Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling av den pedagogiska verksamheten på en enskild förskola.
Vad kännetecknar en förändringsprocess på en skola eller förskola som leder <ll högre kvalitet i barns lärande och utveckling?
Skolutveckling? Centralis<skt perspek<v : Preciserade mål, planer, utvärdering, kontroller, inspek<oner. (NPM) Aktörs- och skolperspek<v: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande (Lärande organisa<on) (Scherp, 2003; Scherp & Scherp, 2007; Timperley m fl, 2007; HaVe, 2009; McKinsey, 2010; Timperley, 2013; Scherp, 2013)
Vad påverkar lärares sätt att arbeta? (1 4) Direkta erfarenheter i mötet med barnen 3,7 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan 2,8 Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1
Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter
Utgångspunkter Skapandet är människans främsta drivkra[. Meningsskapande, medskapande och kunskapande är exempel på denna inre drivkra[ och mo<va<on. A] erfara och uppleva a] man gör skillnad inom e] område som man upplever meningsfullt.
Varia<on Inre mo<va<on som drivkra[ för lärande och utvecklingsarbete förutsä]er a] man tar vara på varia<on och olikhet som underlag i processen Ledarskap, lärarskap och kvalitetsutveckling handlar i hög grad om a] kunna hantera varia<on och olikhet i såväl görande som uppfa]ningar som underlag och drivkra[ för lärande och utveckling.
Nyliberalism och NPM Egenintresset och egen ekonomisk vinning är människans främsta drivkra[
Kvalitetsutveckling genom Implementering Ini<ering Implementering Ins<tu<onalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfa]ningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss a] tänka <ll en gång <ll Motstridiga uppfa]ningar Bidrag <ll varia<onen som underlag för gemensamt lärande
Skolledarrollen Administrera färdiga projekt och lösningar Använda skolinspek<onens resultat som underlag för a] hävda behov av utveckling. respek<ve Leda skolgemensam professionell kunskapsbildning som utgångspunkt för skolutveckling. Använda vardagsfrågor i rela<on <ll den egna pedagogiska verksamheten som underlag för val av utvecklingsområden.
Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring Kvalitetsutveckling
Mäta, bedöma kvalitet
Bedömningsgrunder inom konsten 1600- talet composi'on, drawing, color and expression
Kvalitetsutveckling Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Myndigheter (VERVA, Skolverket, Innovationsrådet, Skolinspektionen, SKL) Politiker
Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)
Skolverket, Skolinspektionen Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut? Kollegialt lärande
Analys Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.
Analys och kvalitetsutveckling Variation Process Pedagogisk helhetsidé? Variation Resultat! Sambandet mellan process och resultat
Resultat Presta<on i förhållande <ll förutbestämda kriterier Progression Konsekvenser för likvärdighet och presta<oner?
Regeringsdeklarationen Budgetpropositionen En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. ->
Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Barnens engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (Scherp, Timperley, Schildkamp, )
Vem avgör vad som är kvalitet? Det man vill uppnå dvs defini<on av kvalitet, beskriver en skola i sin helhetsidé. Kvalitetsarbete handlar sedan om a] gemensamt lära om hur man kan bli allt bä]re på a] förvekliga sin helhetsidé samt a] undersöka hur väl man lyckas förverkliga den i sin vardagsprak<k.
En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt
VARFÖR GÖR VI DET VI GÖR NÄR DET SOM HÄNDER HÄNDER? Tradi;on Tips, lösningar eller krav från andra Meningsskapande och vägledande helhetsidé Hålla ryggen fri
Skolan som många av oss minns den.
