&. Information från Hässleholm Miljö Juni 2015 Tips! Tänk klimatsmart Eleonor är en Testpilot! Första Miljönären i Hässleholm
Du ska inte tro det blir sooommar i fall inte nån sätter fart Att få fart på saker och se till att något händer är en viktig del i verksamheten på Hässleholm Miljö! Just nu händer det mycket och det berör dig som kund på olika sätt; vi arbetar för att införa ett enklare insamlingssystem av hushållsavfall, vi fortsätter utveckla en leveranssäker fjärrvärme, allt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. I N N E H Å L L Hässleholm Miljö informerar Sid 3 Social hållbarhet finns med som en röd tråd i vår verksamhet. Vi samarbetar exempelvis med Mötesplats Ljungdala och levererar jord, som är tillverkad från matavfall, till deras odlingar. Tack vare våra låga taxor på både fjärrvärme och renhållning kan vi också få med en tredje dimension ekonomisk hållbarhet. Att lyssna till vad barn har för svar på olika frågor är alltid en källa till inspiration. Du kan läsa mer om detta på sista sidan. Och visst kommer det att bli sommar i år också, precis som i Idas sommarvisa. Jag tycker att Astrid Lindgren på olika sätt i sina fantastiska berättelser har bidragit till att öka kunskapen och lära oss om hållbarhet! Tillsammans gör vi stor skillnad i vardagen! Gunilla Holmberg, VD Foto: Lars Bech Hässleholms första Miljönär Sid 4 Eleonor är en testpilot Sid 6 Säg hej till nya Varmt & Rent! Kommunikation = kontakt mellan människor och överföring av information. Foto: Elin Johnsson Stadsodlingsprojekt i City Sid 7 Just ordet kommunikation är ett av Hässleholm Miljös ledord för 2015. Varmt & Rent är en möjlighet för oss att ta kontakt med er, våra kunder, och ge er information om vad som händer hos oss. Som Gunilla så fint sjunger om i texten ovan, har vi satt full fart hos oss. Det är en av anledningarna till att vi dubblat (!) antal sidor i Varmt & Rent. Med ett nytt fräscht utseende hoppas vi att du får en trevlig läsning. Ha det gott! Linda Arvidsson, kommunikatör linda.arvidsson@hassleholm.se Vad är källsortering? Sid 8 Hässleholm Miljö AB Box 104, 281 22 Hässleholm Tel 0451-26 82 00 www.hassleholmmiljo.se Ansvarig utgivare: Gunilla Holmberg Redaktion: Linda Arvidsson, Marie Enarsson Grafisk Form och layout: Graphoteket Omslagsbild: Marie Enarsson Tryckt på 100% returpapper 2
Hässleholm Miljö informerar Foto: Lars Bech Foto: Pär Andersson Veronika Ekstrand, Hässleholm Miljö Midsommar Sommaren närmar sig med stormsteg och snart är det midsommarafton. Den 19 juni hämtar vi inga sopor, vilket även påverkar samtliga hämtningar dagarna före. Vi vill därför be dig att sätta ut kärl/säckar en dag tidigare än ordinarie hämtningsdag. Låt dem stå tills de blivit tömda. Tack för hjälpen och ha en trevlig midsommar! Kampanj för insamling av matfett/olja Visste du att man sedan länge har haft möjlighet att lämna matfett och olja hos oss? Inte? Du är inte ensam. Tillsammans med Hässleholms Vatten går vi ut med information, eftersom fett ställer till med stora problem i avloppet. Fettet stelnar och fastnar på insidan av rören och sätter igen både ditt och det allmäna avloppssystemet. Små mängder är lätta att torka bort från stekpannan med hushållspapper som slängs bland matavfallet. Större mängder, från frityr till exempel, ska du hälla i en petflaska när det har svalnat, och ta med till återvinningscentralen i Vankiva. Ställ flaskan på vagnen för farligt avfall. Svensk fettåtervinning hämtar fettet och innehållet återvinns till tvål, tvättprodukter, stearin, papperskemikalier, målarfärg, plast, gummi eller biobränsle. Efter den 15 juni får våra första 50 kunder en miljötratt med lock. Tratten skruvas på