Fysikalisk optik. Facit
|
|
- Per Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysikalisk optik Facit
2 Fotometri ) Belysningen på golet ges a flöet som träffar golet/golets area. Det ger att et totalt ehös Φ 300 3, 4 6,0 60 lm. Det motsarar spotlights. (Det är ättre me lysrör!). ) För en iffus yta gäller Φ (från uken) π LA, är A är filmukens area. Detta ger Φ (från uken) lm. 90% a flöet mot uken reflekteras: Φ (mot uken) lm. 3) Belysningen på marken ges a I ( α )cos( i) E, är i är infallsinkeln mot marken och r är r astånet från lampan. Ljuskällan är isotrop så I är oeroene a α. Från elysningen rakt uner lampan får i att I 750 c. Tio meter ort får i r 0 + 5, m och i arctan(0 / 5) 63, 4. Detta ger elysningen,7 lux. 4) Belysningen ges a I cos( i) E, är I Φ / Ω är ficklampans ljusstyrka, i är r infallsinkeln mot äggen som i antar är 0, r5 m och Ω π ( cos(6 )) 34, 4 msr, ilket ger E 30 lux. Φ 00 lm. Ryminkeln ges a 5) 80% a flöet mot pappret, s. Φ 3 lm, reflekteras. För en iffus yta gäller Φ π LA, är A är papprets area. Detta ger L 63 c/m. 6) Om 800 lumen träffar en yta som är, m x,8 m,6 m² lir elysningen 400 lux. Luminansen ges å a L R iffus π E 0, lux π 00 c/m² 7) Flöet är i ägge fallen etsamma: Φ Ω πu I I, I, I, c Ω Ω πu 8) Belysningen är irekt prop mot ljusstyrkan (om alla astån är lika). I et ena fallet är ljusstyrkan gien och i et anra är en 0 lumen/π ster7.5c. 9) Luminansen hos orsytan är irekt proportionell mot elysningen. Om astånet mellan källa och or ökas en faktor.5 kommer elysningen att minska en faktor.5.5. Luminansen lir alltså 60c/m²/.56,7c/m²
3 0) Källans hala toppinkel θ7, ryminkel Ω π ( cosθ ) sr, yta A π r 0.08m samt totalt flöe i ryminkeln ( Φ ) Ω lm I ( Φ ) / Ω 360c och L Ω I / A 0500c/m.. Detta ger ) För att månfararen skall kunna se att ytan är upplyst måste elysningen ara tillräckligt stor. Belysningen på månytan ges a E I /, är I är ljusstyrkan hos källan och är astånet till månen. Alltså ehös en hög ljusstyrka. ) 600 lm är flöet från ficklampan. 0,000 c är ljusstyrkan, s ljusflöet per ryminkel. Va man ehöer göra är alltså att mäta upp en ryminkel som ficklampan me 600 lm sprier ljuset i. Exempelis genom att mäta iametern D på ljusfläcken när man lyser på en ägg på astånet L från ficklampan. Ljusstrålens hala öppningsinkel θ ges å a tan θ D / L. Ryminkeln får man sean ur Ω π ( cosθ ) och ljusstyrkan lir 600 lm/ω. Exempel: Dm, L4m ger Ω sr och 600 lm/ω,000 c. 3) Pappret är en Lamertspriare ilket etyer att luminansen L hos et reflekterae ljuset är oeroene a etraktningsinkeln. Ljusstyrkan atar me inkeln enligt: I LAcosθ, är A är papperets area. (a) Ljusflöet Φ genom pupillen ges a Φ IΩ, är Ω är puillens ryminkel sett från papperet, Ω pupillarea/astån. Vi får för person A: Φ(A) LAa/5 och för B: Φ(B) LAcosθa/34, är a är pupillarean. Flöet för A lir större än för B. () Belysningen på näthinnan eror ara på luminansen och pupillens storlek arför elysningen är lika för e åa personerna. Detta kan till exempel isas genom att räkna ut flöet och arean i e åa fallen. Flöet änras, men lika mycket som arean, så ärför lir elysningen samma. 4) Flöet in genom IP earas och kommer ut genom UP. Diametern på UP är 7 ggr minre än IP och sålees är arean 49 gånger minre. Det gör att elysningen ökar me faktorn 49 ggr. 5) Hur ljust något ser ut eror på luminansen. Skärm ser alltså 500/40, ggr ljusare ut. 6) Belysningen ges a I ( θ )cos( i) E, är I ( ) cos( ) r θ LA θ är skärmens ljusstyrka i riktningen θ, A är skärmens area, L är skärmens luminans, i (θ ) är infallsinkeln mot oret och r är astånet till oret. Enkel geometri och uträkning ger E,9 lux,,7 lux,, lux,,6 lux,, lux samt 0,7 lux i e olika punkterna.
