215 Språk, kommunikation, lek och lärande Delkurs 1, Lärarroller och skolkulturer -Introduktion till lärarutbildningen, skolan och läraryrket Obligatorisk litteratur Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin (2007). Att fånga lärares arbete bilder av vardagsarbete i förskola och skola. (188 s) Stockholm: Liber. Johansson, Eva. (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar. (217 s) Stockholm: Liber. Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av, ca 30 s).
Sida 3 (6) Persson, Anders (1996). Fängelse, marknad, fria studier - skolans institutionella ansikten och utvecklingstendenser, i Socialvetenskaplig Tidskrift nr. 4, 1996, tillgänglig på nätet: ww.socwork2.gu.se/svt/artiklar/1996/persson1.pdf (15 s) Persson, Anders (red) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur (s 11-57 = 46 s) ISBN 91-44-02880-6 Persson, Anders (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje, i Petersson, Harrym 2006. Villkor i arbete med människor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, tillgänglig på nätet: ebib.sub.su.se/aio/2006/aio2006_04.pdf (17 s) Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lärarprofessionens utmaningar i förskolan, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. (128 s). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, tillgänglig på nätet: publikationer. Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur (sjunde upplagan) (s 7-242 = 235 s) ISBN 91-44- 03600-0 (inb), 978-91-44-03600-7 (3 tr) Selander, Staffan (2006). Lärares kunskaper - lärares arbete, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, tillgänglig på nätet: www.skolutveckling.se. (s 57-64) Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s.) Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. (15 s) Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. (17 s). Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (16 s). Stockholm: Skolverket/ Fritzes. Artikelkompendium (följande artiklar ingår:) 1. Ahrne, Göran & Papakostas, Apostolis Organisationer och institutioner, i Ahrne & Papakostas (2002). Organisationer, samhälle och globalisering. Lund: Studentlitteratur (s 47-52 = 6 s) 2. Berg, Gunnar (2003). Inledning, i Berg & Scherp (red) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (s 15-28 = 13 s) 3. Goffman, Erving (1998/1959). Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma (s 207-220 = 14 s) 4. North, Douglass C (1993). Institutionerna, tillväxten och välståndet. Stockholm: SNS (s 16-27=11 s) Referenslitteratur Bergem, Tryggve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (144 s). Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning(2006). Stockholm: Skolverket, tillgänglig på nätet via Skolverkets hemsida. Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. (238 s) ISBN 91-85096-86-5 Hansen, Monika (1999) Yrkeskulturer i möte Läraren, fritidspedagogen och samverkan: Götebrog Studies in Educational sciences 131, -göteborg: Göteborgs universitet, Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborgs studies in Educational Sciences 251. Göteborg Göteborgs univeristet. Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etik i skolans vardag. I Anders Persson (Red.), Skolkulturer. (s. 57-70). Lund: Studentlitteratur. 13 s. Karlsson, Marie, Melander, Helen, Péres Prieto, Hèctor & Sahlström, Fritiof (2006). Förskoleklassen: Ett tionde skolår. Stockholm: Liber. Myndigheten för skolutveckling (2005). Förskolan ÄR framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling.(95 s.). www. skolutveckling.se
Sida 4 (6) Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar 2006. Stockholm: Skolverket. (50 s) www. skolverket.se SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet (ca 100 s.) Detta betänkande kan du ladda ner på http: // www. regeringen. se/ sb/ d/ 6293/ a/ 67288 Delkurs 2, Didaktiska perspektiv på skola och undervisning Sandberg Anette (red) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 168 s (Lund: Studentlitteratur. Nelson, Anders & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. (157 s.) Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Obligatorisk litteratur i VFU Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. (s 83-187) Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. (268 s). ISBN 9789144036670 (50 s) (Ingår även i delkurs 1). Delkurs 3, Kommunikation och ledarskap Dimenäs, Jörgen (2007). (Red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s 30-46). Stockholm: Liber. (16 s) Hougaard, Bent (2008) Praktisk handledning i kommunikation. Stockholm: Liber. 112s Skolverket (2006). För arbetet med att främja likabehandling. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. 