3 Gaspumpar. Några fläkttyper
|
|
- Lars-Göran Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gaspumpar F1 Tå kategorier a gaspumpar: Fläktar, för transport a gaser. Försumbar ensitetsföränring. Stor likhet me pumpar. Kompressorer, för större tryckföränringar. Betyane ensitetsföränring. Några fläkttyper Raialfläktar tar in luften i centrum och pumpar en raiellt utåt. Typisk totaltrycksökning 5 a Ex: Ventilationsaggregat Axialfläktar transporterar luften i axelns riktning: Typisk totaltrycksökning 1 a Ex: Datorkylfläkt Tärströmsfläktar transporterar luften inkelrätt me axeln. Kompakt konstruktion som ger små inbyggnasmått. Typiskt totaltrycksökning 1 a Ex: Inomhusel luftärmepump Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
2 Samban För e måttliga tryck- och temperaturföränringar som sker i en fläkt kan i betrakta luft som inkompressibel, s ensiteten kan betraktas som konstant. Liksom för pumpar tecknas en nyttiga effekten som flöet gånger totaltrycksökningen: är n Qp Q är flöet [m /s] p föränringen a totaltrycket [a=n/m ] Totaltryck = Stagnationstryck = Statiskt tryck + Dynamiskt tryck p c p Totaltrycksföränringen kan å skrias som: c p p p 1 Den tillföra axeleffekten ges a: är axel M k M k c 1 ra / ar n 6[ s / min] M k är rimomentet [Nm] axelns inkelhastighet [ra/s] n axelns artal [ar/minut] m massflöet [kg/s] i föränring a totalentalpin [J/kg] m i m c p T m c p c T m c 1 Verkningsgraen ges a: n axel Q p Q p M M n k k 6[ s / min] ra / ar Drimotorn är oftast integrera me fläkten, så om elmotorns erkningsgra inklueras får i: n el axel n / motor Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc 11-1-
3 Fläktiagram En fläkts prestana ges oftast i form a ett fläktiagram. Diagrammet är normalt ritat för 1, kg/ m ilket motsarar luft i 1 bars tryck i 15C eller C i 1 atm. luft Nean ser i fläktkuran för en trefasmata raialfläkt i olika matningsspänningar. Obserera att prouktkatalogen anäner anra beteckningar än kurspärmen. Vi Q=,5 m /s har i p 45 a ger nyttig effekt Q p n,5 45 1W Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc Nere iagrammet ger eleffekten (obs ej nyttig) el 6W ger n 19% el 6 el 6 el m cp T Q cp T ger T 1, C Förutsatt att η m =1 Q c,51, 18 p
4 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
5 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
6 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
7 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
8 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
9 Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
10 Likformighet för fläktar Vi likformiga hastighetstrianglar gäller: Volymflöe Massflöe Totaltrycksökning Axeleffekt Q n D m n D p n D n D 5 Densiteten beror på en gas som ska transporteras samt ess tryck och temperatur. Ieal gas Luft Luftliknae gas iela gas luft gas p M R T gas p 88[ K] 1,[ kg/ m ] 1[ bar] T M p 88[ K] gas 1,[ kg/ m ] 1[ bar] T 9 g / mol Densitetsföränringen på grun a fläktens tryckhöjning i ett fläktsystem kan normalt försummas eftersom en tryckökning på 5 a motsarar en ensitetsökning på,5%. I exempel tiigare hae i samtiigt en temperaturökning på 1, C ilket i sig ger en ensitetsminskning me,5%, s ensiteten minskar me,1% öer en fläkten. En temperaturhöjning på 1C ger en ensitetsminskning på,5%, 1C motsarar 5%, ilket man bör korrigera för. Fläktiagrammen kan anänas om man justerar enligt följane: Volymflöe n Q Q Massflöe n m m T M T M T M p n T M p n Totaltryck p p Axeleffekt T M p n T M p n (inex = atabla, = erkligt korrigerat) p p n n Det innebär att i en temperaturhöjning flyttas likformiga punkter neåt i ett och mot origo i ett p m iagram., Vartalsänring flyttar likformiga punkter längs en parabel i båe p, Q iagram p, Q och p, m iagram. Äen systemets totaltrycksförluster är ensitetsberoene approximatit enligt: p f k Q p f m k (Förutsätter att Re är stort och ärme har liten inerkan på motstånstalen) Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
