ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN

ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar lund_tillhåll_skiss.indd 1 2012-05-18 09.21

2 INLEDNING ETT NYTT FOKUS Det finns en bred samsyn i samhället kring att våra resor och transporter ska vara så säkra och så lite miljöbelastande som möjligt. Hur detta skall uppnås är inte lika självklart. Därför utvecklade vi Fyrstegsprincipen som nu bland annat används i planeringen av nya områden. Krister Wall Trafikverket HISTORISKT SETT HAR ARBETET för mer hållbara resor ofta skett inom ramen för olika projekt. Ofta har det handlat om kampanjer för ett förändrat resbeteende, men även projekt kring exempelvis upphandling av klimatanpassade fordon och transporter har genomförts av ett stort antal aktörer under det senaste årtiondet. I de allra flesta fall har arbetet drivits separerat från den traditionella trafik- och samhällsplaneringen. Genom att flytta fokus från enskilda åtgärder och projekt till att tydligare integrera hållbarhetsaspekterna i ordinarie verksamheter ökar sannolikheten för att effekterna blir långsiktiga. Samtidigt kräver detta delvis andra arbetssätt där organisationsutveckling och kulturförändring av traditionella verksamheter ofta är avgörande för framgång. Detta kräver uthållighet och ödmjukhet. För att nå den önskvärda utvecklingen inom planeringsverksamheten formulerade Vägverket redan i slutet på 90-talet den s.k. fyrstegsprincipen. 2003 beslutade riksdagen att principen skulle användas i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Grundtanken med fyrstegsprincipen är en genomtänkt och strategisk trafik- och samhällsplanering med fokus på synergieffekter. Beroende av sammanhanget kan principen tillämpas stegvis eller parallellt. Steg 1, och ibland även steg 2, handlar oftast inte i första hand om att välja åtgärd för ett transportproblem när detta redan uppkommit. För det mesta berör det i stället frågor som lokalisering av verksamheter, bebyggelse och aktiviteter. Eftersom åtgärderna vanligen berör flera olika parter och olika typer av verksamheter har kommunerna en viktig roll som koordinator. Inom projektet Fyrstegsprincipen i nya stadsdelar har man tagit fasta på detta och arbetat med att utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda fyrstegsprincipen. lund_tillhåll_skiss.indd 2 2012-05-18 09.21

INLEDNING 3 DIREKT FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt, inte en praktisk manual. Därför behövs det fler erfarenheter av hur kommuner kan arbeta med Fyrstegsprincipen som metod. Detta är ett bidrag. Här får du bekanta dig med hur tre olika städer arbetat med metoden i planeringen av nya stadsdelar, områden med helt olika förutsättningar. PROJEKTET FYRSTEGSPRINCIPEN FÖR NYA STADSDELAR ska utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda Fyrstegsprincipen. Målet: Att genom praktisk tillämpning ge bredd och fördjupning åt metoder för framgångsrik hållbar trafik- och bebyggelseplanering, utvärdera effektivitet i dessa och sprida erfarenheterna mellan och till övriga kommuner och aktörer. Deltagarna: Lunds kommun, Helsingborg stad och Energikontor Sydost AB. De områden som berörs av projektet är Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund, Maria staden och H+ i Helsingborg och Gullberna i Karlskrona. FYRSTEGSPRINCIPEN 1 Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2 Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3 Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer för att stödja steg ett och två. 4 Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Bild på framsida: Visionsbild för Södra hamnen, H+ Helsingborg. Illustration av Schönherr Landscape/ADEPT Architects. lund_tillhåll_skiss.indd 3 2012-05-18 09.21

Arbetet med fyrstegsprincipen är en viktig del i planeringsarbetet när vi ska skapa en ny stadsdel som är tillgänglig för alla. - Karolina Nilsen, projektledare, Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd 4 2012-05-18 09.21

