STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

Relevanta dokument
GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

Verksamhetsplan

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Plan för småbarnsfostran

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Orange Centrals Förskola

1. Enhetens verksamhets idé

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Planen för småbarnsfostran

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

IGELKOTTENS Arbetsplan

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Solglimtens verksamhetsplan

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

IGELKOTTENS Arbetsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Plan för fritidsverksamheten

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Arbetsplan Älvbackens förskola

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

För Dig som vill veta mer om

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsbeskrivning för

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

VERKSAMHETSPLAN 2016

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Arbetsplan Tellus 2016/2017

VERKSAMHETSPLAN 2017

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Östers förskola. Arbetsplan

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola Frågeställning:

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Transkript:

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen 26, 00300 Helsingfors. Verksamhetsåret 2013 2014 inleds med 8 barn, sex pojkar och två flickor i åldern 1-4 och två vuxna. Storstugan har öppet mellan 7:30 och 17:00. Maten levereras från Palmia och värms upp på plats av personalen. Storstugan har ingen egen gård utan promenerar till Vimpelparken samt andra närliggande parker. Personalen består av en barnskötare och två gruppfamiljedagvårdare. 2. Värdegrund I vårt arbete på Storstugan vill vi tillgodose barnets grundbehov d.v.s.: Trygghet Vi vill erbjuda barnet en trygg och hemlik miljö där barnet kan öva sina sociala färdigheter och självkänsla samt stärka sin samarbetsförmåga. Kärlek Vi ger barnet närhet med att hålla i famnen, krama och trösta vid behov. Självständighet Barnet får tid för självständigt lärande, möjlighet att pröva på och lära sig av misstag. De äldre barnen får möjlighet, vid behov med vuxnas stöd, att själv hantera konflikter och lösa konfliktsituationer. Uppskattning och uppmuntran Vi visar vår uppskattning och uppmuntran genom att berömma barnet då det har lärt sig något nytt eller t.ex då det klarat av en uppgift. Förmågan att tro på sig själv Med positiv uppmuntran stärker vi barnets självförtroende. Att få en uppgift, göra någonting betydelsefullt och lyckas med det, är grundläggande för självförtroendet hos oss alla. Gränser Vi lär barnen gränser både för att de skall lära sig vad som är rätt eller fel, vad man får göra och vad inte. Att sätta gränser går hand i hand med trygghet. Glädje och humor Vi jobbar med glädje och humor. Vi skojar med barnen, skrattar mycket och har det roligt tillsammans. Bemötande Vi bemöter barnet som en unik individ som behandlas jämlikt och med respekt. Ett gott samarbete med föräldrarna är ett viktigt arbetsredskap för oss. 3. Med barnaögon