11 Totaltrycksökning (a) Exempel Vi ill entilera en ugn som är 18C me hjälp a en högtemperaturfläkt. Kanaler, ugnen och luftfilter har tillsammans ett strömningsmotstån på a i ett luftflöe till ugnen a 4 m /h. Luften till ugnen har en temperatur på 15C. Bestäm ilket flöe som fläkten GE 14- AG-89 ger om en placeras före respektie efter ugnen. Före ugn Systemkuran ges a p f Q 4 Vi placering före ugnen kan i irekt rita in systemkuran i fläktiagrammet och läsa a luftflöet. Vi får ett luftflöe på cirka 4 m /h. Ugn, 18C Filter 6 5 Fläktkura 4 1 Systemkura Flöe (m/h) Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
12 Totaltrycksökning (a) Totaltrycksökning (a) Efter ugn Vi placering efter ugnen måste i justera fläktiagrammet. Q 15 15C Ugn, 18C Filter Q 18 18C Aläs Q och p ur fläktiagrammet, beräkna 6 p p p T T p Q p p m /h a a 5 Fläktkura Fläktkura 18C, Q Flöe (m/h) Räknar om flöet genom fläkten (18C) till motsarane flöe in till ugnen (15C) Q1515 Q1818 ger Q15 Q18 Q18 Q18, 66Q18 15 T m 6 T 88 Q p p Q 15 m /h a a m /h 5 Fläktkura Fläktkura 18C, Q18 1 Fläktkura 18C, Q Flöe (m/h) Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
13 Totaltrycksökning (a) Slutligen lägger i in systemkuran som ar efiniera enligt inloppsflöet (15C). 6 5 Fläktkura 4 Fläktkura 18C, Q18 1 Systemkura (Q15) Fläktkura 18C, Q Flöe (m/h) Och i kan aläsa att i har ett luftflöe in till ugnen på 9 m /h när i placerar fläkten efter ugnen. Q 15 15C Ugn, 18C Filter Q 18 18C Hur stort är olymflöet genom fläkten? 456 Hur stort är massflöet in till ugnen respektie genom fläkten? Viktigt! Vi grafisk lösning har i ofta ekationssystem enligt: p fläkt f 1 ( Q 1 ) p förlust f ( Q ) skärningspunkter enast betyelse när i söker p fläkt p förlust i Q1 Q Om flöet eller trycket inte är mätt på samma sätt har inte skärningspunkten någon betyelse. Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
14 Sammanfattning Nyttig effekt n Qp Rek uppgifter 5 Verkningsgra n tillför Densitet ieal gas Luftens ensitet gas luft p M R T gas 1,[ kg/ m ] p 88[ K] M gas 1[ bar] T 9 g / mol Massflöe m Q Omräkning a fläktiagram till ny ensitet och artal (likformiga hastighetstrianglar) Volymflöe Massflöe Q n m n Q Q n Q Q n n n m n m n m m T M T M p p n n Totaltryck p p p n n n p p T M T M p p n n Axeleffekt n n n (inex = atabla, = erkligt korrigerat) T M T M p p n n Grafisk tolkning Densitetsänkning: kuran flyttas neåt för p, Q och, Q (olymflöe) mot origo för p m och, m (massflöe) Vartalsänring: längs parabel för p, Q och p m (totaltryck), längs :e graare för, Q och, m (axeleffekt), Systemets totaltrycksförluster p f k Q p f m k Lars Bäckström Z:\Samarbete\Aners_Strömberg\Energiteknik\Turbomaskiner\Fläkt\F1 - Fläktar me atabla.oc
Lösningsförslag Fråga 3, 4 och 5 Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 0--08 illämpa fysik och elektronik Lars Bäckström ners Strömberg Lösningsförslag Fråga 3, 4 och 5 entamen i urbomaskiner 7,5 hp i: 0--08 9:00 5:00 Hjälpmeel: Valfri formelsamling, miniräknare
Läs mer1 Materiell derivata. i beräkningen och så att säga följa med elementet: φ δy + δz. (1) φ y Den materiella derivatan av φ definierar vi som.
Föreläsning 2. 1 Materiell erivata ätskor och gaser kallas me ett sammanfattane or för fluier. I verkligheten består fluier av partiklar, v s atomer eller molekyler. I strömningsmekaniken bortser vi från
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-08-30 kl. 08.30-12.30
CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termoynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-08-30 kl.
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merÖ D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Läs merFYSIKTÄVLINGEN. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 5 februari 2004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING februari 004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. Skillnaen i avläsningen av vågen mellan bil och bestäms av vattnets lyftkraft på metallstaven som enligt
Läs merkanal kanal (Totalt 6p)
. vå lika fläktar, se bilaga och, arbetar arallellt mot samma huvudledning. Den ena hämtar via en kanal atmosfärsluft (5 C) medan den andra hämtar hetluft (7 C) av atmosfärstryck via en annan likadan kanal.