PLANERING HELSINGBORG 5 STORA FRAMTIDSPLANER MED FYRSTEGSPRINCIPEN Helsingborgs stora framtidsprojekt heter H+. Ett nytt område växer fram från Knutpunkten i norr till Ramlösa i söder. Området är centralt beläget och har med sin närhet till både vatten och goda kommunikationer ett attraktivt läge. Med en stark miljöprofil och höga krav på tillgänglighet spelar arbetet med Fyrstegsprincipen och Mobility management en viktig roll redan i planeringen av H+. H+ SKA BLI CIRKA EN MILJON kvadratmeter stort. I området finns idag bland annat Helsingborgs hamn och Campus Helsingborg (Lunds Universitet), men också stora outnyttjade delar. År 2035 ska mellan 10 12 000 personer bo, arbeta eller studera i området. Ett huvudsyfte med projektet är att tågresandet ska öka genom bättre tillgänglighet till Knutpunkten för resande med start- eller målpunkt i Helsingborgs södra stadsdelar. Projektet gör det också möjligt att bygga ut bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge vilket skapar förutsättningar för ökat kollektivt resande. Mobility management strategi för H+ En av de stora utmaningarna med utbyggnaden av H+ området i Helsingborg handlar om mobiliteten. Hur kan rörlighet, kommunikation och möten utvecklas utan att det skapar mer problem och miljöbelastning? Arbetet med Mobility management kan bli en viktig del i att nå högt ställda mål för att göra H+ till ett område som är tillgängligt för alla. En långsiktig plan för hur Mobility management-frågorna kan hanteras inför och under utbyggnaden av området, skulle därför vara ett bra stöd för att nå målen. Målet är att planen ska innehålla en övergripande inriktning såväl som konkreta åtgärder. Åtgärderna ska vara preciserade och svara på frågorna vad, hur, vem och när. Materialet ska också vara pedagogiskt, kommunicerbart, väl förankrat och användbart i den fortsatta stadsbyggnadsprocessen. Karolina Nilsen Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd 5 2012-05-18 09.21

6 PLANERING HELSINGBORG SÅ HÄR HAR STRATEGIN VUXIT FRAM 1 Kunskapsinhämtning. Vilka visioner och mål finns för hållbara transporter inom H+ området? Hur kan Helsingborgs stad arbeta med Mobility management redan i tidiga skeden inom ett exploateringsprojekt? Finns det goda exempel i Sverige, Europa att använda sig av? 2 Ta fram en bruttolista med förutsättningar för hållbart resande. Vilka fysiska förutsättningar krävs för att det ska vara lätt att göra rätt, dvs resa hållbart inom H+ området? När i den kommunala planeringsprocessen kan Mobility Managementåtgärder sättas in för att skapa dessa förutsättningar och vilka aktörer är viktiga att samverka med? 3 Förankring internt. Hur ska Helsingborgs stad arbeta internt för att nå målen med hållbart resande inom H+ området? Har vi en gemensam bild av vilka åtgärder som krävs? En processplan för att integrera Mobility management i den kommunala planeringsprocessen har tagits fram. 4 Samarbete med tjänstemän och andra aktörer kring ett case, dvs ett område eller en detaljplan inom H+. Erfarenheterna från att ha arbetat med ett case, samlas i en långsiktig plan för Mobility management-åtgärder inför och under utbyggnaden av H+. Utredning Ramlösa station Ramlösa station ses som en viktig länk i utbyggnaden av H+ området och möjligheterna för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Redan idag är Ramlösa station en kollektivtrafiknod och den 14:e största tågstationen i Skåne. Både regionalbussar och stadsbussar stannar vid stationen och vid bron över järnvägen passerar 17 000 motorfordon per dygn och 1 500 cyklar. Där finns alltså goda möjligheter för byten mellan olika trafikslag, men området bjuder också på utmaningar. Ramlösa station upplevs idag som oattraktiv och otrygg av de som vistas där och trafiksituationen är osäker. Flera olyckor inträffar varje år på bron ovanför järnvägen, oftast mellan oskyddade trafikanter och bilar. Därför har en utredning gjorts för att titta på hur stationsområdet skulle kunna utvecklas och bli mer tillgängligt för alla trafikanter. Syftet Förbättra kunskapen om vad en regional kollektivtrafiknod har för begränsningar och möjligheter. Utredningen skulle också göra det möjligt att bygga upp en kunskapsbank kring hur byten mellan olika färdmedel kan integreras i utformningen av en regional kollektivtrafiknod. Något som är viktigt i planeringen med fyrstegsmetoden och arbetet med en MM-strategi. Målet Skapa en exempelsamling och underlag inför kommande förändringar vid Ramlösa station samt i andra regionala noder i staden. Resultatet Ny kunskap och en checklista som kommer att användas när planarbetet för ombyggnaden av Ramlösa station kommer igång. På detta sätt kan stru - kturer anpassas så att bytespunkter och kollektivtrafik kan optimeras. lund_tillhåll_skiss.indd 6 2012-05-18 09.21