Vi arbetar på Storstugan enligt en modell som baserar sig på psykoterapeuten Katri Kanninens och psykologen Arja Sigfrids utarbetade modell Med barnaögon. Alla Helsingfors stads daghem och gruppfamiljehem följer denna modell. Personalen deltar i kursdagar för att lära sig arbeta enligt denna metod. 3.1. Fostringsgemenskapen Vi vill tillsammans med familjen stöda barnets utveckling och se till at barnen har det så trygg och bra som möjligt. Vi poängterar ett öppet samarbete och en god daglig kommunikation med föräldrarna. Vi berättar om hur barnet, både som enskild individ och gruppmedlem, deltagit i verksamheten och på hurudant humör barnet varit på under dagen. Vi vill öppet berätta om såväl positiva som om tråkiga händelser. 3.2. Egenvårdare Då familjen får ett dagvårdsbeslut informeras de också om egenvårdarsystemet, mjuklandningsperioden och om vem som blir barnets egenvårdare. Varje barn har en s.k. egenvårdare som barnet kan anknyta till då det kommer till dagvården. Egenvårdarens uppgift är att speciellt fokusera på sina egna barn, vara tillhands hela tiden både fysiskt och psykiskt samt vara den trygga vuxna som barnet kan ty sig till under dagen. Egenvårdaren är också den som i första hand håller kontakt med barnets föräldrar. Varje höst har egenvårdaren ett samtal med barnets föräldrar om barnets individuella plan för småbarnsfostran och på våren ett utvärderande samtal. 3.3. Hembesök Vi strävar att efter att skapa en relation mellan familjen och egenvårdaren redan innan barnet börjar i dagvården. När familjen bekräftar dagvårdsplatsen kommer egenvårdaren överens om ett hembesök hos barnet. Besöket görs av två personer, egenvårdaren och daghemsföreståndaren. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt mellan egenvårdaren och barnet samt barnets familj. Barnets föräldrar får berätta för personalen om barnets egenskaper, vanor, värderingar och möjliga intressen och färdigheter. Under hembesöket görs planerna för den s.k. mjuklandningsperioden. Mjuklandningen kan vara 1-2 veckor lång beroende på hur snabbt barnet anpassar sig till dagvården. Vi respekterar föräldrarnas åsikter och vi strävar till en öppen kommunikation. 3.4. Smågruppsverksamhet Vi arbetar med smågruppsverksamhet som en del av egenvårdarmodellen. Vi delar upp våra 12 barn i mindre grupper t.ex. 4 barn per grupp. Grupperna delas ibland enligt egenvårdarbarn, ibland enligt åldern och kön, ibland enligt barnens egna önskemål. Den mindre gruppen får med den vuxna pyssla, spela, läsa och gå ut på promenad eller utfärd. I mindre grupper får barnet en bättre möjlighet att höras och synas som en enskild individ och har en större möjlighet att få den vuxnas hela uppmärksamhet. 4. Språket

Språket är ett av de viktigaste medlet för att kunna uttrycka sig, sina känslor och behov. Vi utgår från Lillemor Gammelgårds Språkstrategier för dagvården. Alla barn får uttrycka sig i både små och större grupper för att lära sig prata inför andra. Vi diskuterar och pratar om det vi gör och ser och utnyttjar alla övergångssituationer till stunder av dialog. Vi läser minst 3 böcker per dag plus de böcker barnen hämtar dagligen hemifrån eller på bokdagen. Vi vill poängtera att det är viktigt med nya, hela och inspirerande böcker och att vi läser enbart på svenska. Regelbundna biblioteksbesök görs för att introducera litteratur och sagor för barnen.vi strävar efter att gå till biblioteket ungefär en gång i veckan, i både små och större grupper. Personalen och barnen väljer tillsammans de böcker som de vill låna, ca 10-15 böcker per vecka. Förutom böcker läser vi roliga ramsor, rimmar, förklarar, beskriver, hittar på historier och funderar på hur man kan uttrycka saker och ting enbart med miner och gester. 5. Leken Fri lek ledd lek Under dagen får barnen leka fri lek och ledd lek både inne och ute. Barnet lär sig genom lek och rörelse. Den fria leken ger barnet möjlighet att öva sina sociala färdigheter, språk och fantasi. Under den fria leken utvecklas barnets fantasi och vänskapsanknytningar sker. Vi tycker att det är viktigt för barnen att få leka fria lekar varje dag under en tillräckligt lång stund och att leken kan sparas till nästa dag. Under fri lek ute får barnen springa fritt, cykla och klättra. Där träffar de andra barn och lär sig ta hänsyn och respektera andra och också lära sig att dela med sig. Både fri lek och ledd lek är viktigt för barnet. Ledd lek sker under dagen, oftast på förmiddagen efter morgonsamlingen. Den ledda leken ger barnen struktur och regler. De övar sig i att lyssna, ta emot direktiv, fungera i grupp och samarbeta. Genom den ledda leken för vi också traditionella lekar vidare till följande generation, både inne- och utelekar. 6. Dagsstruktur och verksamhetsform 7:30 Storstugan öppnar 8:00-8:30 Frukost för de barn som inte ätit frukost hemma 9:00 Morgonsamling 9:30 Smågruppsverksamhet och/eller utevistelse 11:00 Sagostund 11:15 Lunch 11:45 Avslappning & vila 13:00 Uppgifter & Fri lek för de som är vakna 14:30 Mellanmål 15:00-17:00 Fri lek ute/inne 17:00 Storstugan stänger VECKOSCHEMA Måndag: Tisdag: Leksaksdag Rörelse och motion