Läs merH m. P kw. NPSH m. Dessa pumper är normalt drivna av en elmotor på 2900 1/min med 2-pols motor vid 50Hz, 0 eller 1450 1/min med 4-pols motor vid 50Hz.
Hur man väljer en centrifugalpump Valet av en centrifugalpump skall ske me beaktning av en befintliga anläggningens karakteristik samt konition. För att välja pump är följane ata növäniga: Flöe Q Kvantitet
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs merInnehållsförteckning. Översikt, datauppgifter... 43. LPMA Axialfläkt... 47. FML (B,P,R) -1, -3 Radialfläkt... 53. FKL (B,P) -1, -3 Radialfläkt...
Innehållsförteckning Översikt, datauppgifter... 43 LPMA Axialfläkt... 47 Fläktar FML (B,P,R) -1, -3 Radialfläkt... 53 FKL (B,P) -1, -3 Radialfläkt... 73 RGFA Rökgasfläkt... 83 FAM (B, P, R) -1, -3 Radialfläkt,
Läs merDA 516. Differenstrycksregulatorer Med ställbart börvärde DN 15-50
DA 516 Differenstrycksregulatorer Me ställbart börväre DN 15-50 IMI TA / Differenstrycksregulatorer / DA 516 DA 516 Denna kompakta ifferenstrycksregulator är avsea för värme- och kylanläggningar och är
Läs merVentilerna används i kombination med ställdonen AMV(E) 130/140, AMV(E) 130H/140H och AMV(E) 13 SU. DN k VS
Beskrivning VZ 2 VZ 3 VZ 4 VZ-ventiler tillhanahåller en högkvalitativ och kostnaseffektiv lösning för kontroll av varm- och/eller kallvatten för fläktkonvektorer, små återuppvärmare, och återkylare i
Läs merTentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.
Läs merMassa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin
Massa, rörelseäng oh energi ino relatiitetsteorin Vi et iag att inget föreål e en iloassa större än noll (t.ex. elektroner, protoner oh ryfarkoster) någonsin kan röra sig snabbare än ljuset. Partiklar
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merSTAD. Injusteringsventil ENGINEERING ADVANTAGE
Injusteringsventiler STAD Injusteringsventil Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE Injusteringsventilen STAD ger tillförlitlig hyronisk prestana
Läs merTentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A
Tid: 2010-10-19, kl. 08:15 13:15 Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A Tillåtna hjälpmedel: Physics handbook, miniräknare, en handskrien A4 (en sida) eller Formelsamling i Industriell Energiteknik (Curt
Läs mer15. Ordinära differentialekvationer
153 15. Orinära ifferentialekvationer 15.1. Inlening Differentialekvationer är en gren inom matematiken som beskriver en värl vi lever i bäst. Såana ekvationer kan beskriva matematiska moeller för många
Läs merExempel på hur man ställer upp den styrande differentialekvationen.
inköpings tekniska högskola Mekanik Dynamik 214-2-21 IEI/Mekanik Ulf Elun Svängningsproblem Eempel på hur man ställer upp en styrane ifferentialekvationen. Betrakta följane system beståene av en partikel
Läs merT1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T
Behållare med armt atten placerat i ett rum Giet: m 45 kg,, 95 C ; placeras i ett tätslutande, älisolerat rum med stela äggar, olym rum 90 m,, C ; ärmeutbyte ger till slut termisk jämikt; P 0 kpa Behållarens
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, måndag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, månag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börjar me uppgifterna som u tror u klarar bäst! Förklara
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merV = Flöde. dpt = Totaltryckökning
+ respektive - Om fläkttypen föregås av ett + tecken i urvalslistan så ligger arbetspunkten utanför fläktens rekommenderade, optimala arbetsområde. Om möjligt välj en större fläktstorlek. Om fläkttypen
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merHYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
Läs merSTAD. Injusteringsventiler DN 10-50, PN 25
STAD Injusteringsventiler DN 0-50, PN 5 IMI TA / Injusteringsventiler / STAD STAD Injusteringsventilen STAD ger tillförlitlig hyronisk prestana i ett imponerane stort antal applikationer. Den är iealiskt
Läs merLABORATION 4 DISPERSION
LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va
Läs merBo E. Sernelius Funktioner av Komplex Variabel 15 KOMPLEXVÄRDA FUNKTIONER AV KOMPLEX VARIABEL