Ramlösa station lund_tillhåll_skiss.indd 7 2012-05-18 09.21

För att uppnå effekt behöver alla parter känna att de har att vinna på att satsa på åtgärder som främjar alternativ till bil. Ylva S Åqvist, projektledare, Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd 8 2012-05-18 09.21

FÖRANKRING LUND 9 FÖRSTA GEMENSAMMA STEGET MOT ETT BILSNÅLT OMRÅDE Nordöstra Lund växer så det knakar. Antalet arbetsplatser i området ska fördubblas vilket innebär ett ökat transportbehov i ett redan ansträngt vägnät. Därför har målsättningen för arbetet med fyrstegsprincipens steg ett på Ideon Pålsjö och Brunnshög varit att tillsammans med företagen på området skapa bättre förutsättningar för att välja bort bilen. För att lyckas krävs det att de stora aktörerna näringsidkare, kommun och regionen hittar gemensamma drivkrafter och samverkar. DIALOG OCH FÖRANKRING HAR VARIT viktiga ingredienser i arbetet med Ideon-Pålsjö och Brunnshög. Kommunens uppgift har varit att stödja aktörerna i deras arbete genom att identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens initiativ. Det är aldrig lätt att driva en process med många aktörer, men förutsättningarna har varit goda eftersom alla inblandade är måna om att staden och stadsdelens konkurrenskraft utvecklas. Gemensamma drivkrafter och extern förankring En viktig erfarenhet från arbetet på Ideon-Pålsjö och Brunnshög är vikten av att bygga relationer med en ömsesidig nytta. För att lyckas krävs det att samverkansprocessen utgår från en gemensam förståelse av de aktuella problemen och de mål som eftersträvas. Och inte minst en bra förståelse för näringslivets förutsättningar, drivkrafter och ambitioner. Det ställer krav på att tjänstemän lägger ned kraft på att identifiera behov och att hitta gemensamma lösningar som dessutom skapar mervärde för bägge parter. Genom att hitta gemensamma drivkrafter tillvaratar vi den energi som skapas inom samarbetet. Det handlar alltså om att skapa förutsättningar för samarbeten som bygger på ett WinWin tänk. Snarare än att argumentera och förhandla sig fram till en viss lösning. Ylva S Åqvist Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd 9 2012-05-18 09.21

10 FÖRANKRING LUND RESULTAT En god dialog och bra underlag för att genomföra rätt insatser. Ökad förståelse mellan företagen och kommunen kring varandras drivkrafter och behov. Dialogen har hjälpt olika parter att lösa problem tillsammans. Arbetsgivarna har kunnat erbjuda bättre information till sina medarbetare. Extern samverkan på hemmaplan En organisation som ska hantera eller bygga upp samverkansprocesser behöver slipa sin egen organisation så att alla aktörer strävar åt samma håll. Det vill säga skapa en tydlighet bland medarbetare kring vilka värdeord som ska genomsyra mötet med externa kontakter och varför. Att inleda en samverkansprocess där nyckelorden för bemötandet är definierat, kommunicerat och förankrat ger bättre förutsättningar i det fortsatta arbetet. Men att välja ut orden nyfikna och lösningsfokuserade som ledord för bemötandet räcker inte. Det krävs en medveten strategi för att konkretisera vad värdeorden innebär i praktisk handling för den enskilde tjänstemannen. Ideon lund_tillhåll_skiss.indd 10 2012-05-18 09.21

