Hemostasen. Hemostasen

Relevanta dokument
Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia

PK (INR) och D-dimer

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Reproduktions- Immunologi

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

1.5 Hemostasen en översikt

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Antikoagulantia PÅL/2011

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

PK-INR PT-INR D-dimer

ANELÄK Massiv transfusion

Trombocytvariabler. Mats Bergström Unilabs Eskilstuna. Unilabs 1

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Hemostasrubbningar inom

Bilden visar erytrocyter med HbH-inklusioner samt retikulocyter(blåare)

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC och ackreditering.

Utredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Tandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Stora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

En metodjämförelse av analysinstrumenten Thrombolyzer Compact X och STart 4 vid analys av P-TT-INR. Marlene Friberg

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Expertgruppen för Koagulation

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Kan Blödningstid ersättas med Multiplate? Spec BMA, Med Mag Inger Fagerberg Blixter Koagulationslab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Användning och nytta med analys av tromboelastografi hos sjuka hundar

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

APTT konstiga resultat och lupus

Perioperativ handläggning av den komplexa patienten

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Koagulation och monitorering! Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

P-piller och ärftlig trombosbenägenhet

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Hemostas vid allvarlig blödning

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Klassifikation av anemi och koagulation

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Ischemi/reperfusion T3

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Utredning av preanalytiska faktorer vid hemostasundersökningar

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Patient-/vårdgivarguide

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Dialys med heparin antikoagulantia Anders Enskog Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Fördelning mellan indikationer för warfarin behandling

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Transkript:

Hemostasen Hemostasen Primära hemostasen Sekundära hemostasen (humoral koagulation) Fibrinolysen Analyser för att följa de olika delarna i hemostasen

Hemostasen Hemostasen Normal hemostas beror på Blod kärl endotelcellsfunction Trombocyter Koagulationsfaktorer Fibrinolys Och Kininsystemet Serinproteasinhibitorer - serpiner Komplementsystemet

Hemostasen Primära hemostasen Trombocytplugg bildning Sekundära hemostasen Koagulationen Fibrinolysen Blodkärl Endoteliala celler (E) Syntetiserar och utsöndrar material till basala membranet (BM) Kollagen (C) Elastin Fibronektin Aktiv i hemostasen, syntetiserar: Tissue factor (TF) Prostacyclin vwf Plasminogenaktivator AT III Trombomodulin Eliminerar vasoaktiva och trombocyt aggregerande ämnen Serotonin Bradykinin Angiotensin I

Von Willebrand Factor - vwf Multimert protein Del av trombocytadhesionen till kärlväggen och andra trombocyter Finns i plasma, bär faktor VIII (FVIII) Syntetiseras i endotelceller och megakaryocyter och lagras i Weibel-Palade kroppar (endotelceller) och i α-granula i trombocyter Kommer från megakaryocyter en megakaryocyte - 4000 trc täta granula α-granula Mitokondrier öppet kanalikulärt system täta tubulära system Glykogen Glykokalyx Membranglykoproteiner Trombocyter

Täta granula innehåller Ca 2+ ADP Serotonin ATP M.m. α-granula innehåller Platelet factor 4 (PF4) Heparinantagonist Platelet derived growth factor (PDGF) ß-tromboglobulin Fibrinogen vwf Trombospondin etc

trombocytmembranet Glykoproteiner (GP) Fungerar som receptorer Platelet factor 3 (PF3) Fosfolipider i membranet fosfatidylserin Primära hemostasen trombocytfunktion Bildningen av en mekanisk plugg Tre faser Adhesion Sekretion Aggregation

Adhesion Trombocyterna adhererar till subendoteliala strukturer med hjälp av vwf och GP 1b därefter bindning av GP IIb/IIIa (fibrinogenreceptor) efter exponering. Binder mer vwf. Metaboliska reaktioner startar Sekretion av granula Trombocyten ändrar form Aggregation Sekretion av granula efter exponering för kollagen eller trombin Frisättning av granula innehåll ADP Serotonin Fibrinogen Lysosomala enzymer ß-tromboglobulin PF4 heparin neutralising factor