en vanlig petflaska och förvarar fettrester tills de kan lämnas på ÅVC. Ny renhållningstaxa Den nya renhållningstaxan började gälla från och med 1 maj 2015. För ett normalabonnemang innebär det en höjning på 115 kronor per år. För mer information om den nya taxan besök vår hemsida www.hassleholmmiljo.se Elin Johnsson, Hässleholm Miljö Fjärrvärme till Sjörröd Den 21 april beslöt Hässleholm Miljös styrelse att man skulle investera i en utbyggnad av fjärrvärmenätet till bostadsområdet Sjörröd. En förfrågan kommer att skickas till Hässleholms kommunfullmäktige som fastställer om vi kan gå vidare med investeringen. Hösten 2015 beräknar vi få besked från kommunfullmäktige. Vi hoppas kunna erbjuda fjärrvärme till utvalda delar av Sjörröd under våren 2016, med etappvis utbyggnad till resterande Sjörröd år 2017 och 2018. En förhoppning är att vi, i samband med att vi erbjuder fjärrvärme i Sjörröd, också ska kunna erbjuda fiber. Helhetslösning för fjärrvärme När du som villaägare har bestämt dig för att byta från aktuell uppvärmningsform till fjärrvärme vill vi göra det så enkelt som möjligt för dig. Efter att du har fattat ditt beslut vill vi att du ska känna dig trygg med att vi löser det praktiska åt dig, och att du har möjlighet att använda din tid till annat än att kontakta olika leverantörer för installation. Därför erbjuder vi alla nya kunder en helhetslösning för fjärrvärmen till ett konkurrenskraftigt pris, där anslutningsavgift, installation och fjärrvärmeväxlare ingår. Det kan knappast bli enklare. Prisdialogen Genom att vara öppna och ha en dialog med våra kunder hoppas vi att förtroendet för prissättningen av fjärrvärme ska öka. SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme har gemensamt tagit fram konceptet Prisdialogen, som ska stärka kundens ställning i frågor kring prissättning. De största fjärrvärmekunderna i Hässleholm har bjudits in till samrådsmöte, vilka ska leda till en lokal prisändringsmodell. Modellen kommer att innehålla prisändring för kommande år och en prognos för de följande två åren. 3
Hässleholms första Miljönär Det är viktigt att alla tar sitt ansvar, därför kändes det självklart att vara med Foto: Marie Enarsson I Sverige är vi duktiga på att hantera vårt avfall. Trots det har vi en framtida utmaning i att vi genererar alldeles för mycket avfall. Skulle alla leva som vi gör i Sverige skulle det krävas 3,7 jordklot för att producera de resurser vi förbrukar. Skrämmande fakta tycker Marie Enarsson, projektledare på Hässleholm Miljö. Marie Enarsson, Hässleholm Miljö Foto: Pierre Wester Helena berättar att de fått positiv feedback från sina besökare och att fler tar med sig sina rester hem. Det känns som att gästerna tycker det är mer acceptabelt och mindre pinsamt att ta med maten när det står en skylt på bordet som uppmanar dem till det. Miljönär-Vänlig är ett enkelt val, fortsätter Helena. Vi måste minska mängderna avfall, vilket är en av anledningarna till att vi hakar på Avfall Sveriges kampanj Miljönär-Vänlig. Kampanjen vill uppmärksamma de verksamheter som gynnar miljön genom att laga, låna och återanvända. I Hässleholm har vi tillsammans med Kristianstad valt att fokusera på att minska matsvinnet. Vi slänger stora mängder mat varje år. Kan vi få hässleholmarna att tänka efter en gång extra innan de slänger sin mat, har vi kommit en liten bit på vägen, fortsätter Marie. Kafé Verum var först ut att bli Miljönär i Hässleholm. Helena Karlsson, kaféföreståndare, var mycket positiv till projektet från början. Det är viktigt att alla tar sitt ansvar. Därför kändes det självklart att vara med. På Kafé Verum har Helena placerat ut skyltar på borden som tipsar gästerna att ta med sig, det de inte orkar äta upp, i en doggybag. Helena utökade även med fler kärl. Nu kan Kafé Verum källsortera alla fraktioner, vilket ökar återvinningen. Vill du också bli Miljönär? Alla caféer och restauranger i Hässleholm har möjlighet att få utmärkelsen, som givetvis är gratis. För att bli Miljönär måste verksamheten arbeta med att minimera avfall och källsortera rätt. Det måste även finnas vegetariska och ekologiska alternativ och/eller att verksamheten har en fettavskiljare. 4