FÖRANKRING KARLSKRONA 11 MOT MER FRAMTIDSSUND TRAFIK PÅ SJUKHUSOMRÅDET Stadsdelen Gullberna i Karlskrona är ett gammalt sjukhusområde som redan rymmer arbetsplatser, bostäder och skolor. När området ska utvecklas finns god potential att samtidigt utveckla det hållbara resandet. Därför har Fyrstegsprincipen använts i planeringsarbetet. Ett arbete där engagemang och förankring hos olika aktörer har spelat en viktig roll. EN STOR DEL AV RESORNA till och från Gullberna görs med bil. Det skapar ett stort tryck på vägnätet som inte är dimensionerat för dagens trafik. Särskilt när många föräldrar hämtar och lämnar sina barn på skolorna. Dessutom saknas till stor del trottoarer, gång- och cykel vägar i området. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att öka det hållbara resandet inom området. Skolor och föräldrar har till exempel länge varit bekymrade både över trängseln och säkerheten i trafiken. Och ett bra utbud av kollektivtrafikförbindelser och cykelvägar till Karlskrona centrum ger goda förutsättningar att välja bort bilen. Dialog och förankring Om fler valde cykeln eller kollektivtrafiken för att ta sig till jobb eller skolor i området skulle trycket i trafiken lätta och säkerheten öka. Men för att förändra trafiksituationen krävs engagemang, dialog och samarbete mellan många olika aktörer. Därför har ett omfattande förankringsarbete genomförts med olika aktörer och intressenter. Så här gick det till. 1. Problem och mål identifierades. 2. En kartläggning av aktörerna på området genomfördes. Det är viktigt att identifiera deras roll och behov. Och att ta fram lämpliga argument till de olika aktörerna för att få dem med i projektet. Camille Delepierre Energikontor Sydost lund_tillhåll_skiss.indd 11 2012-05-18 09.21

12 FÖRANKRING KARLSKRONA En viktig långsiktig vinst av förankringsarbetet var det fortsatt goda samarbete vi fått med Blekingetrafiken. - Camille Delepierre, projektledare Energikontor Sydost 3. Projektet presentades för: Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Trafikverket, Samfällighetsföreningen och skolorna på området, samt internt till medarbetare på Energikontor Sydost. Blekingetrafiken blev en ny och mycket viktig samarbetspartner, både under och efter projektet. 4. En arbetsgrupp byggdes med representant från Karlskrona kommun, Blekingetrafiken, Trafikverket och Energikontor Sydost. 5. En andra arbetsgrupp byggdes på området med representant från skolorna och engagerade föräldrar. OLIKA ARGUMENT TILL OLIKA AKTÖRER Företag: Anställda som cyklar till jobbet har lägre sjukfrånvaro än de som pendlar med bil. Om fler åker kollektivt till jobbet kan parkeringsyta använda till något annat. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området ger en smidigare och säkrare trafik. Grön image. Region Blekinge: Projektet siktar på att få flera aktörer i Blekinge att använda fyrstegsprincipen och att få ett hållbart transportsystem i Blekinge. Blekingetrafiken: Projektet siktar på att få flera resenärer på kollektivtrafiken (fördubbling av målet). Trafikverket: Projektet siktar på att öka användningen av fyrstegsprincipen. Fastighetsägare/samfällighetsföreningen: Om fler cyklar och går på området, ökar trafiksäkerheten, samhällslivet, livskvalitén och bostadsvärdet. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området och leder till en mindre rörig och osäker trafikupplevelse. Grön image. Skolor: Det fanns intresse i projektet från början eftersom trafiksituationen upplevdes och var otillfredsställande. lund_tillhåll_skiss.indd 12 2012-05-18 09.21

Designade busskort lund_tillhåll_skiss.indd 13 2012-05-18 09.21

Mobilitetsplaner, prova påaktiviteter, utredningar, dialogarbete, resvaneundersökningar, tävlingar, kampanjer och fler samlade erfarenheter från Karlskrona, Helsingborg och Lund. lund_tillhåll_skiss.indd 14 2012-05-18 09.21