4 Dispersion och prismaeffekt 7) Me formeln för tunn lins kan i räkna ut et till följane: lå, F3,93 D och f 5,49 cm; gul, F3,878 D och f 5,79 cm; rö, F3,855 D och f 5,94 cm. F C 8) Dispersion. ( n ) α,. ger 0,03,9'. V 9) På himlen infaller itt ljus. Ljus me lång ågläng (rött) går rakt genom himlen, means et låa ljus spris a Rayleigh sprining. Mycket mer lått spris på etta sätt, eftersom Rayleigh sprining eror på inersen a åglängen upphöjt till fyra. Därför ser i, när i tittar på himlen neanifrån, mer spritt lått än rött ljus. Mot lått glas och lått papper infaller itt ljus, är e röa elarna asoreras i högre utsträckning än e lå. Alltså transmitteras (för glas) eller reflekteras (för papper) en högre anel lått, och e ser låa ut. 0) Vi kan räkna ut (y)/f tan(). Me (n )α6, lir y0tan(6,),7 cm. ) a) Hälften a styrkan i arje yta. Me formeln för sfärisk gränsyta lir F(n n)/r så lir i et högrytane fallet r 0.96 och i et lågrytane fallet r Me sagformeln ry /s lir s respektie Totalt sag lir uelt så stort, men procentuella skillnaen lir 9,4 %. ) Me tan (c*f) lir 5,7. F C c) Relati ispersion ger w( F C )/ D, och w/v. Me D 5,7 lir F C 0,57, 0,90 samt 0,095 för Ae tal 0, 30 och 60. Sålees märks et enast i Ae tal 0.
5 Polarisation ) Brewsterinkel! Ljus polariserat i infallsplanet reflekteras inte. tan(6 ) ger n glas,9. 3) Genom första filtret kommer 50 % a solljuset igenom och lir å polariserat: I I 0,5 0. Transmissionen genom et följane filtret ges a malus lag: I cos ( ) I θ, är θ är inkeln mellan filtrens genomsläppsriktningar. I/ I 0 0,5 ger θ 45. n glas 4) Brewsterinkeln (från luft till glas) ges a i i arctan( n) 59,5. Reflektansen för inkelrätt polariserat ljus ges a R sin ( i i')/ sin ( i+ i') 0,4. Transmittansen i 0 arje yta ges alltså a T R 0,76. Tio ytor ger Ttot T 7 %. Inget a et parallellt polariserae ljuset reflekteras förstås, eftersom plattorna står i rewsterinkel. 5) Fresnels formler! Ljuset polariserat inkelrätt mot infallsplanet ( ljus). Brytningslagen sin ( i i') ger i' arcsin(sin( i) / n') 5,0. R 0,08. 8% reflekteras alltså i arje yta, sin ( i+ i') totalt ca 6%. 6) Genom första filtret kommer I / 0, är I 0 är infallane intensitet. Malus lag ger I0/ cos (45 ) I0/4 efter filter nr. Malus lag ger I0/4 cos (45 ) I0/8 efter filter nr 3. 7) Det ena rimliga sätt ljus kan polariseras på i reflektion är om enna sker i Brewsterinkel, s i etta fall ska infallsinkeln ara 57,, ilket gör att en sökta inkeln ska ara 47,. 8) Vi i 60 ger rytningslagen i ' arcsin(sin( i) / n' ). Fresnel's formler ger reflektionskoefficienterna: R [ tan( i i') / tan( i + i' ] och R [ sin( i i') / sin( i + i') ] // ). Fönsterrutan har tå sior ilket ger att totalt reflekterat // ljus ges a R R// + ( R// ) R// och reflekterat ljus a R R + ( R ) R 0.30 (Ingen interferens!). Eftersom infallane ljuset är opolariserat lir anelen reflekterat ljus meeläret a reflektanserna: R tot ( R + R ) / %.
