Tillämpning av integraler

Relevanta dokument
Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

24 Integraler av masstyp

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Integraler och statistik

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Generaliserade integraler

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

TATA42: Tips inför tentan

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Laboration i matematik Envariabelanalys 2

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

9. Bestämda integraler

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

SF1625 Envariabelanalys

10. Tillämpningar av integraler

SF1625 Envariabelanalys

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. X. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Diskreta stokastiska variabler

9 Dubbelintegralens definition

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

13 Generaliserade dubbelintegraler

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Läsanvisningar till kapitel

Teorifrå gor kåp

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Numerisk Integration En inledning för Z1

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Dagens ämnen. Repetition: kvadratiska former och andragradskurvor Andragradsytor System av differentialekvationer

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Matematisk analys, laboration III. Per Jönsson Teknik och Samhälle, Malmö Högskola

Stokastiska variabler

Exponentiella förändringar

Tavelpresentation grupp 5E

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

9. Vektorrum (linjära rum)

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Kontinuerliga variabler

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Grundläggande matematisk statistik

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tillämpad Matematik I Övning 4

Sfärisk trigonometri

Föreläsning 7: Trigonometri

FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Γ-funktionen En kort introduktion

Sidor i boken

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

MATLAB-Laboration. Linjär algebra med geometri Handledare: Karim Daho IT-1 Björn Andersson Johannes Nordkvist Erik Isoniemi

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

Björnen och sköldpaddan Analys av en matematiskt paradoks

Polynominterpolation av kontinuerliga

Transkript:

CTH/GU LABORATION 3 MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Inledning Tillämpning v integrler Vi skll se på två tillämpningr v integrler. Först ren oh volymen v rottionskropp sedn omkretsen v en ellips. Rottionskroppr Betrkt kurvn som ger grfen v en funktion y = f(x) över ett intervll x b. Som exempel kn vi t.5 sin(x) f(x) =, x 3 + x Så här ser kurvn ut y..8.6.4. y = f(x).5.5.5.5.5 3 Låter vi denn kurv roter runt x-xeln får vi en s.k. rottionsyt x.5.5 3 Vi vill bestämm volymen som begränss innnför rottionsytn oh ren v själv ytn.

Volymen som begränss v rottionsytn ges v (Adms kpitel 7., sid 39) V = π b (f(x)) dx oh ren v rottionsytn ges v (Adms kpitel 7.3, sid 47) b S = π f(x) + (f (x)) dx För vårt exempel nöjer vi oss med en numerisk beräkning v volym V oh ytre S enligt >> f=@(x)(-.5*sin(x))./(+x.^); >> Df=@(x)-.5*os(x)./(+x.^)-(-.5*sin(x))*.*x./(+x.^).^; >> =-; b=3; >> V=pi*qudl(@(x)f(x).^,,b) V = 5.95 >> S=*pi*qudl(@(x)bs(f(x)).*sqrt(+Df(x).^),,b) S = 6.36 Uppgift. Beräkn volymen oh ren för rottionsytn som ges v tt grfen till roterr runt x-xeln. Så här ser ytn ut f(x) =.5 + sin(. x ), x 5 5 5 5 Om du vill se koden som genererr ytn kn du titt på funktionen rottionsyt som ligger på Mtlb-hemsidn (förståelsen får knske vänt till kursen i flervribelnlys). 3 Omkrets v en ellips En ellips med storxel oh lillxel b kn beskrivs med ekvtionen Om vi tr = b får vi en irkel med rdien. x + y b =

b Aren v en ellips är som ni nog vet A = πb oh hr vi en irkel ( = b) så får vi ren A = π. Omkretsen v irkel är s = π men omkretsen v en ellips kn inte beskrivs lik enkelt. Mn visr i Adms kpitel 7.3, sid 47, tt omkretsen v en ellips är s = 4E(ε), med π/ E(ε) = ε sin b (t) dt, där ε =. Här klls ε för exentriiteten oh det gäller tt ε <. Vi ser tt för en irkel så är ε = oh då ellipsen är nästn helt tillplttd så är ε när. För en irkel gäller s = 4E() = 4 π = π, så klrt. Integrlen E(ε), som klls för en elliptisk integrl v ndr slget, kn inte beräkns exkt utn vi får nöj oss med pproximtioner. Uppgift. Nu är det dgs för er tt beräkn integrlen för olik värden på ε med qudl oh rit en grf v E(ε) över intervllet ε <. Ledning: Mn kn i Mtlb beräkn f(x) = d g(t, x) dt för en prmeter x, som vi kn ge olik värden, enligt >> f=qudl(@(t)g(t,x),,d) Här förutsätts tt g är en funktionsbeskrivning (funktionsfil eller nonym funktion med funktionshndtg) i de två vriblern t oh x. Skll vi nu rit en grf v f(x) för x b, så är här strukturen på en skriptfil g=@(t,x)...; =...; d=...; =...; b=...; n=...; x=linspe(,b,n); f=zeros(size(x)); % Integrnden, om vi gör ett funktionshndtg % Integrtionsgränsern % Intervllgränser för grfen smt ntl punkter % x-värden % Fördimensionering. Skll fyll på integrlvärden for i=:length(x) f(i)=qudl(@(t)g(t,x(i)),,d); end % f(x)-värden plot(x,f) % Ritr grfen Tänk igenom noggrnnt. När mn förstår mtemtiken så bör inte Mtlb-biten vr något större problem. 3

4

CTH/GU MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Uppföljning v lbortion 3 Målsättning Avsikten med denn lbortion är delvis tt tillämp kunskper från förr lbortionen på någr uppgifter i nslutning till rottionskroppr. Betydligt viktigre är dok tt kunn beräkn en funktion f(x) = d g(t, x) dt, vrs värden ges v tt en nnn funktion som skll integrers. Dett är uppenbrligen en tämligen komplierd funktion. Vnligtvis kn vi inte finn någon (nvändbr) primitiv funktion, så endst beräkningsmetoder för integrler kn nvänds. Kommentrer oh förklringr Det finns lltså ingen enkel formel för ellipsens omkrets, nnt än vid speilfllet tt vi hr en irkel. Nu ser vi på Mtlb-koden i strukturen för skriptfilen oh börjr med f=zeros(size(x)) Här ger size(x) storleken på vektorn x. Därmed ger zeros(size(x)) en vektor, lik stor som x, fylld med nollor. Nu kommer f vr en vektor v rätt storlek oh vi fyller på rätt värden i for-stsen. För beräkningen v f(x i ) = d g(t, x i) dt skriver vi f(i)=qudl(@(t)g(t,x(i)),,d) Vi tittr särskilt på @(t)g(t,x(i)) Dett är en nonym funktion med ett funktionshndtg. Här är t vribeln oh funktionens värde är g(t, x i ), där x i är ett konstnt värde. Vi hr lltså en funktion i en vribel t som qudl kommer integrer. 3 Lärndemål Efter denn lbortion skll du kunn beräkn volymer oh reor v rottionskroppr rit grfen till en funktion f(x) = d g(t, x) dt över ett intervll x b med hjälp v min_integrl eller qudl. 5