GENOMFÖRANDE KARLSKRONA 15 DET HÄR HAR VI GJORT I KARLSKRONA Från integrerade mobilitetsplaner till pimpade busshållplatser. Arbetet med fyrstegsprocessen i Karlskrona har fokuserat på olika åtgärder inom steg 1 och steg 2, åtgärder som påverkar valet av färdmedel och som gör det möjligt att utnyttja befintliga möjligheter mer effektivt. Det här är våra erfarenheter. Genomförda åtgärder i Karlskrona En integrerad mobilitetsplan togs fram. En nulägesanalys gjordes. En resvanundersökning gjordes hos skolbarnen. Översiktsplanen, detaljplanen och övriga planeringsdokument studerades. Prova på-aktiviteten Testresenär genomfördes mot samtliga arbetsplatser på området. Syftet att få vanebilister att testa pendla med kollektivtrafiken under en månad utan kostnad. Sydost Trampar erbjöds till samtliga arbetsplaster för att få fler att cykla till jobbet. Sydost Trampar är en regional cykeltävling i Sydost mellan arbetsplatser (www.sydosttrampar.se). Res klokt framtidens resenärer genomfördes i samarbete med Blekingetrafiken, Trafikverket och Karlskrona kommun. Inom Res klokt erbjöd klasserna på området Gullberna att delta i följande fyra projekt: Blekingeresan, tävlingen Designa ditt resekort, tävlingen Pimpa din busshållplats och busskalaset. Åtgärderna genomfördes med hjälp av SUMO utvärderingsverktyg. Pimpa din busshållplats! Två tävlingar Med tävlingen Designa ditt resekort fick samtliga klasser på Gullberna att tävla om att vinna ett egendesignat resekort. Tävlingen Pimpa din busshållplats gav samtliga klasser på området Gullberna möjlighet att tillsammans jobba fram ett förslag på hur de vill att en busshållplats ska se ut. lund_tillhåll_skiss.indd 15 2012-05-18 09.21

16 GENOMFÖRANDE KARLSKRONA Blekingeresan Blekingeresan visar eleverna hur de kan resa på ett annat sätt än i föräldrars bil och ger kunskap om hur man med hjälp av karta, tidtabell och reseplaneraren kan planera sin resa. Grupper om 4 7 elever fick själva planera en resrutt med kollektivtrafik (buss och tåg) i Blekinge som genomfördes under en valfri dag, utan kostnad. Blekingeresan ger eleverna erfarenhet i att planera sin tid och vad man hinner med under en dag, kunskap om Blekinges geografi, historia och kultur och träning i att arbeta i grupp och i dokumentation. Gruppen redovisar sina intryck från resan på valfritt sätt (affisch, film etc.). Konceptet som blev väldigt lyckat kommer att fortsätta utvecklas och spridas till andra skolor och orter. Busskalaset Ett busskalas genomfördes i samarbete med skolorna och Blekingetrafiken under Trafikantveckan 2011 (16:e september). Femton klasser (cirka 400 barn) deltog. Två stylade busshållplatser invigdes, tjugo självdesignade resekort delades ut och Blekingeresans filmredovisningar visades. Busskalas lund_tillhåll_skiss.indd 16 2012-05-18 09.21

DET HÄR HAR VI GJORT I HELSINGBORG GENOMFÖRANDE HELSINGBORG 17 Helsingborgs stad har samarbetat med befintliga verksamheter längs Bredgatan inom H+ området. Syftet är att arbetsplatserna och de anställda ska bidra till ett ökat hållbart resande i området. Det handlar både om att uppmuntra de anställda att i högre grad resa hållbart till och från jobbet och i tjänsten, samt att genom olika åtgärder underlätta för de anställda att välja hållbara transportsätt. Så här har det gått till. 1. Nulägesanalys Samarbetet startade med en nulägesanalys som inkluderade en resvaneundersökning kring de anställdas resvanor med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Undersökning omfattade tjänsteresor såväl som resor till- och från jobbet undersöks. Resultatet blev sedan utgångspunkt för det fortsatta arbetet. 2. Prova på De anställda har deltagit i olika prova på-aktiviteter såsom Testresenär och sparsam körning (kurs). Aktiviteterna har vänt sig till de som brukar köra bil till jobbet och som under en period kan tänka sig att testa att istället åka kollektivt. De som inte kan välja kollektivtrafik har istället erbjudits en kurs i sparsam körning. Prova på-grupperna har sållats ut via resvaneundersökningen. Genom att erbjuda utbildning och visning av telefon- och videokonferensutrustning har även antalet Resfria möten kunnat öka. 3. Uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra och använda ambassadörer för hållbart resande. Det kan ske med olika typer av kampanjer. Socialförvaltningen på Bredgatan deltog till exempel en no- mineringskampanj för de anställda. Kampanjen gick ut på att man kunde nominera en kollega till Bästa miljöpendlare. Socialförvaltningen deltog även i cykelutmaningen Skånetrampar, en lagaktivitet öppen för arbetsplatser i hela Skåne. Cykelutmaningen är en aktivitet för både nya cyklister och de som redan cyklar. 4. Underlätta En översyn av förutsättningar för hållbara resor har genomförts för att hitta förbättringsområden. Arbetet har gjorts tillsammans med en grupp av representanter för arbetsplatsen. Och erfarenheter från enkätundersökningen har fungerat som underlag. Mottot är det ska vara lätt att göra rätt. Arbetsgruppen har tagit fram förslag till förbättringsåtgärder som sedan prioriteras. Åtgärdsförslag har därefter lämnats till företagsledningen. 5. Följa upp Den hållbara resan och arbetsgivaren har gemensamt kommit fram till hur arbetet ska följas upp och kommuniceras till de anställda. lund_tillhåll_skiss.indd 17 2012-05-18 09.21

