NGS för övervakning och utbrottshantering av livsmedelsburna bakterier

Relevanta dokument
Projekt inom molekylär smittspårning av zoonoser, Robert Söderlund Forskare, Avd. för mikrobiologi, SVA

Utvidgad utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Länsmöte för livsmedelsinspektörer i Skåne Hässleholm 21 april 2016

Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Molekylär diagnostik av epidemier

Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR

Riskhantering av EHEC hos djur

Å rsstatistik fö r 2016

Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier

EHEC - sjuka människor

Laboratoriefrågor. Karin Tegmark Wisell Avdelningschef mikrobiologi

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Provtagning av livsmedel vid utbrottsutredningar

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Ditt namn

Infektion med EHEC/VTEC. Ett nationellt strategidokument

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys

Molekylärgenetisk diagnostik av akut bakteriell meningit

Kontrollhandbok Provtagning. Del 5 Provtagning av livsmedel för utbrottsutredningar

1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Smittspårning utredning av legionellafall och utbrott

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Myndigheters och andra aktörers ansvar och stöd vid utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Tarminfektioner, inledning

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Arbetsgruppsmöte 22/3

HANDLINGSPOLICY AVSEENDE KONTROLL AV VEROTOXINBILDANDE ESCHERICHIA COLI

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Campylobacter från butik och klinik

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

NGS-teknik för rutinmässig epidemiologisk typning Pilotförsök

Utredning av utlandsresenär

Att motverka Salmonella i foderindustrin

Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Analys av det okända vattenprovet

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Aktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska

Legionella - smittspårning

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Samverkan mellan läkare och veterinärer

Årsstatistik för 2014

Antibiotikaresistensövervakning

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Neisseria meningitidis 2014

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi. Metod/ Mätprincip. Komponent/Undersökning. Bilaga 2a /536

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Listeria monocytogenes i kallrökt eller gravad fisk och skivade charkprodukter

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Riskfaktorer för förekomst av E.coli O157: H7 (EHEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande, år 1 och 2.

Smittspårningsutbildning 2016

Ny faecesdiagnostik med PCR

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Helgenomsekvensering epidemiologisk typning

Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet

Å rsstatistik fö r 2017

Legionella i miljön Hantering av smittrisker

Vad kan finnas under ytan?

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Antibiotikaresistensövervakning

Kryptosporidier Cecilia Alsmark Lena Stengärde

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårningens problematik. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan

30 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om legionellautbrottet i Kista HSN

Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

För delegationerna bifogas dokument D043211/04.

EHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Transkript:

NGS för övervakning och utbrottshantering av livsmedelsburna bakterier Informationsdag om NGS Cecilia Jernberg 2016-06-02

Överföring till nya generationen typningsmetodik av de livsmedelsburna smittorna - internationellt perspektiv Överföra de traditionella typningssystemen till WGS sker nu i ett mycket högt tempo Var ska sekvenseringen ske? Externt lab, core facilitet, inom samma enhet Datalagring och datadelning? Dela data, i vilken form? Rådata? Tvättad data? Bara ett namn? Ny nomenklatur? Nu när vi har all data: Hur lika vs olika kan isolaten vara för att tillhöra samma utbrott/kluster? Internationella jämförelser-hur gör vi under övergångsperioden innan alla har givits möjlighet till ny teknik? Sid 2.

2013 börjar man på allvar starta arbetet med att gå över till WGS: Framför allt i USA, UK, DK Sid 3.

Vilka bakteriella livsmedelsburna smittämnen typar vi inom det mikrobiella övervakningsprogrammet Salmonella (inhemsk smitta) 7-800 isolat per år EHEC (alla) cirka 300 per år Listeria (alla) cirka 100 per år Shigella (inhemsk smitta) cirka 100 per år Biofilm med Salmonella Sid 4.

Och vilka analyseras nu med WGS I rutinövervakingen Listeria och EHEC Som subtypningsverktyg i utbrott Salmonella, Shigella, Campylobacter Sid.