Bildningsideal% Kri9skt%reflekterande% förhållningssä'% Djupkunskaper% %höga%betyg% Meningsskapande%meningsfullhet% Medskapande% Krea9v% Vision% Vad%vill%vi%uppnå?% Pedagogisk% verksamhetsidé% Hur?% Ansvar%för% eget%lärande% Lust%a'%lära,% nyfikenhet% Tydlighet%och%struktur% Medvetna%goda%möten%
Trygghet+ Respekt+ Rela;oner++ och+självkänsla+ i+centrum+ Medvetna+goda+möten+ God+kommunika;on+ Meningsskapande++ meningsfullhet+ Elevers+medskapande+ Helhet+@+delar+ Koppling+;ll++ verkligheten + Koppling++ ;ll+elevens+ +livsvärld+och++ frågor+ Utgå+från++ individuella++ förutsäeningar++ och+förkunskaper+ NyEja+varia;on++ och+olikhet+i++ elevers++ förståelse+ Process++arbetsgång+arbetssäE+ Krav,+höga++ förväntningar+ Återkoppling+ Bli+sedd+ Utmana+ Regler+och+ru;ner+ Struktur+@>+arbetsro+ Mål+ Resultat+ Tydlighet+ Presta;on?+ I+ Progression?+
Lärfrågor Hur BEMÖTER vi våra ungdomar så a] de utvecklar krea<vitet och själv<llit? (1 grp) Hur får vi våra elever a] ta e] större ANSVAR när vi arbetar elevak<vt? (3 grpr) Hur hjälper vi elever med BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? (1 grp) Hur INDIVIUALISERAR vi i de heterogena grupper vi har? (2 grpr) Hur kan vi få elever a] känna mer LUST och NYFIKENHET inför det vardagliga skolarbetet? (1 grp) Hur kan vi lära mer om a] UTMANA och ställa krav på våra elever? (1 grp) Hur kan vi hjälpa elever som TAPPAT LUSTEN a] lära a] återfå den? (2 grpr) Hur kan vi genom ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT öka elevers lust a] lära? (1 grp) Hur kan vi hjälpa OKONCENTRERADE och spli]rade elever? (1 grp) Hur kan vi koppla undervisningen <ll LIVSLÅNGT LÄRANDE? (1 grp)
Lärfrågor 1.Hur kan vi på ef lusgyllt säf få barnen af våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för af s;mulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för af reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar defa med barnen för af hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för af "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket säf kan vi vara medforskande? En balans mellan af lyssna in och driva framåt?
Kvalitet i helhetsidé Abstrak<onsnivå Överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Överensstämmelse med uppdraget Överensstämmelse med kommunens prioriteringar Medskapande
Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och ulormning av skolans pedagogiska helhetsidé.
Hur förverkliga helhetsidén i vardagsprak<ken? Bygga upp en utvecklingsorganisa<on Skapa lärgrupper för a] lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagsprak<ken. A] förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. Omsä]a lärdomar i prak<ken Vad krävs för de]a?
Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar ulormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger <ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisa;onen skapar förutsä]ningar för - > påverkar ulormningen av <- Utvecklings- Organisa;onen - > ->
Arbets- resp utvecklingsorganisa<on
Arbetsorganisa<onen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? Utvecklingsorganisa<onen: Vad ska vi göra med de lek<oner som eleverna skolkar ifrån?
(Skolinspek<onen, 2014 s. 23, 55) Rektor analyserar inte <llsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs o[a på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssä]. Över häl[en av gymnasieskolorna har sedan 2009 kri<serats för det systema<ska kvalitetsarbetet. Skolorna lägger o[a fokus på elevernas enskilda problem snarare än på skolans arbetssä].
Utvecklingsorganisa;onen Lärande besök Learning studies Ak;onsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling - > Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten
Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Hinder Föreläsning Böcker etc. Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Föreställningar förståelse lärdomar Handling Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör à lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken
Dokumenta<on av kvalitetsarbetet på skolnivå Beskrivning av skolans helhetsidé Årets nya lärdomar om lärande och undervisning för a] bidra <ll allt bä]re kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och <digare lärdomar. Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för a] kon<nuerligt komma fram <ll nya lärdomar om lärande och undervisning.