ADP ADP binder till receptorer på trombocytmembranet 1. Aktiverar fosfolipas frisätter arakidonsyra från membranet 2. Arakidonsyra omvandlas till PGG 2 och PGH 2 via COX enzymer 3. I endotelcellen omvandlas PGG 2 och PGH 2 till prostacyklin som ökar trombocytens camp och Ca 2+ - hämmar trombocytaggregation 4. I trombocyten sker samma sak fast PGG 2 och PGH 2 omvandlas till tromboxan A 2 vilken minskar camp bildning och minskar Ca 2+ - trombocyten aktiveras 5. Trombocytpluggen byggs på rätt ställe Aggregation ADP och TXA 2 ökar aggregationen ADP gör att trombocyterna blir kladdiga trombocyterna adhererar till varandra Positiv feed-back en trombocytplugg bildas

Prokoagulant aktivitet på trombocyten Trombocytens sekretion och aggregation leder till exponering av negativt laddade fosfolipider (fosfatidylserin) i membranet Bildningen av koagulationskomplex genom Ca 2+ interaktioner orientering och koncentrering Tenas IXa VIIIa X Protrombinas Xa Va - II Koagulation Lokal koncentration av koagulationfaktorer till skadat område Yt-medierade reaktioner Kollagen Fofolipider på trombocytmembranet Tissue factor (vävnadsfaktor) Olika modeller finns

Slutprodukter från koagulationen Slutprodukter från koagulationen Fibrin deponeras runt trombocyterna korskoppling med hjälp av faktor XIII a stabiliserar pluggen Koagulationmodeller - I Klassiska teorin 1905 Inre och yttre tromboplastinaktivitet 1970 Vattenfalls,modellen 1964

Koagulationmodeller - II Koagulationmodeller - III Kaskadteorin

Ny koagulationmodell Initieringsfas TF och faktor VII Aktiverar faktor IX och X Amplifieringsfas På trombocytytan exponering av receptorer Binder kofaktorerna V och VIII Propageringsfas TF-faktor startar koagulationen X II VIII/vWF VIIIa TFPI VIIa TF Monocyt Xa Va IIa V Va IX VII TF IXa X II AT Trombocyt IXa VIIIa Xa Va IIa Aktiverad trombocyt

koagulation - initieringsfas vävnadsskada TF exponeras Binder och aktiverar, i närvaro av Ca 2+, faktor VII TF-FVII a aktiverar X X a IX IX a X a aktiverar en liten mängd faktor II (trombin) Koagulation - amplifieringsfas Faktor II a aktiverar initialt kofaktor V V a kofaktor VIII VIII a Faktor XI XI a ökar produktionen av faktor IX a

koagulation - propageringsfas Bildning av komplex på trombocytens yta Tenaskomplexet IX a VIII a aktiverar X X a Protrombinaskomplexet X a V a aktiverar II II a Faktor II a klyver fibrinogen till fibrin Aktiverar faktor XIII stabiliserar fibrinpluggen Kontroll av koagulationen Koncentrering av koagulationfaktorer till skadestället Blodflödet och hemodilution Inhibitorer till aktiva serinproteaser Tissue factor pathway inhibitor - TFPI Initiatieringsfasen Protein C pathway - PC Amplifieringsfasen Antitrombin III AT (ATIII) Propageringsfasen

TFPI Kan blockera initieringen av koagulationen genom att inhibera komplexet: tissue factor, faktor VII a och factor X a Fibrinolysen Plasminogen är bundet till fibrin i pluggen Plasminogen aktiveras av tpa eller faktor XII a + kallikrein tpa binder till fibrin Lokaliserad aktivering av plasminogen till plasmin Substrat för plasmin Fibrinogen Fibrin Faktor V Faktor VIII Andra proteiner

Protein C vägen Aktiveras genom trombomodulin bundet trombin Inaktiverar faktor V a och VIII a - stannar aktivering av trombin Funktionen hos protein C förstärks av protein S bundet till trombocytens yta inhiberar tpa inhibitorer förstärker fibrinolysen Kontroll av fibrinolysen tpa inhiberas av plasminogen aktivator inhibitor (PAI-1) P-plasmin inaktiveras av α 2 -antiplasmin α 2 - makroglobulin

Analyter primära hemostasen B-TPK trombocytantal 150-400 x 10 9 /L Blödningstid < 8 minuter metodberoende Test på trombocytfunktionen in vivo Analyter sekundära hemostasen Aktiverad partiell tromboplastin tid (APTT) Intrinsic system kontakt aktivering (XII, kallikrein, XI) IX a + VIII a X a +V a II a clot Plasma + Ca 2+ + kaolin + fosfolipider kontakt XI a IX a + VIII a X a + V a II a clot

