Laboratoriefrågor. Karin Tegmark Wisell Avdelningschef mikrobiologi

Transkript

1 Laboratoriefrågor Karin Tegmark Wisell Avdelningschef mikrobiologi

2 Övergripande kring laboratorieberedskap, diagnostik och de nationella mikrobiella övervakningsprogrammen, Karin Tegmark Wisell Ett referenslaboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi, Hans Gaines 7/24-beredskapsdiagnostiken och Klinisk mikrobiolog i beredskap, Thomas Tolfvenstam Sid 2.

3 Sid 3.

4 Justering av enheterna och dess namn -ökad tydlighet i relation till vårt uppdrag -från 1 november Sid 4.

5 Laboratorieberedskap för diagnostik av högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa ( 12.2) Allmän- eller samhällsfarlig sjukdom av allvarlig karaktär Möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade Uppenbar risk för smitta föreligger omfattar diagnostik av 21 virala smittämnen & antrax Ex, ebola och andra blödarfebrar, fågelinfluensa, mers 24/7 beredskap med Klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) Laborativ utförare i beredskap (LiB) Sid 5.

6 Beredskap för mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur ( 10.2) Folkhälsomyndigheten säkrar att hälso- och sjukvården har tillgång till de analyser som landet behöver för ett effektivt smittskydd. Diagnostik för anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen, internationella hälsoreglementet samt EU:s förteckning över biologiska smittämnen med hög risk. Epidemiologisk typning av motsvarande smittämnen där sådana analyser kan leda till smittskyddsåtgärder Omfattar över 250 olika analyser Sid 6.

7 Sid 7.

8 Sid 8.

9 Sid 9.

10 Epidemiologisk typning av motsvarande smittämnen där sådana analyser kan leda till smittskyddsåtgärder Sid10.

11 Uppdragsverksamhet (4 ) Omfattande diagnostisk verksamhet för särpräglade infektionsdiagnoser (majoriteten icke inhemska) Parasitologi Virologi Omfattande analysutbud av vattenanalyser Sid11.

12 Utvecklingsområden Utveckla Analyser i Sverige till att också omfatta övrig mikrobiologisk diagnostik analyser för epidemiologisk typning Införande av elektroniska remisser och provsvar Sid12.

13 Stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd (3 8) FoHM-dagar Nätverksutbyte Equalis Panelutskick Referensmetodiken Gula böckerna Implementering av ett referenslaboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi Sid13.

14 Sid 14.

15 Sid 15.

16 Följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar utvärdera effekterna av vaccination.. (3 6) Nationella mikrobiella övervakningsprogram Immunitetsuppföljning Sid16.

17 KT1 Immunitetsuppföljning 2015 Difteri-Pertussis-Tetanus (8-80+ år) Morbilli-Partotis-Rubella ( år) Polio Insamling av sera under 2015 Analys under 2016 och framåt Sid17.

18 Bild 17 KT1 Karin Tegmark-Wisell;

19 Nationella mikrobiella övervakningsprogram Nationell kunskapsuppbyggnad Nationell utbrottsdetektion Internationell åtagande Metod- och kvalitetsstöd Utvärdering av åtgärder (t ex vaccinationseffekt) Sid18.

20 Sid 19.

21 Sid 20.

22 Sid 21.

23 Utvecklingsområden Förbättrad rapportering och enklare tillgång till dataunderlag NGS (Next Generation Sequencing) Sid22.

24 NGS Möjlighet att köra i rutinanalys Listeria, Influensa A and B, ESBL, Streptococcus pneumoniae, Salmonella Under utveckling EHEC, VRE, MRSA, Haemophilus influenzae, HBV, HAV, HCV, Rota Stora möjligheter men också utmaningar Sid23.

25 Övergripande kring diagnostik och de nationella mikrobiella övervakningsprogrammen, Karin Tegmark Wisell Ett referenslaboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi, Hans Gaines 7/24-beredskapsdiagnostiken och Klinisk mikrobiolog i beredskap, Thomas Tolfvenstam Sid 24.

