Multiresistenta bakterier

Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Multiresistenta bakterier i Primärvård

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

VRE - hygienrekommendationer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Lokal anvisning

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Antibiotikaresistens

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

MRB Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MRSA vårdhygieniska aspekter

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Multiresistenta bakterier

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

Basala hygienrutiner Länsövergripande

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

MRSA. Information till patienter och närstående

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

MRSA. Information till patienter och närstående

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Influensa A och B samt RS-virus

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Hygienkonferens. Hösten 2016

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

ESBL. Information till patienter och närstående

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Transkript:

Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens

Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum Beta-laktamas Ex. hos Klebsiella pneumoniae eller E.coli VRE Vancomycin Resistent Enterokocker

Stafylokock aureus Hudbakterie Sårinfektioner, bölder Infektion i skelett, leder 80% tillfällig bärare (näsa) 20% bärare (näsa)

Utbredning Finns som normalflora på sjukhus i alla länder förutom i Norden och i Holland. Sprids lätt om de hygieniska rutinerna ej fungerar. Vårdtagare och personal kan bli koloniserade längre tid

MRSA i EUROPA 2012 (blododlingar) Källa: www.edcd.com

Riskfaktorer Sår Hudskador Eksem Katetrar Dränage KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling

ESBL Är ett enzym (Extended Spectrum Beta-Laktamas), ingen bakterie Vanliga tarmbakterier bildar detta Orsakar ofta urinvägsinfektion kan ge blodförgiftning

ESBL - enzym som vissa tarmbakterier kan bilda Allt vanligare också i öppenvården Smittar via kontakt - främst indirekt, via vårdpersonalens händer, föremål utlandsvistelse via mat sjukvård

Förekomst av ESBL i Sverige 2015: 9613 nya fall

VRE - vancomycinresistenta enterokocker Tarmbakterie orsakar UVI, sårinf, blodförgiftning sätter sig fast i miljön -städning viktigt Vancomycin - viktigt ab för intensivvårdsavd. Anmälningspliktig och smittspårnings-pliktig

Miljö som smittkälla Odling positiv för VRE Odling negativ för VRE

Smittfri-förklaring? MRSA Socialstyrelsens rekommendationer 3 negativa odlingar med minst 1 år mellan första och sista odlingen ansvarig läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkaren ESBL och VRE nej

Vad finns att göra?

Vad kan vi göra? Mål: att förebygga spridning inom vård och omsorg. Hur: Bryta smittvägar - Basala hygienrutiner!!! Screening, smittspårning, uppföljning

Screeningprogram

Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta

Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål

Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade man kan vara bärare utan symtom... Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier

Basala hygienrutiner ska tillämpas i allt vårdnära arbete!

Personal Handhygien Inga ringar, armbandsklockor/armband. Desinfektera händerna före och efter all vårdtagarkontakt. Om händerna är synbart smutsiga skall de också tvättas, torkas och därefter desinfekteras. Handskar Använd handskar endast vid risk för kontakt med kroppsvätskor samt åtgärder som innebär risk för blodsmitta. Ta av handskarna direkt efter avslutat arbete. Desinfektera händerna.

Personal Arbetsklädsel Kortärmad arbetsdräkt Bytes dagligen Engångsplastförkläde vid risk för att kläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor

Vårdtagaren Enkelrum med eget hygienutrymme rekommenderas Ska serveras mat, ej ta själv Kan äta i matsalen, men tillse att ev. sår har välfixerat förband Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt Vårdtagarens handhygien Har ej tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering

Besökare God handhygien Har ej tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering

Rengöring och desinfektion Punktdesinfektion på tagytor med alkoholbaserat rengöringsmedel Torka golvet med allrengöringsmedel vid behov eller enligt rutin. Rumsbunden städutrustning, helst med engångsmopp Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor förstahandsval I annat fall kemisk desinfektion med alkoholbaserat rengöringsmedel

Tvätt och avfall Rumsbunden tvättkorg/säck Separera tvätten Tvätt i 60 grader Rumsbunden soppåse/säck Uribag, stomipåse, blöjor etc, kastas i separat soppåse som kastas direkt i brännbart hushållsavfall Uribags, stomipåsar etc ska tömmas innan de kastas

Hjälpmedel och medicinskteknisk apparatur Personbundna Rengöring / desinfektion mellan vårdtagarna Spol- och diskdesinfektor Går ej att rengöra? Kasta!

Undersökning och behandling MRB hindrar inte nödvändiga undersökningar och behandlingar! Meddela mottagande instans i förväg, så att de kan vidta smittförebyggande åtgärder

Även en person med multiresistenta bakterier har rätt till en vård med värdighet

Risker för personal? Resistenta tarmbakterier: Personal sällan koloniserad Egen normalflora skyddar bra Basala hygienrutiner gott skydd

Provtagning personal MRSA: arbetat på sjukhus eller varit patient utomlands sista 6 månaderna vårdpersonal som har MRSA i familjen vid nyupptäckt vårdtagare - personal med hudlesioner spridning på vårdenhet - SME och vårdhygien avgör

Du skall undvika att vårda vårdtagare med MRSA: Om du har: eksem sår andra kroniska hudlesioner

ESBL och VRE Inga restriktioner Multiresistenta bakterier utgör ingen risk för gravida!

Jobba med MRSA? JA: utan riskfaktorer - läkare bedömer NEJ: Ska inte jobba vid hudlesioner, akut ÖLI, eller snuva relaterad till allergi Ska inte jobba vid pågående infektion med MRSA

Personal med MRSA Smittsamheten bedöms från fall till fall Hel hud och välinformerad= låg smittsamhet Infektionsmottagningen handlägger