Bo E. Sernelius Funktioner av Komplex Variabel 5 KOMPLEXVÄRDA FUNKTIONER AV KOMPLEX VARIABEL I etta kapitel efinierar vi en komplexvär funktion av en komplex variabel, ess erivata, begreppet analytiska
Läs merUppföljning till lektion 5 om pekare. Grundläggande symboler. En struct, en pekartyp och lite variabler
Uppföljning till lektion 5 om pekare Pekare, structar och rekursiva funktioner kan sannerligen vara lite knepigt att förstå. Denna lilla skrift är ett försök att me hjälp av många illustrationer göra et
Läs merTYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00
Tentamen i Matematik HF9 8 ec 7 kl 8:-: Eaminator: rmin Halilovic Unervisane lärare: Jonas Stenholm Elias Sai Nils alarsson För gokänt betyg krävs av ma poäng etygsgränser: För betyg E krävs 9 6 respektive
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merTentamen i Värmetransporter (4A1601)
Tentamen i Värmetransporter (4A1601) 2005-12-15, kl. 14.00 19.00 Hjälpmeel: Uppgift 1-7: Inga hjälpmeel (enast papper och penna, ej räknare). Uppgift 8-10: Lärobok (Holman), formelsamling (Granry), räknare,
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merPersonnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merAxialfläkt EKO-AXN 12/56 med direktdrift och ledskenor
Axialfläktar Axialfläkt EKO-AXN 12/ 19 storlekar Fläkthölje diam 0-00 mm Luftflöde max 0.000 m 3 /h Total tryckökning max 2.600 Pa EKO-AXN 12/ Teknisk beskrivning Fläkthjulet är monterat direkt på motoraxeln.
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merBevent Rasch - Luftdon -
Bevent Rasch - Lufton - PINO -0- PINO. PINO är ett exempel på en ny typ av esigninriktning me minsta möjliga tekniska frånluftslösning. Den passar även mer synliga platser. www.bevent-rasch.se Lämmittäjänkatu
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs mer6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064
6 Tryck 601. a) Då minskar arean till hälften. Tyngden är densamma. Trycket ökar då till det dubbla, dvs. 2Pa. b) Om man delar hundralappen på mitten så halveras både area och tyng. trycket blir då detsamma
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
Läs merGrundläggande kylprocess, teori och praktik
Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort 2018-08-10 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan 55-57
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merTentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 03--05 illämad fysik och elektronik Lars Bäckström nders Strömberg entamen i urbomaskiner 7,5 h id: 03--05 9:00 5:00 Hjälmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälmedel. Pärm
Läs merLösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics
Läs merMATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:
MATEMATIK Datum: 009-0- Ti: förmiag Chalmers Hjälpmeel: inga A.Heintz Telefonvakt: Tel.: 076-786 Lösningar till tenta TMV06/TMV0 Analys och linjär algebra K/Bt/Kf, el A.. Sats Ange "geometriska" beviset
Läs merÖVN 1 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll.
ÖVN - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelor och innehåll Orinära ifferenitalekvationer (ODEer) y = f(t, y) Lösning y(t) och efinitionsmäng
Läs merEnergiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merModul 2 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Moul 2 Mål och Sammanfattning Derivata. 1. MÅL FÖR MODUL 2 Förstå och använa erivatans efinition Förstå och använa erivata
Läs merBrandgasfläkt EKO-BVAXN 12/56 med direktdrift och ledskenor
Takfläktar Brandgasfläkt EKO-BVAXN 12/ 15 storlekar Fläkthölje diam - 00 mm Luftflöde max 2.000 m 3 /h Total tryckökning max 2.600 Pa EKO-BVAXN 12/ Teknisk beskrivning Brandgasfläkt av axialtyp med ledskenor.
Läs merInlämningsuppgift 2. Figur 2.2
Inlämningsuppgift 2 2.1 En rektangulär tank med kvadratisk botten (sidlängd 1.5 m) och vertikala väggar innehåller vatten till en höjd av 0.8 m. Vid tiden t = 0 tas en plugg bort från ett cirkulärt hål
Läs merTermodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: F = ma
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL Obs! Till en fullstänig lösning kräs en figur! LP. Systeets asscentru ligger hela tien i axeln. Kraftekationen för hela systeet: F = a P = M+ x LP. Anän efinitionen a kinetisk
Läs merFrisk luft från SAU. Tilluftsaggregat.