Helsingborg H+ lund_tillhåll_skiss.indd 18 2012-05-18 09.22

GENOMFÖRANDE LUND 19 DET HÄR HAR VI GJORT I LUND Identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens egna initiativ. Med hjälp av dialog, kartläggning av anställdas resor, information och andra kommunikationsinsatser har kommunen stöttat företagen i området Ideon Pålsjö/Brunnshög. Allt för att få fler att välja bort bilen. FÖRETAGEN HAR FÅTT HJÄLP att inventera nuläget och att sortera bland åtgärder för att satsa på de som ger mest effekt utifrån deras förutsättningar och ambition. En rad åtgärder har också genomförts för att stödja arbetsgivarna i sitt interna arbete. Det har dels handlat om att erbjuda verktyg i det operativa arbetet, dels om att vara en länk mellan företagen och andra delar av kommunens organisation samt externa parter såsom Skånetrafiken. Samarbetet med Skånetrafiken har till exempel lett till en rad företagsspecifika kampanjer kring kollektivtrafik. Exempel på åtgärder Resejämföraren kommunen har tagit fram ett nytt verktyg som visar resvanors effekt på plånboken, hälsan och miljön (www.lund.se/resejamforaren). Länkskafferiet relevanta länkar för hållbara transportval har samlats och erbjudits företagens intranät. Företagsspecifik stöldsäker cykelparkering åtgärd som underlättat för pendlare som kommer in till Lund C. Intermodala respunkter cykelfrämjande åtgärder kring tre viktiga hållplatser som underlättar övergången mellan cykel och kollektivtrafik. Genomtänkt vägvisning för gående och cyklister gör det lättare att orientera sig i området. Skyltning mot alternativa bilvägar åtgärd som syftar till att minska trängsel i rusningstrafik. Resejämföraren lund_tillhåll_skiss.indd 19 2012-05-18 09.22

Mjuka åtgärder har generellt sett en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Katarina Evanth, Trivector Traffic AB lund_tillhåll_skiss.indd 20 2012-05-18 09.22

UTVÄRDERING 21 EFFEKTERNA AV FYRSTEGS- PRINCIPEN I PRAKTIKEN Ett förhållningssätt kan ge goda konkreta resultat. Kommuner som planerar och utvärderar sina åtgärder på ett genomtänkt sätt har goda möjligheter att optimera sin trafikplanering med fyrstegsprincipen. Det är en av slutsatserna från Trivectors utvärdering av fyrstegsprincipen i praktiken. FYRSTEGSPRINCIPENS STEG ETT OCH TVÅ handlar om att komplettera befintlig infrastruktur med kunskapshöjande och attitydpåverkande åtgärder för att öka hållbara resval. Störst nytta av stegen fås om man tar hänsyn till trafikkonsekvenserna och transportefterfrågan redan när det fattas beslut om andra samhällsplaneringsfrågor på kommunal nivå, som till exempel lokalisering av verksamheter eller boende. Utvärdera steg 1 3 Det är mycket viktigt att kommuner redan från början gör upp en plan för systematisk uppföljning och utvärdering av varje del i den praktiska tillämpningen av fyrstegsprincipen. Av tradition har kommuner ofta goda kunskaper om hur man ska utvärdera steg fyra, det vill säga större ombyggnadsåtgärder. Men det är minst lika viktigt att utvärdera åtgärder inom steg 1 3 som inte kräver stora finansiella investeringar, men som ändå ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera utnyttjandet. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon PLANERINGSPROCESSEN Steg 1 Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder lund_tillhåll_skiss.indd 21 2012-05-18 09.22