Analyter sekundära hemostasen Protrombin tid / protrombinkomplex Bestämmer K-vitamin beroende koagulationsfaktorer (Owren; Quick) Faktor X, IX, VII och II (1972) Följer dicumarolbehandling Bestämmer faktor VII brist i huvudsak Plasma + Ca 2+ + vävnadstromboplastin (tissue factor) TF + VII a X a + V a II a clot INR International Normalised Ratio För standardisering av protrombin tid eliminerar skillnader mellan laboratorier Bestäms genom att dividera patientens PT tid med kontrollens tid och användning av en ISI exponent. ISI International Sensitivity Index en konstant för varje reagens K-vitamin beroende gammakarboxylering F X, IX, VII, II och PC, PS Gamma karboxylering på glutaminsyra Möjliggör kelatering av Ca 2+ Dicumarol (Warfarin) inhiberar ansvarigt enzym (karboxylas) färre koagulationsfaktorer med riktig funktion

TT trombin tid Analyter sekundära hemostasen Tillsats av exogent trombin Bestämmer fibrinogen till fibrin nedbrytning Ref. område 9-15 s Analyter sekundära hemostasen Bestämning av fibrinogen Utföres på samma sätt som TT Ref område 2.0 4.5 g/l Omvänt proportionell mot koagulationstiden

Analyter fibrinolysen FDP fibrin degradation products Plasmin klyver fibrin/fibrinogen till peptider FDP D-dimer bara från fibrin nedbrytning < 0.5 mg/l metodberoende Resultat utanför ref området PK INR Leversjukdom Vitamin K brist APTT Utan blödning Lupus inhibitorer antikroppar riktade mot fosfolipider Faktor XII brist Med blödning Faktor VIII brist eller inhibitorer Faktor IX brist PK och APTT behandlingseffekt dikumarol eller heparin Svår leversjukdom DIC disseminerad intravaskulär koagulation blödningstid utanför ref området Acetylsalicylsyra Von Willebrand sjukdom Defekt i trombocytfunktionen Uremi Leversjukdom

Störningar i hemostasen Vaskulär Autoimmun purpura Kopplad till streptokock infektion och penicillin Infektiös purpura Strukturell missbildning Skörbjugg vitamin C brist Trombocyter Kvantitativa störningar Trombocytopeni minskad produktion ökad perifer destruktion Kvalitativa störningar ändrad funktion Koagulationsstörningar Ärftliga Hemophilia A Von Willebrand sjukdom Förvärvade Leversjukdom Vitamin K brist Disseminated Intravaskulär Koagulation - DIC Hyperkoagultionstillstånd Ärftliga AT III brist Protein C brist FV mutationer APC resistens Förvärvade Graviditet och p-piller Malignitet och Trousseau s syndrom Fysiska fynd Differentiering av blödningssyndrom Mucocutana petechier och purpura Trombocyt störningar Hematom och hemarthros Koagulopati

DIC Blödningsstörning kopplad med onormal användning eller förbrukning av koagulationsfaktorer uppträder från sjukdomsprocesser genom kontaktaktivering infektion, gram negativa septicemi genom frisättning av vävnadsfaktor till/i cirkulationen Carcinom obstetriska komplikationer massivt trauma Utredning blödningsbenägenhet - I Prover som påvisar vanliga sjukdomar förenade med sekundär hemostasrubbning Skilja mellan primär och sekundär hemostas B-TPK Pt-blödningstid P-APT-tid P-PK P-fibrinogen

Utredning blödningsbenägenhet - II Defekt primär hemostas Trombodcytadhesion Von Willebrant faktor Sköra kapillärer Dysproteinemi ex. M-komponent Defekt sekundär hemostas P-APT-tid, normal P-PK FVIII eller FIX brist P-APT-tid, P-PK K-vitaminbrist Normal P-APT-tid, P-PK FVII brist kan misstänkas Utredning venös trombos Skreeningtester P-APT-tid P-PK Antikroppar mot fosfolipider Protein C - brist Protein S brist Antitrombin III - brist FVIII förhöjd APC-resistens FV mutation Protrombin mutation 20210 A-allelen - protrombin

Referensområden P-PK P-APTT B-TPK P-D-dimer P-FDP P-fibrinogen Enskilda koag. Faktorer Pt-blödningstid