26 Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi Hans Gaines Avdelningen för mikrobiologi

27 Decentralisering av mikrobiologisk diagnostik Statens Bakteriologiska Laboratorium Smittskyddsinstitutet Folkhälsomyndigheten : Centrallaboratorium 1993: Rutindiagnostiken avvecklas, speciella diagnostiken kvarstår Forskningsuppdraget begränsas, speciella diagnostiken kvarstår. 2014: Laborativ verksamhet på en samlad avdelning för mikrobiologi Nationell mikrobiell övervakning Diagnostik av smittskyddsbetydelse Tillhandahålla unika analyser speciellt högsmittsamma ämnen Stöd vid utbrott och för kvalitetsoch metodutveckling Sid.

28 24 kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige Sunderby sjukhus Sid 27. Östersunds sjukhus Falu lasarett Universitetssjukhuset i Örebro Mälarsjukhuset i Eskilstuna (Unilabs) Centralsjukhuset i Karlstad NÄL i Trollhättan Kärnsjukhuset i Skövde (Unilabs) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus i Borås Länssjukhuset i Halmstad Skånes Universitetssjukhus Norrlands Universitetssjukhus Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Gävle sjukhus Akademiska Universitetssjukhuset Centrallasarettet i Västerås Folkhälsomyndigheten Karolinska Universitetssjukhuset SLL (Unilabs) SLL (Aleris Medilab) Universitetssjukhuset i Linköping Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Visby lasarett Centralasarettet i Växjö Kalmar sjukhus

29 9 miljoner enskilda analyser årligen i Sverige <0,5% vid Folkhälsomyndigheten Sid 28.

30 Antal utförda analyser Antal olika analyser Folkhälsomyndigheten <0,5% av 9 miljoner antal analyser i Sverige Folkhälsomyndighet en ca 250 olika analyser Sid.

31 Kliniska laboratorier Storskalig analys Multiplex diagnostik Automatiserad Ökade effektivitetskrav Folkhälsomyndigheten Fåtalsanalys Enstaka smittämnen Manuell analys Hög kostnad/prov Sid 30.

32 Samma perspektiv i de flera europeiska länder Decentralisering Risk för kostsam verksamhet Införande av referenslaboratorier i syfte att nå ökad effektivitet och minskad sårbarhet I Storbritannien och Danmark har centrallaboratoriernas verksamhet begränsats först på senare tid. England har utsett referenslaboratorier. I Finland och Norge har de centrala instituten väsentligen ansvar för övervakning medan referensfunktionerna för diagnostik lagts ut på kliniska laboratorier Frankrike och Belgien har utsett referenslaboratorier Tyskland har sedan 1998 utvecklat ett nätverk med referenslaboratorier Sid.

33 ECDC har i samverkan med experter från alla EU medlemsstater tagit fram fem kärnfunktioner för referensfunktioner (alla är inte nödvändiga för alla smittämnen) 1. Referensdiagnostik Referensmetoder för diagnostik/karakteristik, analys av svårbedömda prov. Viktiga analyser men inte sällan få prov, kostsamma och tekniskt svåra metoder. 4. Samverkan/utveckling Delta i nationella/internationella nätverk. Arbeta med utveckling av metoder, kvalitetssäkring och forskning. 3. Vetenskaplig expertis För att bistå laboratorier och andra aktörer med stöd, råd och utbildning för laborativ verksamhet inklusive för beredskap och hantering av utbrott, etc. 2. Referensmaterial: Hålla stammar/sera, etc för laboratorier och organisationer för utvärdering, validering och kvalitetssäkring. 5. Övervakning, varning, beredskap för utbrott Kontroll av sjukdomar och smittämnen för att identifiera nya / förändrade smittämnen / spridningar. Övervakning av smittämnen för att säkra att diagnostik håller kvalitet. Sid 32.