. Sid Översätta befintlig metodik till WGS? 6 H-antigen H-antigen O-antigen PFGE_ApaI PFGE_AscI L1/14 L11/14 L12/14 L15/14 L17/14 L18/14 L19/14 L2/14 L21/14 L22/14 L23/14 L27/14 L28/14 L3/14 L30/11 L34/14 L35/14 L4/14 L40/14 L49/13 L49/14 L5/11 L5/14 L50/14 L55/13 L56/14 L57/14 L58/13 L59_14 L6/14 L60_14 L62/13 L70_14 L74/13 L74_14 L75/13 L84/13 L85/13 L9/14 L90/13 L93/13

Övergången till WGS som epidemiologiskt typningsverktyg vid Folkhälsomyndigheten Det började med Listeria monocytogenes Allvarlig sjukdom, relativt få isolat, litet genom, få typningsmarkörer att översätta till ny metodik Sid 7.

Listeria tidigare metodik PCR för verifiering av art (L. monocytogenes) för bestämning av molekylär serotyp PFGE för klusteranalyser (utbrott, smittspåring) för verifiering av art (L. monocytogenes) för bestämning av molekylär serotyp Sid 8.

Listeria Odling (1 dag) PCR för art och molekylär serotyp (1 dag) PFGE (4 days) Tidigare metodik Dagar NGS-baserad metod Odling (1 dag) Extraktion+NGS arbetsflöde (4 dagar) Sid 9.

Sid 10.

Sid 11.

Sid 12.

Sid 13.

WGS nu även för EHEC Sid 14.

EHEC analyseras nu med WGS i rutinen Serotyp, subtyp shigatoxingen, eae, MLST, andra virulensgener Sid.

EHEC analyseras nu med WGS i rutinen Serotyp, subtyp shigatoxingen, eae, MLST, andra virulensgener Sid.

SNP-bestämning för klusterdetektion Fördelar: Högsta möjliga upplösning Kräver ingen databas eller något speciellt (typnings-)schema Nackdelar Rekombinationer kan ge felaktiga avståndsbestämningar släktmässigt Svårt att jämföra mellan laboratorier utan att dela rådata. Sid 17.

Visualisering Fylogenetiska träd Visar en modellerad evolution Minimum spanning trees Visar det kortaste avståndet (räknat på skillnader) när ett dataset länkas ihop Sid 18.

Resultat WGS jmf PFGEmetodologisk frågeställning Sid 19.

wgmlst/cgmlst Samma sak som vanlig MLST men fler gener Exempel: L. monocytogenes cgmlst, 1700 gener Man bestämmer normalt inte en ST från profilen utan använder hela vektorn med allel-ids som indata för klustring Fördelar Klarar av rekombinationsevents Möjliggör standardiserad nomenklatur Lätt att utöka en analys med fler isolat Nackdelar Lägre upplösning än SNPs Kräver central databas och datakurering Sid 20.

Samarbete nationella myndigheter SVA och FOHM delar vid behov isolat eller WGS-data FOHM analyserar (typar) bl a Listeria och EHEC åt Livsmedelsverket Sid.

och på EU-nivå många initiativ, många aktörer som vill bygga databaser, lösa nomenklaturfrågor dela typningsdata och arbetet med att följa och stötta utvecklingen mot WGS Sid 22.

Databas vid ECDC där medlemsländerna delar typningsdata och epidata The European Surveillance System (TESSy) molecular surveillance service (MSS) TESSy MSS: Webbaserad plattform innehållande bl a information om serotyp PFGE-profiler, MLVA-profiler och information om land, tidpunkt, etc Sid 23.

ECDC I databasen scannar ECDC multinationella kluster och informerar medlemsländer inom aktuella kluster om dessa och initierar ev utredning. Startat en pilot med EFSA att dela typningsdata inom TESSy MSSplattformen. Sid 24.

Sid.

Nationella internationella utmaningar Ingen standardiserad nomenklatur Saknas struktur för hur systematiskt dela data Tolkning av kluster: är de lika eller inte? Hur mycket meta (epi)-data förutom WGS-data från olika källor kan delas? När och hur kan resultaten från gemensamma kusterutredningar kommuniceras. Sid.

Sid 27.