6 Antireflexehanling 9) Reflektans i estrukti interferens (antireflex) ges a Rmin R + R RR 0, 003, är R ( n ) /( n + ) 0,055 och R ( n n ) /( n + n ) 0,008. Sar: 0,3%. f f g f g f 30) Antireflexskiktet ygger på att man får tå reflexer som är ungefär lika starka som kan interferera estruktit. Uteslutningsmetoen: n,35 ger nästan ingen reflex mellan atten och AR skikt, n,70 ger nästan ingen reflex mellan AR skikt och sustrat. n,9 ger alleles för stark reflex mellan atten och AR skikt. Alltså: n,5. 3) AR skiktets tjocklek är /4n. Det ger en optisk ägskillna på / och sålees en f fasskillna på ΔΦ ( π / ) ( / ) π för ljuset. För synligt ljus skall fasskillnaen li ΔΦ ( π / ) ( / ) π för konstrukti interferens. Det ger Synligt Synligt / 53 nm. 3) För att reflexerna ska kunna släcka ut aranra ska reflexen från ytan: glas mot skiktet, och reflexen från ytan: skiktet mot glas ara ungefär lika. För att etta ska uppnås måste rytningsinex i skiktet ligga mellan e ägge omgiane inex. Detta är egentligen ara uppfyllt för,80. (Egentligen ska skiktinex inealt ara n n, 80. Det stäme alltså precis, men en uträkningen ehös inte för full poäng),4,50,4 33) R 0,46 R 0, 039,4 +,50 +,4 R tot R R + R + R 0,34 π 34) Fasskillnaen ges a ΔΦ n f cos(0 ) + π π. Interferensminimum å ΔΦ (m + ) π. Detta ger 4nf m+ 530 nm, 80 nm,... Synligt ger saret 530 nm. 35) Interferens i tunt skikt. Ljus ran etyer att tjockleken just är ger konstrukti π interferens för laseråglängen. ΔΦ n cos(0 ) + 0 m ger ljus ran 4 n π π (m+ ). Me 4 μm lir m8,4 och me 4,5 µm lir m0,8. Däremellan finns heltal m9 och m0. Man ser alltså ljusa räner.
7 36) Låt R ara reflektansen i gränsytan mellan luft och Hafn... och R reflektansen mellan Hafn.. och glas. Då lir R 0.4 och R Vi får å i konstrukti interferens 0.09 R tot R R + R + R ) Det reflekterae ljuset har interferensmaximum å n m och interferensminimum å n (m + ) (m heltal 0). Detta ger att följane åglänger har maximal reflektans: max n / m,73nm,586.5nm,39nm etc. Minimal reflektans: min 4n /(m + ) 346 nm, 78 nm, 469 nm, 335 nm finns ett maximum i nm, ilket motsarar gult. etc. Inom et synliga områet 38) Optimerat för rött 635 nm etyer att tjockleken är rött /4n. Fasskillnaen för et lå ljuset i reflektionen lir ΔΦ n π π rött lått. Reflektanserna lir R (.38 lått ) /(.38+) 0.05 och R (.7.38) /(.7+.38) 0.0. Total reflektans R R + R + R cos ΔΦ 3.4%. R
8 Diffraktion och upplösning 39) Diffraktion i hålet! Minsta upplösta ojektstorlek ges a h min 4,7 mm, är i,l etta fall är mm, l ( )7,0 m och i alt 555 nm. I figuren ser man ock att astånet mellan punkterna motsarar et tre gånger astånet, s. 4, mm. 40) Diffraktion! Minsta upplösta inkel för ögat ges a w, 4 mra, är i etta fall, är 0,5 mm och i alt 555 nm. h, m ger l h/ w 900 m. 4) Diffraktion i ojektilinsen! Minsta upplösta ojektstorlek ges a h är i etta fall är 70 mm, l ( ) km och i alt 555 nm. min 3, 6 km,,l 4) Punkterna är separerae h 30 mm / 80 0,5 mm Om i anäner Rayliegh s upplösningkriterium ska punkterna ara separerae en inkel, h hd u l 56 cm D u, 43) Diffraktion. Minsta upplösta astån i ilplanet ges a ögonmoell och åglängen 555 nm ger,8 mm. h' min 4 