Exempel på hur man ställer upp den styrande differentialekvationen.

Relevanta dokument
15. Ordinära differentialekvationer

ÖVN 1 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll.

Mekanik Föreläsning 8

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Modul 2 Mål och Sammanfattning

TENTAMEN HF1006 och HF1008

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Associerade Legendre-funktioner och klotytefunktioner Ulf Torkelsson

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

ÖVN 5 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll.

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

2 Derivering av fält och nablaoperatorns roll

Mer Friktion jämviktsvillkor

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

MAA151 Envariabelkalkyl läsåret 2016/17

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

N = p E. F = (p )E(r)

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Inre krafters resultanter

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

1 Materiell derivata. i beräkningen och så att säga följa med elementet: φ δy + δz. (1) φ y Den materiella derivatan av φ definierar vi som.

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Uppföljning till lektion 5 om pekare. Grundläggande symboler. En struct, en pekartyp och lite variabler

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Lösningar till problemtentamen

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

10 Beräkning av dubbelintegraler

Svar och anvisningar

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

3 Gaspumpar. Några fläkttyper

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, måndag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

FYSIKTÄVLINGEN. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 5 februari 2004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Kapitel extra Tröghetsmoment

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

19.4 Bohrs modell för väteatomen.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Envariabelanalys 5B Matlablaboration

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik 2009/2010. Binär Kodning, lärobokens kap.2

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

" e n och Newtons 2:a lag

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Ma B - Bianca Övning lektion 1. Uppgift nr 10. Uppgift nr 1 Givet funktionen f(x) = 4x + 9 Beräkna f(6) Rita grafen till ekvationen.

LABORATION 4 DISPERSION

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

SF1626 Flervariabelanalys Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Krafter och Newtons lagar

Transkript:

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Svängningsproblem Eempel på hur man ställer upp en styrane ifferentialekvationen. Betrakta följane system beståene av en partikel me massan m, en äer me naturliga (vs ospäna) längen och äerkonstanten k, samt en ämpare me ämpkonstanten c : m k, c g Vi vill teckna Newtons II:a i vertikalle och resultatet är en ifferentialekvation som beskriver (styr) massan rörelse vi fria svängningar. Det finns ett antal olika alternativ för val av koorinaten t () för att beskriva massans läge som funktion av tien: Man kan t.e. välja origo för så att när äern är obelasta, eller så att när anorningen befinner sig i sitt statiska jämviktsläge, som för fallet ovan är när äern tryckts ihop sträckan k. Dessutom kan man välja att efiniera positiv uppåt eller neåt. Ett annat tänkbart val för origos läge är att låta vi infästningen i marken. åt oss belysa etta me ett antal eempel. 1

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Eempel 1 Vi väljer att låta när äern är obelasta, och väljer att låta vara positiv uppåt. Vi frilägger massan och väljer att låta kraften på massan från äern vara positiv neåt. Vi gör samma val för kraften från ämparen. Så här alltså: (, och blir positiva åt samma hall som.) Vi tecknar Newtons II:a i positiv -le : : m När vi tecknar uttrycken för äern och ämparen måste vi vara väligt noga, eftersom uttrycken beror av åt vilket håll förskjutningen är efiniera positiv och åt vilket håll kraften är positiv. Vi ser att om är positiv rar vi ut äern sträckan och me vår efinition av kraften ska en vara positiv. Sålees, k Om är positiv betyer et att partikeln rör sig uppåt ( är allti positiv vi en rörelse å ökar). Vi rar alltså ut ämparen som bromsar rörelsen, vs ska vara positiv: c (Notera att uttrycken på och gäller även å, respektive är negativa: Om t.e. trycks äer ihop och kraften blir negativ, vs motrikta vår positiva riktning. Genom att ekvationerna ställs upp me hänsyn tagen till införa efini- 2

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun tioner av variablernas positiva riktningar, får vi ekvationer som gäller i alla lägen och rörelsetillstån (som t e när systemet är ihoptryckt och har acceleration neåt).) Insättning ger följane ifferentialekvation: Eempel 2 g m m Vi väljer att låta när äern är obelasta som i Eempel 1, men väljer nu att låta vara positiv neåt. Vi väljer att låta kraften på massan från äern vara positiv neåt. Vi gör samma val för kraften från ämparen. Så här alltså: Vi tecknar Newtons II:a i positiv -le : : m Om är positiv så är äern ihoptryckt sträckan och kraften ska vara negativ me vår efinition av positiv riktning av kraften: k Om är positiv betyer et att partikeln rör sig neåt. Vi trycker alltså ihop ämparen som bromsar rörelsen, vs ska å vara negativ: c Insättning ger följane ifferentialekvation: g m m 3

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Eempel 3 Vi väljer att låta när äern är obelasta, och låter vara positiv neåt. Vi väljer att låta kraften på massan från äern vara positiv uppåt. Vi gör samma val för kraften från ämparen. Så här alltså: Vi tecknar Newtons II:a i positiv -le : : m Vi ser att om är positiv så är äern ihoptryckt och kraften ska vara positiv me vår efinition: k Om är positiv betyer et att partikeln rör sig neåt. Vi trycker alltså ihop ämparen som bromsar rörelsen, vs ska å vara positiv: c Insättning ger följane ifferentialekvation: g m m 4

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Eempel 4 Vi väljer att låta vi äerns infästningspunkt i unerlaget så att är positiv uppåt. Vi friläggningen väljer vi att låta kraften på massan från äern vara positiv neåt, men vi låter kraften på massan från ämparen vara positiv uppåt. Så här alltså: Vi tecknar Newtons II:a i positiv -le : : m Vi ser att om partikeln är i läge så har äern ragits ut sträckan och kraften ska vara positiv enligt: k( ) Om är positiv betyer et att partikeln rör sig uppåt. Vi rar alltså ut ämparen som bromsar rörelsen, vs ska å vara negativ: c Insättning ger följane ifferentialekvation: k g m m m 5

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Eempel 5 Vi väljer nu att låta när anorningen befinner sig i sitt statiska jämviktsläge, vs utifrån ett läge är äern ihoptryckt sträckan stat, och låter vara positiv k neåt. Vi väljer att låta kraften på massan från äern vara positiv uppåt. Vi gör samma val för kraften från ämparen. Så här alltså: stat Vi tecknar Newtons II:a i positiv -le : : m Vi ser att för ett positivt så är äern ihoptryckt och kraften ska vara positiv me vår efinition. Eftersom äerns totala ihoptryckning är stat får vi: k( ) stat Om är positiv betyer et att partikeln rör sig neåt. Vi trycker alltså ihop ämparen som bromsar rörelsen, vs ska å vara positiv: c Me stat får vi följane ifferentialekvation: k m m 6

inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Jämför vi ifferentialekvationerna ser vi att et bara är högerleet som skiljer. Det är ingen tillfällighet. Väljer man att efiniera lägeskoorinaten till noll i et statiska jämviktsläget, som vi gjore i Eempel 5, så får man allti en homogen ifferentialekvation. ör att kunna bestämma konstanterna i e allmänna lösningarna till ifferentialekvationerna behövs begynnelsevillkor som efinierar tillstånet vi t. Eftersom ifferentialekvationerna är av orning två behövs villkor på variabeln själv, samt förstaerivatan, vs vi måste veta () och (). 7