36 s. www. skolverket. se Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (263 s) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber (302 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (152 s) Artikelkompendium ca 150 s. *Delkurs 4, Mångfald, kultur och språk - möten i det globaliserade samhället Axelsson, Monica, Rosander Carin & Sellgren Mariana (2005). Stärkta trådar -flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. (292 s). Giddens, Anthony (2003). En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Stockholm: SNS. (95 s). Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. (Göteborgs studies in Educational Sciences 247) Acta universitatis Gothoburgensis: Göteborgs universitet. 200 s Skolverket (2008). Flerspråkighet i förskolan. Stockholm: Skolverket. (delar av). Går att ladda ned på www. skolverket. se Stier, Jonas (2004). Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier.// Lund: Studentlitteratur. (169 s) ISBN: 91-44- 04267-1
Sida 5 (6) Artikelkompendium AU90 Delkurs 1, Lärarroller och skolkulturer - Introduktion till lärarutbildningen, skolan och läraryrket Obligatorisk litteratur Bergem, Tryggve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (144 s). Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. (238 s) ISBN 91-85096-86-5 Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar 2006. Stockholm: Skolverket. (50 s) www. skolverket.se Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av ca 30 s). Persson, Anders (1996). Fängelse, marknad, fria studier - skolans institutionella ansikten och utvecklingstendenser i Socialvetenskaplig Tidskrift nr. 4, 1996, tillgänglig på nätet: ww.socwork2.gu.se/svt/artiklar/1996/persson1.pdf (15 s) Persson, Anders (red) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur (s 11-57 = 46 s) ISBN 91-44-02880-6 Persson, Anders (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje i Petersson, Harrym 2006. Villkor i arbete med människor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, tillgänglig på nätet: ebib.sub.su.se/aio/2006/aio2006_04.pdf (17 s) Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur (sjunde upplagan) (s 7-242 = 235 s) ISBN 91-44- 03600-0 (inb), 978-91-44-03600-7 (3 tr) Selander, Staffan (2006). Lärares kunskaper - lärares arbete, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, tillgänglig på nätet: www.skolutveckling.se. (s 57-64) Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. (15 s) Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. (17 s). Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (16 s). Stockholm: Skolverket/ Fritzes. Artikelkompendium (följande artiklar ingår:) 1. Ahrne, Göran & Papakostas, Apostolis Organisationer och institutioner, i Ahrne & Papakostas (2002). Organisationer, samhälle och globalisering. Lund: Studentlitteratur (s 47-52 = 6 s) 2. Berg, Gunnar (2003). Inledning, i Berg & Scherp (red) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (s 15-28 = 13 s) 3. Goffman, Erving (1998/1959). Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma (s 207-220 = 14 s) 4. North, Douglass C (1993). Institutionerna, tillväxten och välståndet. Stockholm: SNS (s 16-27=11 s) Delkurs 2, Didaktiska perspektiv på skola och undervisning Phillips, D.C. (1995). The Good, the Bad, and the Ugly: The Many Faces of Constructivism. Educational Researchers, Vol. 24, No. 7, pp. 5-12. Valfri bok inom ämnesdidaktik väljs i samråd med examinator. Artikelkompendium teorier om lärande. Cirka 150 s. Obligatorisk litteratur i VFU Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. (s 83-187)
Sida 6 (6) Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. (268 s). ISBN 9789144036670 (50 s). Delkurs 3, Kommunikation och ledarskap Obligatorisk litteratur för alla Dimenäs, Jörgen (2007). (Red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s 30-46). Stockholm: Liber. (16 s) Englund, Tomas (2000). Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket. 14 s Hougaard, Bent (2008) Praktisk handledning i kommunikation. Stockholm: Liber. 112 s Skolverket (2006). För arbetet med att främja likabehandling. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. 36 s. Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (263 s) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber (302 s) Artikelkompendium ca 150 s. Delkurs 4, Mångfald, kultur och språk - möten i det globaliserade samhället Obligatorisk litteratur för alla Axelsson, Monica, Rosander Carin & Sellgren Mariana (2005). Stärkta trådar -flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. (292 s). Giddens, Anthony (2003). En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Stockholm: SNS. (95 s). Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. (diss). Luleå: Institutionen för lärarutbildning. (Delar av, ca 250 s). Gruber Sabine (2008). När skolan gör skillnad - skola, etnicitet och institutionell praktik. Liber: Stockholm 192 s. Artikelkompendium