μm. Reucera, l ' n ' 44) Diffraktion, ilstorleken ges a iametern i airy isken. Raien i airy isken ges a 0,6 formeln y ' NA' som gäller i alla optiska system. NA' n'sin( u '). Mätning i figuren ger u 4 och y,8 μm. 45) Gränsen för hur ra et går att se eror på iffraktionen. Minsta upplösta inkel (sett från 7..h. 5 0 m 400m örnögat) är α xmus αh. 4cm Ds några D D 0.0m cm. 46) Om i inte kan se e iniiuella punkterna måste etta ero på ögats egränsae upplösningsförmåga. Om i antar att ögats pupill är 3mm lir minsta upplösta. syninkel w 0.mra. För att syninkeln mellan tå punkter (astån h0.4m/65) skall li minre än enna inkel kräs att astånet till TV n är något större än h/w3m. (anra pupilliametrar ger anra sar)
9 47) Upplösningen måste i etta fall egränsas a iffraktionen i ögats pupill. Me ögat som en enkel sfärisk gränsyta me iametern mm, får i minsta upplösta syninkel (utanför. ögat) som sin w. Me 550nm ger et w0.33 mra. För att ojektstorleken h0.0mm skall uppta syninkeln w efter luppen måste luppens fokalläng ara f ' h / tan w 30mm. Alltså F lupp +33D. 48) När länartalet minskar till hälften ökar systemets aperturstopp, inträespupill och utträespupill och alla anra iametrar på strålknippet till uel storlek. (a).f ' Bilstorleken ges a iffraktionen. Raien i fläcken ges a y', är är iametern på strålknippet i akre huuplanet. Ökar till et ula minskar fläckens raie till hälften. Arean a ilen minskar alltså me en faktor 4.() Ljusflöet in i ojektiet är irekt proportionell mot arean a inträespupillen. f/5.5 ger alltså 4 ggr större ljusflöe till ilen(flöet earas genom systemet). (c) Belysning ljusflöe/area ger att elysningen lir 6ggr större.
Fysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt ) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94 cm.
Läs merFysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: lå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Läs merFysikalisk optik. Facit
Fysikalisk optik Facit Dispersion och prismaeffekt 1) Med formeln för tunn lins kan i räkna ut det till följande: blå, F=3,93 D och f =5,49 cm; gul, F=3,878 D och f =5,79 cm; röd, F=3,855 D och f =5,94
Läs merÖvning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merHur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik
Hur fungerar AR-skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik Tunna skikt AR-behanlingar är tunna skikt. Själva glasögat är ca 10 000 gånger tjockare. Skiktet läggs på båa sior glaset. Storleksorning Storleksorning
Läs merÖvning 4 Polarisation
Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation
Läs merFysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Fotometri 1) Ett kök med måtten 3,4 m x 6,0 m skall ljussättas med infällda ljuspunkter i taket, s.k. spotlights. Belysningen på golvet i köket skall bli 300 lux i medeltal
Läs merFysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
Läs merHur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik
Tunna skikt Storleksorning Storleksorning Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik AR behanlingar är tunna skikt. Själva glasögat är ca 10 000 gånger tjockare. Skiktet läggs på båa sior glaset.