Frisk luft från SAU Tilluftsaggregat www.ostberg.com Innehåll SAU TILLUFTSAGGREGAT.......3 SAU 125 A1......................4 SAU 125 C1......................4 SAU 200 B1/B3..................5 SAU 200 C3......................5
Läs merFAG Sfäriska kullager
FAG 208 Normer asutföranen Toleranser Lagerglapp Avtätae lager Sneställning et sfäriska kullagret är ett tvåraigt lager me sfärisk ytterringlöpbana. ärigenom kan et ställa in sig och kompensera uppriktningsfel,
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merPTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055) Ti och plats: 3 augusti, 017, kl. 14.00 19.00, lokal: MA10 A och B. Kursansvarig lärare: Aners Karlsson, tel. 40 89. Tillåtna
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2009-06-02 08.30-12.30 för K2 och Kf2 i V-huset.
CHALMERS 2010-05-10 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2009-06-02 08.30-12.30 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merPresentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Läs merLösningar till BI
Lösningar till BI 160513 3 3 V 5010 m 1a. Förådstuben: n ( p1 p21) 7 MPa 144 mol. RT (8,31 J/mol K) 293 K 1b. Experimenttuben : pv n n1 n n 3,28 n 147 mol RT nrt 147 8,31293 Ny volym blir då: V 44,8. 6
Läs merKalibreringsrapport. Utländska doktorander
Kalibreringsrapport Utlänska oktoraner Inlening I en urvalsunersökning är allti skattningarna beäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppkommer
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-01-16 kl. 14.00-18.00 i V
CHALMERS 1 () ermodynamik (KVM090) LÖSNINFÖRSLA ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-01-16 kl. 14.00-18.00 i V 1. I den här ugiften studerar vi en standard kylcykel, som är en del av en luftkonditioneringsanläggning.
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)
Läs merStort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.
Komressorer F1 F Skillad mot fläktar: Betydade desitetsförädrig, ryk mäts ormalt som absolut totaltryk. vå huvudgruer av komressorer: Förträgigskomressorer urbokomressorer Egeskaer Lågt massflöde Höga
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merLektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,
Läs merHydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Läs merDiagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden
1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna
Läs merBrandgasfläkt EKO-BVZAXN för garageventilation
Brandgasfläktar 15 storlekar Fläkthölje diam 0 mm EKO-BVZAXN 12/56 Luftflöde max.000 m 3 /h tryckökning max 4. Pa EKO-BVZAXN 9/56 EKO-BVZAXN Luftflöde max.000 m 3 /h tryckökning max 3.0 Pa Teknisk beskrivning
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merBiomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
Läs mer1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
Läs merRepetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen
ENERGI? Energi kan varken skapas eller förstöras, kan endast omvandlas till andra energiformer. Betrakta ett välisolerat, tätslutande rum. I rummet står ett kylskåp med kylskåpsdörren öppen. Kylskåpet
Läs merAllmänna bestämmelser
Författning 5.1 Antagen av fullmäktige 157, 2018 BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING TILL KOMMUNALA FÖRTROENDEVALDA Bestämmelser om ersättningar till alt förtroenevala. Allmänna bestämmelser 1 Förtroeneupprag som
Läs merTentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merFysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Fotometri ) Belysningen på golet ges a flöet som träffar golet/golets area. Det ger att et totalt ehös Φ 300 3, 4 6,0 60 lm. Det motsarar spotlights. (Det är ättre me lysrör!). )
Läs merTENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!
TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs mer= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)
Matematikcentrum Matematik NF Räta linjen. Ange riktningskoefficient och skärningspunkter me alarna för följane linjer. a) y = 5 b) = y + 5 c) y = 5 + ) + y + = 0 e) y 4 = 0 f) + y = g) y 5 = h) y = 4
Läs merKONSTRUKTION AV HYDRAULSYSTEM FÖR LASTBILSKRAN
Linköpings Uniersitet Konstruktionsuppgift 1(7) KONSTRUKTION AV HYDRAULSYSTEM FÖR LASTBILSKRAN Konstruktionsuppgift i kursen Fluidmekanisk Systemteknik för M3, läsåret 2014 Linköpings Uniersitet Konstruktionsuppgift
Läs merKOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA
1 KOMIHÅG 2: --------------------------------- Kraft är en vektor me angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P = r PA ", r P =momentpunkt, r A angreppspunkt, r PA = r A " r P. - Oberoene av om
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merKalkylera med LCCenergi
V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift
Läs mer