Tänk matklimatsmart! Vad du äter, och vilka matval du gör, är avgörande för hur stor klimatpåverkan din mat har. När du har lagt upp din mat på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan. Här kommer några tips för att äta mer klimatsmart: Välj ekologiska varor och produkter. Välj mat efter säsong. Välj bort bilen, ta en promenad till affären. Välj lukt och smak före bäst-före-märkning. Återvinn plast- och pappersförpackningar. Byt ut någon måltid i veckan mot ett vegetariskt alternativ. Testa till exempel receptet på Dhal, som tillhör en av Veronika Ekstrands favoriträtter. Veronika är chef på insamlingen på Hässleholm Miljö. Planera veckans måltider för att undvika att slänga mat. Dhal (indisk linsgryta) 1 st gul lök 2 st vitlöksklyftor 1 tsk chiliflakes 3 tsk garam masala 0.5 tsk kanel 1 tsk torkad koriander 400 g krossade tomater 400 g kokosmjölk 300 g torkade röda linser 2 dl vatten 1 msk mango chutney 2 msk grönsaksbuljong 1 tsk salt 3 msk rapsolja Tillbehör 4 dl ris 1 st naanbröd 0.5 st isbergssallad 0.5 förpackning körbärstomater Gör så här: 1. Sätt ugnen på 200 grader. Koka ris enligt anvisning på paketet. 2. Dhal: Skala och finhacka lök och vitlöksklyftor. Blanda lökhacket med chiliflingor, garam masala, kanel och korianderblad i en liten skål. 3. Hetta upp en stor kastrull med olja och fräs lök och kryddor. Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk, röda linser, vatten, mango chutney, buljong och salt. Koka upp och sänk värmen. Låt grytan småputtra på svag värme i ca 20 min. Linser bränner lätt fast i botten så denna rätt kräver din fulla uppmärksamhet. Rör om ordentligt i grytan med jämna mellanrum med en slev så kommer din Dhal att bli perfekt. 4. Tillbehör: Skölj och strimla salladen och blanda med sköljda körsbärstomater. 5. Värm brödet i ugnen efter anvisning på paketet. Servera din Dhal med ris, naanbröd och mango chutney. Bli Miljönär du också! Även andra verksamheter har möjlighet att bli Miljönärer. Är du intresserad av att veta mer eller anmäla dig besök miljönär.se Miljönärer i Hässleholm: Hotell Statt Café Nyfiket Restaurang Norra Station Restaurang Oscar Kafé Verum Stadsbiblioteket Hässleholm Röda Korset secondhand Chicco Pingstkyrkans secondhand Annas bakstuga 5
Foto: Marie Enarsson Eleonor är en testpilot 6 Nästa år kommer det nya fyrfackssystemet införas till alla villahushåll i Hässleholms kommun. För att ta reda på vilken indelning de nya kärlen ska ha, har villaägare i Vankiva och delar av Finja varit delaktiga i ett försöksprojekt. Eleonor Simonsson med sambon Niklas Pettersson och dottern Olivia, boende i Vankiva, är en av familjerna som varit med i projektet som pågått i cirka 8 månader. Vi är mycket positiva till det nya systemet, det är väldigt skönt att slippa extra hinkar och säckar, nu kan vi istället sortera allt rakt ner i kärlen och slippa mellanförvaringen som vi har haft i vårt garage. Även med ett blöjbarn i hushållet har familjen fått plats med brännbart trots att facket för brännbart varit mindre än tidigare. Ett mindre fack har lett till att Eleonor och Niklas fått sortera ut mycket mer plast- och pappersförpackningar än tidigare. Något Eleonor endast ser som