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
Läs merKVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING
KALIFICEINGS- OCH LAGTÄLING SKOLONAS FYSIKTÄLING 9 feruari 1995 SENSKA DAGBLADET SENSKA FYSIKESAMFUNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. För att upphetta 1 kg vatten från 0 C till 100 C åtgår en energi av 4, 10 1 80
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har
Läs merHur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Läs merFysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merFysikalisk optik. Övningshäfte
Fysikalisk optik Övningshäfte Dispersion och prismaeffekt 1) Det vanligaste sättet att beteckna blått, gult och rött är F=blått=486,1 nm, d=gult=587,7 nm och C=rött=656,3 nm. Kronglas BK7 har brytningsindex
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merInstitutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi
Läs mer1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Läs merLösningsförslag Avbildningskvalitet
Lösningsförslag Abilningskalitet Repetition a geometrisk optik. Objektsergens L=-.5 D. Styrkan är (n -)/r=0.33/0.=3.3 D. Då blir bilergensen L =-.5+3.3=0.8, och bilastånet n /L =.33/0.8=.66 m.. Objektsergens
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merÖvning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merInstitutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra
Läs merLösningsförslag Avbildningskvalitet
Lösningsförslag Abilningskalitet Repetition a geometrisk optik Objektsergens L=-5 D Styrkan är (n -)/r=033/0=33 D Då blir bilergensen L =- 5+33=08, och bilastånet n /L =33/08=66 m Objektsergens L=33/-0=-665
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merLösningar till repetitionsuppgifter
Lösningar till repetitionsuppgifter 1. Vågen antas röra sig i positiva x-axelns riktning dvs s = a sin(ω t k x +δ). Elongationen = +0,5 a för x = 0 vid t = 0 0,5 a = a sin(δ) sin(δ) = 0,5 δ 1 = π/6 och
Läs merLjusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm
Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk
Läs merArbetsplatsoptometri för optiker
Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav
Läs merFöreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Läs merPresentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merBöjning och interferens
Böjning och interferens Böjning: Oänligt många elementarvågor från en öppning Böjnings minima bsin m Interferens: Änligt många elementarvågor från flera öppningar Interferens maxima sin m Multipelinterferens
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Läs merFöreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merLjudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merTotala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-5-7 Examinator/Tfn: Lars Benckert/8 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/8 Resultatet anslås den: senast 4-5-6 Tillåtna
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs mer5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Läs merPolarisation Laboration 2 för 2010v
Polarisation Laboration 2 för 2010v Stockholms Universitet 2007 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus
Läs merÖvning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning!
Övnng 2 Fotometr Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattnng! Rymdvnkel: Som en vanlg vnkel, fast 3D. Används för att beskrva hur rktat ljuset är. Skrvs Ω. Enhet: steradaner
Läs merv F - v c kallas dispersion
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
1 Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus kan ses so elektroagnetiska vågor so rör sig fraåt. När vi ritar strålar
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs mer1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Läs merLABORATION 4 DISPERSION
LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va
Läs mer3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Läs merKapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs mer3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
Läs merPolarisation Stockholms Universitet 2011
Polarisation Stockholms Universitet 2011 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus 2.3 Elliptiskt polariserat
Läs merPolarisation en introduktion (för gymnasiet)
Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen
Läs merThe nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merVågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation
Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga.bylund@fysik.su.se Instruktioner för redogörelse för Laboration 3 Denna laboration består utav fyra experiment
Läs merPolarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
Läs mer(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merLuft. film n. I 2 Luft
Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Måndag, 14 Juni, 21, Tid: 9: - 15: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska
Läs merFöreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merRepetitionsuppgifter i vågrörelselära
Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor
Läs merKapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Läs merFigur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs mer1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).
AKUSTIK Håkan Wennlöf, hwennlof@kth.se Övning : Akustik. Intensitet är effekt per area I = P A [ ] W m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt). För ljudvåg gäller
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merFigur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merTentamen kl 14-19
Tentamen 2017-08-18 kl 14-19 FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften,
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, måndag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, månag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börjar me uppgifterna som u tror u klarar bäst! Förklara
Läs merFigur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).
STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i
Läs mer