34 Förslag till utveckling av ett laboratorienätverk i syfte att nå ökad effektivitet och minskad sårbarhet för smittskydd och mikrobiologi i Sverige 2012 Utredning 2013 Remiss 2014 Samverkan med SKL 2015 Överenskommelse mellan Folkhälsomyndigheten, landsting och regioner Sid33.

35 Tre steg för att införa ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi -för ökad effektivitet och minskad sårbarhet Steg 1 Ansvar för funktioner för ett laboratorienätverk Sid.

36 Övergripande principer för ansvar Folkhälsomyndigheten ansvarar för att säkra att landets hälso- och sjukvård har tillgång till diagnostiska analyser för anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen Internationella hälsoreglementet EU CBRN Action Plan high-risk biological agents Sid.

37 Övergripande principer för ansvar Landstingen ansvarar för laboratorieundersökningar som utförs inom hälso- och sjukvården för säker vård och behandling av patienter samt analyser som görs för att följa det lokala smittskyddsläget liksom utredning av lokala utbrott av smittsam sjukdom. Sid.

38 Tre steg för att införa ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi -för ökad effektivitet och minskad sårbarhet Steg 1 Steg 2 Ansvar för funktioner för ett laboratorienätverk Struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Sid.

39 Tre steg för att införa ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi -för ökad effektivitet och minskad sårbarhet Steg 1 Steg 2 Ansvar för funktioner för ett laboratorienätverk Struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Steg 3 Implementering och förvaltning av ett laboratorienätverk Sid.

40 Projekt för att ta fram förslag Milstolpe 1 Definition av referensfunktioner, vilka varierar för olika smittämnen och sjukdomar, som för de mikrobiologiska laboratorierna är rationellt att tillhandahålla vid ett referenslaboratorium. Sid.

41 Projekt för att ta fram förslag Milstolpe 1 Definition av referensfunktioner, vilka varierar för olika smittämnen och sjukdomar, som för de mikrobiologiska laboratorierna är rationellt att tillhandahålla vid ett referenslaboratorium. Milstolpe 2 Redovisning av ekonomiska konsekvenser för nätverkets ägare.. Sid.

42 Projekt för att ta fram förslag Milstolpe 1 Definition av referensfunktioner, vilka varierar för olika smittämnen och sjukdomar, som för de mikrobiologiska laboratorierna är rationellt att tillhandahålla vid ett referenslaboratorium. Milstolpe 2 Redovisning av ekonomiska konsekvenser för nätverkets ägare. Milstolpe 3 Förslag om tillvägagångssätt för att utse och tillsätta referenslaboratorier. Sid.

43 Projekt för att ta fram förslag Milstolpe 1 Definition av referensfunktioner, vilka varierar för olika smittämnen och sjukdomar, som för de mikrobiologiska laboratorierna är rationellt att tillhandahålla vid ett referenslaboratorium. Milstolpe 2 Redovisning av ekonomiska konsekvenser för nätverkets ägare. Milstolpe 3 Förslag om tillvägagångssätt för att utse och tillsätta referenslaboratorier. Milstolpe 4 Förslag om former för förvaltning av nätverket sedan det etablerats. Sid.

44 Tre steg för att införa ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi -för ökad effektivitet och minskad sårbarhet Steg 1 Steg 2 Ansvar för funktioner för ett laboratorienätverk Struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Steg 3 Implementering och förvaltning av ett laboratorienätverk Sid.

45 Mål: Ett virtuellt centralt referenslaboratorium Centrum Referenslaboratorier Sid 44.

46 Frågor? Sid 45.

47 Övergripande kring diagnostik och de nationella mikrobiella övervakningsprogrammen, Karin Tegmark Wisell Ett referenslaboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi, Hans Gaines 7/24-beredskapsdiagnostiken och Klinisk mikrobiolog i beredskap, Thomas Tolfvenstam Sid 46.

48 TACK!