positivt. Det är ingenting som är jobbigt, utan det är bara något man gör. Sen känns det så klart extra bra att mer faktiskt går till återvinning. Eleonor har funderat över att det inte finns någon fraktion för deponi. Jag har inte haft något som ska deponeras hemma än så länge, men man funderar över var det ska läggas. Den nya indelningen kommer att ha ett större fack för brännbart med tömning var fjärde vecka. Vad gäller deponi kommer ett fortsatt försök genomföras fram till att alla har 4-fack i kommunen. Det betyder att boxen töms var fjärde vecka med mindre elavfall ena tömningen och deponi den andra, alltså med åtta veckors mellanrum, berättar Veronika Ekstrand, ansvarig för insamlingen i Hässleholm. Allra bäst gillar Eleonor minimizern som man komprimerar mjukplast med. Man tror inte att det ska kunna tryckas ihop så mycket som det gör. Det sparar både plats i tunnan och gör mjukplasten enklare att hantera då den inte blir så flygig. Det är även väldigt bra med påhängsboxen för batterier och ljuskällor och det är skönt att slippa samla dem inomhus. Bygga om er källsorteringsplats hemma? Tänk på att de nya 4-fackskärlen är större än de befintliga. Kärlen har följande mått bredd 765 mm, djup 850 mm och höjd 1097 mm. Vi rekommenderar följande storlek på er uppställningsplats 1,80 m x 1,20 m. Foto: Marie Enarsson
Stadsodlingsprojekt i City Vi träffar Ebba Holmberg som arbetar som Folkhälsopedagog på Mötesplats Ljungdala. Vi startade samarbetet med Hovdala våren 2014. Tanken är ett långsiktigt integrationsprojekt mellan oss och Hovdala som vi hoppas ska skapa delaktighet och främja både hälsa och miljö. Det blir en träffpunkt där deltagarna odlar tillsammans och byter erfarenheter och kunskaper om odling med varandra. I dagsläget har tre privatpersoner och förskolan Gärdsmygen reserverat en odlingslott. Det finns alltså platser Stadsodlingsprojekt Ljungdala Mitt i kvarteren mellan Gärdesvägen och Ljungdalaskolan ligger två odlingslotter. Det är Mötesplats Ljungdala som tillsammans med Hovdala slott driver ett stadsodlingsprojekt. kvar för den som är sugen på ekologiska och näringsrika grönsaker. Ebba fortsätter att berätta: I fjol skördade vi potatis, ruccola, rädisor, morötter och mycket grönsallad. Det var verkligen jättegott och väldigt roligt. Smakar absolut bättre när man odlat det själv, dessutom sker odlingen helt utan besprutning och gödsel, vilket såklart även är en stor miljövinst. För den som inte har några gröna fingrar finns hjälp att få. Hovdalas trädgårdsmästare hjälper till med det praktiska och vägleder deltagarna i deras odling. Kompostjorden i odlingslotterna kommer från Hässleholm Miljö och håller högsta kvalitet. Den som vill ha bra och näringsrik odlingskraft, kan köpa med sig jord hem från återvinningscentralen i Vankiva. Ett helt släp kan fyllas för endast 150 kronor. Hur bildas kompostjord? Trädgårdsavfall, löv, gräs, kvistar och grenar som kommer till Hässleholm Miljö läggs i stora, så kallade, limpor. Efter lagring grovkrossas materialet och siktas. Det större materialet blir till bränsle, som eldas i värmeverken för att producera fjärrvärme. Det mindre materialet lagras på ett sätt som gör att det blir 50-60 grader varmt. Vid dessa grader uppnår materialet en maximal kompostering/nedbrytning. Kompostering betyder att det organiska materialet bryts ner till koldioxid och vatten. Energin i avfallet som bryts ner avgår i form av värme. Det är därför det blir en värmeutveckling i jorden när det lagras. Foto: Linda Arvidsson Foto: Linda Arvidsson 7