Onsdag: Torsdag: Fredag: Sångstund Biblioteksdag Bokdag Rörelse och motion Vi vill uppmuntra barnen till att röra på sig och känna glädje i att sporta. Vi har möjlighet att ha gymnastik i gymnastiksalen i Haga lågstadieskola. Vi både går till och tillbaka från skolan. Vi bygger upp gymnastikstunden med olika delmoment. Vi börjar med en inledningssång, därefter en uppvärmningsstund. Gymnastikstunden innehåller roliga ledda lekar där barnen övar samarbete, att lära sig lyssna, ta emot direktiv och utföra uppgiften. Vi jobbar med olika teman t.ex. bollar, balans, hoppa, dansa, koordinationsövningar. Natur och miljö Att barnet får upptäcka och uppleva naturen är grundläggande för barnets utveckling. I naturen finns alla möjligheter att utforska, lära sig nya saker och leka tillsammans. Vi rör oss i närmiljön här i Lillhoplax, t.ex. Centralparken, häststallarna, närliggande lekparker och grönområden. Utfärder Vi utforskar vår närmiljö och övar oss att röra oss i trafiken. Vi använder oss av allmänna transportmedel och får nya upplevelser och diskussionsämnen. gruppen som helhet övar sig att röra sig tillsammans (gå i kö parvis), ta hänsyn till andra och visa artighet. Vi är alltid öppna för förslag gällande våra utflyktsmål. Leksaksdag Leksaksdagen ger barnen möjlighet att visa varandra och berätta om leksaken som är viktiga för dem. Poängen är inte i första hand själva saken utan samlingen där barnen berättar om sin sak, då övar barnen att tala inför en grupp. Sångstund/ roliga rytmer Musik och sång är en naturlig del av Storstugans verksamhet. Vi använder oss mycket av tecken och rörelser då vi sjunger. Vi stöder sånginlärningen med bilder, sångkort och använder oss av olika instrument. Rytmiska övningar stärker barnets språkliga utveckling, orden får en rytm. Barnen får lyssna på olika sorters musik och dansa då de känner för det. Bildkonst Barnen får uppleva olika konststilar och pröva på olika tekniker. Vi stöder barnens individuella intressen, men gör också gemensamma projekt med hela gruppen tillsammans. Viktigt är att barnen får experimentera och uttrycka sig genom konst. All konst är konst! Vi strävar efter att ge utmaningar enligt barnens åldrar och kunskapsnivå. Naturligt är att pyssla enligt högtiderna i kalendern. 7. Stöd till familjer och barn Om personalen eller föräldrarna känner oro för ett/sitt barn har vi möjlighet att konsultera och få stöd från flere olika instanser. I första hand tar vi kontakt med specialträdgårdslärare Carita Hjelt. Hon stöder personalen i frågor gällande oro kring ett barn. Vårt samarbete med hälsocentralen sker främst i samband med att barnet fyller fyra år och skall gå på kontroll hos både hälsovårdare och läkaren (4Hyve). Innan kontrollen förs ett

samtal personal och föräldrarna emellan. Vid behov kan personalen kontakta hälsovården om det uppkommer frågor. Språkstödsbarnträdgårdsläraren Johanna Karlsson ger oss tips, idéer och inspiration då det gäller språket. Familjerådgivningen stöder både familjer och personal i frågor gällande barn- eller familjeärenden. 8. Uppdatering Vi utvärderar och uppdaterar vår plan för småbarnsfostran vid inledandet av verksamhetsåret 2014-2015. 9. Personalen på Storstugan verksamhetsåret 2013-2014 Barnskötare Mikaela Hägglund Gruppfamiljedagvårdare Ilse-Mai (Ia) Seeck Storstugans telefonnummer 050 30 11 639 Storstugans e-post rpph.storstugan@hel.fi Familjedagvårdsledare Linda Haglund Telefonnummer 050 3011626 E-post linda.haglund@hel.fi