U<från lärstämman sammanställer skolförvaltningen årets lärdomar och förverkliganden. Skolledare och poli<ker träffas för a] u<från lärstämman dra lärdomar och slutsatser om hur man kan stödja det fortsa]a kvalitetsarbetet på skolorna och vilka områden man skulle vilja ha y]erligare hjälp med a] utveckla och vilket underlag man behöver för a] kunna ta si] poli<ska ansvar.
Skoleffek<vitet- Skolutveckling Implementera görande - Lärande grund för görande Söka e[er best prac<ce - Utveckla next prac<ce Bromsklossar Komplex kunskapsbildning Resultat Samband mellan process och resultat Kontroll, sank<oner Uppföljn underlag för lärande Konkurrens Samarbete Vara bäst Bli allt bä]re Mätbara preciserade mål - Helheten New Publc Management Lärande organisa<on
Stöd <ll lärledarna Tydligt mandat från skolledningen Kon<nuerliga träffar mellan lärledare och skolledare Lärande möten mellan lärledare från olika skolor Fortsa]a möjligheter a] fördjupa si] eget lärande om hur man leder systema<sk kunskapsbildning Någon som visar intresse för lärandet och e[erfrågar vad vi gör och vad det leder <ll.
Lärprocessen i lärgrupperna Fredad och öronmärkt <d Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 <mmar helst halvdagar. Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång <d (ungefär 1 år) Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur pedagogernas vardag Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären Strukturerad lärprocess Lärandefokus istället för görandefokus Kon<nuerlig dokumenta<on av lärprocessen Fokus på sambandet mellan process och resultat Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden såsom a] samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.
Lärande samtal Tempot. Reflek<on och e[ertanke kräver <d och kan inte påskyndas hur mycket som helst Betydelsen av a] få input som utmanar och väcker nyfikenhet Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för summering av olika slutsatser och lärdomar Lärprocessen avslutas när man omsa] och prövat sina formulerade lärdomar i vardagsprak<ken Se olikhet och varia<on som underlag för kunskapsbildning istället för rä] fel Haka i nya lärområden och lärprocesser <ll <digare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.
Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin Utvecklingsledare och skolledare som bär perspek<vet uppåt i hierarkin Stöd på alla nivåer i kommunen På förvaltnings- och poli<kernivå behöver man skapa en helhetsidé om styrning och ledning Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspek<vet på skolutveckling På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för a] kontrollera underliggande nivå
Skolledarskapet Ledningsfilosofin i samklang med e] lärandeperspek<v på skolutveckling Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser kopplat <ll vardagshandlingar Ak<v och drivande i kombina<on med nyfiken och lyhörd Har själv e] naturligt lärande förhållningssä] i vardagsarbetet Använder själv lärande samtal Gemensam planering med lärledarna Har förtroende för medarbetarnas lärande
Deltar i analysen av resultaten <llsammans med lärledarna eller i lärgrupperna Lärande medarbetarsamtal Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid medarbetarsamtalen. Koppla ihop nya lärdomar med <digare lärdomar så a] man får en lärspiral Betonar medarbetarnas inre mo<va<on som drivkra[ i arbetet
Gemensam helhetsidé Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt man ska gå in i Kon<nuitetsskapande Kopplad <ll gemensam förståelse av uppdraget Genomtänkt gemensam helhetsidé a] vila mot. Det hjälper oss a] transformera u<frånkommande utvecklingspropåer så a] de blir våra frågor och därigenom mer angelägna. Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan e] öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser u<från icke u]alade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna ak<viteter som förhindrar skolutveckling
VISKA- modellen för utveckling Hjälp a] sortera olika frågor Väsentligt a] man tydliggör och får <ll en balans mellan arbetsorganisa<on och utvecklingsorganisa<on AO s och UO s ömsesidiga beroende av varandra
Kon<nuitet Genom a] dokumentera och använda centrala begrepp så a] verksamheten inte urva]nas Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspek<v kopplat <ll forskning. Fördjupa förståelsen av en lärande organisa<on på samtliga nivåer. Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte eldsjälar) i organisa<onen stannar det. Genom årliga lärstämmor