22 UTVÄRDERING Steg ett utgörs av såväl fysisk planering med lokalisering av verksamheter och boende som av Mobility management (MM). MM är ett relativt nytt område och förhållandevis lite har ännu implementerats och trots att det finns metoder för utvärdering, SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) och SARA (Sektorns aktörers resultat av aktiviteter). Steg 1 3-åtgärder är kostnadseffektiva Man bör utvärdera både miljöeffekter och samhällsekonomiska effekter av minskat biltrafikarbete. Det sistnämnda är intressant inte minst på grund av att det kan finnas pengar att spara. Trots en allmän brist på utvärderingar, finns det resultat från faktiska beräkningar av implementerade åtgärder som indikerar att mjuka åtgärder generellt sett har en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Kommuner bör i större utsträckning satsa på denna typ av åtgärder eftersom de kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamma än nyinvesteringar inom infrastruktur. Dessutom vore det bra om fler kommuner utvärderade steg 1 3-åtgärder för att styrka de få resultat som finns i dagsläget. Vinster för både samhället och individen Steg 1 3-åtgärder ger vinster för samhället i form av minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, färre olyckor och mindre trängsel. Individen får också vinster i form av bättre ekonomi, bättre hälsa och mindre stress. Utvärderat projekt i Lund I projektet Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund har steg 1 3 tillämpats med bl a följande åtgärder: Steg 1: Beteendepåverkande åtgärder gröna resplaner/transportrådgivning till företag, resejämförare, kampanjer och utbildning Steg 2: Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder Steg 3: Förbättra vägnätet högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodal respunkt Hur kan en utvärdering se ut? En utvärdering av Lundaprojektet har genomförts. Utvärderingen har bestått av tre huvudsakliga delar som beskrivs översiktligt nedan. Här ses vad som bör ingå i en utvärdering av steg 1 3 i arbetet med fyrstegsprincipen. Denna utvärderingsmodell kan användas vid liknande projekt. 1. Effektutvärdering av erhållna effekter i form av ändrat beteende och koldioxidutsläpp. Både av transportrådgivningen mot företag inom området och av enskilda åtgärder riktade mot speciella grupper. Detta har gjorts enligt metodiken i SUMO (System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt). Jämförelser med trafikräkningar har även ingått i denna del. 2. Processutvärdering av arbetssättet genom SUMO-utvärdering för att dra lärdomar inför framtida satsningar. Intervjuer har genomförts med representanter för samtliga 11 bearbetade företag, oavsett om de valt att gå vidare med ett samarbete och/eller fortsatt mobilitetsarbete. 3. Samhällsekonomisk analys kan med fördel göras på åtgärder genomförda inom fyrstegsprincipen steg 1 3 för att vis på hur kostnadseffektiva dessa kan vara jämfört med steg fyra. lund_tillhåll_skiss.indd 22 2012-05-18 09.22

KONTAKTUPPGIFTER Vill du veta mer om något av projekten? Kontakta respekive projektledare för mer information: Karolina Nilsen Helsingborg stad karolina.nilsen@helsingborg.se 042-10 58 01 www.helsingborg.se Ylva S Åqvist Lunds kommun ylva.aqvist@lund.se 046-35 69 84 www.lund.se Camille Delepierre Energikontor Sydost AB camille.delepierre@energikontorsydost.se 0766-20 90 52 www.energikontorsydost.se Text: Krister Wall, Karolina Nilsen, Ylva S Åqvist, Camille Delepierre Foto: Helsingborg stad, Lunds kommun, Energikontor Sydost AB Design: Sustainable Studio Tryck: Tryckeriet, Serviceförvaltningen, Lunds kommun 2012 lund_tillhåll_skiss.indd 23 2012-05-18 09.22

Med fyrstegsprincipen kan kommuner undvika kostsamma investeringar samtidigt som mer hållbara resvanor skapas. Men hur funkar det i verkligheten? Här får du möta fyra projektledare från tre olika städer som berättar om hur de arbetat med planering, förankring och genomförande i projektet Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar. lund_tillhåll_skiss.indd 24 2012-05-18 09.22