Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016
Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden för att bilda sig och få beredskap för livet Eftersom minst hälften av Fagersjö-Magelungsskolans grundskolelever är flerspråkiga behövs en språkutvecklingsplan som främjar deras språk- och kunskapsutveckling. Den enskilda läraren kan sedan arbeta vidare och utveckla olika delar i sin egen språkplanering. Språkutvecklingsplanen omfattar ett 0-12-årsperspektiv, En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam språkpolicy där hela skolan arbetar för förbättrade förutsättningar för andraspråkseleverna. Detta innebär att alla lärare måste skapa strategier för att underlätta för eleverna. Myndigheten för skolutveckling 2007 1
Ett interkulturellt förhållningssätt Ett interkulturellt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete och utgör en grund för det språkutvecklande arbetet. Detta innebär att: Arbetet i skolan bygger på att barn och elever får en positiv respons på sin flerspråkighet, vilket bland annat innebär att inga hinder eller förbud mot användandet av modersmålet existerar. Skolan ser barnens kulturella arv och deras erfarenheter som en positiv tillgång i undervisningen. Barnen ser det egna modersmålet och flerspråkighet som tillgångar. De känner stolthet över att vara mångkulturella. Skolan arbetar för att öka föräldrars medvetenhet om samtalets och berättelsens betydelse för barnen och vikten av ett kontinuerligt läsande och skrivande, både på svenska och på barnens modersmål. En aktiv tvåspråkighet Skolan arbetar aktivt för att stärka modersmålets roll. Modersmålslärare och klasslärare, ämneslärare och förskolepedagoger arbetar I största möjliga mån parallellt med samma ämne i två språk. Man har exempelvis gemensamma teman, temadagar, projekt, utflykter och fritidsaktiviteter. Skolan utnyttjar modersmålslärarens kompetens om både den egna Och den svenska kulturen. Modersmålslärarna och deras elever ges möjlighet att få en likvärdig roll på skolan. Modersmålslärarna, speciellt de som är kontaktpersoner för skolan, har en tydlig plats där övriga pedagoger lätt kan få kontakt med dem för att möjliggöra samarbete - en fysisk eller virtuell plats. 2
Organisation Organisationen stödjer det språkutvecklande arbetet. Pedagogerna i alla ämnen har ett språkutvecklande förhållningssätt. Detta innebär att språknyckeln genomsyrar undervisningen vid medarbetarsamtal och arbetsteamsplanering reflekterar man kring språknyckeln. Dokumentation av skolans språkutvecklande arbete sker i verksamhetsberättelsen. Svenska som andraspråk är ett basämne/kärnämne med egen kursplan och betraktas som ett sådant hos pedagoger, elever och föräldrar. Det benämns dessutom korrekt. Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk i alla skolformer. I tveksamma fall görs en performansanalys. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är genomtänkt och sker på samma villkor som för andra basämnen/kärnämnen. Andraspråksperspektivet genomsyrar all ämnesundervisning. Skolledningen är insatt i andraspråksutvecklingen och har en positiv syn på svenska som andraspråk. De beaktar till exempel utbildning i svenska som andraspråk vid nyanställning av lärare. Skolledningen ska fokusera på språkutveckling när man organiserar och resursfördelar verksamheten. Samarbetet med modersmålslärare är organiserat, till exempel kring schema, gemensam planeringstid, dokumentation och bedömning, föräldrasamarbete, åtgärdsprogram, tvåspråkig undervisning med mera, utifrån de behov och möjligheter som finns. Skolan tar också tillvara den flerspråkiga personalens kompetens. Modersmålsundervisning och studiehandledning genomförs under skoltid. Kunskap om elevernas språkutveckling ligger till grund för planering av undervisningen i olika ämnen och arbetsområden. Elevernas språkutveckling bedöms kontinuerligt med de speciella bedömningsverktyg som finns för flerspråkiga elever, till exempel performansanalys och portfolio. Modersmålslärare gör en språklig bedömning på modersmålet som är jämförbar med den på svenska. Denna bedömning används sedan som ett verktyg i planering i samverkan med klassläraren/ ämnesläraren. 3
Nyanlända elever En elev räknas som nyanländ i 4 år, alltså även när eleven gått ut i ordinarie undervisning efter förberedelsegrupp - särskild hänsyn tas då även fortsättningsvis till elevens språkliga behov. Lärare I svenska som andra språk och modersmålsläraren gör en kartläggning av vad eleven redan kan vid mottagandet. Mål och riktlinjer för studion styr inriktningen av arbetet. Modersmålslärare får tillräcklig med tid för att eleverna ska kunna uppnå ett skolrelaterat språk och undervisningen bedrivs i nära samarbete med andra lärare. Mottagning startar alltid på en onsdag efter överenskommelse med skolsköterska och därefter pedagog för första kartläggning Adminstrativa frågor besvaras av expeditionen. Utslussningen till ordinarie klassundervisning planeras och dokumenteras i god tid mellan berörda pedagoger. 4
Språkutvecklande undervisning i grundskola Språkutveckling sker genom språkanvändning! Pedagogerna i alla ämnen har ett språkutvecklande förhållningssätt. Detta innebär att språknyckeln genomsyrar undervisningen: S- stöttning P- produktion R- rik interaktion Å- återkoppling K- kontextrika sammanhang Stöttning Pedagogen förenklar inte sin undervisning utan har höga förväntningar på eleverna och lägger undervisningen snäppet över men ser hela tiden till att stötta både språk- och ämneskunskaper. Pedagogen stöttar genom att skapa förförståelse, ta upp svåra ord och nyckelbegrepp, åskådliggöra genom bilder, demonstrationer med mera.(se mer under kontextrika sammanhang). Produktion Pedagogen stimulerar eleverna till en rik språkanvändning. Eleverna får använda sitt språk aktivt i många sammanhang, genom att tala, samtala, diskutera och skriva utifrån öppna frågeställningar. Rik interaktion Undervisningen ger eleverna många tillfällen att uttrycka sig efter sin förmåga och pedagogen organiserar en rik och aktiv interaktion, muntligt och skriftligt i helklass, i smågrupper, från elev till elev och i individuella samtal mellan lärare och elev. Återkoppling Återkoppling gällande elevernas ämnesanknutna språkutveckling sker kontinuerligt med språknyckeln som stöd mellan lärare-elev, lärare-lärare och mellan lärare-förälder både muntligt i dialog parterna emellan och skriftligt genom omdömen, individuella utvecklingsplaner med mera. Kontextrika sammanhang Eleverna lär i kontextrika sammanhang genom att knyta an innehållet i undervisningen till vardagslivet och vardagliga ord och uttryck. Undervisningen går från konkret och situationsbundet mot abstrakt och ej situationsbundet. Läraren bygger upp förförståelsen på olika sätt. Alla sinnen används vid inlärningen; bilder, upplevelser, demonstrationer, 5
laborationer liksom varierade metoder för att eleven så småningom ska förstå alltmer avancerade texter. Rekommenderar följande texter: Gibbons P (2006): Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren Hajer M (2004): Språkutvecklande undervisning - ett andraspråksperspektiv i alla ämnen i Olofsson M (red) Symposium 2003. Arena andraspråk.. HLS förlag 6