Gruppförsändelse till Hushåll Vad är källsortering? Vi frågade några barn på Kyrkskolan... När vi kommer in i klassrummet hos förskoleklassen på Kyrkskolan är morgonsamlingen i full gång. Klassföreståndarna Mela Bolmgren och Anna Persson går igenom dagens schema där första uppgiften är källsortering. Mela berättar att de jobbar mycket med miljö och källsortering. Vi brukar ha några temaveckor under läsåret med just detta innehåll. I förra veckan var klassen ute på skolgården och letade sopor. Dessa sorterades på vita plastdukar. Oscar & Kevin Varför ska vi inte slänga skräp i naturen? Om vi slänger skräp i naturen kan jorden äta upp skräpet och då dör jorden. Kanske kan någon trilla på allt skräp och få blod där bak i huvudet. Slänger vi skräp i naturen blir det jättesmutsigt, och det är inte fint. Mycket av skräpet vi hittade la vi på brännbart först, men när vi började diskutera soporna visade det sig att vi kunde flytta mycket till andra dukar. Till sist var det inte mycket kvar i brännbart. Vi har mycket diskussioner. Vi vill skapa en medvetenhet. Vad är det för material? Kan man återvinna? Vi hade filtar som vi la skräpet på, det var lätt som en plätt, lättare än vi trodde fyller ett av barnen i. Fatma och Viktoria fortsätter Vi sorterade ute. Vi hittade jättemycket skräp sedan fick vi gissa vilken soptunna det skulle vara i. Nelly & Claudia Hur källsorterar man och varför ska vi källsortera? Om man hittar en sopa kan man ta på sig en handske och plocka upp sopan, sedan får man tänka vilket kärl den ska slängas i. Om man inte vet så kan man fråga vår fröken. Ibland är det lite svårt att veta vilket kärl det ska vara i och ibland ska locket vara i ett annat kärl än burken. Vi ska sortera för att naturen ska vilja komma fram. På julen kommer inte naturen fram, men det har inte med soporna att göra. I klassrummet finns en fin källsorteringsstation och diskussionerna kring sorteringen blir dagligen ett återkommande moment när en elev inte vet var avfallet ska slängas. Vi har nått vårt mål om eleven frågar ska jag slänga detta i deponi eller glas, säger Mela och fortsätter vi vet Malte & Matilda Hur källsorterar man och varför ska vi källsortera? Källsortering är att man sorterar själv och lägger sakerna på rätt ställe. Man kan läsa på lådorna vad som är brännbart och metall. Om man inte vet får man fråga andra och hjälpas åt. Om vi inte källsorterar skulle det bli skräp överallt. aldrig vilken riktning arbetet tar även om vi har en bestämd struktur sedan tidigare. I den ena gruppen blir fokus på vilka inköp vi gör, medan den andra gruppen är mer intresserade av hur man kan återvinna Idag får klassen träna på att sortera avfall rätt något Aishe har full koll på. När man källsorterar lägger man olika saker på rätt ställe. Det står på kärlen hur man ska slänga, så det är bra om man kan läsa. Vi har skyltar och bilder för brännbart. Då vet jag att jag kan slänga brännbart där. Amir & Amanda Varför ska vi inte slänga skräp i naturen? Det är farligt för naturen. Sopor kan fastna i halsen på djur, det har min mamma sagt. Man ska inte bränna sopor ute, det kan skada naturen, man ska slänga skräpet i rätt kärl, det är viktigt och inte så svårt. Klockor är svårt att sortera, då får man fråga en kompis. Mela berättar att Kyrkskolan har arbetat med sortering i förskoleklassen sedan 1999. Under åren har sorteringen utvecklats med fler behållare. Det gäller att hänga med. Eleverna blir läromästare och duktiga ambassadörer inom miljö och källsortering. Eleverna har redan mycket kunskap med sig från förskolan och från sina föräldrar och visst har eleverna full koll, även om det ibland dyker upp svåra frågor. Innan vi går skickar Samin med oss en fråga Om vi slänger choklad i naturen och ankorna äter det, får de ont i magen då? Foto på barnen: Marie Enarsson